Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

Transkript

1 Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

2 Lagar Nationella riktlinjer Vss Policy/styrdokument/rutiner Strukturell överbyggnad för samverkan Politisk nivå Verksamhetsnivå Enhetschefsnivå Personalnivå Överenskommelser Samverkansforum Samverkansforum Samverkansforum SOCIALTJÄNST Politisk nivå Verksamhetsnivå Enhetschefsnivå Biståndsbedömda beslut Personalnivå Kontaktman Psykiatri Fungerande formaliserad samverkan Brukare Boendestödjare Närstående Somatisk vård FK AF

3 Vad krävs för att få boendestöd?

4 Psykisk funktionsnedsättning Definition "En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning"

5 Socialtjänstlagen SoL Rätten till bistånd Kapitel 4 "Den som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dom tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt"

6 Socialtjänstlagen SoL Rätten till bistånd Kapitel 4 "Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv"

7 Målgruppsdefinition Vad är viktiga livsområden? - Boende - Studier - Arbete - Sysselsättning - Social gemenskap och relationer - Fritid

8 Biståndsbedömda beslut - Beställning/verkställighet - Utgår från behov - Kan vara olika "öppna" - Kan vara olika kopplade till ekonomisystem

9 Hur kan vi integrera Vård- & stödsamordning i det sedvanliga boendestödsarbetet?

10 Utmaningar - Brukarens önskemål om förändringar ligger inte inom ramen för det biståndsbedömda beslutet Besluten/insatsplanerna är för specificerade Biståndshandläggare har svårt att se kopplingen mellan deras bedömning och boendestödjarens kartläggning

11 FRÅGESTÄLLNINGAR - Hur ser biståndshandläggarens roll ut i vård- och stödsamordningsarbetet? - Hur kan man inom socialpsykiatrisk verkställighet arbeta med vård- och stödsamordning om det inte står i det biståndsbedömda beslutet? - Varför skall man göra en bedömning på en bedömning? - Varför ska man upprätta en SIP OCH en genomförandeplan, blir inte det "kaka på kaka"? - Hur hanteras dokumentation av arbetsmodellens olika komponenter? - Blir det inte en förfärlig massa merarbete?

12 HUR SER BISTÅNDSHANDLÄGGARENS ROLL UT I VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING? - "Modellen innebär att varje huvudman utser var sin vård- och stödsamordnare för brukaren". - "Inom kommunen har biståndshandläggare och socialsekreterare en utredande roll." (Källa: Delregional överenskommelsen om samarbete och samverkan för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning) - Biståndshandläggare kan komma att bjudas in till resursgruppsmöten i de fall brukaren så önskar, eller att delmålen de närmaste 3 månaderna inte faller inom ramen för det biståndsbedömda beslutet. Resursgruppsmöten sker med ca 3 månaders mellanrum.

13 HUR KAN MAN INOM SOCIALPSYKIATRISK VERKSTÄLLIGHET ARBETA MED VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING OM DET INTE STÅR I DET BISTÅNDSBEDÖMDA BESLUTET? - Vård- och stödsamordning bör ses som ett verktyg att kvalitetssäkra samarbetet och samverkan mellan huvudmännen, snarare än en biståndsbedömd insats. - I de kommuner man tillämpar bistånd kopplat till antal timmar utförd tid/ekonomiska system kan det dock finnas vinster med att vård- och stödsamordning finns med i beslutet.

14 VARFÖR SKALL MAN GÖRA EN BEDÖMNING PÅ EN BEDÖMNING? - "Bedömningen" som görs i vård- och stödsamordningarbetet handlar snarare om att göra en kartläggning av önskemål om förändringar kopplat till livskvalitet för den enskilde. Detta är ett förarbete inför den lagstadgade samordnade individuella planen. (Lagen om samordnad individuell plan, SoL 2001:453) - Det innebär snarare att det biståndsbedömda beslutet/ insatsplanen kompletteras med lagen om samordnad individuell plan och att brukare med stora behov av samordnade insatser kan få sina behov tillgodosedda.

15 Varför ska man upprätta en personlig arbetsplan OCH en genomförandeplan, blir inte det "kaka på kaka"? - Genomförandeplanen är direkt kopplat till bifall av insatser i det biståndsbedömda beslutet. - Genomförandeplanen beskriver när, var och hur insatser skall ske för den enskilde ur ett kommunperspektiv. - SIP är direkt kopplat till brukarens egna önskemål om förändring kopplat till livskvalitet för den enskilde. - SIP beskriver vad samtliga parter skall göra för att nå brukarens delmål, mot det långsiktiga målet. - De åtaganden som exempelvis boendestöd skall stötta brukaren med i SIP skrivs in i genomförandeplanen.

16 HUR HANTERAS DOKUMENTATION AV VÅRD- OCH STÖDSAMORDNINGSMODELLENS OLIKA KOMPONENTER? - De arbetsblad som används i vård- och stödsamordningsarbetet betraktas som brukarens eget arbetsmaterial/minnesanteckningar och dokumenteras ej i journalsystemet. Avvikelser eller händelser av vikt dokumenteras dock på sedvanligt vis enligt rutiner för dokumentation. - I Mölndal dokumenteras i dokumentationssystemet: A. Samtycke B. SIP C. Tidiga Tecken Kopia på Checklista förvaras i brukarens fysiska akt på den enhet brukaren har sin vård- och stödsamordnare.

17 BLIR DET INTE EN FÖRFÄRLIG MASSA MERARBETE? - För verkställigheten innebär arbetsmodellen en intensiv fas i samverkan inledningsvis, ca 8-10 träffar under 3-4 månaders tid. - För biståndshandläggare innebär det att man kan komma att bjudas in till resursgruppsmöten som sker med 3 månaders mellanrum. Ofta handlar det då om att delmålen de närmsta 3 månaderna inte faller inom ramen för brukarens insatsplan och därför behövs ställningstagande om beviljande av insatser.

18 Från biståndsbedömt beslut till vård- & stödsamordning?

19

20 1 1 person med övergripande ansvar och mandat att driva samverkansfrågor på enhetschefsoch områdeschefsnivå

21 2 Internutbilda all personal

22 3 Cheferna ska kunna modellen! Driva implementeringsarbetet! Uppmuntra och gärna premiera personal!

23 Igång med VSS i samverkan vid årsskiftet 2013/2014 Antal ärenden fördelat i % av totala antalet brukare Chef 2 Chef 2 Chef 3 Chef 2 Chef 1 Chef 1 Chef 3 Chef 3 Vilken chefstyp finns där du arbetar? Finns tydliga måltal från era chefer? Märks det i lönekuvertet? Får ni backup från chefen och positiva kommentarer? Vet er chef vad VSS är? Vad tycker chefen om VSS?

24 4 Skapa forum för samverkan på baspersonal- och chefsnivå

25 5 Ha ödmjukhet inför andras svårigheter

26 6 Agera rollmodell "He didn't tell me he showed me"

27 7 Integrera närstående

28 8 Tänk utifrån ett realiseringsperspektiv snarare än ett implementeringsperspektiv

29 9 Utvärdera arbetet och ta fram tydliga rutiner och målsättningar

30 10 Återkoppla "resultat" till personal och låt dem vara en naturlig del i utvecklingsarbetet

31 "Gode gud, ge mig tålamod, men gör det fort!"

32 Samverkan handlar i stor utsträckning om implementering Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. [6] Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet.

33 Sekretess och kommunikation som medel i samverkan

34 Diskutera - Har ni stött på utmaningar kopplade till sekretessfrågor i arbetet med Vård- & stödsamordning? - Kan ni tänka er in i situationer som skulle kunna uppkomma? - Har ni förslag på lösningar eller erfarenheter hur ni löste det?