Vid denna flik finns blad med sammanfattningar, tips, "PM" och liknande

Transkript

1 RACT metoder och tips Flik 6 Arbetsfas av resursgruppsarbete Vård och Stödsamordning Vid denna flik finns blad med sammanfattningar, tips, "PM" och liknande 2 Innehåll på ett konstruktivt möte med brukaren -VSS-möte 3 Planera för Resursgruppsmöte 4 Samtalstips 5 Planera avslut 6 6-stegs problemlösning/nå mål och klara hinder- tips 7 Resursgruppsmöte utan VSS 8 Tips om hemuppgifter 9 Social färdighetsträning 10 Öva social förmåga med rollspel 11 Stress, sårbarhet och belastning 12 Delat beslutsfattande 13 Info till brukare 14 Arbetsgång för brukare 15 Brochyr om Resursgruppsarbete och vård- och stödsamordnare 16 Brochyr om Resursgruppsarbete och vård- och stödsamordnare 17 ESL- Ett självständigt liv 18 ESL- Ett självständigt liv Lägg till fler tips, PM, sammanfattningar som du har användning för vid behov 1 D A

2 RACT metoder och tips Flik 6 Tips kring möten i resursgrupp eller andra möten Förslag på innehåll: Gör agenda Vem är mötesordförande(kan delas mellan VSS och Brukare) Aktuell planering Uppföljning av personlig utvecklingsplan Utvärdering av åtgärder, insatser Problemlösning, strategier, kontinuerliga skattningar, framsteg Tydliggör vem som skall göra vad tills nästa gång. Hemuppgifter Innan mötet: Bestäm tid och plats Informera hur man kommer dit Muntlig eller skriftlig info om mötet Mötets syfte Tidsomfattning Vilka kommer att närvara Hur(av vem) kommer mötet att ledas? Inledning av mötet: Klargör anledning till mötet Dagordning Mötets tidsramar Att leda mötet: Var aktiv och håll i samtalet Se till så att alla kommer till tals Undvik kallprat Ha gott om tid Minska antalet ord Tala i korta meningar Använd papper och penna Under mötet: Tydliggör när samtalsämnet byts Sammanfatta återkommande och framförallt när man byter samtalsämne. Låt brukaren sammanfatta och repetera. Vad har vi bestämt? Vem skall göra vad? Vad har vi nu pratat om? Lyssna och ställ frågor Lyssna på vad som sägs utan att tolka Ställ klargörande frågor Använd inte dig själv som referensram Förutsätt inte att alla uppfattar på samma sätt Linda inte in budskap, var tydlig Tillåt tystnad Innan mötet är slut: Var tydlig med avslutet, förvarna gärna; fem minuter kvar Boka en ny tid Om det blir fel: Stanna upp Det finns någon anledning även om den är obegriplig Vad har du missuppfattat? Be om ursäkt, backa tillbaks, Är personen stressad, rädd? Är det för stora krav? Har det gått för fort? 2 D A

3 RACT metoder och tips Flik 6 Planera för Resursgruppsmötet (var tredje månad) - tips Resursgruppsmöten kräver oftast en del planläggning och förberedande för att det skall bli så bra som möjligt. Både inför mötet, genomförande av mötet och i efterarbetet. Det är av stor vikt att man inleder med att både innan och vid mötets start för alla, tydligöra skillnaden på resursgruppsmöte och andra nätverksmöten som brukare och andra har erfarenhet av. Här är det bara den Agendan som brukaren gjort upp som gäller, om någon annan vill ha med något så bör det godkännas i förväg av brukaren. Här är det brukaren eller möjligen CM/VSS som på brukarens tydliga uppdrag håller i mötet. Deltagare bör vara brukare, CM/VSS, läkaren, närstående och andra personer som kan bidra till att utvecklingsplanen kan genomföras. Gruppen kan variera utifrån uppgifter och mål. Ett övergripande långsiktigt mål är att brukare och nätverk skall klara detta utan Vård och stödsamordnare. Förberedelser inför första resursgruppsmötet Se till så att ni har god framförhållning och hittar en tid då deltagarna har möjlighet att vara med. En kortfattad sammanfattning av kartläggning kan vara av stor hjälp inför det framtida arbetet. Prata med brukaren om hur mycket av sammanfattningen som skall presenteras för hela eller delar av resursgruppen. Förbered agendan tillsamman med brukaren, informera gärna resursgruppsdeltagarna i förväg om agendan, tydliggör att resursgruppsmöten kanske inte är som andra nätverksmöten och att mötet endast skall innehålla det brukaren godkänner. Man kan ha förmöte med någon för att förbereda någon aspekt av utvecklingsplanen. Kanske vill ni i förväg för att spara tid eller invändningar, för någon i resursgruppen visa förslag till utvecklingsplan eller förklara varför(till vilken uppgift) man vill ha med denne. Inför resursgruppsmötet Kanske behöver ni förbereda uppgifter till resursgruppen, frågor till beslutsfattare etc. Skall brukaren eller VSS:are leda mötet? Hur skall i så fall brukaren stöttas? Under mötet: Mötestid: ungefär en timme. Hjälp aktivt till ett hålla den tiden. Plats: I brukarens hem eller där brukaren vill ha mötet. Närvaro; De personer som är viktiga för brukaren, men brukaren bestämmer. Man kan ha tillfälliga deltagare inbjudna för en specifik uppgift. Agendan: Tydliggör tidsåtgång och vilka punkter som måste hinnas med. Behöver någon presenteras av brukaren? Skall någon anteckna(åt brukaren/åt alla)? Kort sammanfattning av vad som hänt sedan sist, kanske uppdelat på sjukvård, kommun, nätverk. Fördjupa er inte i detaljer. Utvärdering av uppgifter: Genomgång och kort utvärdering av hemuppgifter deltagarna tidigare fått. Personlig utvecklingsplan: Repetition, revidering och nya delmål Genomför gärna en 6p problemlösning(hur skall målet uppnås?) Nya uppgifter till resursgrupp: Vem skall göra vad tills nästa gång? Krisplan/tidiga tecken (Genomgång och diskussion/revidering) Repetera och sammanfatta vad som gjorts upp(viktigast är brukarens sammanfattning) Boka alltid nästa möte(c:a 3 månader) Hur får deltagare kopia på brukarens reviderade plan? 3 D A

4 RACT metoder och tips Flik 6 Samtalstips för att få igång och föra ett samtal vidare, Använd öppna frågor som: Vad? Hur? När? Vem? Vilka? På vilket sätt?.. Kan du förklara?. Spegla/repetera vad som sagts Omformulera/bekräfta det sista som sagts Använd utforskande frågor: Hur kommer det sig? Vad gör att du säger detta nu?" Vad innebär det för dig? "Vad innebär det konkret?" Kan du ge mig exempel på vad/hur du menar? Hur säkert är det att det är så? Skulle det kunna vara på annat sätt? Hur då? Om någon annan sa detta till dig, hur skulle du tänka om det? Vad kan hända om du gör? Vad händer om du inte..? Hur skulle en vän se på detta? Hur skulle du se på detta om du inte mådde dåligt? Återkoppling (feedback):för att personen skall kännas sig förstådd. För att personen skall förstå. För att undersöka om man själv har förstått. För att sammanfatta och gå vidare. För att lagra i minnet. Repetera återkommande under samtalet och alltid vid ett samtals avslutning. Bäst är om du kan be personen sammanfatta för dig. Vad har vi pratat om idag? Vad tycker du var viktigast av detta samtal? Menar du så här? Hur har du uppfattat det vi pratat om? Så här uppfattar jag detta, är det så?vad har du förstått av min info? Vad pratade vi om förra gången vi sågs? Tålamod! Vänta in svaret om det behövs. Tystnad är inte farligt 4 D A

5 Tips och råd för Vård- och stödsamordnare Att planera för ett tydligt avslut Kontinuitet och långsiktighet är av viktigt vid Resursgruppsarbete. Normalt brukar man vid starten utlova ett tvåårigt samarbete. Redan när en kontakt med VSS inleds, ska vi dock börja planera inför avslutet av kontakten. Syftet med kontakten är ju att en person behöver stöd, behandling eller rehabilitering för något som hon eller han inte för tillfället klarar ensam eller utan detta stöd. Målet är alltså att personen själv ska klara av det som är problemet eller som är målet för behandlingen, utan Vård och stödsamordnare. Normalitet är därför det som ständigt ska eftersträvas. Men vad är normalt? I detta fall är det ungefär sådant som de flesta personer normalt själva klarar av. Av stor vikt är att man kan förmedla hopp och tilltro kring personers förmåga att handskas med och kunna minska sina psykiska besvär och de hinder det för med sig. Tänk t.ex. på: - Att redan i början vara tydlig med att denna kontakt är tillfällig. - Att självförtroendet mår bra av att klara av saker själv - Att tala med personen om hur viktigt det är att klara av saker själv - Att förmedla att jag som VSS tror att personen kommer att klara av detta på egen hand, samt att jag inte endast är en stödjande parentes i personens liv - Att diskutera vilka personliga begränsningar det medför att inte själv klara av saker - Att redan i början tillsammans med personen sätta upp tydliga mål som ska nås innan kontakten avslutas. - Att arbeta med hemuppgifter och diverse färdighetsövningar som förbereder personen på det som behövs för att klara av något på sikt. - Att kontinuerligt stämma av med personen vad som hen behöver för att nå målet att själv klara av eventuella problem - Att vid behov inte stänga dörren helt, utan att erbjuda personen att vid behov kunna ringa eller maila för att få stöd per telefon eller mail under en övergångsperiod, där ett tydligt datum också bestäms - Att tala om hur personen skulle må om hon/han själv klarar av att lösa t ex ett problem Viktiga saker att tänka vidare på är att aldrig jämföra med andra personer. Alla är olika och det tar olika lång tid för all personer. Men målet är alltid att alla kan avslutas. Personer med svårare och/eller flera olika typer av funktionsnedsättningar, kanske förs över helt till annat fortsatt stöd. Faktum är dock att en del personer aldrig helt klarar av att avsluta en kontakt, utan ambitionen måste då bli att glesa ut den så mycket det är möjligt. Och i dessa fall tydliggöra vilka delar det är som man träffas för att arbeta med. En person som behöver stöd livet ut, ska också erhålla detta stöd. Utan tydliga avslut är risken för stiltje i arbetet betydligt större. 5 DA

6 Tips och råd för Vård- och stödsamordnare Tips kring att lära ut 6 p problemlösning Nå mål och lösa problem Tänk på att du inte bara skall hjälpa personen lösa ett problem just nu, du skall samtidigt lära ut metoden. Använd därför blanketten. Fråga personen vad som är nästa steg när man löser problem. Klienten bör skriva. Anpassa tempot, bli inte alltför utförlig. Ägna tid åt att analysera problemet vid steg 1. Om detta inte lyckas så kommer en ny chans när alternativen ges. Be personen undersöka hur de olika alternativen fungerat tidigare. Var beredd på att omformulera problemet efter denna analys och starta om problemlösningen från början. Detta händer ofta! Avstå från att påpeka orealistiska problem eller mål, det kommer att bli tydligt för klienten under problemlösningens gång. Låt klienten köra problemen i botten för att själv se hinder(inte om det medför risker) och kanske därefter mer realistiska möjligheter. Steg 1 Vad är målet/ problemet Undersök och beskriv problemet så tydligt och konkret så att ni förstår hur det ser ut? När och var det uppkommer? Finns det andra inblandade? Hur ofta? Vilka konsekvenser får det? Försök alltid omformulera ett problem till ett mål (Nedstämdhet blir Hur blir jag gladare?). Lösningar bör gå att genomföra på kort tid, kanske 1-2 veckor. Det betyder att problemen inte kan lösas fullständigt, utan att lösningen påbörjas. Steg 2: Olika förslag på hur man kan nå målet? Hjälp personen genom utforskande frågor: Om du tänker helt fritt? Om du struntar i dina svårigheter, vad skulle du då kunna göra? Om du mådde bättre? Hur skulle du gjort förr? Hur tror du andra skulle göra? Vad tror du. skulle ha gjort? Vad tror du jag skulle föreslå? Om du kunde trolla..? Försök och hitta minst tre förslag, gärna fler Du får gärna bidra med lösningsförslag, men bara om det behövs. Steg 3: Fördelar och nackdelar med varje förslag. Kortfattat. Steg 4: Välj bästa lösningen Välj den lösning som enklast når målet eller löser problemet, helt eller delvis. Kanske en kombination av lösningar. Jobbar man i grupp, väljer varje deltagare sin egen lösning utifrån sina tankar. Steg 5: Planera hur den valda lösningen skall genomföras. Gör detta genom att fråga er fram. Vet du/ni hur lösningen skall genomföras? Finns allt till hands som behövs för att genomföra åtgärden? (tid, kunskap, pengar, material m.m.) Är det klart hur man skall skaffa det som behövs för genomförandet av planeringen? När skall det göras? Vilka svårigheter och hinder kan dyka upp? Hur skall man ta itu med troliga hinder? Har svåra delar övats? Detta gäller speciellt vid kontakter med andra människor. Kanske ett förberedande rollspel? Hemuppgifterna bör klienten ge sig själv utifrån den valda lösningen, men terapeuten hjälper till med att konkretisera. Se till så att hemuppgifter går att genomföra eller åtminstone går att lära sig något av. När skall planeringen utvärderas? Steg 6 Utvärdering Vad gick bra? Ge positiva återkoppling Uppmärksamma ansträngning och inte bara resultat. Bra att det fungerade till hälften. Vad kan göras annorlunda? Gå igenom vad som behöver förändras och vilka steg som skall ägnas mer tid för att lösningen skall fungera ännu bättre nästa gång Ägna tid åt att gå igenom vad som gick fel. Kanske utmynnar det i en ny problemlösning kring det hinder ni fann Du är alltså hindrad av din trötthet. Kan vi se om vi kan hitta några lösningar på det problemet? Gör kunskap av prövade lösningar. Vad gjorde att det gick bra? Vad kan du lära av detta? Hur kan du få det att funka ännu bättre nästa gång? Hur kan du komma ihåg? Ge klienten möjlighet att berömma sig själv. Informera gärna anhöriga om vad som sker så att de också kan uppmärksamma klientens ansträngning. 6 DA

7 7 Resursgrupps- eller närståendemöte utan Vård och stödsamordnare Att börja med möten utan personal kräver noggranna förberedelser, träning och ibland också motivation. De korta stunder som VSS har DA möjlighet att träffa nätverket räcker inte alltid och dessutom ska brukaren och närstående självklart själva klara av att träffas ensamma på sikt. Enklaste sättet att få detta att fungera är att tillsammans bestämma en fast tid, kanske en gång i veckan när de sätter sig ner tillsammans. Vad man ska göra denna stund bestäms i förhand. Dessa så kallade hemuppgifter kan ju även VSS till att börja var med och bestämma. Möten behöver inte vara långa, det viktiga är att samtliga berörda kommer och är med. Det normala är i början att man sitter ner kanske minuter, men blir det kortare är även detta bra. Det hjälper att ha en bestämd person som håller i dessa möten. En person som ser till att hålla tider och att man håller sig till det bestämda ämnet, samt att alla får säga sin mening. Det är även bra att ha en sekreterare eller en person som kort antecknar vad som sägs och hjälper den som håller i mötet att engagera de andra. Vilka dessa två är kan bestämmas redan på mötet då hemuppgifter bestäms. Det är enklare och blir tydligare om man bestämmer detta i förhand. Exempel på hemuppgifter kan vara att tala med mamma om sina tidiga varningstecken, att tillsammans med boendestödjare diskutera städningen i sin bostad eller att diskutera sin ekonomi tillsammans med sin socialsekreterare. Lite svårare hemuppgifter är att tillsammans med närstående träna på färdighetsträningar som t ex vad man säger till en kompis när man varit inlagd för heldygnsvård eller hur man gör när man ringer upp någon som man t ex vill träffa och äta middag med eller gå på bio med. Att träna sig på att problemlösa eller uppfylla mål med hjälp av blanketten är också bra hemuppgifter. Resursgruppsmöten/närståendemöten utan Vård och stödsamordnare 1. Bestäm dag och tid för ett minuter långt möte varje vecka. 2. Bestäm vem som skall vara "sekreterare" under mötet. Uppgifter: - Samlar ämnen som någon i gruppen vill ta upp. (Eller saker som någon vill göra). - Uppmanar alla att delta. - Antecknar lite om vad som diskuterats. Bara enstaka ord så att ni kommer ihåg vad som gjorts. 3. Välj en person som leder samtalet, vi kallar denne för "ordförande". Uppgifter: - Ser till att mötet börjar och slutar i tid. - Ser till att diskussionen håller sig till ämnet. - Låter alla få säga sin mening. 4. När ni träffar Vård och stödsamordnare härnäst får hon/han en kortfattad redogörelse om vad som hände. Arbetsbladet hämtat från CMR 7

8 8 Kunskap har litet värde om man inte kan använda den Hemuppgifter Att lära sig använda den kunskap/de erfarenheter man har är avgörande för återhämtning och ökad förmåga. Hemuppgifter är mycket användbart dels för att öva sig att använda kunskaper i verkligheten, dels för att testa om man har de kunskaper som man behöver. Hemuppgifter är också ett verktyg för att skaffa sig kunskap om sina förmågor och svårigheter. Göra kunskap av erfarenheter. Hemuppgifter är ett bra sätt aktivera brukaren och tydliggöra att dennes egna ansvar för sin egen aktivitet är avgörande för förändring. Låt gärna en problemlösning eller ett rollspel övergå till en hemuppgift. Låt personen välja hur svår uppgiften skall vara men undvik att denne överskattar sin förmåga (du kan ju föreslå olika alternativ). Principen för hemuppgifter är att den skall kräva en ansträngning men inte vara svårare än att personen kommer att klara av den. Be personen förklara vad hen kan ha att vinna på att göra uppgiften (förstärk denna motivation). Undersök och tydliggör hur, var, och när uppgiften skall göras. Gå i förväg igenom tänkbara hinder för att genomföra uppgiften. Bestäm när den skall utvärderas. Förstärk (ge beröm) påtagligt genomförda hemuppgifter. En genomförd eller inte genomförd hemuppgift är en källa till kunskap om klientens funktion. Gå alltid igenom vad klienten lärde sig av uppgiften. Låt denne själv dra slutsatserna Moralisera inte om uppgiften inte gjordes. Ge beröm för de försök och ansträngningar som gjordes(även en delvis genomförd uppgift är värd uppmärksamhet då den antagligen var väldigt svår för den klienten). En till hälften genomförd uppgift är en större framgång än inget försök alls. Det är personalens misstag om en uppgift inte gjordes. Använd fraser som: Det var dåligt av mig att inte ta reda på hur svårt det kunde bli, innan jag formulerade uppgiften. Vi borde ha förberett dig mer Om du ger uppgifter till individer i en grupp, haka inte upp dig på enstaka uppgift som inte utförts, utan koncentrera dig på de som gjort uppgiften bra. Om klienten har svårt att klara hemuppgifter, bör du göra utförligare beteendeanalyser: Var uppgiften tydlig? Hur hade klienten uppfattat vad som var det viktiga i uppgiften? Ansåg klienten att det var en bra uppgift? Kunde hen beskriva sin motivation till att genomföra hemuppgiften? Hade klienten bestämt när uppgiften skulle utföras? Vilka försök gjordes? Konkurrerande aktiviteter? Motstridiga budskap? Använd 6-stegs problemlösning för hur uppgifter skall klaras på bästa sätt. Få fram många förslag att välja bland. Vanliga orsaker till ej gjorda hemuppgifter: Uppgiften för omfattande. Förberedelserna (från er sida) är bristfälliga. Tidpunkt eller situation var kanske inte tydliggjord. Ha respekt för att ansträngningar och nya situationer hos stresskänsliga klienter kan framkalla eller förvärra symtom. Detta är vanligtvis övergående men man behöver förbereda och hitta strategier för situationen. D A 8

9 9 Jobba med rollspel/socialfärdighetsövning Använd rollspel på olika sätt - I stunden kring en situation som uppstått eller kommer... - Som en del i andra samtal och i annan pågående behandling - Planerat att öva ett visst antal gånger - Som kurs/behandlingsprogram med kunskap, instruktioner och övningar att utgå från (ESL) Enskilt - I grupp - Återkommande inslag i behandlingsarbetet Sammanhanget - Börja med att diskutera personens erfarenheter kring hur det är att träffa andra människor Vad är lätt för dig? Vad är svårt? Finns det situationer som du tycker är svåra? Som du skulle vilja klara bättre? Vad skulle du vinna på att bättre kunna genomföra samtal med andra människor? Har du målsättningar som skulle vara lättare att nå om du kan hantera sociala kontakter? Vilka är nackdelarna med att inte? Vad kan vara bra att tänka på om man vill få kontakt med andra? Vilka kommunikationsfärdigheter kan vara bra att kunna för observera och öva på? Kommunikationsfärdigheter - kroppsspråk Visa gärna i rollspel hur man kan använda kroppsspråk alltför sparsamt eller tvärtom: Använd punkterna på nästa sida. Gärna en lekfull och lättsam stämning när ni använder rollspel Diskutera erfarenheter av kroppsspråk. För mycket? För lite? Vad är adekvat i olika sammanhang? Hur ser man att någon lyssnar? Att någon vill ta kontakt? Har du mött personer som... Vad kan man vinna på...? Har du tänkt på hur du...? Använd gärna 6- steg problemlösning; Vad skall jag säga? Hur kan jag göra? Gå igenom/visa kort hur ett rollspel går till På nästa sida ser du hur det går till.. 9

10 10 Social färdighetsövning (rollspel) 1. Beskriv situationen som skall övas och klargör det centrala momentet så att alla förstår 2. Förbered deltagaren med någon fråga (Vet du vad du skall säga?) (Hur börjar du?) 3. Genomför en kort övning 4. Utvärdera: Vad gjordes bra? Hur? Konkreta exempel? Vad tyckte du? Vad noterade jag? 5. Vad kan förändras? Vad kan läggas till? Vad kan göras ännu bättre? Konkreta förslag till förändring (ett eller flera) 6. Personen väljer ett-två förslag till förändring 7. Gör om samma övning där personen prövar att använda förslag till förändring 8. Utvärdera övning nr 2; Blev det någon skillnad? Positiv feedback 9. Avsluta gärna med att komma överens om en lämplig hemuppgift där man kan fortsätta att öva i verkliga situationer. När ni utvärderar rollspel, så utgå från punkterna om kroppspråk och tal: Hur användes: Kroppspråk: Rösten: Gester(med händer och hela kroppen Ögonkontakt Kroppsriktning/avstånd Tonläge Volym Hastighet Allmän energinivå Ansiktsuttryck Innehållet i samtalet: Vad sägs? Tydligt? Lätt att förstå? 10

11 11 Grunder i stresshantering Att upptäcka stress Många personer med allvarligare psykiska störningar har svårt med sin kroppsfeedback. Ett sätt att upptäcka stress är att märka förändringar i kropp, tankar och känslor. Inte sällan är personal och närstående bättre på att notera spänning och oro än brukaren själv. Hjälp brukaren att uppmärksamma förändringar. Närstående, resursgruppen och brukaren kan ha stor nytta av att föra en enklare dagbok (Se Arbetsblad för stresshantering). Händelser och reaktioner noteras för att vi senare skall kunna fastställa samband i en gemensam diskussion. Vilka situationer utlöser stress, vilka är reaktionerna och deras följdeffekter? Vi kan även upptäcka stress genom en omfattande problemanalys som görs av CM tillsammans med brukaren och resursgrupp. Kunna förutse vad som händer om stressen inte löses. För att öka motivationen har vi en gemensam diskussion om eventuella risker av fortsatt stress. Åtgärder på individuell och resursgruppsnivå 1) Inled med att gruppen/individen sammanfattar sina iakttagelser om utlösande faktorer och stressens konsekvenser. 2) Gör en individuell målformulering för var och en, samt en gemensam för hela resursgruppen. 3) Gå igenom vad som redan görs för att minimera stress. Hur fungerar det? Finns det sådant som kan göras mer effektivt? Vilka negativa konsekvenser har nuvarande metoder? 4) Använd problemlösning (se manualens kapitel Att uppnå mål och klara hinder). Var noga med att ta små steg. Hur kan vi gradvis minska stressande intryck eller öka avslappnande, glädjande och problemlösande aktiviteter? 5) Behövs en större förändring av dagsaktiviteterna? Gör ett aktivitetsschema som innehåller små gradvisa förändringar med tillräckligt omgivningsstöd. 6) Rollspela tillsammans med brukare och resursgrupp för att öka förmågan till kommunikation och för att bättre kunna genomföra beslutande åtgärder. 7) Glöm inte att ge hemuppgifter. De står för en stor del av effekten. 8) I de flesta fall bör man komplettera med metoder för att dämpa fysiologin. Det kan vara avslappningsövningar (även vid schizofreni), motion eller schemalagd vila. 9) Med hjälp av kognitiva interventioner kan individens och gruppens krav och förändringar analyseras och bli mer realistiska. 10) Utvärdera. Gå igenom tillsammans med hela gruppen vad som gjorts och vilka effekter som observerats. Ge alla erkännande för deras ansträngningar, även om de inte lyckats så bra. Be alla ge sina åsikter om önskvärda förbättringar av strategin. Arbetsbladet hämtat från CMR 11

12 12 All planering kring vård och stöd insatser skall grunda sig i brukarens och personalens gemensamma beslut. I ett delat beslut är de som ingår i beslutsprocessen jämbördiga. Brukaren har sin kunskap och erfarenhet om sig själv och personal ofta en mer generell kunskap. Ingen har rätt att besluta över någons huvud. Att brukare tillsammans med vårdgivaren gemensamt beslutar om vårdens och behandlingens utformning är det delade beslutsfattandes grundförutsättning. De skall då ha tillgång till samma information, beslutet skall vara gemensamt och bör inte ändras ensidigt av den ena eller den andra parten. Personal kan med metoden tydliggöra vad man kan erbjuda och vad man rekommenderar. Metoden syftar till att hjälpa personen att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa. Eftersom personen själv valt metod så ökar motivation och därmed också effekten av behandlingen/insatsen Brukaren får ett eget ansvar för sin vård och stödplanering. Att använda sig av en modell för delat beslutsfattande för att göra brukaren delaktig i beslut kring vård och stöd rekommenderas i de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. (Delat) beslutsfattande Hur fungerar det? Modellen beskriver hur man som personal och brukare tillsammans genomför beslutsprocessen för att fatta ett välgrundat beslut. Alla delaktiga personer ska samtycka till beslutet. Stegen är följande: 1. Uppmärksamma att ett beslut behöver göras 2. Tydliggöra de deltagande personernas roller och ansvar. Hur vill du som brukare vara delaktig 3. Presentera olika alternativ 4. Informera om för- och nackdelar med de olika alternativen 5. Undersöka och förstå brukarens förståelse och förväntningar 6. Vad tycker de inblandade? Vilka alternativ föredrar man? 7. Diskussion om för- och nackdelar 8. Fatta ett gemensamt beslut där brukaren har avgörandet 9. Planera genomförande och uppföljning Vem kan använda det? För att arbeta med delat beslutsfattande krävs ingen specifik grund- eller yrkesutbildning. Delat beslutsfattande ska genomsyra all planering av insatser inom vård och omsorg. Detta innebär att metoden skall tillämpas av olika yrkeskategorier inom vård och stöd såsom t.ex., läkare, vård- och stödsamordnare, biståndshandläggare, boendestödjare eller annan personal inom Psykiatriska sjukvården. Det har visat sig i forskning att personal inom vård och stöd ofta bär på förutfattade meningar om att psykiskt sjuka inte kan fatta beslut eller förväntar sig att en patient skall agera på ett visst sätt. Det kan leda till maktutövning eller risk att passivera patienten genom överbeskydd. Ett öppet klimat där för och nackdelar med olika alternativ lyfts fram leder ofta till en allians mellan brukare och personal som alltid är väldigt viktigt. När använder man det? Metoden kan användas i alla situationer där beslut skall tas om förändringar i patientens vård, stöd och behandlingsinsatser. Särskilt lämpligt är det att använda metoden när en ny behandling behöver inledas eller vårdplan skall upprättas. Oavsett om patientens mål är att gå tillbaka till arbetslivet eller att kunna gå och handla blir sedan strategin densamma; det övergripande målet kan brytas ner på delmål som skall uppnås inom en given tidsrymd, processen utvärderas och så går man vidare till nästa delmål. Hinder för processen identifieras och behandlaren kan föreslå insatser som minskar hindren samt deras för- och nackdelar. Så fattas beslut om vilken insats som är bäst och processen går vidare. Även inom tvångsvården är det värdefullt för patientens känsla av autonomi och självbestämmande om metoden tillämpas, så att orsaker till beslut och alternativa åtgärder tydliggörs 12

13 13 Information om Vård och stödsamordning och resursgruppsarbete Vård och stödsamordning är en arbetsmodell som organiserar insatser tillsammans med brukare/patienten och ger denne möjlighet att få ett långsiktigt inflytande över sin vård och rehabilitering. Att samverka gör vården och rehabiliteringen effektivare och skapar insyn samt förståelse så att vård- och stödinsatser hänger ihop. För vem? Har du en psykisk funktionsnedsättning? Behöver du bättre samarbete mellan dig, kommunen och sjukvården? Då kan du få hjälp av Vård och stödsamordnare. Varför? Du kanske har haft hjälp och stöd från flera personal från olika enheter. Kanske från en psykiatrisk mottagning, försäkringskassa eller kommunens boendestöd. Ibland är det svårt och stressigt att ha kontakt med många olika personer på olika ställen. Ibland känns det kanske som att dom inte samarbetat bra eller att stödet inte hängt ihop. Vård och stödsamordnare kan hjälpa dig och organisera så att kontakterna samarbetar så som du vill. Hur går det till? Vård- och stödsamordnare(vss) innebär att man erbjuds personal; ofta en från sjukvården och en från kommunen som tillsammans med brukaren organiserar, hur vård och stöd skall se ut för just dig. Först kartläggning, sedan en resursgrupp. För att arbetet skall utgå från vad brukaren behöver och vilken förändring denne vill ha, så inleder man en kartläggning med arbetsblad och intervjuer. Man kan säga att man hjälper brukare att kartlägga sig själv och ta reda på hur man vill förändra situationen. Detta kan ta ordentligt med tid. Därefter bestämmer brukaren vad man vill arbeta med och vilka som kan hjälpa till. Man organiserar en resursgrupp som skall hjälpa brukaren att nå sina målsättningar. I denna resursgrupp som träffas var tredje månad, finns oftast både personal och närstående. Det kan vara läkare, boendestödjare, en vän eller en arbetsförmedlare. I en resursgrupp arbetar man bara med vad brukaren vill. Vad gör man? Du och dina vård-och stödsamordnare träffas regelbundet under lång tid. Exempel på vad ni kan göra är: Kontakta olika myndigheter och samordnar den hjälp du behöver Tar fram strategier för att du skall kunna hantera problem och nå mål av olika slag. Lär er mer om hur man kan handskas med sin psykiska sjukdom och medicinering. Skapar en åtgärdsplan för att förebygga och underlätta vid försämringar och stressreaktioner. Man tränar upp förmågor och minskar känslighet för belastning så att man skall klara sig mer självständigt på sikt. Följer upp och utvärderar vad du tycker har fungerat bra och vad du vill ändra på. Vad kan det leda till? Återhämtning och minskade problem. Ökad självbestämmande och oberoende Ökad förmåga och kraft att arbeta för att nå egna målsättningar Inflytande över den egna rehabiliteringen Minskat vårdbehov Information om Vård- och Stödsamordning

14 14 ARBETSGÅNG för brukare i resursgruppsarbete 1, Träffa din vård och stödsamordnare(vss) och inled ett långsiktigt arbete. Ni träffas regelbundet i ditt hem 2, Kartläggningsfas(c:a tre mån) Brukare kartlägger sig själv metodiskt med hjälp av Vård- och stödsamordnarna och flera utvalda arbetsblad. Vilka behov, hinder och mål finns? Vilken kunskap behövs? Alla arbetsblad och planer tillhör brukaren Innan hela kartläggningen är klar och sammanställd gör man inga förändringar Intervju av närstående 3 Analys och planering Vad har vi kommit fram till? Hur vill jag egentligen ha det? Brukare väljer sina mål och skriver dessa i en personlig plan. Brukare väljer sedan vad man tycker är viktigast eller enklast att göra för att nå det man vill. Brukare väljer ur sitt nätverk in deltagare (som kan underlätta att målen nås) till sin resursgrupp. Dessa bjuds in till resursgruppsmöte. 4, Resursgruppsmöte var tredje månad: De personer man valt till sin resursgrupp träffas var 3: mån. Resursgruppen kan vara familj, vänner och personal. De viktigaste personerna är alltid med, men någon kan vara tillfälligt inbjuden för att hjälpa till med något speciellt. Man går tillsammans igenom den individuella planen så att alla vet vad du vill. Det är du som brukare som bestämmer vilka punkter man skall prata om. Man gör upp nya delmål och går igenom vad brukare och andra skall göra för att nå målen. Vem gör vad och när? 5,Arbetsfas Man använder olika metoder för att nå målen som brukaren bestämt i arbetsplanen. Dessa metoder och åtgärder blir olika beroende på vad du som brukare vill uppnå. Ofta brukar kunskap och strategier för att minska problem, och öka självständighet ingå under arbetsfas. Hur man löser vardagsproblem, stresshantering, hur man kan hantera sina symtom och hur man kan undvika försämringar. Under resursgruppsmöten gör man upp vad olika personer skall göra för att brukarens skall kunna nå sina delmål. 14

15 15 Information om Vård- och stödsamordning Resursgruppsarbete Kontaktuppgifter:..... Vård- och stödsamordning Samarbete mellan individen, 15

16 16 sjukvården och kommunen där individens mål och resurser är i fokus Resursgruppsarbete En strukturerad metod att arbeta och hjälpa brukare att organisera sitt nätverk och sin egen rehabilitering. Information till dig som kan vara en resursperson! Vad är Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete? Vård- och stödsamordning är en arbetsmodell som organiserar vård- och stödinsatser tillsammans med brukaren och ger denne möjlighet att få ett långsiktigt inflytande över sin vård och rehabilitering. Att samverka gör vården och rehabiliteringen effektivare och skapar insyn och förståelse så att vård- och stödinsatserna hänger ihop. Modellen är utvecklad för personer med psykiska funktionshinder som har kontakt med både kommunen och den psykiatriska sjukvården. Forskning visar att denna modell ger goda långsiktiga resultat. Vård- och stödsamordnare (VSS) innebär att en personal från psykiatrisk vård och en från kommunen tillsammans med brukaren bildar en trio för att organisera och effektivisera samarbetet Modellens huvudinslag: Att personen metodiskt och utförligt kartlägger önskemål om förändringar och mål innan man gör åtgärder Att förbygga belastning och hantera kriser Att lära ut strategier för hur man effektivt löser problem och uppnår mål Att göra den psykiska sjukdomen och dess behandling begriplig Att förbättra samarbetet mellan personerna i resursgruppen 16

17 17 ESL: Steg för steg till ett självständigt liv Pedagogisk och psykologisk metodik I ESL ingår olika metoder för att handskas med och kunna minska hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar. Detta gäller även tidiga varningstecken, förändringar som kan tyda på kommande försämring, Förmågan att hantera stressituationer ökas så att man får bättre förmåga att undvika socialt raserande återfall i sin psykiska sjukdom. Att själv kunna klara hotande försämringar ökar hoppet och tilltron till den egna förmågan. Att träna förmågan att lösa problem som hindrar social återhämtning gör att motivationen till nödvändiga egna ansträngningar ökas. Långtidsstudier på de som återhämtat sig från t.ex. schizofreni visar på att tro och hopp om förbättring, tillsammans med möjlighet till arbete/sysselsättning är bland de viktigaste faktorerna för återhämtning från schizofreni (majoriteten blir friska eller rejält återhämtade visar forskningen). Internationellt kallas ESL för social skills training och innefattar pedagogik som visat sig framgångsrik vid psykiska funktionshinder. Man gör kunskap av sina erfarenheter. Problemlösning, färdighetsövningar och hemuppgifter är hörnstenar i ESL. Man övar dagliga situationer eller hur man kan handskas med symtom. För den som har svårt med koncentration är det bra att lära sig en strukturerad och enkel metod för att lösa vanliga problem. ESL bygger på metodik som utvecklades när man såg vilka svårigheter som drabbade psykiskt sjuka när de skulle klara sig utanför Mentalsjukhus. Man utbildade då patientgrupper i hur de kunde klara sig självständigt. Svårigheterna delades upp i olika manualer och studiegrupper där man kunde få kunskap och träna upp nödvändig förmåga. Metodiken har idag stor spridning över världen. Forskningen kring Social Skills Training är omfattande internationellt och visar färre återfall, minskade ihållande symtom och medicindoser, samt förbättrad social förmåga. Studierna har visat att personal kan lära sig metodiken på mindre än en vecka. Psykolog Per Borell, omarbetade i slutet av 80-talet, Social Skills till det som i Sverige kallas ESL. Då var manualerna inriktade på arbete i grupp för människor med psykoserfarenhet och hur man sköter sin medicin, hur man handskas med symtom, förebygger återfall eller förmågan att prata med andra. Idag är det mer flexibelt, ofta individuellt och passar även andra med psykiska funktionshinder. ESL kan kombineras med annan behandling och stöd. Trots de goda resultaten är metoden inget undermedel, utan skall ses som ett tillägg till övrigt bra som görs. Den hindrar inte utan stöder annan behandling, t.ex. psykoterapi, medicinering, arbetsrehabilitering etc. Personalen som arbetar med ESL gör generell information till personlig kunskap för brukaren och motiv för att nå personliga målsättningar. Man skall hjälpa klienterna att bli expert på sin egen sjukdom, funktion och rehabilitering. De generella målen är att främja återhämtning och få klienterna att på sikt klara sig utan professionell vård och stöd. Individualisering av materialet ESL- materialet som används idag heter Steg för steg, ESL-Ekonomi och Vardagssamtal. Det har förändrats för att passa in i både socialpsykiatri och den psykiatriska sjukvården. Steg för steg är flexibel och fungerar individuellt eller i grupp i psykosocialt arbete, i boendestöd, boenden, psykiatrisk vård och rehabilitering. ESL ger struktur i det och fungerar bra oavsett diagnos. En vårdplan eller bistånd kan föreslå ESL-del för att nå beslutade mål. ESL kan användas i RACT av CM/vård- och stödsamordnare som aktiverar nätverket i s.k. resursgrupper för att arbeta rehabiliterande utifrån brukarens målsättningar. ESL ger innehåll och metodik till resursgruppsarbetet och används för att ge brukaren kunskap, öva färdigheter och ge underlag för beslut. Socialstyrelsens riktlinjer för psykosociala insatser rekommenderar ESL som den metod som har bäst evidens kring förbättring av sociala färdigheter. ESL innehåller också flera andra 17

18 18 metoder som rekommenderas i riktlinjerna exv. kring träning av kognitiv förmåga, utbildning för brukare och symtomhantering. Innehållet i ESL Ur ESL skall man välja de avsnitt som passar de personer man skall arbeta med. Som inledning hjälper man klienten att klarlägga personliga mål: Dessa förknippas sedan med de avsnitt som finns i materialet. Om klienten exv. vill skaffa fler vänner, kan delmål som att drabbas av färre återfall, hur man inleder vardagssamtal och hur man får en aktiv fritid vara lämpliga steg på vägen. Målen kanske redan finns i en SIP eller genomförandeplan. Man kan använda delarna i den ordning och omfattning man själv tycker lämplig. Tidiga varningstecken (hur undvika återfall), känslighet och belastning (hur handskas med sin stresskänslighet) och kunskap om mediciners för- och nackdelar passar bra för alla som vill minska risken för att återfå akuta psykiska besvär. Annat handlar om hur man lyssnar och genomför vardagliga samtal som kan bryta social isolering. Aktivitetsavsnitten innehåller delar som; hur vardagen fungerar, aktivitetsplanering, aktiv fritid, motion, sysselsättning och hygien/klädsel. Några delar är inriktade på psykossymtom som tankestörningar och röster. Vissa avsnitt är korta och är avklarade på 1-3 timmar. Andra kan göras ingående, omfattande kanske tillfällen. Vissa delar passar bättre i grupp och andra bäst individuellt: Man kan använda Steg för steg som ett avgränsat studiematerial eller som verktyg i pågående arbete. En egen manual är ESL- Ekonomi som är mycket uppskattad och ger kunskap om allt som har med privatekonomi att göra. Hur arbetar man med ESL? ESL består av arbetsbok/manual och en personalhandbok. De ger redskap och struktur till de viktigaste delarna i klientarbetet. Handboken ger vägledning kring bra pedagogiska förhållningssätt och tips på hur man som personal skall undvika vanliga svårigheter. Moment som återkommer är: Introduktion. Man normaliserar, avdramatiserar ämnet och öppnar för en diskussion om personens egen erfarenhet och kunskap av resp. avsnitt. Målformulering. Görs genom en inventering och problemanalys av varje område för att hitta eller stärka motivationen. Kunskap. Här är fokus inte expertkunskap, utan att metodiskt dra lärdomar av deltagarnas egen erfarenhet och göra den till bestående kunskap. Detta kompletteras med generella fakta. Sociala färdighetsövningar. Dels för ökad social förmåga och dels för att öva personliga förbättringar kring det aktuella avsnittet. Problemlösning Deltagarna lär sig och övar en strukturerad metodik för att ta sig an problem. Denna används sedan genomgående under arbetets olika delar. Planera & Struktuera. Här övas och planeras för att kunna använda metoder och kunskap i individens egen faktiska situation. Följdproblem. Träna upp förmågan att förutse och förhindra svårigheter genom alternativa lösningar. Hemuppgifter. Stor del av effekten av ESL är beroende på hur hemuppgifter görs och följs upp. Viktigt att närstående eller annan personal uppmuntrar och möjliggör hemuppgifterna. Erfarenheterna av 30 års ESL-arbete i Sverige visar att brukare är mycket nöjda med att bli mer av experter på sin egen situation och med hur självkänslan stiger av framstegen. Personal är ofta glatt förvånade över hur lätt det blir att arbeta när man slutat lösa problem åt brukarna och istället hjälper dem att lösa dem själva. Kunskaper måste dock som för oss alla underhållas och repeteras. På kan du följa nyheter, tips och ladda ner ESL manualerna. Personal som arbetar med målgruppen behöver normalt 3-4 dagars utbildning och kan sedan självständigt använda metodik och manual. Metodhandledning och stöd från DA/DA chefer brukar underlätta att komma igång. 18