Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Transkript

1 Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra? processledare för implementering av Vård & Stödsamordning Inom SIMBA Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus

2 Har våra organisationer bättre funktion än brukarna? Vad är vård- och stödsamordnare? Brukar styrt resursgruppsarbete Brukarmedverkan eller personalmedverkan? Hur gör vi norr om Göteborg? Blir det brukarstyrt?

3 Personer med omfattande psykiska funktionshinder: Behöver personal och en organisation som är mer strukturerad och strategisk än man själv förmår vara. Organisationer som förmår genomföra det man vet är bra! Måste ges förutsättning att svara på viktiga frågor kring biståndsbehov, behandlingsalternativ och målsättningar. Brukarstyrda genomförandeplaner, Vårdplaner, Samordnade Planer Behöver underlag för att fatta beslut och stöd för att välja Behöver kunskap och träning kring hur man löser problem och når mål. Förändring kräver ansträngning. Ansträngning kräver motivation. Detta gäller både brukare och kommun/sjukvård Hur motivera personal och organisationer att jobba brukarstyrt och införa nya metoder? Kan Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete förbättra brukarens möjlighet att styra arbetet? Kan vi hjälpa brukare att hitta motivation?

4 Vår Målgrupp för (än så länge): Personer med psykiska funktionshinder som har/borde ha kontakt med både kommunen och psykiatrin och med behov av bättre samordning och som bedöms vara behjälpta av modellen. Vård- och stödsamordning (VSS): En Organisationsform för samarbete mellan Kommun och psykiatrisk ö.v. Personal från psykiatrisk öppenvård och kommunens socialpsykiatri får ett uppdrag som Vård- och stödsamordnare och bildar en samarbetstrio med brukaren

5 Resursgruppsarbete Två år : Systematisk metod där brukaren utförligt med hjälp av VSS och arbetsblad kartlägger sig själv. Man tar reda på kunskaper, färdigheter, behov och mål innan man utför åtgärder. Fokus på att hur hen handskas med sitt psykiska funktionhinder. Kartläggningen ger brukaren underlag och möjlighet att fatta beslut om stöd/behandling och skapar motivation till förändring. Metod att upprätta, organisera och effektivisera nätverket i resursgrupper och få alla att arbeta brukarstyrt Utbildning och träning av brukaren och privat nätverk för att kunna nå mål, handskas med problem och kunna styra sin rehabilitering.

6 Målgruppen för : Personer med psykiska funktionshinder som har/borde ha kontakt med både kommunen och psykiatrin och med behov av bättre samordning och som bedöms vara behjälpta av modellen. Vård- och stödsamordning (VSS): Resursgruppsarbete Två år :

7 Integrerad Psykiatri

8 Resursgruppsarbete två år Kartläggningsfas (2-4 mån) Arbetsfas med resursgruppsmöten v.3:e månad

9 Kartläggningsfas (10-15 träffar?), 2-4 månader För att skapa allians och för att Brukare och VSS skall få utförlig kunskap om brukarens funktion, problem och mål i livet. Fokuserar på daglig funktion, färdigheter och kunskaper(inte orsaker eller generella beskrivningar som t.ex. en diagnos) Många olika arbetsblad och moment Man gör Inga åtgärder innan arbetsplanen är klar Checklista- för planering och metodtrogenhet

10 Innehåll i Kartläggningen: (forts... Brukaren och VSS analyserar fortlöpande vad som framkommit När kartläggningen är sammanställd, prioriterar brukaren, vad man vill förändra Brukare formulerar långsiktiga mål och får hjälp att konkretisera delmål och skissar på en personlig arbetsplan Brukare analyserar (utifrån olika arbetsblad)vilka personer som skulle kunna vara resurser för att nå målen Kartläggningen avslutas med att bjuda in utvalda personer till resursgruppsmöte där planen bestäms och förankras Brukaren äger sin kartläggning och originalet av arbetsplanen förvaras hemma

11 Personlig arbetsplan Original hos brukaren Kopior(avskrifter) hos dem som behöver Det viktiga för personal in i genomförandeplan, vårdplan och/eller SIP Motsvarar en samordnad individuell plan (SIP)

12 Resursgruppen utses av brukaren(träffas v3månad) Man är med i RG för att man kan vara en resurs för de mål man har, den brukaren träffar mest eller någon som annars skulle kunna vara ett hinder för att nå mål Läkare & närstående bör vara med. VSS är alltid med. Olika personer som behövs för att nå målen: T.ex; anhöriga, psykolog, biståndshandläggare, vänner, sjukgymnast, bostödjare, god man, förvaltare, arbetsrehab, VC, AF, FK, etc. Några är alltid med och någon kan vara tillfälligt på ett möte Andersson Dag

13 Resursgruppsmötet: Här fastställs, förankras och utvärderas arbetsplanen och tydliggörs vem som skall göra vad, fram tills nästa resursgruppsmöte. Brukare(eller inledningsvis VSS) håller i agendan. Man pratar bara om det brukaren godkänt att man skall prata om Alla hör samma sak. Alla vet hur planen ser ut. Alla vet att förändringar endast sker efter information på resursgruppsmötet. Det som inte kan sägas med brukaren närvarande fyller ingen funktion och kan ändå inte användas Andersson Dag

14 Vård och stödsamordnare? Samordning & effektivisering på micronivå! VSS utses till nav med mycket kunskap, kulturkompetens & stort mandat från organisationer och brukare Är dörröppnare in i resp. organisation Har den personliga kunskapen om brukaren och bakgrunden till åtgärder som behövs för att stötta motivation. Fördelar arbetet flexibelt mellan sig, utifrån uppgift, kunskap och möjlighet. Olika mkt tid under olika faser/olika brukare Stöttar varandra. Får tillsammans högre och ökande kompetens för brukaren Organiserar och förbereder resursgruppen Planerar, samordnar, och utvärderar alla insatser oavsett huvudman. Genomför och/eller initierar andras vård och stödinsatser.

15 Arbetsfas (två år?) Varierande innehåll beroende på arbetsplanens innehåll: Resursgruppsmöten- v.3.mån Personlig arbetsplan som revideras v.3.mån Återkommande utvärderingar( man prövar sig fram) Alla i organisationerna måste acceptera att förändringar beslutas vid RG-möte och att VSS är navet Olika strategier och åtgärder används för att nå brukarens mål

16 Under arbetsfas: Motivationsarbete- Vad kan du vinna på att.. Pedagogiska metoder- Kunskap Uppmuntra och träna inför framtida möten utan VSS Planera för minskade VSS-insatser Lära ut och träna Problemlösning Göra kunskap av erfarenheter Andersson Dag

17 Strategier under arbetsfasen: Använda problemlösningsmetodik & hemuppgifter som redskap Stresshantering Tidiga varningstecken och åtgärdsplan Sociala färdighetsövningar Symtomhantering Kommunikationsträning i familjer Medicinöversyn Kroppslig hälsa Kost Motion Delat beslutsfattande... som medel att nå brukarens olika mål

18 Vård- och stödsamordnare inom SIMBA Genomförs tillsammans: kommun psykiatrisk sjukvård. Ansvar, åtagande och metodanvändandet tydliggjort i ett avtal med resp. kommun Implementeringsplan & Gemensam processledning Utgår från erfarenhet och forskning kring svårigheter att implementera ny kunskap En VSS från psykiatrisk sjukvård och en VSS från kommunen bildar en trio med brukaren.

19 Vård och stödsamordnare inom SIMBA Chefsgrupper i varje kommun i samarbete med processstödjaren Ett aktivt urval av brukare, Målgruppen avgränsas inte av diagnos Många personal utbildade i Vård- och stödsamordning - en utbildning i egen regi 2014 Ett aktivt urval av personal som fick börja med VSSuppdrag(som en del av sin tjänst) Delmål för 2013 och 2014 som utgick från vad man trodde sig klara av Metodstödshandledning gemensam kommun-sjukvård från start (i sex grupper)

20 Vård- och stödsamordning inom Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Gemensamt process-stöd för info på alla nivåer, förankring, problemlösning, meta-metodstödshandledning och återkommande utvärdering av vårt upplägg. Skriftliga lokala instruktioner som revideras Kvalitetsarbete genom manualer, checklistor och kvalitetsrevison Enkel brukar- uppföljning (ORS & Hur fungerar vardagen) Informationsdagar för berörda och Inspirationsdagar för VSS Metodik och instruktioner under utveckling

21 Reflektioner kring VSS-Rg så här långt: Vi har tydliga delmål för vårt implementeringsarbete och vi har hittills nått dem! Nöjda brukare som känner sig respekterade, som är motiverade, som tar ansvar, som behöver färre akuta insatser Entusiastisk personal Andersson Dag

22 Vad har vi sett hittills? Resultaten är tydliga på individnivå, men kanske svåra att mäta, än så länge Nöjda närstående Många exempel på att omgivningen märker skillnad Överraskande effekter! Ger bättre kontinuitet för brukare trots personalomsättning Behovet störst för brukare från allmänpsykiatri, färre än 20% har psykosdiagnos Samarbetet mellan psykiatri kommun prestigelöst, men respektfullt och mer personligt

23 På återseende! Ale, Kungälv, Stenungsund & Tjörn s kommuner och Psykiatriska kliniken, Kungälvs sjukhus

24 SoS riktlinjer om evidensbaserade metoder för psykosocialt stöd.. Sjukvård & kommun skall t.ex. erbjuda: Högkonsumenter av vård, intensiv case management enligt ACT-modellen /liknande integrerande arbetsformer (= Vård och Stödsamordning) Psykopedagogiska åtgärder för att ge individ & nätverk kunskap om sjukdomen (resursgruppsarbete, ESL) Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall (Resursgruppsarbete) Erbjuda personer med nedsatt social funktion, social färdighetsträning (ESL) Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg (Resursgruppsarbete, ESL) Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg (Delat beslutsfattande= Resursgruppsarbete, ESL) Dessutom... Lagstiftningen säger att den enskilde har rätt till en samordnad individuell plan (SIP)= Personlig arbetsplan för att det behövs. Andersson Dag

25 Vad skiljer SIMBA -modellen från liknande Vård- och stödsamordningsmodeller i Västsverige? Sjukvård och kommun jämbördigt ansvariga En mer uppstyrd uppstart, kring urval av brukare och vilken personal som får VSS-uppdrag Utförligare kartläggning i resursgruppsarbetet Hur fungerar vardagen för dig? Familj-närstående intervju Livsstil och fysisk hälsa Två VSS gör hela kartläggning gemensamt Ingen diagnostisk avgränsning (Mest allmänpsykiatri) Tydligare Instruktioner och checklistor för arbetsfas Enklare uppföljningsskattning (Skattning av Förändring ORS, Hur fungerar vardagen)

26 Kartläggningsfasen i resursgruppsarbetet innebär att VSS hjälper brukaren att metodiskt kartlägga sig själv med hjälp av följande arbetsblad : Aktivitet en vanlig dag Nätverkskarta Skattning av förändring(ors) Intervju om; Kunskaper, färdigheter, erfarenheter, farhågor, besvär, mål Hur fungerar vardagen Livstil/hälsorisker QLS 100 Tecken på försämring & krisplan Intervju med närstående Analys av kartläggning Problemlösningsblanketten! Andersson Dag

27 Personlig arbetsplan Långsiktiga mål 2-3 delmål som jag vill nå inom tre mån(konkret). Nuläget (jämfört med målen) Vem gör vad och när? Närvarande Datum och ansvarig för uppföljning--- nästa möte Motsvarar en SIP(om den görs på rätt sätt) Andersson Dag

28 Inte bara här.. ACT Team med Case managers som omfattar samhällsbaserad uppsökande vård och omsorg. Sjukvårdsdominerade team och utan privat nätverk inkluderat. ACT-team är en nyhet i Sverige. Ingen uttalad tydlig arbetsmetod. Assertive outreach(gbr), Sjukvård och socialtjänst i uppsökande samverkan R-ACT. Resursgrupps-ACT - Med en CM som jobbar med resursgruppsmodellen = Integrerad Psykiatri. Ofta sjukvårdsbaserad I många delar av Sverige Vård- och stödsamordning (R-ACT)enl. västsvensk modell = En VSS från kommunen och en VSS från sjukvården jobbar ihop med en brukare med resursgruppsmodellen. Hela Göteborgsområdet startar VSS 2013>