Pedersöre inför år 2015



Relevanta dokument
Pedersöre inför år 2016

Pedersöre inför år 2014

Pedersöre inför år 2018

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Budget 2019 och ekonomiplan för år

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Pedersöre inför år 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Över- / underskott åren

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

EKONOMIPLAN

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

Värderingar Vision Etiska principer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Jomala kommun Mål och riktlinjer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Gemensamma kyrkorådet

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Ägardirektiv för Övik Energi AB

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Direktiv för intern kontroll

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (7) Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

RAMAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007, NEDAN RAMLAGEN)

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Strategin för åren

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

God ekonomisk hushållning

Vallentuna kommuns värdegrund:

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

Räkenskapsperiodens resultat

Nämnden för serviceproduktion Nämnden för serviceproduktions dispositionsplan år Nämnden för serviceproduktion

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Helsingfors stads bokslut för 2012

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Skattefinansieringen år 2014, md

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Budget 2018 och plan

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan


Transkript:

1(111) Pedersöre inför år 2015 Pedersöre kommuns budget för år 2015 bygger på en stabil grund för fortsatt utveckling och fortsatt högklassig service till invånarna. Trots att kommunfältet ur ett nationellt perspektiv befinner sig i ett ekonomiskt pressat läge, kan Pedersöre enligt budgeten räkna med ett litet överskott för år 2015 med en bibehållen skatteprocent på 20,50. De ekonomiska utsikterna för Pedersöres del för 2015 ger alltså goda förutsättningar för att klara av de utmaningar som serviceproduktionen innebär, men förutsätter en återhållsam linje i verksamheten. Skatteinkomsterna beräknas uppgå till 35,1 miljoner euro och statsandelarna väntas uppgå till 24 miljoner, nedskärningar och justeringar inberäknade. Årsbidraget för 2014 väntas uppgå till knappt 2 miljoner euro, vilket dock täcker avskrivningarna fullt ut. Ett fortsatt stort tryck på investeringssidan har pressat upp investeringsbudgeten till 5,5 miljoner euro. Finansieringsbehovet uppgår till 4,2 miljoner. Bland investeringarna ingår renoveringen och tillbyggnaden av huvudbiblioteket, renovering och tillbyggnad av Östensö skola, tillbyggnad av industrihall i Sandsund. Satsningar på fortsatt utbyggnad och underhåll av infrastruktur samt övriga kommunaltekniska satsningar ingår också motsvarande 1,1 miljoner. Årsbidraget täcker 36,7 procent av investeringarna vilket innebär att skuldsättningen ökar med 3,0 miljoner euro och skapar en skuldsättning per invånare om 2 613 euro. Invånarantalet ökar i kommunen. Ökningstakten har dock varit långsam under de senaste åren, men under 2014 har tillväxten varit snabbare med drygt 70 personer under året. Satsningar på nya bostadsområden, utvecklad service och en aktiv näringspolitik bidrar till ökningen. Arbetslösheten i kommunen håller sig på en fortsatt låg nivå. I oktober 2014 uppgick arbetslöshetsprocenten till 3,4 jämfört med 3,2 för motsvarande tidpunkt 2013. Pedersöre kommun ser med tillförsikt på 2015 och verkar för att utveckla servicen för invånarna. Kommunens strategiska generalplansarbete som inleddes år 2012, godkändens av kommunfullmäktige i juni 2014. Den strategiska generalplanen ska fungera som ett styrdokument för beslutsfattarna i utvecklingsarbetet och möjliggöra en förbättrad och effektiverad serviceproduktion samt en effektiv och målinriktad markanvändning och näringspolitik. Den övergripande målsättningen är att åstadkomma en kostnadseffektiv, rätt dimensionerad och välfungerande service i kommunen Stefan Svenfors kommundirektör

2(111) Planeringsgrunder 1.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen i Finland Under fjolåret minskade totalproduktionen med 1,4 % och produktionsminskningen har fortgått under innevarande år. Enligt Finansministeriets prognos kommer den finländska ekonomin ändå att börja växa under detta år även om tillväxten blir blygsam. Nästa år förutspås tillväxten bli 1,2 % tack vare att exporten tar fart igen. Penningpolitiska åtgärder har till viss del stabiliserat euro-området men de strukturella problemen väntar fortfarande på en lösning och tillväxten ser ut att bli mycket blygsam. Arbetslöshetsgraden steg i fjol till 8,2 %. Under det här året har arbetslösheten fortsatt att öka och beräknas bli 8,6 % på årsnivå. Nästa år beräknas arbetslösheten minska marginellt om tillväxten kommer igång. Den allmänna prisnivån steg med 1,5 % under år 2013. I år och nästa år beräknas priserna stiga ungefär i samma takt (1,1 1,5 %) inklusive effekten av de skatteförhöjningar som genomförs. Den offentliga skuldsättningen ökar enligt prognoserna till över 60 % av BNP under detta och skuldsättningsgraden fortsätter att stiga också under nästa år. Bytesbalansen var negativ under fjolåret, dvs. importen av varor och tjänster var större än exporten. Detta förhållande beräknas fortgå under såväl innevarande som nästa år. 1.2 Läget i Pedersöre De privata investeringarna är fortsättningsvis blygsamma i kommunen. De offentliga investeringarna i regionen är förhållandevis stora och sysselsättningsläget inom byggnadsbranschen är därför någorlunda bra. Statliga infrastruktursatsningar på bl.a. stamväg 68 samt statsbidrag för ett länge planerat regionalt vattenoch avloppsprojekt ser ut att bli verklighet, vilket är viktigt med tanke på regionens konkurrenskraft och sysselsättningen i framtiden. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin i kommunen är relativt högt och arbetslösheten därmed fortsättningsvis låg. Kommunens industriutrymmen är fullt utnyttjade så när som på en industrihall i Esse. Också båtbranschen verkar småningom återhämta sig från nedgången. Etapplandskapsplanen för lokalisering av den kommersiella servicen fastställdes av miljöministeriet. Kommunens förhoppningar om att få km-beteckning för det planerade handelsområdet i Edsevö grusades. Kommunen och Österbottens Förbund har lämnat in besvär över beslutet. Åtminstone en stor detaljhandelsenhet bör kunna etablera sig på området. Framförallt är Edsevö handelsområde ändå avsett för den utrymmeskrävande handelns behov. Den nya handelsplatsen skulle förkorta inköpsresorna för mänskorna i nejden och därigenom bidra till minskade koldioxidutsläpp. Inom lantbruket förväntas sjunkande producentpriser leda till försämrad lönsamhet. Då också stödnivåerna har sjunkit blir lantbrukets inkomstutveckling negativ under såväl innevarande år som nästa år. Skinnpriserna har också sjunkit under detta år, men det verkar som om priserna nu skulle ha stabiliserat sig. Den ökande osäkerheten påverkar ändå till viss del nyinvesteringarna i branschen. Ökad efterfrågan på sågade varor och cellulosa har ökat efterfrågan på virke, vilket håller prisnivån och avverkningarna uppe. Arbetslösheten i Pedersöre ökar något under år 2014. Antalet arbetslösa uppgick i september till 188 personer eller 3,6 % av arbetskraften.

3(111) Kommunens överskott för fjolåret blev 2,8 miljoner euro. Det goda resultatet berodde på att skatteinkomster och avgifter ökade mera än budgeterat samtidigt som kostnaderna inte ökade så snabbt som befarat. Verksamhetsbidraget eller den del av kostnaderna som skall täckas med skattemedel minskade till 55,6 miljoner euro (- 0,2 %). Under år 2013 investerade kommunen sammanlagt 5,5 miljoner euro. Årsbidraget täckte 86,4 % av investeringarna. Skuldsättningen ökade ändå till 25,5 miljoner euro eller 2 321 euro per invånare vid årsskiftet. Prognosen för pågående år är ett överskott om 0,5 miljoner. Utnyttjande av specialsjukvårdens tjänster ökar igen snabbt, men kostnadsökningen kompenseras av ökande skatteintäkter. Nästa år beräknas verksamheten ge ett nollresultat. 2. Strategiplan Strategisk generalplan Pedersöre kommun har visionen om att vara en ledande landskommun som erbjuder högklassig och lättillgänglig service. Därmed har kommunen behov av ett riktgivande dokument som fungerar som ett verktyg för beslutsfattarna och som på ett allmänt plan styr samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen och samordnar tillhörande servicefunktioner. Den strategiska generalplanen godkändes av fullmäktige i juni 2014. Den strategiska generalplanen ska utgöra ett heltäckande verktyg för att omsätta kommunens strategi i praktisk handling. Den strategiska generalplanen är en riktningsvisare för ekonomiska satsningar och utvecklingstyngdpunkter, definierar servicenivåer och kan också till vissa delar fungera som ett markpolitiskt program. Verksamhetsidé Pedersöre är en kommun som ger invånarna grundtrygghet och livskvalitet. Kommunen skapar goda förutsättningar för invånarna att skaffa sig sin utkomst. Den kommunala servicen tryggar invånarnas hälsa och sociala välfärd samt bidrar till ett så rikt kulturutbud som möjligt. I kommunen finns mångsidiga boendealternativ och möjlighet till en aktiv fritid i en naturnära miljö. Den kommunala servicen är välfungerande och finns nära invånarna. Genom samordning och samverkan över sektorgränserna och med omgivningen uppnår vi bästa möjliga resursanvändning. I all verksamhet eftersträvar vi en långsiktigt hållbar utveckling. Framgångsfaktorer För att leva upp till den vision som verksamhetsidén ger uttryck för måste vi vara framgångsrika inom många områden. De viktigaste framgångsfaktorerna är: 1. Fungerande basservice 2. Befolkningstillväxt 3. Tillgång till arbetsplatser 4. Livskraftiga byar Ovanstående punkter är ett antal, av varandra beroende, strategiska mål för verksamheten.

4(111) 1. Fungerande basservice Invånarna är idag väl medvetna som sina rättigheter. De ställer berättigade krav på en god och effektiv service. Vi har knappa resurser och kommer troligen att ha så även framöver. För att resurserna skall räcka till måste servicen produceras effektivare än medeltalet för kommunsektorn. Den spridda bosättningen innebär en ytterligare utmaning när det gäller att producera servicen kostnadseffektivt. Därför måste vi bli experter på småskaliga lösningar och samverka både över sektorgränserna och med omgivningen. Från och med årsskiftet 2010 ingår hälso- och sjukvården tillsammans med socialväsendet i det värdkommunsamarbete som skapats inom den sk. KSSR-processen. Anpassningen av specialsjukvårdens funktioner till behovet och de ekonomiska resurserna är en av de största utmaningarna under den kommande perioden. Det ansträngda ekonomiska läget understryker behovet av omedelbara åtgärder. 2. Befolkningstillväxt Befolkning har ökat med i genomsnitt 75 personer per år under de senaste åren. Ökningen baserar sig i allmänhet på ett födelseöverskott. Många ungdomar flyttar ändå fortsättningsvis till tätorterna. Pedersöre kan fortsätta att växa av egen kraft under en överskådlig tid, förutsatt att nativiteten hålls på nuvarande nivå. Genom att befolkningen ökar har vi lättare att åstadkomma effektiva lösningar i den kommunala serviceproduktionen. Systemet med sk. skatteutjämning har hittills garanterat kommunen rimliga resurser för att upprätthålla servicen. En ledstjärna i den kommunala verksamheten i Pedersöre är att visa på en sådan framtidstro som gör att befolkningen ökar med minst 50 personer per år. 3. Tillgång till arbetsplatser Möjligheten att skaffa sig sin utkomst är den enskilt viktigaste faktorn när mänskor väljer bosättningsort. Näringslivet i Pedersöre är exportinriktat och väl diversifierat. Landsbygdsmiljön har hävdat sig rätt väl i konkurrensen om företag som sysselsätter ingenjörer och tekniker. Ändå har vi brist på arbetsplatser för folk med högre högskoleutbildning. Långsiktigt är det viktigt att arbetsplatsutbudet kan breddas så att Pedersöre utgör en attraktiv boplats för så stor del som möjligt av våra utbildade och aktiva ungdomar. 4. Livskraftiga byar Pedersöre är en landsbygdskommun med spridd bosättning. Servicen har i regel ordnats utgående från de serviceområden som bildas av en eller flera byar. Nya serviceformer och nya sätt att producera service ställer krav på större befolkningsunderlag för att fungera. Vår strävan är ändå att basservicen skall finnas nära mänskorna. För att stärka serviceutbudet vill vi också ha funktioner som har hela kommunen eller flera kommuner som upptagningsområde. Det är synnerligen viktigt att byamiljön uppfattas som progressiv och framåtsträvande, samt utvecklas och byggs utgående från ekologiskt hållbara lösningar. Nya inflyttare bör känna att det är möjligt att ta del av gemenskapen. Målsättningar och strategier 2015 2017 Fortsatt självständig verksamhet Pedersöre är en stark landskommun med självständig verksamhet. Befolkningen ökade under årets tre första kvartal med 42 personer till 11 012. Fram till slutet av år 2017 ökar befolkningen till 11 200 personer. Pedersöre bedriver ett öppet och aktivt samarbete med övriga kommuner, främst inom Jakobstadsregionen.

5(111) Aktiv näringspolitik Pedersöre kommun skall fortsättningsvis bedriva en aktiv näringspolitik; primärkommunalt och inom ramen för Jakobstadsregionens näringscentral, Concordia. Strävan är att arbetslösheten, som hösten 2014 är 3,6 %, inte skall överstiga 4 % vid planeperiodens utgång. En förutsättning för att detta skall lyckas är att de goda små- och medelstora företag som finns i regionen har fortsatt framgång. Det här kräver främst en förståndig nationell lagstiftning, men även kraftfulla regionala och kommunala insatser, t.ex. beträffande utbildning av ungdomar och vuxna. Pedersöre kommun fortsätter sin aktiva markanskaffnings- och industritomtpolitik. Pedersöre kommun undandrar sig inte heller sitt ansvar när det gäller tillhandahållande av industri- och affärslokaler. Strävan att utnyttja de möjligheter som riksvägen erbjuder och att stärka kommuncentrum i Bennäs intensifieras. I Pedersöre finns stora outnyttjade markområden. Vi planerar därför tomter för utrymmeskrävande handel och industri. Även när det gäller boende planerar vi alternativ för mänskor som vill ha stora bostäder och bostadstomter. Kommunens bosättningsstruktur med många små byar gör att kundunderlaget för dagligvaruhandeln och annan privat service sviktar. Om våra boendemiljöer fortsättningsvis skall vara attraktiva får den privata servicen inom kommunens gränser inte försämras från dagens nivå. I stället borde nya serviceformer utvecklas. Nya arbetsplatser i Pedersöre skapas främst genom att redan etablerade företag växer eller genom att personer med anknytning till Pedersöre grundar nya företag i kommunen. Det är därför av yttersta vikt att ungdomarna i Pedersöre redan från första dagen i skolan uppmuntras till entreprenörskap och företagande. Entreprenörskap och företagsamhet är inte ett undervisningsämne utan en inställning som skall genomsyra vårt handlande. I ett samhällsklimat som uppmuntrar till företagsamhet måste det vara tillåtet både att lyckas och att misslyckas. Stabil ekonomi Övergripande mål Kommunens ekonomi sköts så att förmågan att handa grundservicen inte äventyras. Strategi Inkomstskatten är högst 20,5 % år 2017. Kommunen har balans mellan årsbidrag och investeringar. Skuldsättningen (inkl. industrihallsfinansieringen) överstiger inte 3 000 euro per invånare år 2017. Kostnaderna för den kommunala tjänsteproduktionen är konkurrenskraftiga i förhållande till riksgenomsnittet och genomsnittet i Vasa kustområde. Grunden för Pedersöre kommuns sunda ekonomi är, och kommer att förbli, små utgifter snarare än stora inkomster. Kostnadsuppföljningen förbättras och effektivitetsmålsättningarna höjs. Systematisk utvärdering av verksamhetens effektivitet och ständiga förbättringar är en del av den dagliga verksamheten. God personalpolitik Pedersöre kommun skall ha en tillräcklig, välutbildad, kompetent och för sina uppgifter motiverad personal inom de verksamheter kommunen väljer att satsa på.

6(111) Det är personalen som förmedlar den service som kommunen erbjuder sina invånare. Personalens förmåga och motivation avgör servicens kvalitet. Vår grundsyn är att varje mänska självmant använder sig av sin kapacitet när hon uppfattar en mening med det hon gör, när hon arbetar för ett konkret mål inom en arbetsmiljö som det är möjligt att identifiera sig med. För att skapa och dokumentera gemensamma normer och värderingar uppgjordes under år 1999 ett personalpolitiskt program. Det personalpolitiska programmet uppdaterades under år 2006. Under planeperioden fortsätter arbetet och ges formen av en personalstrategi. Kommunen satsar på att upprätthålla och vidareutveckla personalens kunnande och arbetsförmåga. Satsningen på den fysiska konditionen bl.a. genom motionssedlar och årliga rekreationsdagar fortsätter. Genom fortsatt ledarskapsutbildning vill vi slå vakt om en arbetsplatskultur där vi ser och värdesätter den enskilda mänskan. Effektivitet och arbetslivskvalitet står inte i konflikt med varandra utan de är varandras förutsättningar. För att vi skall kunna utveckla den kommunala tjänsteproduktionens effektivitet på ett hållbart sätt måste vi samtidigt utveckla arbetslivets kvalitet. Målet är att skapa en arbetssituation med ett rikare och mera vidsträckt innehåll, som ger de anställda bättre möjligheter att använda sitt eget omdöme och fatta självständiga beslut. Vi behandlar vår personal på samma sätt som vi vill att personalen skall behandla våra kunder d.v.s. invånarna, detta oberoende av position eller yrkesgrupp. Under planeperioden är tyngdpunktsområdena inom personalpolitiken: kommunikation samarbete arbetsplatstrivsel Kommunens verksamhet karaktäriseras av kvalitet Pedersöre kommun anammar ett kvalitetstänkande i all verksamhet, med utgångspunkten att förbättra verksamhetens totalkvalitet genom förbättring och standardisering av delprocesserna. Genom utbildning, uppmuntran och belöning samt ledningens personliga exempel strävar vi till att skapa en organisationskultur där vi lyssnar på och bryr oss om våra kunder och deras behov. Kvalitetsbegreppet utses till ett tyngdpunktsområde under den kommande femårsperioden, och strävan är att höja standarden på den service som produceras. Förutsättningen för att lyckas är att kvalitetstänkandet genomsyrar verksamheten nerifrån och upp, och en grundförutsättning är dessutom att den politiska och operativa ledningen förbinder sig vid kvalitetsprocessen och dess genomförande. Kvalitetsarbetet är ett systematiskt arbete som resulterar i en klar uppfattning om vad som är våra produkter, kvalitetskriterierna och hur kvaliteten mäts och styrs. Marknadsföring och information Pedersöre kommun satsar medvetet på att höja kommunens profil. Vi tror att bilden av Pedersöre kommun i första hand skapas av det vi gör i vardagen eller med andra ord av hur vi tar hand om våra invånare. Den allmänna informationen om kommunens service och de möjligheter som kommunen erbjuder sina företag och invånare förbättras. Satsningar bör göras för att ge en bättre service även för den finskspråkiga befolkningen i Pedersöre. Kommunens anställda är en viktig nyckelgrupp när det gäller att upprätthålla en positiv bild av kommunens verksamhet.

7(111) För att kunna anpassa vår service efter kundernas behov måste vi känna kunden inte enbart som ett statistiskt medelvärde utan också som individ. Genom systematiska uppföljningar av kundtillfredställelsen förbättrar vi kontinuerligt vår service. Kommunens hemsida utvecklas från en elektronisk anslagstavla till en interaktiv distributionskanal för kommunens service. Kunden skall kunna välja hur han vill bli betjänad och vilken tid på dygnet. I regel kontaktar vi kunden på det medium som han/hon väljer, brev, telefon, e-post, textmeddelande eller något annat. Hela koncernen har samma mål Den service som Pedersöre kommun ger sina invånare produceras i regel av den egna organisationen. Utomstående organisationer anlitas när den egna organisationen är för liten för att ordna servicen eller när anlitande av utomstående organisationer innebär klara ekonomiska fördelar. Till kommunkoncernen hör 9 dotterbolag, ett samägt bolag, 5 intressebolag och 9 samkommuner. Koncernbolagens verksamhet skall vara självbärande. Genom en samordnad verksamhet inom områden som inköp, försäkring, finansiering och personalanvändning eftersträvar vi kostnadseffektivitet och totalekonomi. En utredning av hur kommunens affärsverksamhet skall organiseras görs under år 2014. Utredningen tar fasta på den av fullmäktige fastslagna målsättningen att långsiktigt trygga vatten- och avloppstjänsterna genom en sammanslagning av nuvarande verksamheter. På basen av utredningens slutsatser fattar fullmäktige under budgetåret beslut om hur verksamheten skall organiseras. Kommunernas ekonomiska utsikter Lönekostnaderna inom kommunsektorn stiger i år och nästa år med ca 0,5 % på grund av avtalsändringar. Strukturella förändringar kan komma att innebär att lönesumman förblir relativt konstant. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift är i år 2,14 %. I basservicebudgeten har avgiften föreslagits sjunka till 2,13 % år 2015. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift föreslås bli oförändrad, 0,75 procent upp till en lönesumma på 1 990 500 euro och 2,95 % för den överskjutande delen av lönesumman. En sänkning av den kommunala pensionsförsäkringsavgiften med 0,1 % har också utlovats. År 2013 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i snitt 6,8 %. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna växte med 6,7 %, medan redovisningarna av samfundsskatt ökade med 8,2 %. Också fastighetsskatteinkomsterna ökade med 7,3 % då värderingsgrunderna skärptes. Sammanlagt fick kommunerna över 20,6 miljarder euro i skatteinkomster under fjolåret. Kommunernas skatteinkomster växer i år betydligt långsammare eller med cirka 2,5 %. Enligt den nuvarande uppskattningen av den totalekonomiska utvecklingen ökar lönesumman i nationalräkenskaperna nästa år nominellt med 1,7 %. De förändringar i beskattningsreglerna som görs minskar kommunernas skatteinkomster. År 2015 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt därför öka med 1,3 % medan sammanlagda skatteinkomsterna ökar med 1,6 %. Budgetutsikter i Pedersöre Fjolårets överskott blev 2,8 milj. euro. För innevarande år räknar vi med ett överskott om drygt en halv miljon euro. Kommunen får 1,5 miljoner i skatteintäkter utöver budget, men ökande användning av specialsjukvårdstjänster gör att resultatet inte ökar i samma mån. Om alla budgetberäkningar håller kommer kommunen att göra ett nollresultat under nästa år.

8(111) Skatteinkomsterna Beskattningsbara inkomsterna i kommunalbeskattningen ökar med 4,0 % enligt det beskattningsresultatet för år 2013. Ökningen är något större än medeltalet för hela landet (+ 2,7 % ). På grund av konjunkturen beräknas de beskattningsbara inkomsterna öka betydligt långsammare under innevarande år (1,5 %) och nästa år (2,0 %). Kommunens samfundsskatteinkomster ökar i år med 24,8 % på basen av beskattningsuppgifter från 2011 och 2012. Nästa år beräknas samfundsskatteinkomsterna öka med 3,6 %. Fastighetsskatteintäkterna ökar i år med 15,9 % på grund av de ändringar i värderingsgrunderna som genomfördes. Fortsättningsvis är kommunens fastighetsskattebas (beskattningsbara fastighetsmassan) dock betydligt sämre än för kommunerna i snitt. Totala skatteintäkterna beräknas nästa år bli sammanlagt 35,1 miljoner euro. Skatteinkomsterna har beräknats utgående från oförändrade skattesatser, inkomstskattesatsen 20,5 %, allmänna fastighetsskatteprocenten 0,9 %, skattesatsen för stadigvarande bostad 0,55 % och skattesatsen för övriga bostäder 1,15 %. Statsandelarna Från och med nästa år reformeras kommunernas statsandelssystem igen. Reformen bygger ändå i stor utsträckning på de nuvarande grunderna. Systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, två-språkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildnings-bakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att från kommunens sammanlagda kalkylerade kostnader dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljas kommunen statsandel på basis av tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Den nuvarande allmänna statsandelen per invånare slopas, liksom också tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Som en del av statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. Utjämningsgränsen har höjts till hundra procent men utjämningen är inte längre fullständig utan kommunen får 80 % av skillnaden mellan kommunens kalkylerade skatteinkomst och utjämningsgränsen som utjämningstillägg. För Pedersöre kommun är effekten av reformen att statsandelarna minskar med 14 euro per invånare. Under nästa år görs direkta nedskärningarna av kommunernas statsandelar motsvarande 46 euro per invånare. Då utjämningstillägget dessutom minskar med 0,6 miljoner euro minskar statsandelarna sammanlagt med 1,25 miljoner euro. Verksamhetskostnaderna I rambudgeten beräknades lönekostnaderna bli oförändrade. Socialskyddsavgifterna beräknades utgöra 6,0 % medan lönebaserade pensionspremierna i enlighet med förhandsmeddelande från kommunala pensionsanstalten skulle utgöra ca 16,75 % av lönesumman. Dessutom betalar kommunen såväl pensionsutgiftsbaserade och förtidspensionsutgiftsbaserade premier så att pensionspremierna sammanlagt i medeltal utgör över 18,8 % av lönebeloppet. Anslag för köp av material, kundtjänster och övriga tjänster indexjusterades med 1,0 %.

9(111) Personalkostnaderna i budgetförslaget motsvarar i stort sett beloppet i rambudgeten. Små kostnadsökningar för utökad personalanvändning har budgeterats inom bespisning, dagvård och gymnasiet. Budgeterade kostnader för köp av tjänster av kommuner och samkommuner (hälso- och sjukvård) överstiger rambudgeten med fyrtiosju tusen euro. Kostnaderna för material och förnödenheter understiger rambudgeten. För utbetalning av understöd reserveras 0,4 miljoner mera än under tidigare år (självordnad avbytarservice). Resultaträkningen Externa verksamhetskostnaderna (exkl. finansieringskostnader) ökar med 0,1 % till 72,4 miljoner euro. Avbytarservicens kostnader ökar med 4,1 %. Specialsjukvårdens kostnader ökar i samma takt om man jämför med årets ordinarie budget. Jämfört med prognosen för innevarande år minskar ändå kostnaderna med 8 %. Social- och hälsovårdens kostnader ökar med 0,3 % medan kostnadsökningen inom övriga verksamheter uppgår till 0,2 %. Verksamhetens intäkter ökar med 0,6 % till 15,3 miljoner euro. Den del av kostnaderna som skall finansieras med skattemedel, eller det s.k. verksamhetsbidraget, blir 56,9 miljoner euro (- 0,1 %). Den totala skattefinansieringen (skatter plus statsbidrag) beräknas bli 59,1 miljoner euro, vilket är samma belopp som i ordinarie budgeten för år 2014. Verksamhetens nettokostnader minskar med 50 000 euro men räntekostnaderna ökar med motsvarande belopp så att årsbidraget förblir oförändrat. I avskrivningsplanen för 2013 övergick kommunen i högre grad till lineär avskrivningsmetod. Nästa år ökar avskrivningsbehovet därför endast marginellt. Årsbidraget om 2,0 miljoner täcker avskrivningarna till 100 %. Investeringarna Investeringsbudgeten upptar anslag för tillbyggnad och renovering av huvudbiblioteket (1 540 000 ), och renovering och tillbyggnad av en industrihall i Sandsund (350 000 ). Kommunaltekniska investeringar genomförs för sammanlagt 1,1 miljon. Dessutom reserveras 0,8 miljoner euro för delfinansiering av infrastruktursatsningar som trafikleder. Investeringarna uppgår totalt till 5,5 miljoner euro. Finansieringskalkylen Årsbidraget på 1,9 miljoner euro räcker för att finansiera 36,7 % av bruttoinvesteringarna. Eftersom statsbidraget för biblioteksprojektet betalas i form av efterhandsfinansiering ökar skuldsättningen med 2,7 miljoner euro. Amorteringen av gamla lån beräknas till 1,5 miljoner euro och finansieringsbehovet år 2015 blir därför 4,2 miljoner euro. Ekonomiplanen Enligt bestämmelserna skall ekonomiplanen uppgöras i löpande penningvärde. Personalkostnaderna har därför indexjusterats med 1,0 % per år 2016 och 2017. Köpta kundtjänster har indexerats med 1,0 % liksom anslagen för material, övriga tjänster och bidrag. Pensionspremierna har beräknats i enlighet med de grunder som Kommunala Pensionsanstalten har meddelat. Anslag för ny personal har inte beaktats i ekonomiplanen. Verksamhetsintäkterna förutsätts stiga med 1,5 % per år. Om kostnader och intäkter utvecklas i enlighet med ovanstående antaganden gör kommunen ett underskott om 0,1 miljoner år 2016 och ett överskott om 0,3 miljoner år 2017. Bruttoinvesteringarna är 14,8 miljoner euro under perioden. Den långfristiga skuldsättningen stiger därigenom till 3 000 euro per invånare i slutet av 2017. I skuldsättningssiffrorna ingår lån som upptagits för finansiering av olika industrihallsprojekt.

10(111) Budgetens bindande nivåer Driftsekonomidelen Anslaget för varje resultatområde är bindande för respektive förvaltningsorgan gentemot kommunfullmäktige med beaktande av de målsättningar och eventuella begränsningar, som kommunfullmäktige fastställt i samband med att anslaget har godkänts. Bindningsnivån är externa och interna kostnader, netto. Kommunstyrelsen kan besluta om omdisponeringar mellan enskilda anslag inom samma verksamhetsområde. De i budgeten nämnda förvaltningsorganen indelar vid behov resultatområdena i mindre uppgiftshelheter (resultatenheter) och fördelar resultatområdets anslag åt resultatenheterna. Dessa delanslag är bindande gentemot förvaltningsorganet med beaktande av de målsättningar och eventuella begränsningar som förvaltningsorganet fastställer. Den myndighet som direkt underlyder ovannämnt förvaltningsorgan indelar vid behov delanslaget i mindre delar åt resultatenheter på nivå 2 och 3. Delanslaget är härvid bindande gentemot nämnda myndighet med beaktande av de målsättningar och eventuella begränsningar, som myndigheten fastställer. Investeringsdelen Investeringsdelens anslag står till respektive förvaltningsorgans disposition för det projekt eller det ändamål med de eventuella begränsningar, som kommunfullmäktige fastställt i samband med att anslaget godkänts. Anslaget är bindande för förvaltningsorganet gentemot kommunfullmäktige. Resultaträkningsdelen Resultaträkningsdelens belopp står till kommunstyrelsens disposition och är bindande för kommunstyrelsen gentemot kommunfullmäktige med följande undantag: Bokslutsdispositioner Ökning eller minskning av avskrivningsdifferens. Ökning eller minskning av reserveringar. Ökning eller minskning av fonden. Finansieringsdelen Minskning och ökning av långfristiga lån samt utlåning utgör anslag som är bindande för kommunstyrelsen gentemot kommunfullmäktige.

11(111) Driftshushållning Extern Verksamhetens intäkter 15 675 406 14 871 433 15 325 641 15 477 485 15 650 106 Tillverkning för eget bruk 76 704 157 266 157 266 157 266 157 266 Verksamhetens kostnader -71 353 334-71 997 270-72 401 208-73 070 110-73 618 930-55 601 225-56 968 571-56 918 301-57 435 359-57 811 558 Intern Verksamhetens intäkter 8 561 049 9 009 411 9 516 930 9 612 050 9 708 170 Verksamhetens kostnader 965-8 562 014-9 009 411-9 516 930-9 612 050-9 708 170 Drifthushållning netto totalt -55 601 225-56 968 571-56 918 301-57 435 359-57 811 558

12(111) Centralvalnämnden Resultatområde: Val Ansvarsperson: Kanslichef Gundel Löf Beskrivning av nuvarande verksamhet Centralvalnämnden och de tretton valnämnderna och valbestyrelsen för Pedersheim, Purmohemmet, Esselunden och Hedbo handhar de praktiska rutinerna och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen och hemmaröstningen inför varje val. Allmänna förhandsröstningsställen i kommunen finns i kommungården i Bennäs och på Överesse och Purmo bibliotek. Mål för år 2015 Mål 2015; Val Utvärderingskriterier Målnivå Riksdagsval Genomfört val Totalt valdeltagande på 77 %. Tyngdpunktsområden för åren 2016 2017 Mål 2016-2017; Val Utvärderingskriterier Målnivå Kommunalval 2016 Genomfört val Totalt valdeltagande på 76 %. Anslag Extern Verksamhetens intäkter 14 500 15 500 15 730 15 970 Verksamhetens kostnader -18 530-19 900-20 100-20 290-4 030-4 400-4 370-4 320 Intern Verksamhetens kostnader -80-80 -80-80 -80-80 Val netto totalt -4 030-4 480-4 450-4 400

13(111) Revisionsnämnden Resultatområde: Revision Beskrivning av nuvarande verksamhet Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Nämnden bereder ärenden i anslutning till detta till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål för år 2015 Mål 2015; Revision Utvärderingskriterier Målnivå Revisionsnämnden organiserar revisionsverksamheten så att denna kan utföras i enlighet med god revisionssed. Revisionsnämnden avger en utvärderingsberättelse som sporrar kommunens tjänstemän, anställda och förtroendevalda till fortsatt engagemang för kommunen bästa. Revisionstjänster köps från OFR-samfund. Förutom den årliga utvärderingen av hela kommunens verksamhet och ekonomi görs en mera ingående utvärdering av landsbygdsnämnden. Tjänster för extern revision omfattande 16 revisionsdagar per år köps in. Revisionsnämnden avger en utvärderingsberättelse för år 2014 till kommunfullmäktige för behandling inom juni månad. BBO Audiator Ab har utsetts till kommunens revisionssamfund för mandatperioden 2013-2016 och utför revisionen enligt avtal. Utvärderingsarbetet följer uppgjort arbetsprogram för utvärderingen av budgetåret. 100 % 100 % 100 % 100 % Tyngdpunktsområden för åren 2016 2017 Mål 2016-2017; Revision Utvärderingskriterier Målnivå Bedömning av om och hur målen förverkligas. Utvärderingsarbetet följer uppgjord utvärderingsplan för mandatperioden 2013-2016. 100 %

14(111) Anslag Extern Verksamhetens kostnader -20 305-23 430-23 430-23 670-23 900-20 305-23 430-23 430-23 670-23 900 Intern Verksamhetens kostnader -186-130 -130-130 -186-130 -130-130 Revisionsnämnden netto totalt -20 491-23 430-23 560-23 800-24 030

15(111) Kommunstyrelsen Extern Verksamhetens intäkter 9 724 246 9 411 531 9 708 105 9 778 090 9 866 800 Verksamhetens kostnader -15 077 070-14 951 870-15 277 860-15 396 420-15 418 250-5 352 824-5 540 339-5 569 755-5 618 330-5 551 450 Intern Verksamhetens intäkter 2 884 633 3 011 517 3 474 791 3 509 530 3 544 620 Verksamhetens kostnader -254 883-232 463-361 495-365 100-368 740 2 629 750 2 779 054 3 113 296 3 144 430 3 175 880 Kommunstyrelsen netto totalt -2 723 075-2 761 285-2 456 459-2 473 900-2 375 570 Resultatområde: Allmän förvaltning Ansvarsperson: kommundirektör Stefan Svenfors Resultatområdet omfattar följande verksamheter: kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommittéer och sektioner, beskattning, planläggning, övrig allmän förvaltning, bidrag, reservering för sysselsättning, reservering för utbildning, äldrerådet, veterandelegationen, handikapprådet, kollektivtrafik, allmänna kansliet och utvecklande av näringslivet. Inom resultatområdet sköts beredning, verkställighet och sammanträdesarrangemang beträffande de ärenden som behandlas vid kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges sammanträden. Kommunfullmäktige Beskrivning av nuvarande verksamhet Kommunfullmäktige ansvarar enligt KomL 13 för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige skall bl.a. besluta om de centrala målen för kommunen och kommunkoncernens ekonomi samt om principerna för koncerndirektiv, fastställa inkomstskatteprocenten och fastighetsskatteprocenterna, godkänna budgeten och bokslutet samt fatta beslut om ansvarsfrihet. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 35. Mål för år 2015 Mål 2015; Kommunfullmäktige Utvärderingskriterier Målnivå Verka för att utveckla Pedersöre kommun till en livskraftig, serviceinriktad och konkurrenskraftig kommun med en bibehållen självständighet. Befolkningstillväxt Fler arbetstillfällen Strategisk växelverkan med omvärlden Fungerande processer Delaktighet, nära, enkelt och öppet arbetssätt Konkurrenskraftig verksamhet

16(111) Tyngdpunktsområden för åren 2016 2017 Mål 2016-2017; Kommunfullmäktige Utvärderingskriterier Målnivå Verka utifrån den kommunstrategi som arbetats fram under år 2011 och den strategiska generalplan som arbetats fram år 2014. Arbetslöshetsprocent Befolkningstillväxt Inkomstskatteprocent Lån per invånare Under 4,0 % år 2017 11 200 inv. år 2017 Högst 20,5 % år 2017 Högst 3 000 /inv. 2017 Kommunstyrelsen Beskrivning av nuvarande verksamhet Kommunstyrelsen ansvarar enligt KomL 23 för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredning och verkställighet av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Om kommunstyrelsens uppgifter och beslutanderätt finns också stadgat i kommunens förvaltningsstadga 6 7. Antalet ledamöter är 11. Kommunstyrelsen beviljar också årligen allmänna verksamhetsbidrag till föreningar och organisationer, samt bidrag för erlagd fastighetsskatt till allmännyttiga samfund samt stipendier till studerande som studerar på heltid vid universitet, högskola eller yrkeshögskola. Mål för år 2015 Mål 2015; Kommunstyrelsen Utvärderingskriterier Målnivå Kommunstyrelsen håller i regel sammanträde varannan måndag, med undantag av ett längre uppehåll under sommarmånaderna. Kommunstyrelsens målsättning är att bedriva sin verksamhet i samma omfattning som under tidigare år. Protokoll och övrig dokumentation. Hög effektivitet och god kvalitet på kommunens tjänster. Nöjda medborgare och besökare. God livsmiljö. Bra näringslivsklimat. Effektiv samhällsplanering. Tillgänglighet. Arbetar systematiskt och konsekvent med förfarandet. Det finns en långsiktighet och framsynthet i planeringen. Dokumentation och beslut som bygger på tillförlitliga fakta. Delaktighet och samverkan. Flexibilitet vid förändringar.

17(111) Reservering för sysselsättning Beskrivning av nuvarande verksamhet Kommunen ordnar sysselsättning för arbetslösa med hjälp av den lönesubvention som arbets- och näringsbyrån beviljar, ordnar sommararbete för ungdomar och stöder föreningar, företag och privatpersoner som anställer ungdomar från Pedersöre i sommarjobb. Korttidsjobb för ungdomar Pedersöre kommun anställer pedersöreungdomar i korttidsjobb. Lönekostnaden faktureras av arbetsgivaren, men kommunen står för försäkringar och sociala avgifter. Systemet har införts för att hjälpa unga i Pedersöre att få en första kontakt med arbetslivet. - Arbetsgivare kan vara t.ex. privatpersoner, föreningar, företag eller församlingar. - Kan beviljas från det år man fyller 14 (med beaktande av lagen om unga arbetstagare) till det år man fyller 21 år. - Beviljas endast för sommarjobb (maj till september), undantag: o anställda för gräsklippning och trädgårdsarbete får fortsätta till säsongens slut o privatpersoner, församlingar och föreningar kan anställa korttidsjobbare även under vintern, t.ex. för snöskottning, barnskötsel, städning etc. Obs! inte för företagsverksamhet. Mål för år 2015 Mål 2015; Sysselsättning Utvärderingskriterier Målnivå Sysselsättning för arbetslösa ordnas i den omfattning som arbets- och näringsbyråns anslag och antalet stödberättigade medger. Kommunen anställer ungdomar i sommarjobb, både inom kommunens egna verksamhetsenheter och för ideella föreningars behov. Företag, föreningar och privatpersoner som anställer ungdomar från Pedersöre i sommarjobb understöds via kommunens system för korttidsjobb. Antal arbetslösa som sysselsätts via lönestöd eller i rehabiliterande arbetsverksamhet. Antal ungdomar som anställs i sommarjobb. Antal ungdomar anställda i korttidsjobb. Minst 35 st Minst 105 st Minst 75 st Tyngdpunktsområden för åren 2016 2017 Mål 2016-2017; Sysselsättning Utvärderingskriterier Målnivå Verksamhetens volym ökas ifall sysselsättningsläget försämras. Kommunens andel av kostnaderna för arbetsmarknadsstödet minskar. Minskning minst 10 %.

18(111) Prestationer Lönesubvention 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sysselsatta personer, st 22 28 33 30 33 37 Sommarjobb för ungdomar (omfattar även ungdomar anställda för ideella föreningars behov) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal sommarpraktikanter 95 100 106 100 100 100 Korttidsjobb för ungdomar 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ungdomar anställda via korttidsjobb, st 98 110 119 120 112 120 Arbetsgivare, st 62 66 80 80 66 80 Planläggning Beskrivning av nuvarande verksamhet För att utvecklas i positiv riktning bör kommunen hitta en balanserad och förutseende utvecklingsstrategi inför framtiden. Kommunen har därför valt att uppgöra en strategi med sikte mot år 2030. En strategisk generalplan utan rättsverkningar godkändes av kommunfullmäktige den 23 juni 2014. Den strategiska generalplanen kommer att vara ett viktigt styrinstrument både för markanvändningen och för utvecklandet av service i kommunen. En revidering av Lövö delgeneralplan som påbörjades hösten 2013 kommer att slutföras under år 2015. Projektet genomförs som ett konsultarbete. Östensö och Lillby delgeneralplan revideras för att kommunen skall kunna planera bostadsområden i dessa två byar. Detaljplanen för Östensö nya bostadsområde kommer förhoppningsvis att kunna godkännas under år 2015 liksom också ändringen av Storklubb detaljplan. Detaljplaneutvidgningen som tillåter detaljhandel i Bennäs kommer att slutföras under 2015 liksom även en ändring av kvarter 3 intill Stationsvägen i Bennäs. En förutseende planläggning är mycket viktig, men det är inte möjligt att stå beredd för alla de behov som snabbt kan uppstå. Viktigast är att det finns beredskap till en effektiv och balanserad markplanering som tillgodoser förändringarna i samhället.

19(111) Antal tjänster och befattningar År 2011 2012 2013 2014 2015 Tjänster/befattningar 6,50 6,50 6,50 6,70 6,7 Anslag Extern Verksamhetens intäkter 19 791 127 540 153 330 155 640 157 970 Verksamhetens kostnader -1 892 948-2 003 160-2 059 740-2 064 820-2 083 720-1 873 156-1 875 620-1 906 410-1 909 180-1 925 750 Intern Verksamhetens kostnader -62 641-53 091-64 374-65 020-65 680-62 641-53 091-64 374-65 020-65 680 Allmän förvaltning netto totalt -1 935 798-1 928 711-1 970 784-1 974 200-1 991 430 Resultatområde: Ekonomiförvaltning Ansvarsperson: ekonomi- och utvecklingsdirektör Jan-Erik Backa Beskrivning av nuvarande verksamhet Resultatområdet innefattar kostnaderna för följande centralt skötta verksamheter: beredning av ekonomiplan och bokslut, bokföring, rapportering, betalningsrörelse, fakturering och betalningsuppföljning, löneuträkning, personaladministration och arbetarskydd, samt kosthålls- och städservice. Underhållskostnaderna för kommunens intranät och förvaltningens kostnader för Internetanvändning samt vissa gemensamma ADBkostnader såsom IKT-stöd och kostnaderna för att upprätthålla kommunens hemsida ingår också i anslaget. Vision Ekonomiförvaltningen handhar uppgifter för övriga sektorers räkning i den omfattning som kommunstyrelsen besluter. Den interna servicen stöder resultatenheternas verksamhet och bidrar därigenom till att uppställda mål nås. De interna stödtjänsternas pris-kvalitetsförhållande är konkurrenskraftigt. Mål för år 2015 Mål 2015; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Den ekonomiska rapporteringen utvecklas och förbättras. Bokslutsprognos uppgörs. Ledningsrapporteringsprogrammet i aktivt bruk. System för rapportering av skadefall och incidenter förbättras. 2 ggr/år (30.4 och 30.8) 50 aktiva användare Rapporter sammanställs.

20(111) Mål 2015; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Löneräkning och fakturering koncentreras till ekonomikansliet. Koncentreringsgrad. 100 % Inköpsfakturorna hanteras kostnadseffektivt. Andel fakturor som cirkuleras elektroniskt. Andel Finvoice-fakturor. 100 % 40 % Faktureringen och löneuträkning sker smidigt och kostnadseffektivt. Andel kunder som har direktbetalning/e-faktura. Andel lönetagare som får lönebesked per e-post. 25 % 90 % Samverkan och delaktighet betonas inom personalarbetet. Personalen informeras om aktuella frågor. Personalblad 4/år. min. Arbetslivskvaliteten bibehålls och förbättras. Bespisningsverksamheten utvecklas enligt den sk. regionsköksmodellen så att köken utnyttjas effektivt. Kvaliteten inom kosthåll- och städning följs upp och förbättras på basen av kundenkäter och andra utvärderingar. Städmetoderna utvecklas och standardiseras. Informationen löper smidigt i alla riktningar. En personalstrategi utarbetas Arbetsvärderingen inom AKTA uppdateras. Handlingsmodell för tidigt stöd vid arbetsoförmåga. Personalbarometerundersökning genomförs. Prestationskostnader Andelen nöjda kunder Kundanpassad salladsbuffé. Råvaruinnehåll. Potatis varieras, fullkorn maximeras, socker och E-koder-minimeras. Städdimensioneringen uppdateras kontinuerligt. Ändrade städrutiner beaktas i tidsdimensioneringen. Kostnadsmotsvarighet eftersträvas i prissättningen. Samarbetskommittén möts minst 4 ggr/år. Medarbetarsamtal på alla arbetsplatser. Strategin godkänd. En personalgrupp/år. Sjukfrånvaron minskar ytterligare. Åtgärder redovisas. 2,53 /skollunch 2,60 /daghemslunch 1,65 /morgon och mellanmål 18,60 /kostdag 90 % 2 ggr/vecka Kötthalt > 50-70 % Fetthalt < 10 % 100 % Kostnad 3,60 20,00

21(111) Tyngdpunktsområden för planeperioden 2016 2017 Mål 2016-2017; Ekonomiförvaltning Utvärderingskriterier Målnivå Ekonomifunktionerna utvecklas så att kostnadseffektivitet och smidighet bibehålls. Effektivering av inköpsrutinerna. Kostnad per prestation. Antal upphandlingsenheter. Inköp via KL-Kuntahankinnat. Personaladminstration 200 /anställd. Ekonomiadministration 2,50 /transaktion. Fakturering 6,50 /faktura. Minskas till högst 100. Tänka globalt handla lokalt. Andel lokalproducerade livsmedel. 60 % Långsiktig personalpolitik på gemensam värdegrund. Personalstrategin klar. Personalbarometern. Arbetssituationen upplevs bättre än i föregående utvärdering. IKT-stöd Beskrivning av nuvarande verksamhet IKT-enheten med tre tillsvidare anställda ansvarar för utveckling, datastöd och underhåll av två nätverk, ett administrativt nät och ett regionnät samt tillhörande routingfunktion och brandvägg. Till det administrativa nätet hör kommungården i Bennäs, kommunbyrån i Esse, samt administrativa datorer i regionnätet. Till regionnätet hör alla skolor och daghem/förskolor. Dessutom finns skilda virtuella nätverk för IP-telefoni, kameraövervakning och fastighetsautomation. Kommunen upprätthåller även ett publikt trådlöst nät i sina fastigheter. Under år 2014 har en egen fysisk server för kameraövervakning samt en monitoreringsserver för nätverksutrustning förverkligats. Serversystemet för pekplattor har konstaterats undermåligt och kommer att förnyas. Ett prioriterat virtuellt nätverk för externa nätverksenheter har tagits i bruk inom skolväsendet. Internettjänster levereras av JNT och Pedersöre Öppna Fibernät. Interna nätverk har förnyats i Forsby skola och Edsevö skola. Bennäs skolas nätverk förnyas i samband med renovering. För att kunna garantera tillräcklig hastighet och säkerhet i nätverkstrafiken mellan kommunala fastigheter byggs ett redundant, transparent backbone-nätverk vars hastighet är 10 Gb/s samt anslutningspunkternas hastighet 1 Gb/s. Existerande anslutningar planeras i mån av möjlighet om så att de koncentreras i s.k. anslutningsområden och dessa anslutningsområden ansluts vidare till backbone-nätverket. I kommunen finns en IKT-arbetsgrupp. Arbetsgruppen behandlar sektorövergripande ärenden, gör policybeslut, går igenom offerter samt fattar strategiska beslut gällande investeringar. Under 2014 tog arbetsgruppen bl.a. beslut om att kommunen övergår från Novell-serversystem till Windows AD. Ett programautomationssystem motsvarande Novell Zen Works anskaffas också.

22(111) Mål för år 2015 Mål 2015; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Utbyte/uppgradering av samtliga XP datorer. Fastighetsdatorer installeras med Windows7. Fortgår Serversystemet för pekplattor förnyas. Upphandling pågår. Fortgår. Bennäs skolas nätverksrenovering. I samband med renovering av skolan. Utveckling av ett enhetligt dataregister samt ticket-system för IT-supportens bruk. Utveckling av ett heltäckande övervaknings- samt alarmsystem för nätverksenheter. Utbildningsrutiner för att säkerställa datoranvändarnas kunskapsnivå. Standardisering av installationsrutiner/- system för nya datorer. Serversystem delvis ibruktaget med 500/1000 licenser (50 %). Andelanställda som genomgått utbildningen. Fortgår Slutförd Slutförd 100 % Fortgår Mål 2015; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Egen server för kameraövervakning. Prioriterat virtuellt nätverk för externa nätverksenheter. Backbone-nätverk mellan kommunala fastigheter. Utbyte av blade-serversystem till ett serverkluster. Implementering av Windows AD samt programautomationssystem i administrativa nätet. Serversystemet ibruktaget. Målnivån är ett heltäckande system av kameror enligt behov i kommunala fastigheter. Färdigställt Färdigställt Påbörjas Påbörjas Fortgår. Slutförd Fungerar Påbörjad Påbörjad Tyngdpunktsområden för planeperioden 2016 2017 Mål 2016-2017; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Slutförande av utbyte av samtliga XP administrativa arbetsstationer samt skoldatorer. Andel utbytta datorer. 100 %

23(111) Mål 2016-2017; IKT-stöd Utvärderingskriterier Målnivå Utbyte av blade-serversystem till ett serverkluster. Implementering av Windows AD samt programautomationssystem i administrativa nätet. Projektets färdighetsgrad. 100 % Projektets färdighetsgrad 100 % Antal tjänster och befattningar År 2011 2012 2013 2014 2015 Tjänster/befattningar 80,66 85,26 89,41 92,54 91,52 Anslag Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Extern Verksamhetens intäkter 1 345 171 1 272 681 1 250 509 1 269 230 1 288 210 Verksamhetens kostnader -4 662 376-4 799 830-4 793 800-4 842 250-4 885 290-3 317 205-3 527 149-3 543 291-3 573 020-3 597 080 Intern Verksamhetens intäkter 2 882 770 3 011 517 3 474 791 3 509 530 3 544 620 Verksamhetens kostnader -159 577-149 658-229 698-231 980-234 280 2 723 194 2 861 859 3 245 093 3 277 550 3 310 340 Ekonomiförvaltning netto totalt -594 011-665 290-298 198-295 470-286 740 Resultatområde: Avbytarservice Ansvarsperson: chef för avbytarservice Hanna Björk Verksamhetsidé Lantbruksföretagarna och pälsdjursuppfödarna i de kommuner som avbytarservicen i Pedersöre administrerar skall ha tillgång till en välfungerande avbytarservice som ger dem avkoppling och välbehövlig ledighet. Möjlighet att få vikariehjälp vid t.ex. sjukdom och olycksfall skall utgöra en betydelsefull trygghetsfaktor för lantbruksföretagare, likaså tillgång till extraledighetstimmar för pälsdjursuppfödare. Lantbruksavbytarna skall få känna att de är en viktig och uppskattad yrkesgrupp som med sin arbetsinsats bidrar till såväl lantbruksföretagarnas som pälsdjursuppfödarnas välbefinnande.