Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation 2015 www.samverkanstorget.se
Vad är vård- och stödsamordning? - En strukturerad samverkansmodell för samordning av insatser mellan kommun och region. Modellen används gemensamt och i samarbete mellan två eller flera huvudmän. - Samverkansmodellen grundar sig i ett aktivt samarbete med den enskilde utifrån den enskildes önskemål och förutsättningar - Ett ramverk för samverkan i syfte att ge den enskilde möjlighet till ökat inflytande över sin vård och rehabilitering
Huvudinslag hämtade ur Integrerad Psykiatri 1. Kartlägga den enskildes nätverk, förändringsområden, hinder och möjligheter samt definiera mål. 2. Lära ut effektiv problemproblemlösning och skapa förutsättningar för den enskilde att nå sina mål 3. Öka kunskapen hos den enskilde och anhöriga om den aktuella sjukdomen och dess konsekvenser samt göra insatserna och arbetet begripligt 4. Förebygga och hantera kriser 5. Bygga upp och stärka den enskildes nätverk Ref. Integrerad Psykiatri. Guiden (2009) Ulf Malm (red.)
Arbetsgång Vård- och stödsamordning
Centrala delar i Vård- och stödsamordning Arbetsblad i Kartläggningsfasen tex. Nätverkskarta, Intervju, En vanlig dag, Tidiga tecken, Självskattning om delaktighet. Med utgångspunkt i Samordnad Individuell Plan (SIP) Sedan 1 januari 2010 finns det i Socialtjänstlagen, SOL o Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, bestämmelser om att kommun och region ska upprätta en SIP när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. SIP är ett samverkansverktyg som ska säkerställa att den enskilde får sina behov av samordnade insatser tillgodosedda.
Vem/vilka kan vara Vård- och stödsamordnare / Case Manager? En medarbetare från kommunen och en medarbetare från sjukvården som ansvarar för att den enskildes behov av samordnade insatser tillgodoses Erfarenheten visar att det är en fördel när den enskilde har två vård- och stödsamordnare/case manager, en från vardera huvudmän, som samverkar utifrån den enskildes behov och förutsättningar Vård- och stödsamordnaren/case manager fungerar som den enskildes språkrör
Andra aktörer / Resursgruppen De personer som den enskilde anser är viktiga eller kan vara ett stöd utifrån de identifierade förändringsområden bjuds in till att ingå i Resursgruppen, detta tillsammans med den enskilde och Vård- och stödsamordnarna. Ex på resurspersoner är: - Anhöriga - Biståndshandläggare - Läkare - Personal i daglig verksamhet - Försäkringskassan - Arbetsförmedling Gruppen träffas var 3:dje månad på Resursgruppsmöten där den Samordnade Individuella Planen (SIP) fastställs och där man gemensamt beslutar om vem gör vad
Syfte Vård- och stödsamordning Ur brukar/patientperspektiv: - Ökat inflytande i frågor som rör min behandling och rehabilitering - Veta vem jag ska vända mig till med olika frågor och funderingar - Får möjlighet att uttrycka hur jag vill bli bemött i olika situationer - Är den som styr och deltar inte den som iakttar
Syfte Vård- och stödsamordning Ur anhörigperspektiv: - De anhöriga får information och utbildning utifrån eget behov och förutsättningar - Får svar på en del frågor som kan ha lugnande effekt - Får stöd och hjälp vid krisbearbetning - Får stöd och verktyg avseende förhållningssätt och problemlösning i vardagssituationer
Syfte Vård- och stödsamordning Ur vårt professionella perspektiv: - Tydligt vem som gör vad - Skapar struktur kring samverkan - Upprättad handlingsplan vid krissituationer. Planen är förankrad och godkänd av den enskilde och känd för samtliga inblandade. - Tydligt syfte och mål med arbetet - Nya arbetskamrater - Inblick i varandras verksamheter - Helhetssyn
Länkar, litteratur och annan info På www.samverkanstorget.se finns b.la. följande dokument/länkar: Guide för lokala rutiner för Vård- och stödsamordning. Med utgångspunkt i lagen om SIP Som stöd vid implementering av modellen, vid handledning och kompetensutveckling. Länk till litteratur Integrerad Psykiatri/Vård- och stödsamordning http://www.samverkanstorget.se/ipearbetsbok/vardochstodsamordning