Ny 55 kv ledning samt ombyggnad av befintlig 55 kv ledning mellan Onsala och Gottskär i Kungsbacka kommun, Hallands län

Transkript

1 Ny 55 kv ledning samt ombyggnad av befintlig 55 kv ledning mellan Onsala och Gottskär i Kungsbacka kommun, Hallands län UNDERLAG FÖR AVGRÄNSNINGSSAMRÅD Inför ansökan om nätkoncession för linje Oktober 2018 Ellevio AB (publ) Stockholm Säte Stockholm. Org-nr Telefon ellevio.se

2 Projektorganisation Ellevio AB Stockholm Telefonväxel: Org.nr: Projektledare: Jacob Bengtsson Samordnare tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag Rejlers Sverige AB Box Stockholm Uppdragsledare: Fredrik Nystrand Handläggare tillstånd: Fredrik Nystrand och Elsa Einarsson Granskning: Greta Lindberg Teknik: Carl Aura 2 (28)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Tillståndsprocessen Markupplåtelse och ledningsrätt 7 2 Alternativ Metodik Nollalternativ Studerade alternativ Jämförelse av alternativen 12 3 Teknik Elektromagnetiska fält Berörda intressen och bedömd påverkan Landskapsbild Boendemiljö Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Markanvändning Planer och infrastruktur 27 6 Sammanfattning och bedömning Bilagor: 1. Berörda intressen 2. Naturvärdesinventering 3 (28)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio äger och driver en 55 kv luftledning (OL29) som sträcker sig mellan stationerna Onsala och Gottskär i Kungsbacka kommun, Hallands län, se karta i figur 1. Ledningen förser södra Onsalahalvön med el. Den befintliga ledningen är en radiell matning till station Gottskär, d.v.s. det finns ingen reservmatning till stationen. För att få full redundans (reservmatning) till Gottskär och för att möta det ökade funktionskravet planerar Ellevio att bygga en till 55 kv ledning mellan de två stationerna. Ellevio uppför normalt nya regionnätsledningar (36 kv-170 kv) som luftledningar då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Markförläggning sker i undantagsfall, främst inom tätbebyggda och expansiva områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl. En förutsättning är att marken är gynnsam för schaktning, dvs. det får inte krävas mycket sprängning. Onsalahalvön ligger inom ett riksintresse enligt miljöbalken (MB) 4 kap. 2 (rörligt friluftsliv) och 4 (högexploaterad kust). Inom riksintresset ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas. Då Onsalahalvön är ett expansivt område vid kusten och då marken är schaktbar är Ellevios förslag att aktuell ledning anläggs som markkabel. Då den befintliga ledningen OL29 börjar bli gammal och äi behov av förnyelse planerar Ellevio att markförlägga även den befintliga ledningen i samma kabelschakt som den nya markkabeln. Respektive ledning kommer att utgöras av ett kabelförband. Ledningarnas längd beräknas till ca 4-5 km beroende på vilket alternativ som slutligen väljs. Ett undersökningssamråd genomfördes under februari-april Länsstyrelsen i Hallands län beslutade att projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan till följd av att ledningarna riskerar att påverka fornlämningsområde vid Hästared samt riksintresse för naturvård vid Bolgen. Därmed skall ledningsägaren genomföra ytterligare ett samråd, ett s.k. avgränsningssamråd med en bredare krets. I detta samrådsunderlag beskrivs studerade alternativ, planerade åtgärder för den förordade sträckningen samt rivning av befintlig luftledning. 4 (28)

5 Figur 1. Översikt över befintlig ledning. 5 (28)

6 1.2 Tillståndsprocessen För att bygga och driva planerad kraftledning krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. MB med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett så kallat avgränsningssamråd. Ett undersökningssamråd för aktuellt projekt genomfördes februari-mars Länsstyrelsen i Hallands län beslutade den efter undersökningssamrådet att projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. När det rör sig om betydande miljöpåverkan ska ett avgränsningssamråd med bred krets genomföras och en specifik miljöbedömning genomföras inom vilken en mer omfattade miljökonsekvensbeskrivning tas fram än om det rör sig om icke betydande miljöpåverkan. De samrådsparter som är med i föreliggande avgränsningssamråd listas i tabell 1 nedan. Samråd och tillståndsansökan för de aktuella ledningarna handläggs av Rejlers Sverige AB på uppdrag av Ellevio. Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande avgränsningssamråd. Myndigheter Länsstyrelsen i Hallands län Kungsbacka kommun Försvarsmakten Elsäkerhetsverket Trafikverket Skogsstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning Organisationer Västra Kungsbackas ridvägsförening (ridvägar.nu) Naturskyddsföreningen Kungsbacka Lantbrukarnas riksförbund Företag och ledningsägare Skanova 6 (28)

7 Eksta Bostads AB IP Only Bäckens VA-lag Vallda Hälsa och hund Bränna-Lunna VA-förening Knapabäcken nedre dikningsföretag Övriga Berörda fastighetsägare och närboende De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande miljökonsekvensbeskrivning. 1.3 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. För de nya ledningarna kommer Ellevio att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningarna. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i de ledningsrätter som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäterimyndigheten. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 7 (28)

8 2 Alternativ 2.1 Metodik Olika alternativa sträckningar för de planerade ledningarna har studerats. Utgångspunkten har varit att följa befintlig infrastruktur eller naturliga linjer i landskapet för att minska påverkan på den pågående markanvändningen så mycket som möjligt. Data/information har inhämtats från bl.a. länsstyrelsernas länsvisa geodata, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Artportalen, kommunala planeringsunderlag, platsbesök och Ledningskollen. 2.2 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att de planerade åtgärderna inte genomförs, dvs. att den befintliga ledningen inte byggs om och att en ny ledning inte byggs. Det innebär att den befintliga luftledningen står kvar i befintligt utförande och att station Gottskär inte utrustas med full redundans vilket i sin tur medför att ett fel på den befintliga 55 kv luftledningen kan ge omfattande störningar på underliggande nät. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ombyggnationen av befintlig ledning samt den nya kraftledningen skulle medföra uteblir. 2.3 Studerade alternativ Studerade och bortvalda alternativ Ett luftledningsalternativ har studerats, men avförts. Alternativet innebär att en ny 55 kv luftledning uppförs parallellt med befintlig luftledning. Luftledningens längd är ca 4 km. Detta alternativ har bedömts få en stor påverkan på omgivningen, framförallt på landskapsbilden och markanvändningen, eftersom det bitvis är trångt och den befintliga ledningens stolpar redan är placerade i åkermark. Kabelalternativ bedöms därför vara ett bättre alternativ i detta fall och Ellevio har valt att inte presentera alternativet mer ingående i föreliggande samråd. Alternativet finns dock med i den sammanfattande tabellen under avsnitt Alternativa markkabelsträckningar Inom utredningsområdet, som i detta fall sträcker sig som en 2 km bred korridor mellan stationerna Onsala och Gottskär, har för merparten av sträckan två alternativa huvudsträckningar för markförlagd ledning lokaliserats (se figur 2 samt mer detaljerad karta i bilaga 1). Utredningsområdet utgörs av ett låglänt, plant och öppet landskap med odlingsmarker. På den norra delen av sträckan har endast en tänkbar sträckning identifierats (alternativ 1). Ytterligare ett alternativ på denna sträcka skulle innebära fler vägkorsningar för att undvika bostäder och större andel berg som skulle innebära mer sprängning. Av de olika delsträckorna finns flera möjliga kombinationer. Efter yttrande från Kungsbacka kommun tillkom ytterligare alternativ (alternativ 2B och 2A, se karta i figur 6). Dessa alternativ presenterades inte i undersökningssamrådets underlag. Respektive alternativ beskrivs nedan, från norr till söder. 8 (28)

9 Figur 2. Översikt över studerade sträckningar. 9 (28)

10 Alternativ 1 Alternativ 1 utgår från station Onsala och sträcker sig söderut längs med väg 948 Lunnavägen inom vägområde, längs med ridväg och i åkerkanter (se foto i figur 3). Figur 3. Lunnavägens vägområde. Alternativ 1 föreslås sträcka sig längs med denna väg. Kortet taget mot söder. Utrymmet längs sträckan begränsas av skog i öster, väg i väster, befintlig bebyggelse och infrastruktur. Längre söderut längs denna sträcka begränsas möjligheten att lokalisera en alternativ sträckning p.g.a. berg i dagen på vägens östra sida. Därmed finns endast detta alternativ längs denna sträcka. Alternativet är ca 1,5 km långt. Förbi Hästared har två olika varianter studerats: Alternativ 1A utgår från väg 948 Lunnavägen och sträcker sig söderut i åker- och skogskant för att åter ansluta till Lunnavägen och anslutningen till alternativ 2 och 3 längre söderut. Alternativet är ca 0,7 km långt. Alternativ 1B följer väg 948 söderut till anslutningen mot alternativ 2 och 3. Ledningssträckan korsar väg 948 två gånger vid Hästared. Alternativet är ca 0,7 km långt. Alternativ 2 Alternativ 2 utgår från 1A eller 1B:s södra avslut i höjd med Lindfjällsvägen och sträcker sig söderut över åkermark och längs med ett vattendrag, se foto i figur 4. Alternativet korsar 10 (28)

11 Valldavägen och Råövägen för att sedan följa Knapegårdsvägen söderut till station Gottskär. Alternativet är ca 2,5 km långt. Figur 4. Åkermark där alternativ 2 föreslås. Kortet taget mot öster Alternativ 3 Alternativ 3 utgår från alternativ 1A eller 1B:s södra avslut i höjd med Lindfjällsvägen och sträcker sig längs med väg 248 Lunnavägen söderut. Sträckan viker av österut och rundar en fastighet (se foto i figur 5) innan väg 942 Valldavägen korsas. Alternativet fortsätter sedan söderut längs åkerkanter till station Gottskär. Alternativet berör vägområde och åkermark. Alternativ 3 är ca 2,5 km långt. 11 (28)

12 Figur 5. Åkermark mellan Lunnavägen och Valldavägen. Fastighet som rundas är belägen till höger utanför bild. Fotot är taget mot sydost. Alternativ A Ett alternativ som gör det möjligt att kombinera delar av alternativ 2 och 3 har studerats. Detta alternativt benämns som A detta dokument. Alternativ A sträcker sig i nordvästlig riktning från Råövägen, över åkermark och vidare längs med Valldavägen till alternativ 3. Alternativet är ca 0,38 km långt. Alternativ B Detta alternativ tillkom efter utredningssamrådet och är en alternativ sträckning förbi detaljplanelagt område vid Mariedalskrysset. I höjd med Mariedals förskola viker alternativ B av från alternativ 2 sydväst över åkermark, korsar sedan Valldavägen och sträcker sig sedan runt bensinstationen tillbaka till alternativ 2, Alternativet är ca 0,33 km långt. 2.4 Jämförelse av alternativen I tabell 3 och 4 ges en sammanfattning av de alternativa delsträckorna och vilka intressen dessa berör. I Tabell 3 redovisas även det tidigare studerade luftledningsalternativet. 12 (28)

13 Tabell 3. Sammanfattning av alternativ 1-3 samt luftledningssträckan. Aspekt Alternativ 1 Alternativ 1A Alternativ 1B Alternativ 2 Alternativ 3 Luftledning Teknik Markkabel Markkabel Markkabel Markkabel Markkabel Luftledning Längd Ca 1,5 km Ca 0,7 km Ca 0,7 km Ca 2,5 km Ca 2,5 km Ca 4 km Markanvändning Ca 0,08 km i åkermark Ca 0,6 km i åkermark Längs med väg Ca 1,1 km i åkermark Ca 1,6 km i åkermark Knappt 4 km Korsningar med befintliga ledningar Ja, Jordkabel 12 kv samt VA/Fiber Nej Nej Ja, Jordkabel 12 kv Luft 12 kv samt VA/Fiber Ja, Jordkabel 12 kv Luft 12 kv samt VA/Fiber Ja, Jordkabel 12 kv Luft 12 kv Naturmiljö Berör Hästared- Bränna som ingår i Kungsbacka kommuns naturvårdsplan, ängsoch hagmark. Berör Hästared- Bränna som ingår i Kungsbacka kommuns naturvårdsplan, ängsoch hagmark. Sträcker sig i närheten av Knapabäcken (strandskydd samt generellt biotopskydd). Sträcker sig i närheten av Knapabäcken (strandskydd samt generellt biotopskydd). Korsar Knapabäcken (strandskydd samt generellt biotopskydd). Två stenmurar och en holme berörs (generellt biotopskydd). En allé berörs (generellt biotopskydd) En stenmur och tre alléer berörs (generellt biotopskydd) Två stenmurar och en allé berörs (generellt biotopskydd) Berör fem områden upptagna i naturvärdesinventeringen. Berör fyra områden upptagna i naturvärdesinventeringen. Berör två områden upptagna i naturvärdesinventeringen. Berör ett område upptaget i naturvärdesinventering. Berör områden upptagna i naturvärdesinventeringen En naturvårdsart (ek), flera rödlistad arter (askar) och ett ett värdeelement (träd) finns inom ett par meter från alternativet. Flera naturvårdsarter (sälg, ek och rönn), en rödlistad art (ask) finns inom några meter från alternativet. Ett värdeelement (träd) och rödlistad art (ask) finns inom ett par meter från alternativet. Två naturvärdesobjekt (oxelträd) finns inom ett par meter från alternativet. Ett tiotal naturvärdesobjekt, rödlistade arter och naturvärdesarter finns inom ett par meter från alternativet. Kulturmiljö Inga kulturmiljölämningar inom delsträckan. Går i kanten av fornlämningsområde. Går genom fornlämningsområde intill befintlig väg. Berör kulturmiljöprogram. Inga kulturmiljölämningar inom alternativet. Berör Kulturmiljöprogram. Inga kulturmiljölämningar inom alternativet. Berör fornlämningsområde. Berör Kulturmiljöprogram 13 (28)

14 Landskapsbild Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Synlig i landskapet. Infrastruktur Sträcker sig längs med Lunnavägen (väg 948). Korsar Lunnavägen (väg 948). Sträcker sig längs med Lunnavägen (väg 948) och korsar denna i söder. Korsar Valldavägen (väg 942), Marledalsvägen (väg 946), Råövägen (väg 946). Sträcker sig längs med Knapegårdsvägen och Råövägen. Korsar Lunnavägen (väg 948), Valldavägen (väg 942) och Röåbägen (väg 946). Sträcker sig parallellt med Lunnavägen. Korsar Valldavägen (väg 942), Marledalsvägen (väg 946) och Råövägen (väg 946). Antal vägkorsningar Bebyggelse inom 50 meter Sex bostäder. Två bostäder. En bostad. Elva bostäder Passerar skola norr om Valldavägen Sex bostäder samt en skola. Fyra bostäder. Tabell 4. Sammanfattning av delsträcka A och B. Aspekt Delsträcka A Delsträcka B Teknik Markkabel Markkabel Längd Ca 0,38 km Ca 0,33 km Markanvändning Korsningar med befintliga ledningar Naturmiljö Ca 0,2 km över åkermark Nej Korsar dike i jordbruksmark (generellt biotopskydd). Ca 0,32 km över åkermark. Ja, Jordkabel 12 kv Kulturmiljö Inga kulturmiljölämningar inom alternativet. Inga kulturmiljölämningar inom alternativet. Landskapsbild Ingen påverkan Ingen påverkan Infrastruktur Sträcker sig längs med Knapegårdsvägen/ Råövägen. Korsar Valldavägen (väg 942) Antal vägkorsningar 0 1 Bebyggelse inom 50 meter Sju bostäder. Två bostäder, en förskola, bensinstation och en lanthandel 14 (28)

15 Förordat alternativ Baserat på jämförelsen av alternativen i tabell 3 och 4 ovan och utifrån inkomna synpunkter från utredningssamrådet har Ellevio valt att förorda en ledningssträckning som innebär ett genomförande enligt alternativ 1, 1A följt av alternativ 2 och alternativ B, se karta i figur 6. Ellevio förordar alternativ 1B framför alternativ 1A på grund av att alternativ 1B innebär en mindre påverkan på fornlämningsområdet (Raä Onsala 342:1) jämfört med alternativ 1A. Alternativ 1B innebär också färre vägkorsningar och därmed färre tekniska svårigheter. Även Länsstyrelsen i Hallands län förordar alternativ 1A då denna endast i begränsad omfattning tangerar boplatsen Raä Onsala 342:1. Trafikverket har uppmanat Ellevio att välja ett sträckningsalternativ som påverkar den statliga infrastrukturen med minsta antalet korsningar av vägarna, vilket också alternativ 1B har. Ellevio förordar alternativ 2 framför alternativ 3 eftersom alternativ 2 innebär färre vägkorsningar, mindre påverkan på Knapabäcken och dess känsliga miljö och är lokaliserat på större avstånd från bostäder. Flera stora ekar mellan Lunnavägen och Nordanbäck finns i närheten av alternativ 3. Väljs alternativ 2 så riskerar inte dessa ekar att skadas. I undersökningssamrådet framkom information om att sträckningsalternativ 3 sträcker sig rakt över flera privata vattenledningar, avlopp och fiber. Genom att välja alternativ 2 minskas risken för skada på dessa anläggningar. Kungsbacka kommun föreslog en kombination av alternativ 2 och 3 för att undvika planområdet norr om Mariedalskrysset. Markförläggning av planerade ledningar i vissa etapper av alternativ 3 innebär stor påverkan på värdeelement (värdefulla träd), flera stenmurar och avloppsledningar. För att undvika detaljplanelagt område vid Mariedalskrysset togs alternativ B fram. En kombination av alternativ 2 och alternativ B innebär färre vägkorsningar och att detaljplaneområdet undviks. Den förordade sträckan presenteras i figur 6. Delsträcka 2 är uppdelad i två alternativ vid Mariedalskrysset och benämns 2A och 2B. 15 (28)

16 Figur 6. Översikt över förordat alternativ. Vid Mariedal samråder Ellevio om två alternativ. 16 (28)

17 3 Teknik Markkabelförläggning Vid byggande med markkabel förläggs ledningarna i mark med tre enfaskablar som läggs i ett s.k. triangelförband. Enfaskablarna består av aluminium med bl.a. ett skyddande hölje av tvärbunden polyeten (PEX) och yttermantel av polyeten (PE), se illustration i figur 7. Fiber samförläggs även med ledningarna. Vid markförläggning av ledningar grävs eller sprängs ett kabelschakt. Kabelförbandet förläggs med en övertäckning av ca 0,9 meter. Vid förläggning av två kabelförband blir schaktets bredd vid markytan normalt ca 2,5 meter, och vid schaktbotten ca 1,5 meter, men den exakta bredden beror på markens beskaffenhet. Figur 7. Illustration av hur ett kabelschakt kan se ut. Vid markförläggning av kablar krävs normalt ett arbetsområde på ca 10 meter. Arbetsområdet utgörs av kabelschaktet, kör- och arbetsväg för maskiner samt uppläggningsplats för schaktmassorna. Schaktmassorna läggs i regel på motsatt sida om kabelschaktet, sett från arbetsvägen. Arbetsområdets utbredning kan variera beroende på platsens förutsättningar och schaktets utbredning. Vid åkermark separeras den övre matjorden från de underliggande massorna (alven), så att matjorden kan återföras överst. Masseparering kräver ett större arbetsområde. De maskiner som används är vanligtvis grävare för schaktarbeten och lastbil för transport av schaktmassor och material. Vid korsning av större vägar, vattendrag och andra hinder där det är olämpligt med schaktning kan om möjligt så kallad schaktfri teknik användas. En grop grävs på vardera sidan om det som ska korsas, sedan används speciell utrustning för att antingen borra eller trycka kabelskyddsrör av HD-polyeten (PEH) under det som ska korsas. Kablarna dras därefter på plats i rören. Beroende på markens beskaffenhet och andelen berg används olika typer av tekniker och maskiner Rivning av befintlig luftledning Den befintliga luftledningen är uppförd i enbenta trästolpar med en regel av stål. Stolpbenen är nedgrävda ca 2 meter i marken. 17 (28)

18 En rasering inleds vanligtvis med att faslinorna avisoleras, vilket innebär att de tas loss från isolatorkedjorna och läggs i ett linhjul som hängs i isolatorkedjorna. Detta arbete utförs normalt med hjälp av hjul- eller larvmaskiner. Faslinorna dras därefter in på raseringstrummor. I nästa arbetsmoment kommer en hjul- eller larvmaskin till stolpplatsen för att montera ned regeln och isolatorkedjor och sist stolpbenen. En gripklo håller fast stolpbenet medan marken närmast stolpen grävs upp. Därefter kan stolpbenet dras upp. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt. Bergförankrade stolpben sågas av intill berget. Allt material transporteras bort från platsen. Faslinor, stålreglar och annan metall samlas i containers och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Trästolpar transporteras antingen till återvinningsanläggning som bränsle eller tillbaka till stolptillverkare för destruktion. Om det skulle förekomma synlig kreosotförorenad jord kring ledningsstolparna tas jorden bort och omhändertas enligt gällande lagar och förordningar. Vissa stolpar, främst vinkelstolpar, är stagförankrade. Stagförankringar i jord tas bort ned till cm jorddjup. Slipers i stagförankringar, som ligger på 2-2,5 meters djup, tas normalt inte upp då det innebär schaktgropar på m 2. Nyttan med ett upptagande bedöms inte överväga den påverkan på natur- och eventuellt kulturmiljön som schaktningen medför. Detta i och med att risken för spridning av ämnen från impregneringen och påverkan på vatten och känsliga miljöer bedöms som mycket liten. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd. 4 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Elektriska fält avskärmas av vegetation och byggnader och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetfält avskärmas däremot inte av väggar och tak och därför kan magnetfältet inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan beror på ledningens strömlast, fasernas inbördes placering och på avståndet mellan faserna. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: 18 (28)

19 Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Ellevios avsikt är att uppfylla myndigheternas rekommendationer vid planering av nya ledningar. Aktuella ledningar har en beräknad årsmedelströmlast på 110 A, vilket ger ett magnetfält enligt nedanstående graf (figur 8). Figur 8. Magnetfältskurva beräknad för de två parallella markförlagda ledningarna. 19 (28)

20 5 Berörda intressen och bedömd påverkan I kommande avsnitt ges en överblick över intressen som kan komma att påverkas av den planerade ledningen. Information har inhämtats från bl.a. länsstyrelsernas länsvisa geodata, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister, Artportalen, kommunala planeringsunderlag och Ledningskollen. De punkter som markerar stenmurar i bilaga 1 har dock registrerats inom projektet. Vid beskrivning av den förordade sträckningen benämns den norra delsträckan som delsträcka 1 (tidigare benämnd alternativ 1), mittsträckan benämns delsträcka 1A och den södra delsträckan benämns delsträcka 2 (tidigare alternativ 2). Vid Mariedal beskrivs två sträckningsalternativ (alternativ 2A och 2A). 5.1 Landskapsbild Landskapsbilden blir alltid mer eller mindre påverkad av en luftledning medan en markförlagd ledning endast påverkar landskapsbilden i det fall den är förlagd i skogsmark där det behövs en avverkad skogsgata ovanför kabelschaktet. Aktuella ledningar kommer i huvudsak att förläggas i öppen mark och ger därmed en obetydlig påverkan på landskapsbilden. Om ledningarna byggs med markkabel kommer luftledningen att raseras vilket, i just detta fall, bedöms ge en positiv påverkan på landskapsbilden (se foto i figur 9). Under byggnationen kommer det att krävas ett arbetsområde på ca 10 meter kring ledningarna. Figur 9. Landskapsbild och den befintliga luftledningen OL29. Fotot taget mot söder där befintlig ledning korsar väg (28)

21 5.2 Boendemiljö Inom utredningsområdet finns ett flertal bostäder.vid framtagandet av sträckningsförslag har hänsyn tagit till bostäder, fritidshus och annan bebyggelse. De planerade ledningarna kommer att alstra låga magnetfält som inte påverkar boendemiljön. Närmaste bostadshus (Björmannehög 4:1) ligger ca 15 meter från förordad sträckning. Magnetfältet vid bostadshuset på ovanstående fastighet har beräknats till långt under 0,1 µt. Under byggnationen kan framkomligheten för de närboende tillfälligt påverkas. Magnetfält från de nya ledningarna kommer inte att påverka några människor som stadigvarande vistas i byggnader i närheten av ledningarna. Den totala påverkan på människors hälsa bedöms bli obetydlig. 5.3 Naturmiljö Sträckningsförslagen berör inga naturreservat eller Natura 2000-områden. Flera alléer som omfattas av det generella biotopskyddet berörs. Inga andra skyddade områden berörs. Sträckningsförslagen berör inga nyckelbiotoper. Ett område (Bolgenområdet) utpekat som riksintresse för naturvård enligt MB 3 kap. 6 finns ca 50 meter norr om station Onsala. I detta område pågår även arbete med bildande av naturreservat med i stort sett samma utbredning som riksintresseområdet. Delar av sträcka 1 och sträcka 1B berör Hästared-Bränna som ingår i Kungsbacka kommuns naturvårdsplan. Inom naturvårdsplanen finns även utpekade ängs- och hagmarksområden, se karta i bilaga 1. De studerade sträckningarna berör utkanten av området och bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för objektet i naturvårdsplanen. Den förordade sträckningen korsar Knapabäcken, ett vattendrag i jordbruksmark som omfattas av generellt biotopskydd. Enligt 7 kap 11 MB får skada på naturmiljön inte ske inom ett biotopskyddat område. Knapabäcken, se kartor i bilaga 1, omfattas även av 100 meters strandskydd enligt 7 kap MB och dispens kommer därför att sökas. I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) redovisas beslutade miljökvalitetsnormer för bäcken. Bäcken har en måttlig ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Målet är att uppnå god ekologisk status I Knapabäcken och dess biflöde Ulleråsbäcken finns reproduktionsområden för havsöring vilket gör att bäcken bedöms ha ett zoologiskt intresse. Vid naturvärdesinventeringen som utfördes 4-5 juli 2018 var vattenföringen 0,0 liter/sek på berörd del av Knapabäcken, se foto i figur 10. Arbetet med markförläggningen är planerad att utföras under höst/vinter. Korsning av bäcken sker under period med ingen till låg vattenföring. Inför planerat arbete kommer nödvändiga dispenser och tillstånd att sökas. En anmälan om vattenverksamhet kan bli aktuell. Detta är beroende på flödet i bäcken vid tidpunkten för markförläggningen. Korsningar kommer även att ske med flera diken i jordbruksmark. 21 (28)

22 Figur 10. En del av Knapabäcken. Fotot är taget åt söder där bäcken passerar under Valldavägen. Den förordade sträckningen passerar i närheten av några alléer, se tabell 3 och kartor i bilaga 1. Inga alléer kommer att korsas. Vid detaljprojekteringen genomförs närmre studier där ledningarna kan komma att påverka alléerna. Där alléer inte kan undvikas kommer möjliga skyddsåtgärder att utredas. Vid vägkorsningen Knapegårdsvägen/Valldavägen finns en allé utpekad enligt Länsstyrelsen i Hallands trädkartering Vid fältbesök i januari 2018 kunde dock ingen sådan allé identifieras (se foto i figur 11). 22 (28)

23 Figur 11. Knapegårdsvägens vägområde där det enligt länsstyrelsens GIS-data ska finnas en trädallé men där Ellevio dock anser att en allé inte kan identifieras. Fotot taget mot söder. Längs med alternativen passeras ett antal stenmurar som omfattas av generellt biotopskydd och ingrepp i dessa måste föregås av en dispensansökan. Stenmurarnas ungefärliga läge har efter fältbesök markerats i karta i bilaga 1. På några ställen, däribland i höjd med Håkulla intill Lunnavägen, kan träd behöva avverkas för att ge plats åt de nya kablarna (se karta i bilaga 1). Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering utfördes 4-5 juli 2018 enligt SIS-standarden för naturvärdesinventeringar (SS :2014) längs de studerade sträckningarna (se bilaga 1). Områden med förhöjda naturvärden avgränsades som naturvärdesobjekt. De klassificerades och beskrevs utifrån naturvärden och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Objekten identifierades med klasserna 1-4. Klass 1 innebär att området har högsta naturvärde, klass 2 högt naturvärde, klass 3 påtagligt naturvärde och slutligen klass 4 som innebär att området har ett visst naturvärde. Under inventeringen observerades totalt två klass 2 områden, åtta klass 3 områden samt fem klass 4 områden som naturvärdesobjekt. Tre värdeelement med träd i, som ansågs viktiga för den biologiska mångfalden genom storlek, ålder och skyddsvärde, identifierades. Även ett flertal observationer av rödlistade arter gjordes. Delsträcka 1 sträcker sig igenom ett område med naturvärdesklass 2 (område 7), fem områden med naturvärdesklass 3, samt sträcker sig i närheten av två områden med naturvärdesklass 4 (område 1-8). Område sju berörs av alternativ 1 som byter från östra sidan av Lunnavägen till den västra sidan av vägen i områdets norra del. Anledningen till sidbytet är att terrängen med bl.a. berg i dagen inte gör det möjligt att schakta på östra sidan om vägen. Ett biotopskyddat 23 (28)

24 område (åkerholme) en naturvårdsart (ek), flera rödlistade askar och ett värdeelement (träd) finns även inom ett par meter från alternativet. Den rödlistade stallörten observerades på båda sidor av ridstigen (objekt 2). Delsträcka 1A sträcker sig förbi ett område med naturvärdesklass 4 (område 11 och 12), genom ett område med naturvärdesklass 3 (område 9) och ett område med naturvärdesklass 2 (område 10). Ledningen förläggs i åkermark och kommer inte att påverka område 11 och 12. Område 10 blir inte påverkat då passage sker genom borrning under väg och naturvärdesobjektet. Flera naturvårdsarter (sälg, ek och rönn), en rödlistad art (ask) finns inom några meter från alternativ 1A. Delsträcka 2 sträcker sig intill ett område med naturvärdesklass 3 (område 14) samt intill 2 naturvärdesobjekt (oxel-träd). Område 14 utgörs av en traktorväg som kommer att undvikas genom att ledningarna förläggs bredvid traktorvägen. Traktorvägen kan komma att användas som arbetsväg. Skadeförebyggande åtgärder I anläggningsskedet kommer skadeförebyggande åtgärder användas för att minska påverkan på identifierade naturvärdesobjekt. Inom naturvärdesobjekt 9 och andra objekt som är klassade som ängsmark i naturvärdesinventeringen, där betesmarken är artrik, kan jordmassorna separeras för att minimera påverkan. Detta innebär att massorna separeras vid schaktning så att det översta markskiktet med fröbanken kan läggas tillbaka överst vi återfyllning av schaktet. Separeringen kräver ett bredare arbetsområde än när massorna inte separeras. Inom naturvärdesobjekt 7 kommer arbetsområdet att minimeras. Hänsyn till utpekade träd kommer att tas under detaljprojekteringen för att i möjligaste mån hålla behörigt avstånd till dem Skyddade arter Information om skyddade arter har inhämtats från Artdatabankens Artportal. Flera rödlistade arter med rödlistekategorin sårbar har observerats inom 50 meter av sträckningsförslagen. Med tanke på att det idag finns vägtrafik och bebyggelse i området finns redan en viss påverkan på växt- och djurlivet. Bedömningen är att påverkan på fågellivet kommer bli liten eftersom anläggningsarbete sker under en begränsad period. Enligt artdatabanken finns fridlysta växter inom Ängs- och hagmarksobjektet Hästared-Bränna. Vid det registrerade fyndet (Slåttergubbe och Stallört) följer det förordade alternativet en befintlig 12 kv ledning vars sträckning är anpassad efter fyndplatsen. Den befintliga 12 kv ledning anpassades utefter fyndplatsen och så föreslås även dessa ledningar göra (se bilaga 1). En naturvärdesinventering utfördes 4-5 juli 2018 och detta område motsvarar område 3 i naturvärdesinventeringen och beskrivs som ett område med hällmark med äldre tall. Ingen stallört eller slåttergubbe noterades. Med vidtagen lokalisering bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små i anläggningsskedet och obetydliga vid driften av ledningarna. 24 (28)

25 5.4 Kulturmiljö Det finns ett registrerat fornlämningsområde som berörs av alternativ 1A. Se tabell 2 och bilaga 1. Tabell 2. Registrerade fornlämningar som berörs av sträckningarna. Raa nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Alternativ Onsala 342:1 Boplats Fornlämning 1A Sträcka 1A berör lämningens västra utkant. Området kring station Gottskär omfattas av kommunens kulturmiljöprogram (Råö m.fl.). Syftet med programmet är att bevara, utveckla och vårda de unika kulturmiljöer som finns i Kungsbacka kommun. De planerade markförlagda ledningarna bedöms inte påverka syftet med kulturmiljöprogrammet. Ellevio har under undersökningssamrådet haft kontakt med länsstyrelsen och en ansökan om arkeologisk undersökning skickades till dem. Länsstyrelsen beslutade att någon arkeologisk utredning inte behövdes i detta skede. I samband med detaljprojekteringen tas en förnyad kontakt med Länsstyrelsen i Hallands län. Den preliminära bedömningen, utifrån det underlag som finns i dagsläget, är att konsekvenserna för kulturmiljön blir små eftersom intrånget i kända värden blir relativt litet. 5.5 Friluftsliv Kustområdet i Halland är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt MB 4 kap. 2. Sträckningsförslagen berör riksintresset. Riksintressen enligt 4 kap. MB gäller större områden med stora natur- och kulturvärden och värden för friluftslivet. De omfattar delar av våra kuster, fjäll och älvar. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Norra delen av sträckan (alternativ 1) berör en ridväg som är en del av Fortamarksslingan, se karta i figur 11. Slingan är en 2,3 km lång kombinerad promenad- och ridväg. Den utgår strax söder om ställverket Onsala och går i en stor sväng västerut bort mot Gräppås golfbana, in i skogen mot Håkulla villaområde, svänger tillbaka ner på Lunnavägen och startpunkten vid ställverket. Vid startpunkten finns också en parkeringsplats för den som kommer med bil och hästtransport. För att minimera antalet kostsamma och komplicerade vägkorsningar, undvika bostäder och berg i dagen är sträckningsförslaget placerat på Lunnavägens östra sida. Ridvägen kommer därför att beröras tillfälligt under anläggningsskedet. 25 (28)

26 Figur 12. Befintlig ridväg intill Lunnavägen. Norr om Hästared där de alternativa sträckningarna övergår från 1 till 1A finns ett träningsfält som används vid hundkurser. Ledningarna kommer att förläggas i fältets östra och södra kant (1A). Utöver ovan nämnda riksintresse, ridväg och träningsfält för hundkurser berör sträckningsförslagen inga övriga kända intressen för friluftslivet. Under anläggningsskedet kommer det rörliga friluftslivet att bli påverkat eftersom arbetsområdet tillfälligt begränsar framkomligheten längs ridvägen och tillgängligheten till träningsfältet för hundkurser. Kabelschaktet placeras bredvid ridvägen vilket innebär att och ridvägen endast kommer att användas som arbetsväg. Där det är möjligt undviks befintlig ridväg att användas som arbetsväg. Det är främst i samband med att kabelschaktet återfylls med massor och återställs som det blir aktuellt. Det blir därmed en mycket temporär påverkan på möjligheten att nyttja ridvägen. Under utförandefasen kan infarten till träningsfältet tillfälligt blockeras. Om arbetet utförs under tid på året då träningsfältet används får framkomligheten lösas på lämpligt sätt. Transporter, 26 (28)

27 buller och andra olägenheter förknippade med en entreprenad kan komma att störa friluftsupplevelsen. De planerade ledningarna bedöms medföra tillfälliga störningar vid utförandet och obetydliga konsekvenser för det rörliga friluftslivet vid driften av ledningarna. Bedömningen är att sträckningsförslagen är förenliga med riksintresset för friluftsliv och att konsekvenserna för friluftslivet blir små. 5.6 Markanvändning De typer av mark som i huvudsak berörs är jordbruksmark och områden kring vägar. Strax söder om stationen (delsträcka 1) finns en julgransodling. I åkermarken kommer området kring Knapabäcken, vars huvudfåra omfattas av flera dikningsföretag, att berörs. Knapabäcken kommer att korsas med schaktning vid låg vattenföring eller i torrhet. Ellevios ambition är att utföra arbetet under höst/vinter när åkermarkerna inte brukas. Information om att sträckningsalternativen berör markavvattningsföretag eller dräneringsrör i åkermark har inte hittats. Det kan dock ändå finnas dräneringsrör i åkermarkerna. Om dessa kommer till skada kommer de att återställas. Under tiden för byggnationen kan kabelförläggningen utgöra tillfälliga hinder i jordbruket och trafiken. Efter att kablarna är förlagda i åkermark kan marken brukas som tidigare. I samband med kabelförläggningen kan det bl.a. uppstå gröd- och körskador. Dessa skador ersätts särskilt enligt gällande norm. För att begränsa skadorna kommer tiden för genomförandet att anpassas i möjligaste mån. Vid schaktning separeras den övre matjorden från de underliggande massorna (alven), så att matjorden kan återföras överst. Marken packas i samband med återställningsarbetet för att begränsa risken för efterföljande sättningar. Konsekvenserna för markanvändningen bedöms bli små. 5.7 Planer och infrastruktur En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner är inte juridiskt bindande som en detaljplan, utan fungerar som ett vägledande dokument. Området omfattas av Kungsbacka kommuns översiktsplan som antogs Utkanten av en pågående detaljplan berörs av sträckningsförslag 2 Iserås 4:89. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för ett lokalt centrum i Onsala med arbetsplatser, service och handel. Det område i planen som berörs av sträckningsförslaget är utpekat som gata och gångoch cykelväg samt i utkanten av kvartersmark utpekad för detaljhandel, verksamheter, centrum, vård, kontor, transformatorstation och kontor. De planerade ledningarna bedöms kunna anläggas så att de inte strider mot detaljplanen. I anslutning till planområdet planerar Trafikverket bygga en väganslutning söder om området. Vägplanen berör inte sträckningsförslaget. Sträckningsförslagen korsar väg 942 (Valldavägen), väg 948 (Lunnavägen) samt Råövägen. Dessa vägar korsas om möjligt med schaktfri teknik. En avstämning mot Ledningskollen har gjorts och de alternativa sträckningarna berör befintliga VA-ledningar, elledningar och kanalisationer. Vid detaljprojekteringen av ledningarna, som 27 (28)

28 normalt görs efter att koncession beviljats, utreds kabelschaktets placering i detalj och då tas erforderlig hänsyn till andra anläggningar i utbyggnadsområdet. Närmare dialog hålls då med berörda ledningsägare. Utbyggnadsförslagen bedöms vara förenliga med befintliga och tillkommande planer och ledningarna bedöms medföra små konsekvenser för planer och infrastruktur. 6 Sammanfattning och bedömning Den förordade sträckningen bedöms medföra små konsekvenser för naturmiljö och infrastruktur samt obetydliga konsekvenser för boendemiljö. De konsekvenser som bedöms uppstå är i första hand begränsade till anläggningsskedet. Den förordade sträckningen berör främst schaktbar åkermark samt mark inom vägområden. Avverkning av skog bedöms vara begränsat. Den förordade sträckningen berör inga skyddade naturområden och endast ett fåtal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Justeringar av sträckningarna/ skadeförebyggande åtgärder kommer att genomföras vid detaljprojektering för att minska påverkan på de naturvärdesobjekt som uppmärksammades i naturvärdesinventeringen. Endast ett fåtal övriga intressen berörs och påverkan på dessa bedöms bli små med de planerade skadeförebyggande åtgärderna. Efter anläggningsfasen kan pågående markanvändning återupptas och under driftskedet kommer inga konsekvenser för markanvändningen att uppstå. Delsträcka 1A och 1B berör en fornlämning och en ansökan om tillstånd enligt 2 kap Kulturmiljölagen för markingrepp i/invid fornlämning har lämnats in till länsstyrelsen. Ansökan avslogs med motiveringen att den var för tidigt inkommen. Fortsatt dialog för planering av ledningssträckan kommer att ske med länsstyrelsen i samband med detaljprojektering. De alternativa sträckningarna 2A och 2B sträcker sig förbi Mariedalskrysset på olika sidor. Alternativ 2A sträcker sig dels i utkanten av jordbruksmark och dels i utkanten av detaljplanelagt område och kräver tre vägkorsningar (Mariedalsvägen, Gathes väg och Råövägen). Alternativ 2B sträcker sig över jordbruksmark och kräver endast en vägkorsning (Valldavägen). De planerade ledningarna kommer i driftskedet inte att ge upphov till avfall eller andra restprodukter. Inga negativa kumulativa effekter kan förutses i detta projekt. De nämnda effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet bedöms inte som utmärkande och möjligheterna att begränsa effekterna bedöms som goda. 28 (28)