Alfa-1 Riksförening Föreläsningshelg med årsmöte 25-26 mars 2017
α1-antitrypsin deficiency (AATD) is one of the most common, but often under-recognised, genetic respiratory disorders worldwide.
Alfa-1-antitrypsinbrist upptäcktes 1963 av Carl- Bertil Laurell vid Lunds universitet. Laurell och Sten Eriksson gick igenom alla proteinelektroforesgeler för serumprov som inkommit till hans laboratorium under en 6- månadersperiod noterades frånvaro av alfa-1- proteinbandet i 5 av cirka 1500 geler. Carl-Bertil Laurell (1919 2001) * 3 av de 5 patienterna hade utvecklat emfysem vid 35, 38 respektive 44 års ålder. Sambandet alfa-1-antitrypsinbrist och leversjukdom konstaterades sex år senare (1969) av Sharp och medarbetare. * alfa-1-antitrypsinbandet
Alfa1-antitrypsin (AAT) Är ett antiproteas (skyddsprotein) som syntetiseras huvudsakligen i levern. Det är ett akutfasprotein och halten i blodet stiger vid infektioner och inflammatoriska tillstånd. AAT:s huvudsakliga uppgift är att skydda lungvävnad mot nedbrytande enzymer (proteaser), främst neutrofilelastas.
Alfa1-antitrypsin (AAT) Överskott av proteaser innebär ökad risk för emfysemutveckling. Det finns över hundra genetiska varianter av AAT-molekyl. Vid vissa varianter är AAT-halten i blodet sänkt, vilket innebär ökad risk för utveckling av KOL/emfysem
Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter Minskad elastisk återfjädring Luftflödesbegränsning
Professor Peter J. Barnes, MD National Heart and Lung Institute, London UK
Professor Peter J. Barnes, MD National Heart and Lung Institute, London UK
12 Flöde (l/s) Diagnostik och behandling av KOL förutsätter tillgång till spirometri 10 8 6 Normal Tidig perifer obstruktivitet 4 KOL med emfysem 2 0 0 1 2 3 4 5 6 Volym (l)
Enbart svag korrelation mellan FEV1, symptom och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Inom respektive KOL-stadium kan patienten ha allt från ganska välbevarad till mycket dålig livskvalitet. Slutsats: patientens symptom måste bedömas!
8 frågor à 0-5 poäng 0-40 poäng Hosta Slembildning Tryck över bröstet Ansträngningsförmåga Aktivitet i hemmet Trygg utan bostaden Sömn Energi
Kronisk bronkit KOL KOL KOL Emfysem KOL KOL KOL Helt reversibel astma Obstruk- tivitet Astma
Alfa1-antitrypsin (AAT) viktigaste fenotyperna i Sverige Fenotyp AAT-halt (% av normal) Risk för KOL/emfysem Prevalens i Sverige PiMM 100 Normal 95 % PiMZ 60-90 Osäker 4,5 % PiSZ 40-60 Lätt ökad 1/1600 PiZZ 10-30 Kraftigt ökad 1/1600 Heterozygot Homozygot
Homozygot AAT-brist (PiZZ) Emfysemrisken kraftigt ökad. Ökad risk för leversjukdom tidigt i livet (neonatal kolestas) och i hög ålder (levercirros och hepatocellulär cancer).
Rökstopp! Behandling av AAT-brist: Fysisk aktivitet. Samma läkemedel som vid vanlig KOL. Två läkemedel, Prolastina och Respeeza, finns i dag registrerade i Sverige men ingår inte i läkemedelsförmånen.
November 2015
Sammanfattning Dessa nationella riktlinjer är ett stöd för styrning och ledning av hälso- och sjukvården. I riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vården vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Rekommendationerna gäller diagnostik och utredning, läkemedelsrelaterad behandling, omvårdnad och rehabilitering, symtombedömning samt uppföljning inom alla åldersgrupper. Riktlinjerna fokuserar enbart på de frågor där det identifierats behov av vägledning. Det gäller exempelvis områden där det finns stora praxisskillnader eller där behovet av kvalitets-utveckling är stort. Riktlinjernas slutsatser är baserade på gruppnivå. Riktlinjerna innehåller också bedömningar av ekonomiska och organisatoriska konsekvenser för några av rekommendationerna samt indikatorer för uppföljning.
I riktlinjerna för vård vid astma och KOL har bör främst använts för rekommendationer med rangordning 1 4, kan för 5 7 och kan i undantagsfall för 8 10. 1-4 = bör 5-7 = kan 8-10 = kan i undantagsfall
Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Div. frågeformulär
Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Div. frågeformulär
EXACTLE (RCT, 2009) lungdensitet mätt med HRCT hos 77 patienter som fick Prolastin 60 mg/kg or placebo. Effekten av IV AAT blev inte signifikant (p=0.068) skiljd från placebo men en tydlig trend sågs.
Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Div. frågeformulär
Exacerbationer Barros-Tizón et al. Ther Adv Respir Dis. 2012 Multicenter, retrospektiv observationsstudie, 127 patienter, AAT-bist och KOL. Prolastin or Trypsone i minst 18 månader Minskad risk för, och svårighet av, exacerbationer Signifikant minskade sjukhuskostnader Post hoc analys av EXACTLE studien; 2009: Resultat: Minskat antal svåra exacerbationer. Totala antalet exacerbationer skiljde sig inte från placebo
Målsättning med substitutionsterapi vid AAT: 1) Minska progressionen av emfysemutveckling. HRCT 2) Reducera antalet exacerbationer. Vad är en exacerbation? 3) Förbättra livskvaliteten. Begränsade data finns avseende HRQoL
Behandling vid AAT-brist Den behandling som finns i Sverige för patienter med AAT-brist är densamma som ges till patienter med "vanlig" KOL.
Behandling av KOL Minska symptom Lindra symptom Förbättra ansträngningsförmågan Förbättra livskvalitén och Reducera risk (KOLEX) Förhindra sjukdomsprogressen Förhindra/behandla exacerbationer Minska mortaliteten
Från GOLD 2017
Risk exacerbationer Risk exacerbationer 4 3 C D 2 2 1 A B 1 0 mmrc 0-1 CAT <10 mmrc 2 CAT 10 Symptom (mmrc eller CAT) Ur GOLD 2017
WWW.LAKEMEDELSVERKET.SE - 16/10 2015
KOL och samsjuklighet Kardiovaskulär samsjuklighet Depression, psykiska besvär Osteoporos Malnutrition Obesitas, metaboliskt syndrom Sömnstörningar Anemi 1. Orsakas av KOL 2. Ingen uppenbar patofysiologisk relation till KOL 3. Gemensamt: kronisk systemisk inflammation
Viktiga läkemedelsgrupper vid astma och KOL SAMA LAMA Antikolinergikum Beta-2- stimulerare SABA LABA Kortison ICS
Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation Acetylkolin
Blockera acetylkolin med antikolinerga läkemedel Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation SAMA LAMA Acetylkolin
Stimulera beta-2- receptorerna Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation SABA LABA Acetylkolin
Minska inflammationen Bronk = luftrör Beta-2- receptorer Inflammation ICS Acetylkolin
Antikolinergikum Beta-2- stimulerare Kortison Annat
www.janusinfo.se/fortbildning/inhalera
www.janusinfo.se/fortbildning/inhalera
Astma och KOL Klokt råd 2017 Lär patienten att inhalera rätt!
Fler kan göra rätt med sin inhalator! Haughney et al. Respiratory Medicine (2010) 104, 1237e1245
Compliance till inhalatorer och spacerar Låg compliance till spaceranvändning, t.ex. 76 % av de 53 sprayanvändarna hade fått en spacer förskriven 85 % av dem som hade spacer använde den inte Många tyckte att inhalatorn var svåranvänd: 46 % av sprayanvändarna 17 % av pulverinhalator-användarna Jarvis et al. Age and Ageing 2007;36:213-218.
Vissa KOL-patienter behöver spray 30 l/min rek. lägsta flöde för DPI Jarvis et al. Age and Ageing 2007;36:213-218.
Andra studier Broncho-Scapis-studien: Projektet kommer, med hjälp av den nationella studien SCAPIS, studera hjärta och lungor hos icke-rökande KOL-patienter för att öka förståelsen om varför de drabbas. 600-700 drabbade personer beräknas ingå i studien som är ett samarbete mellan Karolinska institutet och fem universitetssjukhus. BPD Vård på distans KOL-projektet
Behandlingsplan Från SKL (Sveriges kommuner och landsting) kommer snart