Ny 55 kv ledning samt ombyggnad av befintlig 55 kv ledning mellan Onsala och Gottskär i Kungsbacka kommun, Hallands län

Ny 55 kv ledning samt ombyggnad av befintlig 55 kv ledning mellan Onsala och Gottskär i Kungsbacka kommun, Hallands län UNDERLAG för UNDERSÖKNINGSSAMRÅD Inför ansökan om nätkoncession för linje Februari 2018 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037 7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se

Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Projektledare: Jacob Bengtsson Samordnare tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag Rejlers Sverige AB Box 30233 104 25 Stockholm www.rejlers.se Uppdragsledare: Fredrik Nystrand Handläggare tillstånd: Fredrik Nystrand och Elsa Einarsson Granskning: Greta Lindberg Teknik: Carl Aura 2 (24)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Tillståndsprocessen 6 1.3 Markupplåtelse och ledningsrätt 7 2 Alternativ... 8 2.1 Metodik 8 2.2 Nollalternativ 8 2.3 Studerade alternativ 8 3 Teknik... 12 4 Elektromagnetiska fält... 14 5 Berörda intressen och bedömd påverkan... 16 5.1 Landskapsbild 16 5.2 Boendemiljö 16 5.3 Naturmiljö 17 5.4 Kulturmiljö 19 5.5 Friluftsliv 19 5.6 Markanvändning 21 5.7 Planer och infrastruktur 21 6 Sammanfattning och bedömning... 22 6.1 Jämförelse av alternativen 22 6.2 Miljöbedömning av betydande miljöpåverkan 24 Bilagor: 1. Berörda intressen 3 (24)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio äger och driver idag en 55 kv luftledning mellan stationerna Onsala och Gottskär i Kungsbacka kommun, Hallands län, se karta i figur 1. Ledningen förser södra Onsalahalvön med el. Den befintliga ledningen är en radiell matning till station Gottskär, d.v.s. det finns ingen reservmatning till stationen. För att få full redundans (reservmatning) till Gottskär och möta det ökade funktionskravet planerar Ellevio att bygga en till 55 kv ledning mellan de två stationerna. Ellevio uppför normalt nya regionnätsledningar (36 kv-170 kv) som luftledningar då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Markförläggning sker i undantagsfall, främst inom tätbebyggda och expansiva områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl. En förutsättning är att marken är gynnsam för schaktning, dvs. det får inte krävas mycket sprängning. Onsalahalvön ligger inom ett riksintresse enligt miljöbalken 4 kap. 2 (Rörligt friluftsliv) och 4 (Högexploaterad kust). Inom riksintresset ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Då Onsalahalvön är ett expansivt område vid kusten och då marken är schaktbar är Ellevios förslag att aktuell ledning anläggs som markkabel. Då den befintliga ledningen (OL29) börjar bli gammal och i behov av förnyelse är planen att markförlägga även den befintliga ledningen i samma kabelschakt. Det blir ett kabelförband per ledning. Ledningarnas längd beräknas till ca 4-5 km beroende på vilket alternativ som slutligen väljs. I detta samrådsunderlag beskrivs planerade åtgärder, inklusive erforderlig rivning av befintlig luftledning, och studerade kabelsträckningar. 4 (24)

Figur 1. Översikt över befintlig ledning. 5 (24)

1.2 Tillståndsprocessen För att bygga och driva planerad kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett så kallat avgränsningssamråd. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgränsningssamråd ska genomföras för verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska då ske med en bredare samrådskrets, med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, och samrådsunderlaget ska även beskriva alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. Om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas, ska verksamhetsutövaren ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning beskriver de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan förväntas ge. Om det rör sig om betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning genomföras inom vilken en mer omfattade miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Markförläggningen av aktuella ledningar bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan (se även under avsnitt 6). Ellevio genomför därmed ett undersökningssamråd med särskilt berörda. De samrådsparter som är med i föreliggande samråd listas i tabell 1 nedan. Samråd och tillståndsansökan för de aktuella ledningarna handläggs av Rejlers Sverige AB på uppdrag av Ellevio. Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Myndigheter Länsstyrelsen i Hallands län Trafikverket Kungsbacka kommun Organisationer Västra Kungsbackas ridvägsförening (ridvägar.nu) Företag Skanova Berörda ledningsägare 6 (24)

Eksta Bostads AB Vallda Hälsa och hund Övriga Berörda fastighetsägare De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. 1.3 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För de nya ledningarna kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningarna. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i de ledningsrätter som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 7 (24)

2 Alternativ 2.1 Metodik Olika alternativa sträckningar för de planerade ledningarna har studerats. Utgångspunkten har varit att följa befintlig infrastruktur eller naturliga linjer i landskapet för att minska påverkan på den pågående markanvändningen så mycket som möjligt. Data har inhämtats från bl.a. länsstyrelsernas länsvisa geodata, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Artportalen, kommunala planeringsunderlag, platsbesök och Ledningskollen. 2.2 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att de planerade åtgärderna inte genomförs, dvs. att den befintliga ledningen inte byggs om och att en ny ledning inte byggs. Det innebär att den befintliga luftledningen står kvar i befintligt utförande och att station Gottskär inte utrustas med full redundans vilket medför att ett fel på den befintliga 55 kv luftledningen kan ge omfattande störningar på underliggande nät. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ombyggnationen av befintlig ledning samt den nya kraftledningen skulle medföra uteblir. 2.3 Studerade alternativ 2.3.1 Studerade och bortvalda alternativ Ett luftledningsalternativ har studerats, men avförts. Alternativet innebär att en ny 55 kv luftledning uppförs parallellt med befintlig luftledning. Luftledningens längd är ca 4 km. Detta alternativ har bedömts få en större påverkan på omgivningen, framför allt landskapsbilden och markanvändningen, eftersom det bitvis är trångt och att den befintliga ledningens stolpar redan är placerade i åkermark. Kabelalternativ bedöms därför vara ett bättre alternativ i detta fall och Ellevio har valt att inte presentera alternativet mer ingående i föreliggande samråd. Alternativet finns dock med i den sammanfattande tabellen under avsnitt 5. 2.3.2 Alternativa markkabelsträckningar För merparten av sträckan har två alternativa huvudsträckningar för markförlagd ledning identifierats inom utredningsområdet, som i detta fall sträcker sig som en 2 km bred korridor mellan stationerna Onsala och Gottskär (se figur 2 samt mer detaljerad karta i bilaga 1). Utredningsområdet utgörs av ett låglänt, plant och öppet landskap med odlingsmarker. På den norra delen av sträckan har bara en tänkbar sträckning identifierats (Alternativ 1). Av de olika delsträckorna finns flera möjliga alternativ till den totala sträckningen (flera kombinationer av delsträckorna). Respektive alternativ beskrivs nedan, från norr till söder. 8 (24)

Figur 2. Översikt över studerade sträckningar i utredningsområdet. Alternativ1 Alternativ 1 utgår från station Onsala och sträcker sig söderut längs med väg 948 Lunnavägen inom vägområde, längs med ridväg eller i åkerkanter (Se bild 3 i figur 4) 9 (24)

Figur 3. Lunnavägens vägområde. Alternativ 1 föreslås sträcka sig längs med denna väg. Kortet taget mot söder. Utrymmet längs sträckan är begränsat av skog i öster, väg i väster, befintlig bebyggelse och infrastruktur. Därmed finns endast detta alternativ längs denna sträcka. Alternativet är ca 1,5 km långt. Förbi Hästared har två olika varianter studerats: Alternativ 1A utgår från väg 948 Lunnavägen och sträcker sig söderut i åker- och skogskant för att ansluta till Lunnavägen och anslutningen till alternativ 2 och 3 längre söderut. Alternativet är ca 0,7 km långt. Alternativ 1B följer väg 948 söderut till anslutningen mot alternativ 2 och 3. Ledningssträckan korsar väg 948 två gånger vid Hästared. Alternativet är ca 0,7 km långt. Alternativ 2 Alternativ 2 utgår från 1A eller 1B:s södra avslut i höjd med Lindfjällsvägen och sträcker sig söderut över åkermark och längs med ett vattendrag (se bild i figur 4). Alternativet korsar Valldavägen och Råövägen för att sedan följa Knapegårdsvägen söderut till station Gottskär. Alternativet är ca 2,5 km långt. 10 (24)

Figur 4. Åkermark där alternativ 2 föreslås. Kortet taget mot öster Alternativ 3 Alternativ 3 utgår från Alternativ 1A eller 1B:s södra avslut i höjd med Lindfjällsvägen och sträcker sig längs med väg 248 Lunnavägen söderut. Sträckan viker av österut och rundar en fastighet (se bild i figur 5) innan väg 942 Valldavägen korsas och fortsätter sedan söderut längs åkerkanter till station Gottskär. Alternativet berör vägområde och åkermark. Alternativ 3 är ca 2,5 km långt. 11 (24)

Figur 5. Åkermark mellan Lunnavägen och Valldavägen. Fastighet som rundas är belägen till höger utanför bild. Kortet är taget mot sydost. Alternativ A Ett alternativ som gör det möjligt att kombinera delar av alternativ 2 och 3 har studerats. Den benämns som A detta dokument. Alternativ A sträcker sig i nordvästlig riktning från Råövägen, över åkermark vidare längs med Valldavägen till alternativ 3. Alternativet är ca 0,38 km långt. 3 Teknik 3.1.1 Markkabelförläggning Vid byggande med markkabel förläggs ledningen i mark med tre enfaskablar som läggs i ett s.k. triangelförband. Enfaskablarna består av aluminium med bl.a. ett skyddande hölje av tvärbunden polyeten (PEX) och yttermantel av polyeten (PE). Vid markförläggning av ledningar grävs eller sprängs ett kabelschakt. Kabelförbandet förläggs med en övertäckning av ca 0,9 meter. Vid förläggning av två kabelförband blir schaktets bredd vid markytan normalt ca 2,5 meter, och vid schaktbotten ca 1,5 meter, men den exakta bredden beror på markens beskaffenhet. 12 (24)

Figur 6. Illustration av hur ett kabelschakt kan se ut. Vid markförläggning av kablar krävs normalt ett arbetsområde på ca 10 meter. Arbetsområdet utgörs av kabelschaktet, kör- och arbetsväg för maskiner samt uppläggningsplats för schaktmassorna. Schaktmassorna läggs i regel på motsatt sida om kabelschaktet, sett från arbetsvägen. Arbetsområdets utbredning kan variera beroende på platsens förutsättningar och schaktets utbredning. Vid åkermark separeras den övre matjorden från de underliggande massorna (alven), så att matjorden kan återföras överst. Masseparering kräver ett större arbetsområde. De maskiner som används är vanligtvis grävare för schaktarbeten och lastbil för transport av schaktmassor och material. Vid korsning av större vägar, vattendrag och andra hinder där det är olämpligt med schaktning kan om möjligt så kallad schaktfri teknik användas. En grop grävs på vardera sidan om det som ska korsas, sedan används speciell utrustning för att antingen borra eller trycka kabelskyddsrör av HD-polyeten (PEH) under det som ska korsas. Kablarna dras därefter på plats i rören. Beroende på markens beskaffenhet och andelen berg används olika typer av tekniker och maskiner. 3.1.2 Rivning av befintlig luftledning Den befintliga luftledningen är uppförd i enbenta trästolpar med en regel av stål. Stolpbenen är nedgrävda ca 2 meter i marken. En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i ett linhjul som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av hjul- eller larvmaskiner. Faslinorna dras därefter in på raseringstrummor. I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvmaskin till stolpplatsen för att montera ned regeln och isolatorkedjor och sist stolpbenen. En gripklo håller fast stolpbenet medan marken närmast stolpen grävs upp. Därefter kan stolpbenet dras upp. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt. Bergförankrade stolpben sågas av intill berget. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålreglar och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Trästolpar transporteras antingen till återvinningsanläggning som bränsle eller tillbaka till stolptillverkare för destruktion. Om det skulle förekomma synlig kreosotförorenad jord kring ledningsstolparna tas jorden bort och omhändertas enligt gällande lagar och förordningar. 13 (24)

Vissa stolpar, främst vinkelstolpar, är stagförankrade. Stagförankringar i jord tas bort ned till 60-80 cm jorddjup. Slipers i stagförankringar, som ligger på 2-2,5 meters djup, tas normalt inte upp då det innebär schaktgropar på 10-20 m 2. Nyttan med ett upptagande bedöms inte överväga den påverkan på natur- och eventuellt kulturmiljön som schaktningen medför. Detta i och med att risken för spridning av ämnen från impregneringen och påverkan på vatten och känsliga miljöer bedöms som mycket liten. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd. 4 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Elektriska fält avskärmas av vegetation och byggnader och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetfält avskärmas däremot inte av väggar och tak och därför kan magnetfältet inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan beror på ledningens strömlast, fasernas inbördes placering och på avståndet mellan faserna. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Ellevios avsikt är att uppfylla myndigheternas rekommendationer vid planering av nya ledningar. Aktuella ledningar har en beräknad årsmedelströmlast på 110 A, vilket ger ett magnetfält enligt nedanstående graf (figur 7). 14 (24)

Figur 7. Magnetfältskurva beräknad för de två parallella markförlagda ledningarna. 15 (24)

5 Berörda intressen och bedömd påverkan I kommande avsnitt ges en överblick över intressen som kan komma att påverkas av den planerade ledningen. Information har inhämtats från bl.a. länsstyrelsernas länsvisa geodata, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Artportalen, kommunala planeringsunderlag och Ledningskollen. De punkter som markerar stenmurar i bilaga 1 har dock registrerats inom projektet. 5.1 Landskapsbild Landskapsbilden blir alltid mer eller mindre påverkad av en luftledning, beroende på stolptyp och stolphöjd. En markförlagd ledning påverkar enbart landskapsbilden i det fall den är förlagd i skogsmark där det behövs en avverkad skogsgata ovanför kabelschaktet. Aktuella ledningar kommer i huvudsak att förläggas i öppen mark och ger därmed obetydlig påverkan på landskapsbilden. Om ledningarna byggs med markkabel kommer luftledningen att raseras vilket, i just detta fall, bedöms ge en positiv påverkan på landskapsbilden (se bild i figur 8). Under byggnationen kommer det att krävas ett arbetsområde på ca 10 meter kring ledningarna. Figur 8. Landskapsbild och den befintliga luftledningen OL29. Bilden tagen mot söder där befintlig ledning korsar väg 948. 5.2 Boendemiljö Inom utbredningsområdet finns ett flertal bostäder. Avstånd till bostäder inom 50 m från respektive sträckningsalternativ redovisas i tabell 3 och 4. Hänsyn har tagits till bostäder för att undvika tomtmark och förhöjda magnetfält i framtagandet av sträckningsförslagen. De planerade ledningarna kommer att alstra låga magnetfält som inte 16 (24)

påverkar boendemiljön. Närmaste bostadshus (Björmannehög 4:1) ligger ca 15 meter från sträckningsalternativ 2. Magnetfältet vid bostadshuset på ovanstående fastighet har beräknats till långt under 0,1 µt. Under byggnationen kan framkomligheten för de närboende tillfälligt påverkas. Magnetfält från de nya ledningarna kommer inte att påverka några bostadshus och påverkan på boendemiljön bedöms därmed bli liten. 5.3 Naturmiljö Sträckningsförslagen berör inga naturreservat, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper eller andra utpekade skyddade områden. Ett område (Bolgenområdet) utpekat som riksintresse för naturvård enligt MB 3 kap. 6 finns ca 50 m norr om station Onsala. Delar av sträcka 1 och sträcka 1B berör Hästared-Bränna som ingår i Kungsbacka kommuns naturvårdsplan. Inom naturvårdsplanen finns även utpekade ängs- och hagmarksområden, se karta i bilaga 1. De studerade sträckningarna berör utkanten av området och bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för objektet i naturvårdsplanen. De alternativa delsträckorna sträcker sig i närheten av vattendrag i jordbruksmark som omfattas av generellt biotopskydd. Inom ett biotopskyddsområde får inte skada på naturmiljön ske enligt 7 kap 11 miljöbalken. Knapabäcken, se kartor i bilaga 1, omfattas även av 100 meters strandskydd enligt 7 kap 13-18 MB och dispens kommer därför sökas. I VISS redovisas beslutade miljökvalitetsnormer för bäcken. Bäcken har en måttlig ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Målet är att uppnå god ekologisk status 2027. I Knapabäcken och dess biflöde Ulleråsbäcken finns reproduktionsområden för havsöring vilket gör att bäcken bedöms ha ett zoologiskt intresse. Inför arbetena kommer nödvändiga dispenser och tillstånd att sökas. Arbetet planeras för att minimera påverkan på känsliga naturmiljöer. Ledningarna kommer förläggas på behörigt avstånd från bäcken. Korsningen av bäcken planeras att ske med schaktfri teknik. Några alléer finns i närheten av alternativen, se tabell 3 och kartor i bilaga 1. Alléer omfattas av generellt biotopskydd. Närmre studier kommer genomföras under detaljprojekteringen där ledningarna kan komma att påverka dessa. Där alleér inte kan undvikas kommer möjliga skyddsåtgärder att utredas. Vid vägkorsningen Knapegårdsvägen/Valldavägen finns en allé utpekad enligt länsstyrelsen i Hallands trädkartering 2017. Vid fältbesök i januari 2018 kunde dock ingen sådan allé identifieras (se foto i figur 9). 17 (24)

Figur 9. Knapegårdsvägens vägområde där det enligt länsstyrelsens GIS-data ska finnas en trädallé men där Ellevio dock anser att en allé inte kan identifieras. Fotot taget mot söder. Längs med sträckorna passeras ett antal stenmurar som kan omfattas av generellt biotopskydd och ingrepp i dessa måste föregås av en dispensansökan. Stenmurarnas ungefärliga läge har efter fältbesök markerats i karta i bilaga 1. På några ställen, däribland i höjd med Håkulla intill Lunnavägen kan en mindre del skog behöva avverkas för att ge plats åt de nya kablarna (se karta i bilaga 1). 5.3.1 Skyddade arter Information om skyddade arter har inhämtats från Artdatabankens Artportal. Flera rödlistade arter med rödlistekategorin sårbar har observerats inom 50 meter av sträckningsförslagen. Med tanke på att det idag finns vägtrafik och bebyggelse i området, finns redan en viss påverkan på växt- och djurlivet. Bedömningen är att påverkan på fågellivet kommer bli liten eftersom anläggningen sker under en begränsad period. Fridlysta växter har påträffats inom Ängs- och hagmarksobjektet Hästared-Bränna. Vid det registrerade fyndet (Slåttergubbe och Stallört) följer sträckningsförslaget en befintlig 12 kv ledning. Den befintliga 12 kv ledning anpassades utefter fyndplatsen och så föreslås även dessa ledningar göra (se bilaga 1). Efter samrådet kommer dessa växter utredas närmare. I anläggningsskedet kan separering av jordmassorna användas som en skadeförebyggande åtgärd för att minimera påverkan på värdefulla ängsmarker. Detta innebär att massorna separeras vid schaktning så att det översta markskiktet med fröbanken läggs tillbaka överst vi återfyllning av schaktet. 18 (24)

Med vidtagna försiktighetsåtgärder bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små i anläggningsskedet och obetydliga vid driften av ledningarna. 5.4 Kulturmiljö Det finns ett registrerat fornlämningsområde som berörs av sträckningsalternativen. Se tabell 2 och bilaga 1. Tabell 2. Registrerade fornlämningar som berörs av sträckningarna. Raa nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Alternativ Onsala 342:1 Boplats Fornlämning 1A och 1B Sträcka 1A berör lämningens västra utkant och Sträcka 1B är lokaliserad längs befintlig väg. Området kring vägen är troligtvis redan påverkat. Området kring station Gottskär omfattas av kommunens kulturmiljöprogram (Råö m.fl.). Syftet med programmet är att bevara, utveckla och vårda de unika kulturmiljöer som finns i Kungsbacka kommun. De planerade markförlagda ledningarna bedöms inte påverka syftet med kulturmiljöprogrammet. Ellevio kommer under samrådet att inhämta länsstyrelsens synpunkter på vilket sträckningsalternativ som är att föredra. En ansökan om tillstånd enligt 6 Kulturmiljölagen för att få schakta inom fornlämningsområdet kommer inges till länsstyrelse som får fatta beslut om huruvida en arkeologisk undersökning med sökschakt behöver vidtas. Detta för att närmare utreda om äldre kulturlager eller konstruktioner/objekt förekommer i eller i direkt anslutning till valt sträckningsalternativ. En annan möjlighet är att schaktningen under byggskedet övervakas av arkeolog. Den preliminära bedömningen, utifrån det underlag som finns i dagsläget, är att konsekvenserna för kulturmiljön blir små till måttliga eftersom intrånget i kända värden blir relativt litet. 5.5 Friluftsliv Kustområdet i Halland är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt MB 4 kap. 2. Sträckningsförslagen berör riksintresset. Riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll och älvar. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Norra delen av sträckan (alternativ 1) berör en ridväg som är en del av Fortamarksslingan. Slingan är en 2,3 km lång kombinerad promenad- och ridväg. Den utgår strax söder om ställverket Onsala och går i en stor sväng västerut bort mot Gräppås golfbana, in i skogen mot Håkulla villaområde, svänger tillbaka ner på Lunnavägen och startpunkten vid ställverket. Vid startpunkten finns också en parkeringsplats för den som kommer med bil och transport. Ridvägen kommer att beröras tillfälligt under anläggningsskedet i och med att sträckningsförslaget är placerat på Lunnavägens östra sida för att minimera antalet 19 (24)

vägkorsningar. Varje borrning under vägar är komplicerade och kostsamma. Utgångspunkten är därför att minimera dessa. Figur 10. Befintlig ridväg intill Lunnavägen. Norr om Hästared där de alternativa stråken övergår från 1 till 1A och 1B finns ett träningsfält som används vid hundkurser. Ledningarna kommer att förläggas i fältets östra och södra kant (1A) alternativt i östra kanten parallellt med Lunnavägen (1B). Utöver ovan nämnda riksintresse, ridväg och träningsfält för hundkurser berörs inga övriga kända intressen för friluftslivet av sträckningsförslagen. Under anläggningsskedet kommer det rörliga friluftslivet att bli påverkat genom att arbetsområdet tillfälligt begränsar framkomligheten längs ridvägen och tillgängligheten till träningsfältet för hundkurser. Kabelschaktet avses att placeras bredvid ridvägen och ridvägen kommer endast behöva användas som arbetsväg. Allt arbete kommer att planeras så att behovet av att använda ridvägen som arbetsväg minimeras. Det är främst i samband med att kabelschaktet återfylls med massor och återställs som det blir aktuellt. Det blir därmed en mycket temporär påverkan på framkomligheten. Under utförande fasen kan infarten till träningsfältet tillfälligt blockeras. Parkeringen kan även komma att användas som tillfälligt upplag. Transporter, buller och andra olägenheter förknippade med en entreprenad kan komma att störa friluftsupplevelsen. 20 (24)

De planerade ledningarna bedöms medföra tillfälliga störningar vid utförandet och obetydliga konsekvenser för det rörliga friluftslivet vid driften av ledningarna. Bedömningen är att sträckningsförslagen är förenliga med riksintresset för friluftsliv och att konsekvenserna för friluftslivet blir små. 5.6 Markanvändning De typer av mark som i huvudsak berörs är jordbruksmark och områden kring vägar. I åkermarken kommer området kring Knapabäcken vars huvudfåra omfattas av flera dikningsföretag att beröras. Ingen schaktning kommer dock att ske i själva bäcken. Information om att sträckningsalternativen berör markavvattningsföretag eller dräneringsrör i åkermark har inte hittats. Under tiden för byggnationen kan kabelförläggningen utgöra tillfälliga hinder i jordbruket och trafiken. Efter att kablarna är förlagda i åkermark kan marken brukas som tidigare. I samband med kabelförläggningen kan det bl.a. uppstå gröd- och körskador. Dessa skador ersätts särskilt enligt gällande norm. För att minimera skadorna kommer tiden för genomförandet att anpassas i möjligaste mån. Vid schaktning separeras den övre matjorden från de underliggande massorna (alven), så att matjorden kan återföras överst. Marken packas i samband med återställningsarbetet för att minimera risken för efterföljande sättningar. Konsekvenserna för markanvändningen bedöms bli små. 5.7 Planer och infrastruktur En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande som en detaljplan, utan fungerar som ett vägledande dokument. Området omfattas av Kungsbacka kommuns översiktsplan som antogs 2006. Utkanten av en pågående detaljplan berörs av sträckningsförslag 2 Iserås 4:89. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för ett lokalt centrum i Onsala med arbetsplatser, service och handel. Det område i planen som berörs av sträckningsförslaget är utpekat som gata och gångoch cykelväg samt i utkanten av kvartersmark utpekad för detaljhandel, verksamheter, centrum, vård, kontor, transformatorstation och kontor. De planerade ledningarna bedöms kunna anläggas så att de inte strider mot detaljplanen. I anslutning till planområdet planerar Trafikverket bygga en väganslutning söder om området. Vägplanen berör inte sträckningsförslaget. Sträckningsförslagen korsar väg 942 (Valldavägen), väg 948 (Lunnavägen) samt Råövägen. Dessa vägar korsas om möjligt med schaktfri teknik. En avstämning mot Ledningskollen har gjorts och de alternativ sträckningarna berör befintliga VA-ledningar, elledningar och kanalisationer. Vid detaljprojekteringen av ledningarna, som normalt görs efter att koncession beviljats, utreds kabelschaktets placering i detalj och då tas erforderlig hänsyn till andra anläggningar i utbyggnadsområdet. Närmare dialog hålls då med berörda ledningsägare. Utbyggnadsförslagen bedöms vara förenliga med befintliga och tillkommande planer och ledningarna bedöms medföra små konsekvenser för planer och infrastruktur. 21 (24)

6 Sammanfattning och bedömning 6.1 Jämförelse av alternativen I tabell 3 och 4 ges en sammanfattning av de alternativa delsträckorna och vilka intressen som dessa berör. I Tabell 3 redovisas även det tidigare studerade alternativet med luftledning. De olika alternativen är i stort sett jämförbara. Alternativ 2 berör en detaljplan medan alternativ 3 sträcker sig över åkermark parallellt med Knapabäcken på en längre sträcka. Det är fler bostäder inom 50 m från Alternativ 2 än från Alternativ 3. Alternativ 1A och 1B är i stort jämförbara. Alternativ 1B innebär fler vägkorsningar som genomförs med schaktfri teknik. Tabell 3. Sammanfattning av Alternativ 1-3 samt luftledningssträckan. Aspekt Alternativ 1 Alternativ 1A Alternativ 1B Alternativ 2 Alternativ 3 Luftledning Teknik Markkabel Markkabel Markkabel Markkabel Markkabel Luftledning Längd Ca 1,5 km Ca 0,7 km Ca 0,7 km Ca 2,5 km Ca 2,5 km Ca 4 km Markanvändning Ca 0,08 km över åkermark Ca 0,6 km över åkermark Längs med väg Ca 1,1 km över åkermark Ca 1,6 km över åkermark Knappt 4 km Korsningar av befintliga ledningar Ja, Jordkabel 12 kv Nej Nej Ja, Jordkabel 12 kv Luft 12 kv Ja, Jordkabel 12 kv Luft 12 kv Ja, Jordkabel 12 kv Luft 12 kv Naturmiljö Berör Hästared- Bränna som ingår i Kungsbacka kommuns naturvårdsplan, ängs- och hagmark. 2 stenmurar berörs (generellt biotopskydd). Berör Hästared- Bränna som ingår i Kungsbacka kommuns naturvårdsplan, ängs- och hagmark. Sträcker sig i närheten av Knapabäcken (strandskydd samt generellt biotopskydd). 1 stenmur berörs (generellt biotopskydd) Sträcker sig i närheten av Knapabäcken (strandskydd samt generellt biotopskydd) 2 stenmurar berörs (generellt biotopskydd) Korsar Knapabäcken (strandskydd samt generellt biotopskydd). Kulturmiljö Inga kulturmiljöläm ningar inom delsträckan. Går i kanten av fornlämningso mråde Går genom fornlämningso mråde intill befintlig väg. Berör kulturmiljöprog ram. Inga kulturmiljöläm ningar inom alternativet. Berör Kulturmiljöpro gram. Inga kulturmiljöläm ningar inom alternativet. Berör fornlämningsområde. Berör Kulturmiljöprog ram Landskapsbild Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Synlig i landskapet. Infrastruktur Sträcker sig längs med Lunnavägen (väg 948). Korsar Lunnavägen (väg 948). Sträcker sig längs med Lunnavägen (väg 948) och Korsar Valldavägen (väg 942), Marledalsvägen (väg 946), Korsar Lunnavägen (väg 948), Valldavägen (väg 942) och Korsar Valldavägen (väg 942), Marledalsvägen (väg 946) och 22 (24)

korsar denna i söder. Råövägen (väg 946). Sträcker sig längs med Knapegårdsvä gen och Råövägen. Röåbägen (väg 946). Sträcker sig parallellt med Lunnavägen. Råövägen (väg 946). Antal vägkorsningar 1 1 1 4 4 4 Bebyggelse Inom 50 meter finns 6 bostäder. Inom 50 meter finns 2 bostäder. Inom 50 meter finns 1 bostad. Inom 50 meter finns 11 bostäder Passerar skola norr om Valldavägen Inom 50 meter finns 6 bostäder samt en skola. Inom 50 meter från befintlig luftledning finns 4 bostadshus. Tabell 4. Sammanfattning av delsträcka A. Aspekt Teknik Längd Delsträcka A Markkabel Ca 0,38 km Markanvändning Ca 0,2 km över åkermark Korsningar av befintliga ledningar Naturmiljö Korsar vattendrag i jordbruksmark (generellt biotopskydd). Kulturmiljö Landskapsbild Infrastruktur Antal vägkorsningar Inga kulturmiljölämningar inom alternativet. Ingen påverkan Sträcker sig längs med Knapegårdsvägen/ Råövägen. 0 Bebyggelse Inom 50 meter finns 7 bostäder. 23 (24)

6.2 Miljöbedömning av betydande miljöpåverkan De studerade alternativen bedöms medföra små konsekvenser för naturmiljö, boendemiljö, och infrastruktur. De konsekvenser som bedöms uppstå är i första hand begränsade till anläggningsskedet. De studerade alternativen berör främst schaktbar åkermark samt mark inom vägområden vilket innebär ett minimalt avverkningsbehov. De studerade alternativen berör inga skyddade naturområden och endast ett fåtal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Observationer av värdefulla växter (Artportalen) intill alternativen kommer att utredas närmare för att minimera eventuell skada på dessa. Endast ett fåtal övriga intressen berörs och påverkan på dessa bedöms bli små med de planerade skadeförebyggande åtgärderna. Efter anläggningsfasen kan pågående markanvändning återupptas och under driftskedet kommer inga synbara konsekvenser för markanvändningen att uppstå. Sträcka 1A och 1B berör en fornlämning och tillstånd enligt 2 kap Kulturmiljölagen för markingrepp i/invid fornlämning kommer att sökas. De planerade ledningarna kommer i driftskedet inte att ge upphov till avfall eller andra restprodukter. Inga negativa kumulativa effekter kan förutses i detta projekt. De nämnda effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet bedöms inte som utmärkande och möjligheterna att begränsa effekterna bedöms som goda. Ellevio gör den samlade bedömningen att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 24 (24)