Rånnums skolas likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Skerrud skolas likabehandlingsplan F-6

Brålanda skolas likabehandlingsplan F-6

Brålanda skolas likabehandlingsplan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Eira för trygghet och trivsel Läsåret

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Målsättning, vision och kärnvärden

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017

Plan mot kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN Molla förskoleklass, grundskola och fritidshem

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Nytorps hästgymnasium

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Plan för arbete mot kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bodestorpsskolan, Karlshamns kommun LÅ 16/17

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Sofiaskolan

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Orrelyckan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Likabehandlingsplan för Ilsbo skola 2014/2015

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling för Unike förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för grundskola F-9 samt fritidshem

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Himnaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Linköpings kommun linkoping.se

Likabehandlingsplan med årlig plan. Norra Hultets förskola

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Hanahöj och Hångers rektorsenhet. Hånger skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Prästbordets skola läsåret

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Ilsbo skola 2016/2017

Furuby skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2017/2018

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Timmersvansens Förskola. Plan Mot Diskriminering och Kränkande Behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vallentuna Friskola. Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Plan mot kränkande behandling, inklusive åtgärder för att motverka diskriminering

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Skinnemo förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Zederslundsskolan Läsåret: 2018/2019

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergmansgården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kristallens

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Orrelyckan

Skolledningens ställningstagande

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Transkript:

Rånnums skolas likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017 2018 1

Vår skola ska vara till för alla och ge alla en god utbildning. Alla elever ska känna trygghet och trivsel. De ska känna lust att lära, behålla nyfikenheten och kreativiteten. Alla ska gå till skolan med glädje och med en känsla av att de duger och blir sedda. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling. Rådande lagstiftning Enligt diskrimineringslagen, kap. 2, ska huvudmannen (skolan) bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i eller söker till verksamheten oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Enligt skollagen, kap. 6, ska även huvudmannen även se till att det inom varje verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga behandling av barn och elever. I korthet går lagarna ut på att: Alla barn och elever ska känna sig trygga i skolan och ha samma rättigheter. Skolan ska förebygga kränkande behandling och diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning eller ålder. Skolan är skyldig att utreda omständigheterna, om barn och elever anser sig ha blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling, samt i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra trakasserier och kränkningar framöver. Skolan ska varje år upprätta en plan för likabehandlingsarbetet. Planen ska ses över och följas upp varje år. Planen ska vara ett levande dokument i den mening att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. I arbetet med likabehandlingsplanen ska elever och föräldrar göras delaktiga. 2

Vad står begreppen för? Kränkningar av barns värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Diskriminering innebär att någon missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter den någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. I skola och fritidshem är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet i skolan men även utanför skolan. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier är kränkande behandling som har ett samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränkts vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. En obalans råder i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. 3

Planen gäller från 2017-08-23 till 2018-06-15 Delaktighet Rektor ansvarar för att det årligen görs en enkät och elevgenomgång av de behov som finns. Lärare upprättar tillsammans med elever en handlingsplan för eventuella åtgärder. Elevrådet arbetar aktivt med att främja alla elevers lika värde och elevers trygghet och trivsel Lärarna informerar och har dialog om likabehandlingsplanen med eleverna och föräldrar på föräldramöten och utvecklingssamtal. Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida, lärplattformen VÄL och anslagstavlorna i klassrummen. När planen upprättas utgår man från föregående års utvärdering och analys, där både personal och elever varit delaktiga. Förslag på plan presenteras och fastställs på arbetsplatsträff. Planen presenteras av rektor vid nyanställningar. Utvärdering Planen utvärderas i slutet av varje läsår i klassråd, elevråd och vid APT. Vid läsårsstart skrivs en ny Likabehandlingsplan för läsåret. Främjande insatser Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar. Mål: Alla vuxna är goda förebilder, har ett agerande som skapar goda relationer Genom att: All personal för regelbundet samtal om värdegrundsfrågor. Utifrån vissa förutbestämda värdegrundsord sker återkommande aktiviteter under läsåret där hela verksamheten är involverad. Samtala och se filmer med barnen om hur man kan göra för att vara en bra kompis. Ge barnen redskap för att lösa konflikter. Alla vuxna på skolan ska utveckla och tillämpa ett demokratiskt arbetssätt. Skolan har tydliga och väl kända ordningsregler, som gås igenom vid varje läsårsstart. Ordningsreglerna diskuteras i klasserna och ska finnas på anslagstavlan i varje klassrum. Vi bemöter varandra med vänlighet och respekt. Vi genomför övningar med eleverna för att stärka var och ens självkänsla. Främja likabehandling av kön Mål: Att främja barns lika rättigheter och bemöta varje barn i dess könsmönster 4

Genom att: Ge alla barn lika stort inflytande över verksamheten. Vara lyhörd och utveckla barnens intressen oberoende av kön. Inköp och läsning av litteratur som breddar könsnormen. Ringsamtal med talrundor, så att alla kommer till tals. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Mål: Vi ska agera mot elevers språkbruk med sexuell anspelning. Genom att: Samtala om vad ord med sexuell anspelning betyder och motverka nedsättande språkbruk. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Mål: Vi ska öka medvetenheten om och öka intresset för olika kulturer. Genom att Uppmärksamma olika traditioner och högtider i olika kulturer, genom att låta barnen berätta om sina olika traditioner. Årskurs 3 brevväxlar med annan skola för att öka förståelsen för andras situation. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Mål: Bemöta barn och anställda som praktiserar olika religioner bemöts på lika villkor Genom att: - Uppmärksamma de högtider som finns representerade på skolan och titta på likheter mellan de olika religionerna. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Mål: Att skolans verksamhet är tillgänglig för alla barn. Genom att: - Utforma verksamheten så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar och förmågor. - Uppmuntra föräldrar och elever med funktionsnedsättningar att de informerar, eller att - Vi får informera, om de sjukdomar eller funktionsnedsättningar som finns. Detta för att öka förståelsen för saker som händer eller kan hända. 5

Främja likabehandling oavsett ålder Mål: Vi ska skapa olika alternativ för social gemenskap och aktiviteter i olika åldrar. genom att: - Ha en fungerande fadderverksamhet där F-klassen samverkar med åk.3. Fadderverksamhetens syfte är att skapa en gemenskap mellan barn i olika åldrar och skapa trygghet för de yngre eleverna. De äldre eleverna blir mer ansvarstagande och de yngre eleverna lär känna äldre elever på skolan, vilket minskar känsla av oro för äldre elever. Kartläggning Elevnivå En gång per läsår genomförs en trivselenkät med bl.a. frågor från SKL. Med hjälp av den enkäten skaffar vi oss en bild av hur eleverna ser på arbetsro, trygghet, språkbruk, kränkande behandling och trakasserier. Klassläraren gör en handlingsplan utifrån resultaten. Ansvar: Klasslärare Skolhälsovården genomför hälsosamtal med alla elever i förskoleklassen och åk 4. Samtalen innefattar frågor om trivsel och mående. Ansvar: Skolsköterskan Utvecklingssamtal en gång per termin där elevens trygghet och trivsel tas upp elev /förälder / klasslärare Ansvar: Klasslärare Gruppnivån Samtal i klassen om ev. konflikter som uppstår. Ansvar: Klassläraren Klassråd ska hållas regelbundet då frågor kring likabehandlingsplanen diskuteras och eventuellt förs vidare till elevrådet. Ansvar: Klassläraren Trygghetsvandring klass 1-3 varje läsår. Trygga/ otrygga platser kartläggs. Ansvar: Klasslärare Klasskonferens en gång/ termin samtal om klimatet i klassen. Ansvar: Rektor Trygghetsråd (två pedagoger) träffar de elever som behöver extra hjälp för att lösa konflikter när lärarens insatser inte räcker till. Skolnivå Elevråd har regelbundna möten. 6

Ansvar: Rektor Föräldraenkät om barnens trivsel i skolan en gång/läsår, SKL-frågor Ansvar: Rektor Nulägesanalys utifrån kartläggning Vissa av de yngre barnen är rädda för några av de äldre barnen. Enligt elevenkäten behöver arbetsron och språkbruket förbättras i klasserna. Otrygga platser för vissa elever är omklädningsrum, trapphus, kapprum dvs. gemensamma utrymmen. Hög ljudnivå i matsalen. Förebyggande åtgärder Starta terminen med en genomgång av ordningsregler. För att öka medvetenheten om språkbruket, ska vi göra eleverna uppmärksamma på hur viktigt det är att använda ett språk fritt från kränkande/ diskriminerande tillmälen. Alla vuxna ska konsekvent reagera på ett dåligt språkbruk (svordomar, könsord, kränkande, diskriminerande och kroppsspråk) För att skapa arbetsro arbetar lärarna och eleverna fram klassrumsregler och rutiner. Extra vuxennärvaro vid förflyttningar av elevgrupper inomhus och personalförstärkning utomhus, på raster. Den personal som äter med klassen följer eleverna till matsalen. Vi har Hela skolan sjunger en gång i månaden och andra gemensamma aktiviteter för att öka gemenskapen på skolan. Pedagogerna ska integrera likabehandlingsplanen i den pedagogiska verksamheten. Det är viktigt att ha de olika diskrimineringsgrunderna i åtanke vid valet av undervisningsmaterial. De yngre eleverna följs till idrotts- och musiklektionerna. 7

Rutiner för akuta situationer Målet är att ingen på vår skola skall utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att den har blivit kränkt alltid ska tas på allvar och att vuxna agerar enligt vår rutin. För att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling har vi följande rutiner All personal på skolan har ett ansvar att se och upptäcka. Personalen håller uppsikt över platser där eleverna leker inomhus och utomhus. Vi uppmuntrar vårdnadshavare att ta kontakt med personal eller rektor om de känner oro för sitt eller andras barn. All personal ska känna till och aktivt arbeta för att rutinen följs. Rutin gällande att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling/trakasserier Den som känner sig kränkt måste alltid tas på allvar. Någon i personalen ska omedelbart ingripa om det sker en kränkning. Tidsplan Vad Vem Samma dag som kränkningen inträffar. = dag 1 Den som ingripit utreder händelsen genom att samla in information om vad som har inträffat både från den/de som blivit utsatta och den/de som påstås ha utfört kränkningen. Denne pratar med eleverna en och en och bestämmer tid för uppföljning. Händelsen dokumenteras på kommunens incidentrapportblankett. En kopia på denna lämnas skyndsamt till rektor som anmäler till huvudman. Vid rektors frånvaro kontakta specialpedagog eller skolassistent Pedagog 1:a dagen Rektor gör anmälan till huvudman. Incidentrapport och anmälan diarieförs. 1-2:a dagen Pedagogerna påbörjar utredning, använder incidentrapport. Pedagogerna lämnar in incidentrapporten när ärendet är utrett. Incidentrapport diareförs. Rektor, vid frånvaro specialpedagog eller skolassistent Pedagog Rektor eller skolassistent 14:e dagen Uppföljning av utredning som inte är avslutad. Rektor 8

1 ggr/termin Ca v.45 och v.15 Augusti Nyanställning, vikarier Kartläggning och analys av inträffade händelser. Återkoppling till arbetslagen. Utvärdera arbetsrutinen och tydliggöra den för alla pedagoger. Informera om arbetsrutinen EHT Onsdagsmöte eller APT Rektor Rektor/ skolassistent. Ansvarig personal informerar inblandade barns vårdnadshavare. Samtalet dokumenteras. Löses inte ärendet överlämnas det till trygghetsrådet för planering av vidare åtgärder. Efter avslutat ärende lämnas all dokumentation till rektor, som gör en anmälan till huvudmannen. Rutiner för att utreda och åtgärder när barn kränks av personal. Om ett barn känner sig kränkt av en personal gäller samma rutin, men då är det rektor som ansvarar för utredningen. Ansvarsfördelning Rektor är ytterst ansvarig för arbetet med likabehandling på skolan Personalen har ansvar för alla elevers trygghet och trivsel och ska vid behov vidta åtgärder om det framkommer kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i gruppen. I dokumentationen av utredda kränkningar ska det tydligt framkomma vem/vilka som ansvarar för uppföljning samt att åtgärder vidtas. 9