Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling



Relevanta dokument
SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Trauma och återhämtning

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Tankemönster. Maria Dellenmark Blom Leg.psykolog Barn och ungdomspsykiatrin

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Motiverande Samtal MI

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Livet är enkelt att leva

Coachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

När någon i familjen fått cancer

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Vad är psykisk ohälsa?

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Ungas attityder till att vittna

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

E&M Motivation and Solutions AB, tel: ,

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

5 vanliga misstag som chefer gör

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Delaktighet - på barns villkor?

Hantera besvärliga typer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Frågor för reflektion och diskussion

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Mental träning. I teorin och i praktiken

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Motiverande Samtal MI introduktion

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Vad tror du att du håller på med egentligen? eller Vad händer med inlärda beteenden när du tävlar?

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Våldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås

Alla vuxna har skyldighet att ingripa och agera om något otillbörligt ändå sker.

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. och värde blir ett

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Transkript:

Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning 1 USÖ Det är ju bara att ta sitt insulin varje dag i rätt tid och i rätt mängd. Man ska förstås äta rätt utan att någonsin fuska, kontrollera sitt blodsocker regelbundet och självkart motionera ofta. Sedan är det faktiskt bara att balansera detta så att blodsockret aldrig blir för lågt eller för högt. Naturligtvis ska man göra det här varje dag resten av livet och någon semester för att koppla av ifrån det kan man förstås inte räkna med. William Polonsky: Diabetes hela livet (2002) Att leva med diabetes några röster Min diabetes är självgående Jag bekymrar mig inte den får hänga med Den är ingen belastning den är bara rutin Den är en del av mig jag vet ju inget annat Jag glömmer den andra och annat är viktigare Aspekter på behandling Vad krävs för att den ska gå bra både i början men också över tid? Jag hatar den här sjukdomen Jag vill också kunna vara spontan Det känns så jobbigt att behöva krångla till det för andra med mina mattider Det är så tröttsamt med allt planerande Jag är rädd för känningar, hela tiden Jag vill inte bli tyckt synd om Jag vill inte ha diabetes, kan inte acceptera det, känner mig annorlunda och krånglig Jag oroar mig mycket för komplikationer 1

1. Kunskap, d v s saklig information - individuellt anpassad - tydlig - upprepas - uppdateras Det jag inte vet kan jag inte använda mig av. 2. Oro och nedstämdhet måste uppmärksammas och tas om hand Oron stänger ute informationen jag hör inte Nedstämdheten stänger inne kraften jag förmår inte 3. Stöd och uppmuntran - medkänsla (är inte medlidande) Medkänsla är när man känner en ickedömande inställning inlevelsefull sympati och förståelse hjälpsamhet Upplevd medkänsla gör att vi känner oss mindre hotade av sjukdomen och hjälper oss att bli lugnare och därigenom få mer ork. Medkänsla från vem? från mig själv från vården från min omgivning 4. Individfaktorer: När sjuknade jag? som barn = vet egentligen inget annat som tonåring med allt vad det innebär av samtidigt hormonkaos och ungdomsrevolt som vuxen med ett format liv som nu också måste rymma detta Vilka förändringar för sjukdomen med sig? Fungerar det med skola, jobb (yrke, skiftarbete, resor), fritidssysselsättningar mm? Krävs förändringar i min livsstil? 2

Om tankar, känslor och beteenden Det viktiga i en situation är hur vi uppfattar det som hänt inte hur vi har det utan hur vi tar det Om tankar, känslor, beteenden -forts Ett exempel: Två personer skriver ett prov. Båda får 70 poäng av 100 möjliga. Två möjliga men helt olika reaktioner inför samma verklighet: Hur vi uppfattar en situation påverkas av hur vi tänker vi känner vi gör Åh nej, jag missade 30! Yes, jag klarade 70! Om tankar, känslor och beteenden -forts Tankar, känslor och beteenden formas av: Den som klarar att ta vara på det som fungerar har det lättare än den som fastnar och stannar i det som inte gick bra. Det blir då mycket svårare att mobilisera kraft och man ger lättare upp. Varför blir det på det ena eller andra viset? Vad är det som formar oss? Grundantaganden som är vår grundläggande syn på oss själva, andra och omvärlden Livsregler som vi skapar vi utifrån våra grundantaganden. De blir instruktioner som vi följer medvetet eller omedvetet 3

Om tankar, känslor och beteenden -forts Grundantaganden kan vara hjälpsamma, t ex jag är uppskattad och stark, hjälp finns att få ohjälpsamma, t ex jag är svag och osäker, ingen bryr sig Exempel: Ohjälpsamt grundantagande: Ingen bryr sig Livsregel: Om jag behöver hjälp kommer ingen att bry sig, så jag frågar inte Hjälpsamt grundantagande: Hjälp finns att få Livsregel: Om jag behöver hjälp kommer jag att be om det och få det Tankar är föreställningar, inre bilder, minnen mm Automatisk tanke den första som dyker upp i en ny situation reflexmässig kort och specifik kan vara positiv eller negativ En negativ automatisk tanke innehåller ofta tankefällor Jag är urdålig på matte Ingen lyssnar på mig och blir lätt självuppfyllande profetior dvs att jag beter mig så att min tanke besannas. Känslor Känslor har olika laddning med olika budskap: är en tolkning av olika situationer som gör att vi hamnar i olika sinnesstämningar visar hur vi reagerar är individuella upplevelser som inte kan ifrågasättas, t ex smärta, skam Positiva känslor = allt är bra, fortsätt som förut Negativa känslor = något borde ändras Stress = att inte ha kontakt med sina känslor påverkar alla våra dagliga beslut 4

Olika känslor/sinnesstämningar är kopplade till olika situationer: Känslor som kan finnas vid diabetes: Hot rädsla Förlust sorg Ansvar skuld Hot mot ens välbefinnande Förlust av hälsa, levnadsvanor mm Brister i ansvar för behandlingen rädsla sorg skuld för det jag inte gjort skam för att jag inte sköter mig Dessa känslor hanteras olika. Ibland blir det komplicerat: Beteende Man blir så rädd att man fastnar i sjukdomen. Livet blir diabetes och inget mer. Man förtränger sjukdomen och intalar sig att det inte är så farligt med höga blodsockervärden. Man blir så nedstämd att man inte orkar med behandlingen optimalt. Skulden och/eller skammen gör att man inte kommer på återbesöken. Tanke känsla beteende påverkar varandra fram och tillbaka: Vad jag tänker påverkar hur jag känner och gör Hur jag känner påverkar vad jag tänker och gör Hur jag gör påverkar vad jag känner och tänker I en ny situation: Vad tänker, känner och gör jag? Behöver jag göra annorlunda? Vad krävs? 5

Att ändra vanor Diabetesbehandling innebär många gånger att gamla vanor ska ändras på och nya dessutom komma till. Vi vet alla att det är mycket lättare att färdas i gamla hjulspår än att röja nya men ibland är det nödvändigt! Att ändra vanor -forts Vanor: Vi skaffar oss alla vanor/rutiner, dvs beteenden som förenklar de vanligaste göromålen skapar ordning är bra för oss Upprepningen av beteendet gör att gamla vanor hålls vid liv nya utvecklas Att ändra vanor -forts Det är svårt att ändra sina vanor, som blivit vanor just för att de är bra för oss. Vad krävs för att det ska lyckas? Kunskap + Inre övertygelse Att ändra vanor -forts Hinder? Ambivalens = både fördelar och nackdelar med den gamla vanan Upplevelse av dubbla förluster: en del av min hälsa + livets goda Hur? Att bli tillsagd har ofta begränsad effekt vi vill fatta egna beslut om vår livsföring och själva ha kontrollen över våra liv. Genom att fatta ett eget beslut efter att ha vägt fördelar och nackdelar mot varandra och på så sätt aktivt tagit ställning till beteendet/vanan. + 6

Sammanfattningsvis: Att nå en fungerande diabetesbehandling handlar om att ha tillräcklig kunskap få fatt i tankar, känslor och beteenden som är hjälpsamma tillsammans med vården hitta en behandling som fungerar bra ha vårdens och omgivningens stöd att orka både i nuet och över tid Ingen orkar alltid ibland orkar man mer och ibland mindre. Det blir svårare t ex när behandlingen är mer svårinställd livet i sig är stressigt och kanske fyllt av problem när man haft sjukdomen länge Vi i diabetesteamet finns för er och vi får hjälpas åt! Vi får informera, fråga och vara lyhörda Ni får berätta, fråga och be om hjälp Det är viktigt att vara tydlig från båda håll! Tänk medkänsla i stället för skuld och skam det lugnar och frigör kraft till förändring! Nej, diabetes är verkligen inte bara! Diabetesbehandling är en omfattande och ständigt pågående egenvård, dag ut och dag in, år ut och år in ett arbete värt både respekt och beundran! 7