Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Relevanta dokument
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Personlighetsstörningar

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

Neuropsykiatri och personlighetsstörningar hos unga vuxna. Mia Ramklint

Personlighetsstörningar

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Om självskadebeteende och bemötande

Mentalisering och borderline

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner

Några myter om psykisk ohälsa! VÅGA SÄGA JA TILL LIVET om att övervinna borderline" Myt: En psykiskt sjuk person kan inte jobba"

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA

Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende. Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Psykoterapi för patienter med personlighetsstörningsdiagnoser

Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Schematerapi RFMA-konferens 22/ Carl Gyllenhammar Psykiatriker, leg psykoterapeut certifierad schematerapeut

Det finns flera definitioner av mentalisering, Bateman och Fonagy formulerar det enligt nedan:

Rätten att uttrycka sig fritt

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Känslor och känslohantering

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Kognitiv beteendeterapi

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Mentaliseringsbaserad terapi

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Psykopatologi & Psykiskt status

MBT i London. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT i London. MBT i Huddinge. MBT i Huddinge. Day-hospital programme: Intensive out-patient programme:

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande

International Classification of Functioning, Disability and Health

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

Emotionsfokuserad Terapi (EFT)

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

SMART Utbildningscentrum

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Selektiv mutism och dess behandling

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Det var länge sedan du pratade om gruppen. Hur kan vi förstå det?

Behandling vid icke-suicidalt. tydlig struktur. klinik & vetenskap översikt. Randomiserade kontrollerade studier visar evidens för DBT och MBT

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Att möta människor med psykisk ohälsa. Övning. Bemötande first things first! Patienter är olika. Att möta människor

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Emotionsregleringsbehandling i grupp tilläggsbehandling inriktad mot självskadebeteende; 5,5 hp

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

det psykologiska perspektivet

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Bästa boten mot besvärliga medarbetare: Anställ dem inte!

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Don t worry and don t know

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Behandling av depression

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Ätstörningar Ulf Wallin

MALL KARTLÄGGNING & KONCEPTUALISERING

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Transkript:

Personlighetssyndrom Vikten av ett professionellt möte Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Personlighet det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning resulterande från konstitutionella faktorer, utveckling och sociala erfarenheter WHO, 1993

Envishet Tungsinthet Instabilitet Självupptagenhet Rättrådighet

Personligheten är uppbyggd av ett stort antal personlighetsdrag som kan mätas.

Probably less than others Probably more than others Definitely less than others Definitely more than others - 2 SD - 1 SD + 1 SD + 2 SD... extrema drag i svansarna men vi pratar inte om patologi

Arv vs. miljö 13

Faktorer som påverkar hälsa Arv Personlighet Livshändelser Socialt stöd Begåvning Tidig miljö och inlärningshistoria Copingstrategier/ beliefs Social status Livsfas Kultur

Faktorer som påverkar hälsa Arv Personlighet Livshändelser Socialt stöd Begåvning Tidig miljö och inlärningshistoria Copingstrategier/ beliefs Social status Livsfas Kultur

Extrema personlighetsdrag och personlighetssyndrom ökar sårbarhet för ohälsa olyckor och sjukdom samsjuklighet grumlar klinisk bild motverkar tillfrisknande predicerar sämre utfall orsakar eller bidrar till prematur död stora samhällskostnader

Personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom 5-10 procent i befolkningen, men betydligt vanligare bland personer som har kontakt med psykiatrin

Allmänna diagnostiska kriterier för personlighetssyndrom (DSM-5) A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö.

Allmänna diagnostiska kriterier för personlighetssyndrom (DSM-5) Det varaktiga mönstret: B.... är oflexibelt och framträder i många olika situationer, C.... leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden, D.... är stabilt, och kan spåras tillbaka till adolescensen eller tidig vuxenålder, E.... kan inte bättre förklaras av en psykisk sjukdom, F.... beror inte på någon substans eller sjukdom/skada

Cluster A - udda och excentriska drag, upplever ofta obehag i sociala kontakter Paranoid; präglas av misstänksamhet och brist på tillit Schizoid; tillbakadragenhet från sociala situationer och ett begränsat register av känslouttryck Schizotypal; sociala funktionsstörningar, excentriskt beteende, kognitiva eller perceptuella förvrängningar

Cluster B - dramatiska, färgstarka, impulsiva drag Antisocial; präglas av bristande respekt för andras rättigheter Borderline (emotionellt instabil); karaktäriseras av impulsivitet och instabilitet i relationer, självbild och affekter Histrionisk; utmärks av överdriven emotionalitet Narcissistisk; kännetecknas av grandiositet, behov av att bli beundrad och brist på empati

Cluster C - ängsliga och introverta drag Fobisk; mönster av social hämning och överkänslighet för negativa omdömen Osjälvständig; karaktäriseras av att vilja bli omhändertagen, och få hjälp att fatta beslut Tvångsmässig; upptagenhet av ordning, kontroll och perfektionism på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet

Behandlingsmål Att dysfunktionella personlighetsdrag blir funktionella personlighetsdrag så att funktion och livskvalitet förbättras

Behandlingsstrategier Generellt omhändertagande omvårdnad, psykopedagogiska insatser och social färdighetsträning Läkemedelsbehandling bara symtomatiskt undvik så gott det går Psykologisk behandling förstahandsval

Psykoterapeutiska interventioner Dialektisk beteendeterapi (DBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Interpersonell terapi (IPT) Schemafokuserad terapi (SFT) Transference-Focused Psychotherapy (TFP) Dynamic Deconstructive Therapy (DDP) Client-centered Therapy (CCT) Mindre omfattande psykoterapeutiska program: Fa rdighetstra ning enligt DBT Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) Schemafokuserad gruppterapi (SFT-G) Systems training for emotional predictability and problem solving for borderline personality disorder (STEPPS) Manual-assisted cognitive treatment (MACT)

Psykoterapeutiska interventioner Dialektisk beteendeterapi (DBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Interpersonell terapi (IPT) Schemafokuserad terapi (SFT) Transference-Focused Psychotherapy (TFP) Dynamic Deconstructive Therapy (DDP) Client-centered Therapy (CCT) Mindre omfattande psykoterapeutiska program: Fa rdighetstra ning enligt DBT Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) Schemafokuserad gruppterapi (SFT-G) Systems training for emotional predictability and problem solving for borderline personality disorder (STEPPS) Manual-assisted cognitive treatment (MACT)

Mötet - viktigast av allt MÖTET

Empati och kunskap Kom ihåg att patienten söker hjälp för att hon eller han inte längre står ut. Patienten döljer ofta detta, alternativt grumlar bilden av sig själv som nödlidande, genom ett demonstrativt utagerande. Glöm inte att detta är en oförmåga till adekvat kommunikation som beror på grundproblematiken!

Kom ihåg att patienten söker hjälp för att hon eller han inte längre står ut. Patienten döljer ofta detta, alternativt grumlar bilden av sig själv som nödlidande, genom ett demonstrativt utagerande. Glöm inte att detta är en oförmåga till adekvat kommunikation som beror på grundproblematiken! Hur Du ser på patientens problematik har betydelse för din empati Empati och kunskap Din empati har betydelse för mötet Mötet och vårdrelationen har betydelse för personens återhämtning och hälsa

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd Ta personen på allvar

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd Ta personen på allvar Upprätthåll en icke-dömande hållning, behåll lugnet

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd Ta personen på allvar Upprätthåll en icke-dömande hållning, behåll lugnet Var omtänksam, uppmuntra till en öppen dialog

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd Ta personen på allvar Upprätthåll en icke-dömande hållning, behåll lugnet Var omtänksam, uppmuntra till en öppen dialog Tillåt starka känslor att uttryckas fritt

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd Ta personen på allvar Upprätthåll en icke-dömande hållning, behåll lugnet Var omtänksam, uppmuntra till en öppen dialog Tillåt starka känslor att uttryckas fritt Tar tydlig, konsistent och pålitlig

Principer för ett bra möte Var medkännande, visa empati, visa respekt Lyssna till personens upplevelse, validera personens aktuella känslomässiga tillstånd Ta personen på allvar Upprätthåll en icke-dömande hållning, behåll lugnet Var omtänksam, uppmuntra till en öppen dialog Tillåt starka känslor att uttryckas fritt Tar tydlig, konsistent och pålitlig Förmedla uppmuntran och hopp om personens kapacitet

Principer för ett bra möte Bete dig som du skulle önska att ditt syskon, din käresta eller ditt barn skulle bli bemött i en motsvarande situation!

I m selfish, impatient and a little insecure. I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle. But if you can t handle me at my worst, then you sure as hell don t deserve me at my best. Marilyn Monroe

Jag är självisk, otålig och lite I m osäker. selfish, impatient and a little insecure. I Jag make görmistakes, misstag, jag I am tappar out of control kontrollen and och at är ibland svår att hantera. times hard to handle. Men But if omyou du can t inte kan handle möta me at mig my när worst, jag then är som sämst, you sure så förtjänar as hell don t du mig deserve inte me när at jag my är best. som bäst. Marilyn Monroe Marilyn Monroe

Tack!