Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan 2010-2012 Antagen av fullmäktige 2009-11-26 100
Innehållsförteckning Inledning... 3 Höstpropositionen... 3 Regeringens bedömning av den svenska ekonomin... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 5 Vision och inriktningsmål... 5 Vision... 5 Inriktningsmål... 6 Finansiella mål... 6 Redovisningslagen... 8 Budgetarbetet... 8 Driftbudget... 9 Kostnadsökningar... 9 Skattesats... 10 Taxering per församling... 11 Befolkning... 11 Kommunens finansiella utveckling... 11 Jämförelse med andra kommuner... 11 Den finansiella profilens utveckling mellan 2006 och 2008... 12 Resultatbudget... 13 Balansbudget... 14 2
Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Ramarna för kommunens verksamheter för 2010 togs i juni. Det kan konstateras att prognosläget är mer osäkert än det vanligtvis brukar vara och främsta orsaken till det är den rådande lågkonjunkturen. Höstpropositionen Regeringens bedömning av den svenska ekonomin (Nedan följer ett utdrag från cirkulär 09:55 från Sveriges kommuner och Landsting) Världsekonomin befinner sig i den djupaste ekonomiska kris som rått sedan 1930- talsdepressionen. Sverige som är ett litet starkt exportberoende land är hårt drabbat av lågkonjunkturen. BNP faller i år med hela 5 procent enligt regeringen. Det finns dock tecken på att det värsta nu är över. De kraftiga penning- och finanspolitiska stimulanserna som gjorts världen över tycks ha haft effekt. Oron på de finansiella marknaderna har minskat betydligt och det finns tecken på att världshandeln är på väg att stabilisera sig efter det stora fallet. Det förväntas bli en global tillväxt år 2010. Det är främst i Kina som tillväxten kommit igång. Den amerikanska ekonomin visar tecken på stabilisering men bedömningen är att återhämtningen kommer ske långsamt, då de amerikanska hushållen har behov av att öka sitt sparande. Uppgången i Europa är något trögare, BNP bedöms öka långsamt under hela prognosperioden. Normalt sett brukar exporten dra Sverige upp ur långkonjunktur, även denna gång får vi en exportledd uppgång, men uppgången blir försiktig. Dels är tillväxten på våra betydande exportmarknader svag och dels är kapacitetsutnyttjandet i omvärlden lågt, vilket missgynnar den svenska exporten som i stor utsträckning består av insats- och investeringsvaror. Även den inhemska efterfrågan bedömer regeringen som svag. Hushållens konsumtion begränsas av den djupa nedgången på arbetsmarknaden och den svaga inkomstutvecklingen, medan företagens investeringsbehov är begränsat. Den kommunala konsumtionen ökar svagt såväl i år som 2010 men bedöms minska 2011 och 2012 på grund av det ansträngda läget i kommuner och landsting. Sammantaget bedömer regeringen att BNP ökar med svaga 0,6 procent år 2010 men starkare 3,1 respektive 3,8 procent åren 2011 och 2012. Läget på arbetsmarknaden försämras snabbt. Sysselsättningen fortsätter att falla till årsskiftet 2010/2011. År 2011 bedömer regeringen att det är 300 000 färre sysselsatta än år 2008. Arbetskraftdeltagandet minskar såsom det brukar göra i lågkonjunkturer. Men minskningen blir mindre än vad som t.ex. skedde under 1990-talskrisen, då 3
politiken är inriktad på att höja arbetskraftsutbudet. Det kraftiga fallet i sysselsättningen i kombination med ett förhållandevis högt arbetskraftsdeltagande leder till en mycket stark uppgång i arbetslöshet. Arbetslösheten uppgår till hela 11,5 procent år 2010 och 2011. Det sker en kraftig ökning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, vilka beräknas omfatta motsvarande 5 procent av arbetskraften. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin leder till såväl låga pris- som löneökningar. Timlöneökningar bedöms stanna på ca 2 procent såväl år 2010 som 2011. Regeringen fastställde 2009-09-24 uppräkningsfaktorerna för preliminär utbetalning av kommunalskatten 2010 till 1,011. (cirkulär 09:58) Målet för lönebildningen är enligt regeringen, en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred. Den uppmätta löneökningstakten för hela arbetsmarknaden i Sverige under 2008 enligt månatliga konjunkturlönestatistiken var 4,3 procent, vilket är klart högre än utfallet för 2007. Regeringen konstaterar att lönebildningen har en avgörande betydelse för konkurrenskraft, sysselsättning, inflation och andra viktiga delar av den samhällsekonomiska utvecklingen. Formerna för lönebildningen är i första hand en fråga för arbetsmarknadens parter. Avtal är att föredra framför lagstiftning, eftersom samförstånd mellan parterna skapar stabilitet för träffade överenskommelser. Vidare kännetecknas en väl fungerande lönebildning av att mål som hög sysselsättning, prisstabilitet och god reallönetillväxt blir möjliga att förena. Regeringen konstaterar att det kraftigt försämrade arbetsmarknadsläget medför att löneökningarna hamnar mycket nära de centrala avtalen under 2009. Att löneökningarna utöver de centrala avtalen endast blir marginella är mycket ovanligt. Avtalsrörelsen 2010 förväntas resultera i historiskt låga löneökningar på grund av det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget. Trots detta fortsätter de reala lönerna att öka med i genomsnitt ca 1 procent per år under nästa avtalsperiod eftersom inflationen förväntas bli mycket låg. Reallöneökningarna blir dock lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på drygt 2 procent per år. Regeringen ger inget besked om ställningstaganden till förslagen i LSS-kommitténs betänkande (SOU 2008:77). Enligt SKL innebär detta förmodligen att någon ändring av huvudmannaskapet för personlig assistans inte kan genomföras förrän efter 2011. Det är dags för hela landet att få ett enhetligt huvudmannaskap för den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvården. Regeringen avser att lämna förslag på hur en kommunalisering av hemsjukvården i hela landet kan gå till. Det ekonomiska biståndet kostade 2008 nästan 9,5 miljarder kronor inklusive introduktionsersättningen. I budgeten för 2010 görs en bedömning över antalet helårsekvivalenter med ekonomiskt bistånd under de kommande åren. Antalet förväntas stiga från 79 000 år 2008 till 119 000 helårsekvivalenter år 2012. Med utgångspunkt i bedömningen av antalet helårsekvivalenter i budgetpropositionen beräknas det ekonomiska biståndet i år (2009) kosta kommunerna 11,1 miljarder kronor, en ökning med 18 procent i förhållande till 2008. För 2010 beräknas 4
kostnaderna bli 13,0 miljarder en ökning med 38 procent i förhållande till 2008. År 2011 ökar kostnaderna till 14,0 miljarder och år 2012 till 14,2 miljarder. Om regeringens bedömning av volymökningen stämmer ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med över 50 procent mellan åren 2008 och 2012. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån det av kommunfullmäktige antagna strategiska styrdokumentet. Processen innebär framtagande av vision och inriktningsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram mätbara verksamhetsmål vilka har en koppling till fullmäktiges inriktningsmål. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. Vision och inriktningsmål Vision Gnosjö, kommunen med Gnosjöandans mångfald, närhet, samhörighet, delaktighet och samverkan livskvalitet för alla. Med mångfald avses Gnosjö kommun ska vara en kommun med samma möjligheter för alla. Alla som bor i Gnosjö kommun ska respekteras som individer och ingen grupp ska ställas åt sidan eller diskrimineras. Även näringslivet samt kommunens utbud av tjänster skall präglas av en mångfald. Med närhet avses Gnosjö kommun skall vara en trygg och säker kommun där invånarna känner närhet till varandra och har nära till den offentliga servicen. Kommunala beslut fattas så nära medborgaren som möjligt. Kommunen skall verka för förbättrade kommunikationer inom och utanför kommunens gränser. 5
Med samhörighet avses I Gnosjö kommun känner invånarna gemenskap mellan varandra, oavsett bostadsort, och man är stolta över kommunens historia och över Gnosjöandan. Kommuninvånarna är våra bästa ambassadörer. Med delaktighet avses Gnosjö kommun skall vara en levande demokrati där kommuninvånarna ges möjlighet att både direkt och indirekt delta i och påverka beslut om gemensamma frågor, samt få veta hur olika förslag påverkar deras vardag, deras livsvillkor och den framtid de kan överskåda. Med samverkan avses I Gnosjö kommun samverkar kommunen med näringslivet, invånarna samt andra myndigheter för bästa framtida utveckling. Kommunen samverkar också med andra kommuner och organisationer inom och utanför länets gränser, samt mellan de egna nämnderna för en ökad effektivitet. Inriktningsmål att vara en attraktiv arbetsgivare att arbeta för ett effektivt resursutnyttjande att välkomna alla oavsett ålder och ursprung till en aktiv och attraktiv kommun att Gnosjö kommun skall vara en attraktiv kommun för alla barnfamiljer att värna om och utveckla det livslånga lärandet att inspirera till nya näringsgrenar vara aktiv i miljö- och klimatfrågor att arbeta för en väl utbyggd infrastruktur och kommunikationer Finansiella mål 1 Förändring av eget kapital skall vara positivt och uppgå till lägst 1 % av skatteintäkterna under prognosperioden (2010-2012) 2 Soliditeten, inkl den del av pensionsskuld som ligger i balansräkningen bör ligga inom intervallet 50-55%. Dock lägst 50 %. 6
Det kan konstateras att Gnosjö kommun för 2010 når upp till målet att förändringen av eget kapital skall vara lägst 1 % av skatteintäkterna. Resultatet ger en förändring på 4,1 %. För år 2011 hamnar resultatet på 1 %. För 2012 ser det dock sämre ut, förändringen är då 0,8 % För samtliga år inom treårsperioden ligger skatteintäkterna högre än nettokostnaderna vilket är positivt. Gnosjö kommun har rutiner för hur nämnder och styrelser får disponera tidigare års resultat. En resultatdisponering innebär en försämring av resultatet vilket måste beaktas vid antagande av budgeten. Målet för soliditeten uppnås under hela treårsperioden. Soliditeten Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. Soliditetsutveckling % 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet Fin mål Halverad låneskuld Kommunen antog för 2001 och framåt en plan för halvering av låneskulden till 2026. För att uppnå detta så måste amorteringarna uppgå till 3mkr/år. Under 2005 och 2006 ökade istället skulden med 15 mkr. Detta har till viss del kompenserats med en större amortering under 2007 (10 mkr). Även 2008 har amorteringen legat högre än plan (10,7 mkr) vilket innebär att vi med god marginal har anpassat oss till planen igen. Anledningen till att ingen del amorteras under 2009 är den extra belastning som pensionserbjudandet utgör på likviditeten. I planen för 2010-2012 finns inlagt en årlig amortering på 3 mkr. 7
Låneskuld Mkr 140 120 100 80 60 40 20 0 105,8 103,9 113,6 118,7 108,7 98,0 98,0 95,0 92,0 89,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Redovisningslagen En viktig faktor för landets kommuner är den redovisningslag som infördes fr om 1998-01-01. En av de större punkterna i denna lag är hur pensionsskulden skall redovisas och förvaltas enligt den s k blandmodellen. Denna blandmodell innebär, i motsats till den föregående fonderingsmodellen, att pensionsskuldökningen blir lägre på kort sikt (närmsta 10 åren) för att därefter bli avsevärt högre. Fr om 2005 förstärktes Redovisningslagen med bl a följande punkter: Regelverket runt fullmäktiges budgetbeslut ändras så att budgetbeslutet ej kan laglighetsprövas Om ett underskott uppstår skall det av KF framtagas en särskild åtgärdsplan. Kommunfullmäktige skall anta verksamhetsmål samt finansiella mål. Synnerliga skäl för att tillåta ett underskott blir hårdare. I underlaget till lagstiftningen poängteras vikten av ett resultat som skapar en buffert för framtida kostnader, t ex pensionskostnader. Denna ståndpunkt förstärker den ekonomistyrningsmodell som Gnosjö kommun har arbetat efter sedan år 2000 dvs att lägstanivån skall uppnås varje år. Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga. 8
Driftbudget Förändrad ram år 2010 i förhållande till 2009 års budget (exkl löneökningar) Ram 2009 Ram 2010 enl beslut KF juni Justering av Ny ram för ram 2010 KS Gemensamt* 6 389 6 581 4 6 577 Kansliavdelningen 11 962 11 718-10 11 708 Ekonomiavdelningen 16 724 15 941 143 16 084 Personalavdelningen 8 030 7 944 214 8 158 Tekniska avdelningen 18 523 18 878 32 18 910 Kultur/Fritidsnämnd 16 159 15 617-42 15 575 Miljö- och 3 146 3 175-16 3 159 Byggnämnd Barn-och 205 373 205 001-1 981 203 020 utbildningsnämnd Socialnämnd 115 151 117 352 110 117 352 Räddningstjänst 8 549 8 326-20 8 306 Revision 610 610 5 615 Löneöversyn 28 196 21 194 21 194 Summa 438 812 432 323-1 667 430 656 *Under KS-gemensamt ligger för 2010 en buffert för oförutsedda händelser uppgående till 2 700 tkr. Justeringskolumnen består av sänkning av sociala avgifter, ändrad internhyressättning, sänkta städkostnader samt övriga sparbeting, sänkt internränta samt beslutade ramökningar 2010. Kostnadsökningar Inflationen för 2010 bedöms vara nära 0. Någon uppräkning har därför inte gjorts. Löneökningarna för 2010 beräknas uppgå till 2,25 %, år 2011 och 2012 räknas med en inflation på 0,8 % respektive 1,8 % och löneökningarna till 2,0 % per år. Från 2011 är ramen utökad med 900 tkr för Länstrafiken, 220 tkr för allmän förskola för treåringar samt 1 100 tkr till det nya LSS-boendet. Under åren 2004 2009 har antalet barn i kommunen minskat med ca 9,5 % Minskningen av budgetram för barn- och utbildningsnämnden har under motsvarande period varit ca 5 % För socialnämnden är utvecklingen något annorlunda. Antalet äldre dvs över 65 år har ökat med nästan 6 % och tittar vi på åldersgruppen 80 år och äldre så är ökningen nästan 17 %. Under denna period har socialnämndens ram ökat med ca 7 %. Att antalet äldre ökar innebär inte automatiskt att belastningen på socialnämnden ökar lika mycket medan kopplingen antal barn och belastning på barn- och utbildningsnämnden är tydlig. (Värdena för 2009 när det gäller antal är prognostiserade.) 9
Skatt/nettokostnadsutveckling Mkr 460 440 420 400 380 360 340 320 300 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skatteint Nettokostn I diagrammet kan man utläsa att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under hela treårsperioden. Marginalen för 2010 är mycket god på grund av de extra medel kommunen får från staten. För 2011 och 2012 är dock marginalerna små. Stora sparbeting är lagda på verksamheterna och det kan konstateras att sparbetingen i vissa fall inte uppnås 2009. Nu har kommunen fått en respittid på ett år för att ta fram åtgärder så att sparbetingen klaras 2011. Skattesats Skattesatsen är oförändrad jämfört med 2009 och nivån är 22:13. Jämförelse skattesats i Jönköpings läns kommuner 2001 2008 Markerad skattesats visar på en förändring 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Aneby 21,33 21,33 21,33 21,33 21,83 21,83 21,83 21,83 Eksjö 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Gislaved 20,58 20,58 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,58 Gnosjö 20,23 21,11 21,28 21,28 21,28 21,28 21,28 22,13 Habo 19,51 20,01 21,16 21,16 21,16 21,16 21,16 21,66 Jönköping 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,48 Mullsjö 20,68 21,18 21,18 21,18 21,18 21,98 21,98 21,98 Nässjö 21,18 21,18 21,43 21,43 21,43 21,43 21,43 21,78 Sävsjö 20,83 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 21,58 Tranås 21,20 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 21,55 Vaggeryd 20,33 20,33 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 Vetlanda 21,18 21,18 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 21,50 Värnamo 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Län, ovägt 20,81 21,08 21,27 21,31 21,34 21,41 21,41 21,61 Län, vägt 20,95 21,08 21,21 21,23 21,24 21,25 21,25 Lägsta 19,51 20,01 20,33 20,83 20,83 20,83 20,83 20,83 Högsta 21,33 21,90 21,90 21,90 21,90 21,98 21,98 22,13 Riket 20,47 20,64 20,74 20,78 20,83 20,78 20,71 10
Taxering per församling Församling Kommun Landsting Församling Kyrklig samf.het Stiftssamf. het Totalt Förändring 2009-2010 Källeryd 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,0 Åsenhöga 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,0 Kävsjö 22,13 10,67 0,0 1,62 0,05 34,47 0,0 Kulltorp 22,13 10,67 0,0 1,60 0,05 34,45 0,0 Gnosjö 22,13 10,67 1,23 0,0 0,05 34,08 0,0 Vid dokumentets upprättande är kyrkoavgiften ej fastställd i kyrkofullmäktige Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de grundläggande faktorerna i kommunens planering. Gnosjö kommun har sedan toppnoteringen 1998 haft en vikande befolkningstrend vilken glädjande nog har brutits under 2007. Antalet har stått sig även 2008.Dock ser 2009 lite dystrare ut. Skatteprognosen är för samtliga åren i perioden beräknad på 9 600 invånare. li År Invånare Förändring 1998 10 355 +215 1999 10 266-89 2000 10 280 +14 2001 10 191-89 2002 9 997-194 2003 9 926-71 2004 9 810-116 2005 9 753-57 2006 9 598-155 2007 9 657 +59 2008 9 658 +1 Prognos 2009 9 600-58 2010 9 600 +-0 Kommunens finansiella utveckling Jämförelse med andra kommuner Diagrammen nedan ger en uppfattning om hur Gnosjö kommun har utvecklats i jämförelse med övriga kommuner i Jönköpings län. Jämförelsen är gjord av KommunForskning i Västsverige, KFI. 11
Gnosjö Kommun 2006 Gnosjö Kommun 2007 Gnosjö kommun 2008 Den finansiella profilens utveckling mellan 2006 och 2008 Gnosjö kommun försvagade mellan 2006 och 2008 poängen i den finansiella profilen för två av fyra perspektiv. Det var kontroll och kortsiktig handlingsberedskap. De två övriga, långsiktig handlingsberedskap och riskförhållande, låg på oförändrade poäng om 2006 och 2008 jämförs. KFI:s avslutande kommentar är: Gnosjö kommuns finansiella utveckling under den studerade treårsperioden resulterade i en försvagad finansiell profil, speciellt avseende kontrollperspektivet. Detta innebär att jämfört med snittet i länet hade Gnosjö vid utgången av 2008 ett svagare utgångsläge än kommunen hade vid utgången av 2006. Det kan vidare konstateras att den svenska konjunkturavmattningen påverkade kommunsektorn redan under 2008, trots att effekterna förväntades slå fullt ut mot kommunerna med något års fördröjning. Gnosjö har liksom flera andra kommuner i Jönköpings län, efter försvagat resultat under de två senaste åren, nått en sådan resultatnivå som inte ger utrymme för några oförutsedda kostnader. Varje kostnad kommer att innebära att kommunen inte klarar av det lagstadgade balanskravet. Vidare kommer varje kostnadsökning medföra att kommunen får mindre möjlighet att skattefinansiera sina investeringar. Detta leder i sin tur till en ökad lånefinansiering som innebär ökade finansiella kostnader för kommunen i framtiden. Dessa finansiella kostnader tar då i anspråk en större andel av skatteintäkterna och det blir mindre till den löpande verksamheten. Därför är det grundläggande att den löpande balansen mellan intäkter och kostnader uppnås igen. Då kommer Gnosjö att kunna bevara den finansiella kontroll som är så viktig för att man skall kunna bedriva en god planerad kommunal service över tiden. Ekonomiavdelningen 2009-10-27 Gunilla Folkesson Ekonomichef 12
Resultatbudget Budgetår Prognos 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettoramar -435 067-430 656-440 194-448 736 Utbetalda pensioner -20 100-20 482-21 544-22 901 Kompl.pensioner (KP) 15 470 16 274 16 600 16 932 Pensionsskuldsförändring 55 52 43 31 Kapitalkostnader som är med i ram 43 314 38 960 38 960 38 960 Avskrivningar -27 097-26 989-26 989-26 989 Verksamhetens nettokostnad -423 425-422 841-433 124-442 703 Skatteintäkter 431 048 443 636 440 706 449 779 Finansiella intäkter 837 185 108 86 Finansiella kostnader -4 500-2 977-3 467-3 467 Pensionsskuldsränta -37-34 -40-34 Förändring av Eget Kapital 3 923 17 969 4 183 3 661 Finansieringsbudget Budgetår Prognos 2009 2010 2011 2012 Den löpande verksamheten Årets resultat 3923 17 969 4 183 3 661 Justering för av- o nedskrivningar 27097 26 989 26 989 26 989 Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar -5432-6 399-3 582-3 678 Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder 9842 4 264 4 478 4 701 Medel från den löpande verksamheten 35 430 42 823 32 068 31 673 Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar -27910-23 098-27 991-29 131 Medel från investeringsverksamheten -27 910-23 098-27 991-29 131 Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar 0 0 0 Amortering av skuld, minskning av avsättningar -1200-3 626-3 000-3 000 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten -1 200-3 626-3 000-3 000 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 19178 25 498 41 597 42 674 Likvida meddel vid årets slut 25498 41 597 42 674 42 216 Förändring av likvida medel 6 320 16 099 1 077-458 13
Balansbudget Enl bokslut Prognos Budgetår 2008 2009 2010 2011 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 419 687 420 500 416 609 417 611 419 753 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 20 749 26 181 32 580 36 162 39 840 Likvida medel 19 178 25 498 41 597 42 674 42 216 Summa omsättningstillgångar 39 926 51 679 74 177 78 836 82 056 Summa tillgångar 459 614 472 179 490 786 496 447 501 809 SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början 263 545 259 291 263 214 281 183 285 366 Årets resultat -4 254 3 923 17 969 4 183 3 661 Summa Eget Kapital 259 291 263 214 281 183 285 366 289 027 Skulder Långfristiga skulder 124 878 123 678 120 052 117 052 114 052 Kortfristiga skulder 75 445 85 287 89 551 94 029 98 730 Summa skulder 200 323 208 965 209 603 211 081 212 782 Summa skulder och Eget Kapital 459 614 472 179 490 786 496 447 501 809 Soliditet i % 56,4% 55,7% 57,3% 57,5% 57,6% Förändring av Eget Kapital -4 254 3 923 17 969 4 183 3 661 14