Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!!

Transkript

1 Flik 8 Vård och Stödsamordning Arbetsblad För RACT och vård- och stödsamordningsarbete Lägg gärna till fler användbara arbetsblad!! Sidnummer För uppföljning sid Min Delaktighet - 4 Skattning av förändring ORS 5-6 Hur fungerar vardagen 7 Skattning av samtal 8-9 Kvalite och metodgenomgång för RACT-arbetet-(För personal) 10 Checklista för Resursgruppsmöten 11 Checklista för moment som bör ingå i RACT Användbara arbetsblad sid stegs Problemlösningsblankett - Nå mål och klara hinder 13 Förberedelse för Resursgruppsmöte/SIP-möte 14 Blankett för Samordnad individuell plan 15 Inbjudan till resursgrupp 16 Åtgärdsplan vid Tidiga varningstecken 17 Hur märker man tidiga varningstecken 18 Följ dina Varningstecken 19 Aktivitetsdagbok 20 Veckoschema 21 Från mål till delmål Arbetsblad 22 Stresshantering Arbetsblad 23 Audit 24 Audit 25 Kontroll av planering D A

2 Min Delaktighet Namn: Datum: 1. Vilka är dina mål i din arbetsplan? 2. Har du själv fått bestämma dina mål? Inte alls Helt och hållet Ringa in: Kommentarer: 3, Vilka är med i din resursgrupp? 4, Har du själv fått välja dina resursgruppsmedlemmar? Inte alls Helt och hållet Kommentarer: 5, Är det tydligt för dig vem som gör vad i din Gemensamma arbetsplan? Inte alls Helt och hållet Kommentarer: 6, Har du fått stöd att förbereda dig inför resursgruppsmöten? Inte alls Helt och hållet Kommentarer: 7. Vilka är dina tidiga varningstecken? Har du själv fått bestämma vad du ska göra om du får tidiga varningstecken? Inte alls Helt och hållet Kommentarer: Har du själv fått bestämma vad andra ska göra du får tidiga varningstecken? Inte alls Helt och hållet Kommentarer: forts nästa sida 2

3 Min Delaktighet Skriv gärna mer om vad du tycker att du uppnått och vad du anser är bra och mindre bra i samarbetet: Instruktion till utvärdering av Min delaktighet Denna utvärdering skall användas i syfte: Att så långt det är möjligt öka individens delaktighet i arbetsmetoden RACT. Att skapa förutsättningar för att förbättra ert samarbete Att öva sig i att utvärdera Att öva sig på att kunna uttrycka sin åsikt Det är mycket viktigt brukaren får klart för sig att du verkligen vill veta dennes ärliga bedömning. Lika viktigt om de är nöjda eller missnöjda Utvärderingen görs av brukaren och diskuteras därefter tillsammans med vård- och stödsamordnarna och brukaren. Vissa frågor innehåller en VAS-skala. Om brukaren/patienten skattar lägre än 10 skall en diskussion föras kring vad brukaren/patienten skulle vilja att vi tillsammans kan korrigera/ändra för att det ska bli så bra som möjligt. För nya brukare/patienter görs utvärderingen strax efter första resursgruppsmötet. Utvärderingen skall sedan göras fortlöpande men minst 1 gång/år. Utvärderingen behåller personen i sin egen pärm hemma hos sig. Utvärderingen skall endast användas som ett stöd eller ge en fingervisning om att vård- och stödsamordnarna och brukaren/patienten har en samsyn kring de centrala komponenterna i vårdoch stödsamordningsmodellen. Grundförutsättningen för att göra utvärderingen är att brukaren/patienten ger sitt samtycke till att utvärderingen utförs. 3

4 Skattning av förändring Outcome rating scale (ORS) Namn:.. Ålder.. Man/Kvinna skattning nr: Datum Hjälp oss att förstå hur du känt dig senaste tiden, inklusive idag, genom att markera på skalorna hur du upplever att det har fungerat för dig inom följande områden i ditt liv. Markering till vänster anger lägsta nivån av tillfredställelse och markering till höger högsta nivå av tillfredställese Allmänt: (Livet i allmänhet) - I I + Individuellt: (Personligt välbefinnande) - I I + Nära relationer: (Familj och andra nära relationer) - I I + Socialt: (Vänner, arbete, skola eller liknande) - I I + Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan, Institute for the Study of Therapeutic Change 4

5 Hur fungerar vardagen för dig? Om man mått dåligt är det lätt att bli ensam och sysslolös. Aktiviteten sjunker och det kan bli svårt att sköta bostaden och sig själv. Det är också vanligt att man inte märker att livet har fått ett sämre innehåll. Då är det bra att diskutera sitt dagliga liv med någon man känner eller någon som kan ge lämpligt stöd. Frågorna nedan underlättar ett sådant samtal. Om du svarar på dem får du en bättre uppfattning om hur det fungerar för dig. Kanske kan någon annan göra sin bedömning. Man kan efteråt fundera på om man vill förändra något.... Tänk på hur du haft det under den senaste månaden. Hur brukar det vara? Om du t.ex. tycker att det fungerar utmärkt och du instämmer, kryssar du en 5:a. Tycker du att det aldrig är så, kryssar du en 1:a. Mat Jag handlar och lagar mat själv Aldrig Alltid Lämna bostaden Jag lämnar bostaden varje dag, utan att känna mig rädd eller osäker Aldrig Alltid Kommentarer: Sköta bostaden Jag städar bostaden(t.ex. dammsuger och plockar i ordning) så ofta som behövs Aldrig Alltid Ekonomi Jag sköter ekonomi bra, gör rimliga inköp, betalar räkningar och lånar sällan pengar Aldrig Alltid Kommentarer: Namn:... 5

6 Tänk på hur du haft det under den senaste månaden. Hur brukar det vara? Om du tycker att det fungerar utmärkt och du helt instämmer, kryssar du en 5:a. Tycker du att det aldrig är så, kryssar du en 1:a. Transport Jag kan resa med allmänna kommunikationer när det behövs Aldrig Alltid Hygien Jag sköter min hygien varje dag. (t.ex. borstar tänder & duschar) Aldrig Alltid Kommentarer: Fritid Jag gör något av glädje av varje dag Aldrig Alltid Hälsa Jag sköter kontakter med sjukvården och tar medicin själv, utan att glömma Aldrig Alltid Kommentarer: Sysselsättning Jag arbetar eller deltar minst två gånger per vecka i någon sysselsättning/ Aldrig Alltid Samtal Jag har ett trevligt eller viktigt samtal med någon varje dag Aldrig Alltid Kommentarer: Jag trivs med hur jag har det Aldrig Alltid Kommentarer:

7 Skattning av samtal Session rating scale (SRS) Namn:.. Skattning nr: Datum Var vänlig och skatta dagens samtal genom att sätta en markering på linjen, sätt markeringen i det läge som bäst stämmer överens med din upplevelse Jag känner mig inte lyssnad på, förstådd och respekterad Relation: - I I + Jag känner mig lyssnad på, förstådd och respekterad Vi arbetade inte med eller pratade inte om det som jag ville Mål och Ämnen: : Vi arbetade med och pratade om det - I I + som jag ville Personalens sätt att arbeta passar mig inte Sätt att arbeta eller Metod:: Personalens sätt att arbeta passar mig - I I + Det var något som saknades i dagens samtal Allmänt: - I I + Dagens samtal var rätt för mig Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan Institute for the Study of Therapeutic Change 7

8 Kvalitets och metodgenomgång RACT Fundera över, besvara och diskutera frågorna nedan 1, Kartläggningsarbetet. Har alla arbetsblad använts i kartläggningsfas? Hur lång tid tog kartläggningen? Har annan kunskap eller erfarenhet än kartläggningsbladen använts för att lyfta fram relevant information? 2, Planeringsfas Hur sammanställdes kartläggningen? Finns kunskap från andras adekvata utredningar, bedömningar och rekommendationer med? Hur genomfördes analys av kartläggningsfas? Hade du och brukaren olika analys eller prioriteringar? Hur kommer ni att använda innehållet i kartläggningen efter att målen är valda och planen skriven? Har brukaren en skriftlig personlig arbetsplan(sip), baserad på personliga mål, behov, problem och resurser? Delat beslutsfattande? På vilket sätt är delmålen mätbara? Finns tydligt beskrivna och utvärderingsbara åtgärder i planen? Har ni tränat problemlösning? Finns en åtgärdersplan vid varningstecken? Vilka har den? Hur kom ni fram till vilka som skulle bjudas in till RG? Fanns det andra förslag? Har brukaren gjort agenda för RG-mötet? 3. Arbetsfas med resursgruppen(rg). Har ni haft RG-möten var tredje månad? Är närstående med i RG? Ansvarig läkare? Saknas någon som borde vara med? Behöver alla närvara? Strategier för att få med de som saknas? Görs utvärderingar av mål och delmål inför eller vid RG-möten? Har arbetsplanen reviderats på basen av hur det gått för brukaren och hur delmål uppnåtts? Finns annan parallell planering eller har ni lyckats få med alla insatser som berör brukaren? Hur dokumenteras arbetet? Har brukaren en RG som arbetar aktivt i att genomföra uppställda målsättningar och lösa olika problem för att kunna fullfölja den skriftliga planen. 4. Vård och stödsamordning/cm En eller två VSS/CM? Hur kom ni fram till vem av VSS som skulle göra vad? Hur ofta träffar ni brukaren för att genomföra, stödja och följa upp åtgärder enligt planen? Har VSS övergripande ansvar för koordinering, kontinuitet, behandling, rehabilitering och krishantering? På vilket vis samarbetar ni? Vem gör vad? Var genomförs era möten? Hur aktivt uppsökande arbetar ni? Med Brukaren? Med nätverk och samhällsinsatser? Hur tillgodoses brukarens behov t ex inom socialtjänst, sjukvård, sysselsättning, FK eller arbetsförmedling? Hur märker ni om en god allians med brukaren finns? Återhämtningsstrategier 5, Kunskap Har ni arbetat med någon specifik utbildning utgående från din brukares behov, t.ex. om psykiska sjukdom och behandlingsalternativ? Med närstående eller varför sig? Hur omfattande? Vilket utbildningsmaterial? Hur? Har nätverket och resurspersoner tillräcklig kunskap och förståelse för brukarens svårigheter och behandling? Använder ni 6-stegs problemlösning regelbundet? Jobbar brukaren och resursgruppen med återkommande hemuppgifter? 6. Stresshantering Finns kunskap om hur klimatet i familj och relationer påverkar stress? Har ni identifierat tänkbart påfrestande situationer? Arbetsblad för stresshantering? Hur har ni arbetat med hur brukaren och närstående bättre skall kunna hantera stress? 8

9 7. Sociala färdighetsövningar Har ni använt rollspel för att öva social förmåga och nå mål? I vilken omfattning? Har ni kombinerat social färdighetsträning med pedagogiska insatser? Använt utbildningsmaterial som t.ex. ESL? Använder ni hemuppgifter för att pröva, utvärdera och öka färdigheter? Hur följer ni upp om den sociala träningens färdigheter används på rätt sätt i verkliga livet? 8. Läkemedelsbehandling Har brukaren utbildats om sin medicinering och dess biverkningar? Finns det utarbetade strategier vad gäller t.ex. försök till dosminskning av patientens medicinering? Vet brukaren vilken plan som finns på sikt? Används delat beslutsfattande? Görs skattningar av effekt och biverkningar? Finns koncentrationsbestämningar eller andra laboratorieprover för att finna minsta effektiva doseringen av läkemedel? I vilken utsträckning kan brukaren handskas med sin medicinering? 8. Specifika psykologiska strategier Har VSS själv eller någon annan kunnig person arbetat med någon specifik psykologisk behandlingsmetodik mot ihållande eller återkommande symtom t.ex. ångest, depressiva symtom, rösthallucinos eller aggressivitet? Kognitiv träning eller hjälpmedel? Vilken? Hur? Omfattning? 9. Förebygga försämringar- Tidiga tecken Är brukaren införstådd med sina tidiga varningstecken och vad hen och andra i RG skall göra om varningstecken märks av? Hur arbetar ni med repetition av TT och åtgärdsplan? Finns det en åtgärdsplan om hur man hanterar en krissituation? Hur lätt är planen att använda när det behövs? Har åtgärdsplan reviderats? Vilka känner till vad som skall göras utifrån Krisplan? 10. Kroppslig hälsa Har kartläggning av livsstil genomförts? Har mål eller behov kring motion och kost formulerats? Har upprepade kontroller av brukarens kroppsliga hälsa gjorts? Tandläkare? Finns primärvårdsläkare och/eller specialist för patienter som lider av någon kroppslig sjukdom? 11. Brukare och resursgrupps eget arbete Hur arbetar ni för att brukaren skall bli mer självständig och kunna samordna sina insatser? Strategier för att aktivera det privata nätverket? Genomför brukare/närstående uppgifter utifrån den personliga planen? Hur har ni övat och stöttat brukarens förmåga att hålla i agenda och samordna resursgrupp och övriga insatser? 12. Kontinuerlig utvärdering Hur ofta har ni använt Min delaktighet? Skattning av förändring? Skattning av samtal? Finns upprepade skattningar av brukarens sociala funktion och symtombild? Har andra metoder använts för att mäta effekter, delaktighet, måluppfyllelse? Har ni upprepat arbetsblad från kartläggningen och jämfört? Vilka effekter av Vård- och stödsamordningsarbetet ser ni? Ökar eller minskar insatser? Har förmågor förändrats? Hur skulle brukare och närstående beskriva effekterna? Utförare och datum 9

10 Namn: VSS & Checklista-RG för innehåll, datum och närvarande på Resursgruppsmöten Notera i denna checklista när olika moment genomförts vid resursgruppsmöten. Notera längst ner, återkommande närvarande och ev. tillfälliga deltagare. Långsiktigt mål.. Resursgruppsmöten hålls var 3: RG- RG- RG- RG- RG- RGmånad under arbetet möte nr: möte Nr: möte Nr: möte Nr: möte Nr: möte Nr: Moment under Resursgrupps-- möten Datum Datum Datum Datum Datum Datum Delmålen/åtgärder i arbetsplanen utvärderades Reviderade/nya delmål för kommande 3 mån har bestämts Uppgifter /åtgärder till närvarande i resursgrupp bestämdes Repetition av Tidiga tecken och åtgärdsplan under RG-mötet Problemlösning har genomförts under RG-mötet RGmöte Nr: Datum Andra moment: Andra moment: Övriga närvarande: Övriga Närvarande: Övriga närvarande: I resursgruppen ingår:

11 Namn: VSS & Checklista-A för rekommenderade moment i arbetsfas av resursgruppsarbetet Markera vem som genomförde vad och Datum Datum Datum Datum Datum Datum när; Kommun/Sjukvård? Utvärdering av delmål v3månad Brukare har gjort agenda Inför Resursgruppsmöte Psykopedagogisk utbildning individuellt Om Stress/sårbarhet stresshantering Om sjukdom/behandling Repetition: tidiga tecken -individuellt 6-stegs-Problemlösning Psykopedagogisk Utbildning: Närstående - om Stress/sårbarhet med närstående - om sjukdom/behandling med närstående Kommunikationsträning med närstående Tidiga tecken med närstående Medicinöversyn Hemuppgifter Livsstilsfrågor-Kost/Motion Åtgärder Hälsoundersökning Symtomhantering-träning Sociala färdighetsövningar Min delaktighet Andra moment: Uppdaterade Kontaktuppgifter/nätverkskarta 11

12 Arbetsblad för problemlösning (Nå mål och klara hinder) Stanna upp och tänk en stund. Hur går problemlösning till? Steg 1: VAD ÄR MÅLET? Försök beskriva problemet så tydligt som möjligt. Formulera det som ett mål som du kan nå inom viss tid..... Steg 2 SKRIV NED ALLA MÖJLIGA LÖSNINGAR Skriv ned alla idéer. Fundera inte nu på för och nackdelar Steg 3: FÖR OCH NACKDELAR MED ALLA FÖRSLAG Gå snabbt igenom listan(muntligt). Ta upp positiv och negativt med varje förslag Steg 4: VÄLJ DEN BÄSTA LÖSNINGEN Välj den lösning som enklast når målet eller löser problemet, helt eller delvis. Lösningen bör kunna genomföras inom 1-2 veckor.. Steg 5 PLANERA FÖR HUR LÖSNINGEN SKALL GENOMFÖRAS Hur och när skall du börja? Vilka resurser behövs? Vilka svårigheter måste klaras av? Behöver du öva? Steg 6: Efter genomförandet: GÅ IGENOM RESULTATET Vad gick bra?. Vad kan göras annorlunda?... Ge dig själv ett erkännande för ansträngningar och försök. Gå igenom vad som behöver förändras och vilka steg som skall ägnas mer tid för att lösningen skall fungera ännu bättre nästa gång 12

13 Resursgruppsmöte kring Samordnad Individuell plan Datum: Namn: Pnr: Vård och stödsamordnare: Vård och stödsamordnare: Kallade till resursgruppsmöte. Närvarade? Agenda: Utvärdering av delmål: (Hur märker vi att det går åt rätt håll) SIP på nästa sida 13

14 Samordnande individuell arbetsplan Namn: Datum Långsiktigt personligt mål: Mål jag vill uppnå under de närmaste tre månaderna: Numrera dina mål Hur är det nu? Numrera efter dina mål. Vem gör vad och när? Planen diskuterad och gemensamt beslutad på resursgruppsmöte, Datum... Datum för utvärdering på nästa resursgruppsmöte:... Jag godkänner innehållet i planen(den enskilde)... Vem och ansvarar för att uppföljning görs?.... INBJUDAN TILL RESURSGRUPP Vilken verksamhet...telefon. 14

15 INBJUDAN TILL RESURSGRUPP Hej, Jag håller tillsammans med Vård- och stödsamordnare på med ett behandlings- och rehabiliteringsarbete som kan hjälpa mig att må bättre. En betydelsefull del i arbetet handlar om att identifiera viktiga personer för mig och du är en av dem. Jag undrar därför om du skulle vilja vara med i en grupp tillsammans med mig och min kontakt i kommunen och psykiatrin för att på bästa sätt kunna stötta/hjälpa mig att må bättre? Kanske kan det också underlätta för dig? Jag skulle vara tacksam om du hörde av dig till mig eller någon av mina kontakter, så du kan få mer information och vi kan komma överens om ett möte där för att diskutera hur vi skulle kunna samarbeta. Jag ser fram emot att höra från dig inom kort. Vänliga hälsningar Namn: Telefon: Vård- och stödsamordnare Arbetsplats: Telefonnummer: Vård- och stödsamordnare Arbetsplats: Telefonnummer: 15

16 Åtgärder vid Tidiga varningstecken (Vad jag själv och andra kan göra vid tecken på försämring) Namn: Det finns risk för försämring om jag har något av följande tidiga varningstecken: Om något varningstecken uppkommer, skall jag: Om andra personer upptäcker att jag visar tidiga tecken vill jag att de omedelbart: Mina Vård och stödsamordnare heter: Tele: Tele: Min behandlande läkare heter: Tele: Andra personer jag/ni kan kontakta: Tele: Tele: 16

17 Hur märker man av Tidiga varningstecken Har du förlorat intresset för att göra saker? Har du svårt att koncentrera dig eller känner dig störd i dina tankar? Har du haft mindre kontakt med din familj eller dina vänner? Har religion blivit mer betydelsefull för dig än tidigare? Har du svårt att fatta små vardagliga beslut? Har du haft svårt att sova? Har du ändrat på dina vanor på något sätt? Har du känt dig spänd och nervös? Har du ändrat dina matvanor, eller äter mindre än vanligt? Har du svårt att hålla sams med din familj, eller andra personer? Har du fått svårare att vistas med andra i grupp? Har du tankar på att skada dig själv? Dricker du mer alkohol eller röker mer? Tycker du att din omgivning är konstig och overklig? Sover du mer än vanligt? Tappar du snabbt intresset för saker som du tidigare tyckte var kul? Kan du läsa, se på TV, lyssna på musik med samma koncentration som tidigare? Händer det att dina anhöriga och vänner påpekar att du förändrats på något vis? Hur? Finns det annat du noterat innan du känner dig försämrad? 17

18 Träna dig på att följa dina tidiga varningstecken o Skriv upp 1, 2 eller 3 varningstecken på listan nedan. o Fyll i om du de senaste dagarna hade: Inget, Svagt eller Starkt varningstecken. o Fortsätt att fylla i blanketten under en tid, minst en vecka. Varningstecken1: Veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Starkt tecken Svagt tecken Inget tecken Varningstecken2: Veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Starkt tecken Svagt tecken Inget tecken Varningstecken3: Veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Starkt tecken Svagt tecken Inget tecken 18

19 Fyll i Aktivitetsdagboken under en vecka. Skriv vad du gjorde Dag Vad gjorde du? Hur kändes det? Bra Mindre bra Måndag Morgon Tisdag Morgon Onsdag Morgon Torsdag Morgon Fredag Morgon Lördag Morgon Söndag Morgon 19

20 Veckoschema Datum då schemat börjar: Dag Uppgifter att göra Klart (X) Måndag Morgon Tisdag Morgon Onsdag Morgon Torsdag Morgon Fredag Morgon Lördag Morgon Söndag Morgon 20

21 Arbetsbladet: Från Mål till Delmål Långsiktigt mål: 1. Vad hindrar dig från att nå ditt mål idag? 2. Rangordna svårigheterna/hindren, från vad som känns lättast Svårast 3. Välj det hinder(ett eller flera) som känns lättast att börja arbeta med och genomför en 6-stegs lösning enligt arbetsbladet: Nå mål och klara hinder. Försök att formulera målet så att det skall gå att nå inom 3 månader. 4. Utifrån vad du valde för lösning; Vad är ett rimligt delmål för de kommande tre månaderna? 5. Vad behöver du för stöd för att nå ditt delmål? 6. Vem/vilka i din resursgrupp kan vara ett stöd för detta delmål? 7. Hur skall stödet se ut? Vad vill du att personen skall göra/inte göra? 8. Vad kan du själv göra för att nå ditt delmål? 9. Hur skall du göra om det uppstår problem/svårigheter med att följa din planering? 21

22 Arbetsblad: STRESSHANTERING Namn: Datum: Situationer jag kan bli stressad av Platser jag kan blir stressad av Personer jag kan bli stressad av Vad jag kan göra för att undvika/klara av stress: Vad andra personer kan göra för att hjälpa mig i stressiga situationer: Övrigt: 22

23 AUDIT 1 Hur ofta har du under senaste året Med ett "glas" menas: 1 flaska folköl eller ½ burk starköl eller 1 glas vin eller 1 litet glas starkvin eller 1 nubbeglas starksprit (brännvin, whisky e dyl druckit någon form av alkohol? Aldrig En gång i månaden eller mindre 2-4 gånger i månaden 2-3 gånger i veckan 4 gånger i veckan eller mer 2 Hur många glas alkohol dricker du en typisk dag när du dricker alkohol? 1 eller eller fler 3 Hur ofta dricker Du 6 glas alkohol eller mer vid ett och samma tillfälle? Aldrig Mindre än 1 gång/månad En gång i månaden En gång i veckan Dagligen eller nästan dagligen 4 Hur ofta under det senaste året har du inte kunnat stoppa att dricka alkohol när du väl börjat? Aldrig Mindre än 1 gång/månad En gång i månaden En gång i veckan Dagligen eller nästan dagligen 5 Hur ofta under det senaste året har du låtit bli att göra det som du skulle gjort för att du drack alkohol? Aldrig Mindre än 1 gång/månad En gång i månaden En gång i veckan Dagligen eller nästan dagligen 6 Hur ofta under det senaste året har du behövt inta alkohol på morgonen för att komma igång efter att ha druckit mycket alkohol dagen före? Aldrig Mindre än 1 gång/månad En gång i månaden En gång i veckan Dagligen eller nästan dagligen 7 Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller varit ångerfull efter att ha druckit alkohol? Aldrig Mindre än 1 gång/månad En gång i månaden En gång i veckan Dagligen eller nästan dagligen 8 Hur ofta under det senaste året har det varit omöjligt för dig att komma ihåg vad som hände kvällen innan därför att du druckit alkohol? Aldrig Mindre än 1 gång/månad En gång i månaden En gång i veckan Dagligen eller nästan dagligen 9 Har Du eller någon annan blivit skadad som ett resultat av ditt drickande? Nej Ja, men inte senaste året Ja, under det senaste året 10 Har någon släkting, vän, läkare eller någon annan inom sjukvården varit oroad över ditt drickande eller föreslagit att du bör minska konsumtionen? Poäng:se baksida: Nej Ja, men inte senaste året Ja, under det senaste året 23

24 1 Hur ofta dricker Du alkohol? Hur många "glas" (se ex. ovan) dricker Du på en typisk dag då Du dricker alkohol? Hur ofta dricker Du sex "glas" eller mer vid ett och samma tillfälle? Hur ofta under det senaste året har det hänt att Du inte kunnat sluta dricka sedan Du börjat? Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra det som Du borde för att Du drack? Hur ofta under det senaste året har Du behövt ett "glas" på morgonen efter mycket drickande dagen innan? Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser p.g.a. Ditt drickande? Hur ofta under det senaste året har Du druckit så att Du dagen efter inte kommit ihåg vad Du sagt eller gjort? Har Du eller någon annan blivit skadad p.g.a. Ditt drickande? Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över Ditt drickande eller antytt att Du borde minska på det? Aldrig 0 poäng 1 gång i månaden eller mer sällan 1 poäng 2-4 gånger i månaden 2 poäng 2-3 gånger i veckan 3 poäng 4 gånger/vecka eller mer 4 poäng poäng poäng poäng poäng 10 eller fler 4 poäng Aldrig 0 poäng Mer sällan än en gång i månaden 1 poäng Varje månad 2 poäng Varje vecka 3 poäng Dagligen eller nästan varje dag 4 poäng Aldrig 0 poäng Mer sällan än en gång i månaden 1 poäng Varje månad 2 poäng Varje vecka 3 poäng Dagligen eller nästan varje dag 4 poäng Aldrig 0 poäng Mer sällan än en gång i månaden 1 poäng Varje månad 2 poäng Varje vecka 3 poäng Dagligen eller nästan varje dag 4 poäng Aldrig 0 poäng Mer sällan än en gång i månaden 1 poäng Varje månad 2 poäng Varje vecka 3 poäng Dagligen eller nästan varje dag 4 poäng Aldrig 0 poäng Mer sällan än en gång i månaden 1 poäng Varje månad 2 poäng Varje vecka 3 poäng Dagligen eller nästan varje dag 4 poäng Aldrig 0 poäng Mer sällan än en gång i månaden 1 poäng Varje månad 2 poäng Varje vecka 3 poäng Dagligen eller nästan varje dag 4 poäng Nej 0 poäng Ja, men inte under det senaste året 2 poäng Ja, under det senaste året 4 poäng Nej 0 poäng Ja, men inte under det senaste året 2 poäng Ja, under det senaste året 4 poäng Resultat: Total poäng Resultat Åtgärd < 8 poäng (eventuellt < 6 poäng för kvinnor) Ej skadlig eller riskfylld alkoholkonsumtion. Intervention bedöms ej nödvändig 8 15 poäng Kort rådgivning Uppföljning vid enstaka tillfälle poäng Kort rådgivning Regelbunden uppföljning poäng Diagnostisk bedömning och utredning till exempel med ASI eller DOK Mer omfattande behandling. Kontakt med missbruksenhet eller speciell enhet för psykiskt störda missbrukare. 24

25 Kontroll av planering 1. Finns allt till hands som behövs för att genomföra åtgärden (tid, kunskap, pengar, material, med mera)? 2. Är det klart vem som skall skaffa det som behövs och är han/hon villig att göra det? 3. Vet alla vad de skall göra och när de skall göra det? 4. Har man diskuterat vilka svårigheter och hinder som kan störa åtgärden? 5. Finns klara planer för hur man kan ta itu med troliga hinder och svårigheter? 6. Har svåra delar övats? Det gäller särskilt kontakter med andra personer. 7. Har någon i familjen accepterat att kolla med de andra att de gör det som har beslutats? 8. Har familjen bestämt när man skall värdera hur planen lyckades? JA NEJ 25