Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

Relevanta dokument
Notera att ovanstående definition kräver att funktionen är definierad i punkten x=a.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic

Uppföljning av diagnostiskt prov HT-2016

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

För att uttrycka den primitiva funktionen i den ursprungliga variabeln sätter vi in θ = arcsin 2x. Lektion 14, Envariabelanalys den 23 november 1999

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

Avsnitt 3, introduktion.

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Exempel. Komplexkonjugerade rotpar

x 1 1/ maximum

Lösningsförslag, preliminär version 0.1, 23 januari 2018

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Svar till S-uppgifter Endimensionell Analys för I och L

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

Lösningsförslag TATM

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

Kap Inversfunktion, arcusfunktioner.

Lösningsförslag TATM

Ekvationer och olikheter

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TMV225 Kapitel 3. Övning 3.1

där x < ξ < 0. Eftersom ξ < 0 är högerledet alltid mindre än Lektion 4, Envariabelanalys den 30 september 1999 r(1 + 0) r 1 = r.

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

lim 1 x 2 lim lim x x2 = lim

BASPROBLEM I ENDIMENSIONELL ANALYS 1 Jan Gustavsson

Crash Course Envarre2- Differentialekvationer

Lösning : Substitution

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

x2 6x x2 6x + 14 x (x2 2x + 4)

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

Tentamensuppgifter, Matematik 1 α

Lösandet av ekvationer utgör ett centralt område inom matematiken, kanske främst den tillämpade.

A-del. (Endast svar krävs)

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och olikheter

Avsnitt 4, introduktion.

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

3.1 Derivator och deriveringsregler

Svar och anvisningar till arbetsbladen

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I

ÖVN 2 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF1683. Inofficiella mål

Gränsvärden. Joakim Östlund Patrik Lindegrén Pontus Nyrén 4 december 2003

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

en primitiv funktion till 3x + 1. Vi får Integralen blir

Experimentversion av Endimensionell analys 1

Introduktion. Exempel Övningar Lösningar 1 Lösningar 2 Översikt

6. Samband mellan derivata och monotonitet

TATA42: Föreläsning 9 Linjära differentialekvationer av ännu högre ordning

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

1. Ange samtliga uppsättningar av heltal x, y, z som uppfyller båda ekvationerna. x + 2y + 24z = 13 och x 11y + 17z = 8.

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 =

SF1625 Envariabelanalys

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

TATM79: Föreläsning 3 Komplexa tal

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

med angivande av definitionsmängd, asymptoter och lokala extrempunkter. x 2 e x =

TENTAMEN HF1006 och HF1008

Uppgift 1. Bestäm definitionsmängder för följande funktioner 2. lim

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

vilket är intervallet (0, ).

Lösningsförslag. Högskolan i Skövde (JS, SK) Svensk version Tentamen i matematik

5B1134 Matematik och modeller

5. Förklara varför sannolikheten att en slumpvis vald lottorad har 7 rätt är x + x 2 innehåller termen 14x. Bestäm

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

Tisdag v. 2. Speglingar, translationer och skalningar

1. (a) Lös ekvationen (2p) ln(x) ln(x 3 ) = ln(x 6 ). (b) Lös olikheten. x 3 + x 2 + x 1 x 1

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter I Ö5.1b, Ö5.2b, Ö5.3b, Ö5.6, Ö5.7, Ö5.11a

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.4

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

a (och liknande ekvationer). a har lösningar endast om 1 a 1 (eftersom 1 sin( x ) 1). 3 saknar lösningar.

ANDREAS REJBRAND NV1A Matematik Linjära ekvationssystem

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 20 oktober 2011 kl Svar och lösningsförslag

Här finns en definition av gränsvärde (enligt Adams Calculus) av en funktion då x går mot ett tal a ( s.k. epsilon delta definition).

Lösningsförslag till TATA42-tentan

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Lösningsskisser för TATA

Lösningsförslag TATM

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Andragradsekvationer. + px + q = 0. = 3x 7 7 3x + 7 = 0. q = 7

Linjära ekvationer med tillämpningar

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Envariabel SF1625: Föreläsning 11 1 / 13

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Lektion 6, Envariabelanalys den 14 oktober Låt oss krympa f:s definitionsmängd till en liten omgivning av x = x 2.

TATM79: Föreläsning 4 Funktioner

Transkript:

OLIKHETER Egenskaper:.Om a < b då gäller a+ c < b +c. Om a < b < c då gäller a+d < b+d < c+d. Om a < b och k > 0 då gäller ka < kb. 4. Om a < b och k < 0 då gäller ka > kb. Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal. 5. Om a > b och k < 0 då gäller ka < kb. ( Tecknet > ändras till < om vi multiplicerar eller delar en likhet med ett negativt tal. Samma regel gäller för och. Eempel. < men > LINJÄRA OLIKHETER Eempel. Lös följande olikheter 0 a) b) : 0 a) ( vi multiplicerar med ) 0 6 ( adderar 0) 6 ( delar med 8 Svar: 8 b) ( vi multiplicerar med ) 6 ( adderar )

4 (vi delar med som är ett negativt tal; tecknet ändras till ) ) Svar: ANDRAGRADS OLIKHETER Ett sätt att lösa en olikhet av typ a b c 0 ( >0,, 0 eller 0 ) är att först bestämma eventuella reella lösningar tilll a b c 0 och rita funktionen y= a b c. Beroende på a ( koefficient framför ), har grafen ( en parabel) ) en av följande former: a > 0 a < 0 När vi ritar grafen till y= a b c bestämmer vi lösningar till olikheten. Eempel. Lös följande olikheter a) 5 6 0 b) 4 0 a) 5 6 0 Ekvationen 5 6 0 har två lösningar =, =. Grafen till funktionen y 5 6 ( Lägg märke till att a= större än 0) Vi ser från grafen att 5 6 0 om < <. Svar: < <, formen: : (, ) Alternativtt kan vi angee svaret på b) 4 0 Två lösningar till ekvationen 4 0, = /, =/.

Grafen till funktionen y 4 ( Lägg märke till att a= 4 mindre än 0) Vi ser från grafen att 4 0 för alla reella tal som satisfierar < 0.5 eller > 0. 5 Svar: < 0.5 eller > 0. 5 Alternativt kan vi ange svaret på formen: (, 0.5) (0. 5, ) ====== ========= ========= ========= ========= ========= === När vi ritar grafen till y= a b c kan följande fall förekomma (Totalt 6 fall, för a>0 och för a<0). a>0, två reella rötter och y<0 om y> 0 om << < eller > a > 0. a>0, dubbelrot = y 0 för alla a > 0 =. a>0, ingen reell rot a > 0 y > 0 för alla 4. a < 0, två reella rötter och y> 0 om y< 0 om << < eller >

5. a < 0, dubbelrot = y 0 för alla 6. a < 0, ingen reell rot y < 0 för alla Eempel. Lös följande olikheter a) 6 0 b) 0 c) 0 d) 0 e) 0 f) 0 g) 0 h) 0 i) 0 j) 0 k) 0 a) a = >0 =, = y < 0 om (, ) b) a = <0 =, = y 0 om (, -] [, ) a) 4

a = >0 Inga reella nollställen Funktionen positiv för alla, därför 0 saknar lösning. Svar a) (, ), b) ( (, -] [, ) c) ingen lösning d) ( (, ), dvs alla reella tal satisfierar olikheten e) [, 0 ] f) (, ), dvs alla reella tal satisfierar olikheten g) endast ett tal = satisfierar olikhetenn h) (, ), dvs alla reella tal satisfierar olikheten i), dvs alla reella tal förutom = satisfierar olikheten j) ingenn lösning k) (, ), dvs alla reella tal satisfierar olikheten OLIKHETER MED LOGARITMER Funktionen y ln är definierat för > 0. ln = 0 om = ln 0 om > ln 0 om 0< << Eempel 4. Lös följande olikheter a) ln(+) < 0 b) ln(-) > >0 5

: a) ln(+) < 0 är ekvivalent med 0 < + + < (* ) Vi har två olikheter i (*). Vi kan lösa varje olikhet för sig och bestämma snittet( gemensam lösning) men, eftersom (* ) består av enkla olikheter löser vi direkt d båda två. Vi adderar i (*) och får < < vi delar med och får / < < Svar a) : / < < : b) ln( ) >0 > > < Svar: < OLIKHETER MED EXPONENTIALFUNKTIONER Eponentialfunktioner a dä r a >0 som t e e,,, e 4, är positiva för allaa. Eempel 5. Lös följande olikheter 6

a) ( 4) e 5 0 b) ( 5) e 5 ln( 4) 0 a) Eftersom 5 e 4 0 4. 0 för all la beror tecken endast av den första faktorn: Svar a) Svar b) 5/ NÅGRA OLIKHETER MED TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER av typ sin a eller cos a löser vi, med hjälp av grafen eller med hjälp av trigonometriska cirkeln, först i intervallet [0, π) (eller i intervallet ( π, π] ] ). Därefterr lägger vi till lösningen period kπ. Eempel 6. Lös följande olikheter a) sin b) ) cos c) sin( ) 4 a) Vi använder grafen till y sin 5 6 / 6 7

eller den trigonometriska cirkeln. Först löser vi olikheten då varierar mellan 0 och π: 5 < < 6 6 Därefter lägger vi till perioden kπ på båda sidor och får 5 +kπ < < +kπ 6 6 5 Svar a) +kπ < < +kπ 6 6 Svar b) +kπ < < +kπ c) För att enklare lösa olikheten sin( ) (*) 4 substituerar vi sin t (**) =t och får 4 Olikheten (**) har lösningen +kπ < t < +kπ. Därför: +kπ < < +kπ 4 Vi adderar 4 +kπ < < +kπ, förenklar 4 4 5 +kπ < < +kπ, och delar med 8

5 +kπ < < +kπ. 4 4 Svar c: 5 +kπ < < +kπ 4 4 TECKENTABELL som kan skrivas på formen f ( ) f g ( ) g ( ) ( ) 0 (*) ( eller <0, 0, 0) där högerledet =0 och vänsterledet är en produkt eller kvot av flera funktioner löser vi genom att först separat analysera tecken för varje funktion f k (), g k (). Därefter löser vi olikheten (*) med hjälp av en teckentabell. med 4 5 e Eempel 7. Lös olikheten 0 : Eftersom 4 5 e > 0 för alla löser vi endast olikheten 0. Notera att olikheten inte är definierad för =. 5 4 0 0 + + + 0 + 4 5 + 0 ej + def Vi ser i tabellen att uttrycket 4 5 0 om (, 0] (, ) 9

Svar : (, 0] (, ) 4ln( ) 5 Eempel 8. Lös olikheten 0 : Först bestämmer vi definitionsmängden till olikheten: i) ln( ) är definierad endast om >0 dvs > ii) 5 0 dvs 5. Vi analyserar varje faktor för sig:. Faktorn 4 är en konstant funktion, negativ för alla.. Vi analyserar faktorn ln( ) som är definierad om >. Uttrycket ln( ) är definierad om >. ln( ) 0 4 ln( ) 0 om >4 Därmed ln( ) 0 om < < 4 Notera att olikheten inte är definierad för =. 4 5 4 ln( ) ej def 0 0 + + + 5 0 + 4ln( ) ej def ej 0 + ej def def 5 Svar : [4, 5) ( 6 8)ln( ) Eempel 9. Lös olikheten 0 : 0

Först bestämmer vi definitionsmängden till olikheten: i) ln( ( ) är definierad endast om >00 dvs > ii) Vi kollar eventuella nämnarens nollställen: 0 0, 4, 4, i ( komplea lösningar) Nämnaren har inte reella nollställen. Eftersom koefficienten framförr är negativ (a= ) är nämnaren negativ för alla. Nu analyserar vi varje faktor förr sig:. Funktionen y 6 8 är 0 om = = och = 4 och negativ om < <4. Funktionen y ln( ) är definierad om >. ln( ) 0 om = dvs om = =4 ln( ) 0 om < <4, ln( ) 0 om > >4.. Funktionen y ( ) är negativ för alla. Vi använder teckentabell för att lösa hela olikheten. På grund av ln( ) endast om o > är olikheten definierad endast om >. Därför analyserar vi tecken för alla faktorer

6 8 ln( ) 4 0 + ej 0 + def ( 6 8)ln( ) ej def 0 - Svar : (, 4) (4, )