Hälsoeffekter av cykling 13 september 2013, Västerås Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Konsult ProActivity AB
Föreläsningens upplägg: Hälsoeffekter av cykling Samhällsekonomi Samhällseffekter av ökad cykling Viktigaste budskapen
CYKLING HÄLSA
Effekter av fysisk aktivitet (1) Förbättrar kondition (hjärtalungor) Ökar muskelstyrka Motverkar hjärt-kärlsjukdom Motverkar tjocktarmscancer Motverkar typ II diabetes Motverkar benskörhet Motverkar högt blodtryck Motverkar höga blodfetter Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut
Effekter av fysisk aktivitet (2) Motverkar övervikt & fetma Motverkar mental ohälsa Ökar livskvalitet Förbättrar humör Minskar oro & ängslan Förbättrar självkänsla Motverkar för tidig död Ökar livslängd Ökar antalet friska år Schäfer-Elinder & Faskunger (2007) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut
Regelbunden aktiv transport: Chansen att nå FA rekommendationen fördubblas! (Merom, 2005) Minskar risken för att dö i förtid med ungefär 40 % (Andersen et al, 2000, Rutter 2006) Höjer HDL-kolesterolet (Oja et al, 1998) Minskar risken för högt blodtryck (Tudor-Locke et al, 2001)
Regelbunden aktiv transport: Om ytterligare 8 % av befolkningen i Finland regelbundet skulle cykla till jobbet, skulle det minska andelen dödsfall i hjärt-kärlsjukdom med 3-7 % per år (Vuori et al 1994) Om ytterligare 100 000 människor (20-60 år) skulle börja cykla skulle det förebygga 50 dödsfall, vilket motsvarar 1 600 livsår. Med ett värde på 470 000 kr/livsår skulle det innebära en lönsamhet på över 750 miljoner kr/år (Rutter, 2005) En fördubbling av den sträcka varje finländare cyklar varje år skulle medföra en besparing på 560-1645 miljoner kr/år för samhället (Ministry of transport, 1995)
Effekter av regelbundet bilåkande: Stillasittande livsstil Övervikt och fetma Sociala relationer i området Isolering och segregation Utsläpp och luftföroreningar Buller Högt blodtryck och psykisk ohälsa Rörelsefrihet för andra trafikanter och grupper Novaco et al, 1990; Mayer & Treat, 1977; Bashir, 2002; Ewing et al, 2003; Frank et al, 2004
CYKLING EKONOMI
Cost-benefit på 1:2 anses vara mkt bra i transportsammanhang Cost-benefit för cykling: 1:5 1:11 Cavill et al (2008) Economic analyses of transport infrastructure and policies including health effects related to cycling and walking: a systematic review. Transport policy 15, 291-304. NICE (2008) Promoting and creating built or natural environments that encourage and support physical activity. National Institute of Clinical Excellence, UK 1:6-22 Macmillan (2012) Intervening in the trip to work. PhD, University of Auckland, Nya Zealand.
Bidwell et al (2012): walking and cycling can address a wide range of costly health and environmental issues substantial economic return over the long term... greater benefits than interventions that target behavour change alone Faktorer: Minskade kostnader för H & S Lägre sjukfrånvaro Minskade luftföroreningar Mindre trängsel Minskade utsläpp av växthusgaser
Barcelona hyrcykelsystem: Infört 2007 30 % ökning av cykling Vardag: 3,29 km Helg: 4,14 km Förebyggde 12.46 dödsfall/år Ökning av dödsfall i trafiken: 0,03 Ökning av dödsfall pga luftföroreningar: 0.13 Rojas-Rueda et al (2011) BMJ 343, d4521
En trottoar på alla vägar i USA: Kostnader och vinster efter 10 år: Kostnad: 3, 4 miljarder kr Vinst: 6,4 miljarder kr 156 m mer promenad eller cykling/dag/person. Hälsoeffekter och luftkvalitet Guo et al (2010) Preventive Medicine 50 (suppl 1)
Antal svårt skadade och dödade trafikanter i Göteborg och Stockholm 1990-2007 SCB, SIKA och Vägverket
Antal svårt skadade och dödade cyklister i Göteborg och Stockholm 1990-2008 SCB, SIKA och Vägverket
Göteborg: 8 miljarder kr i samhällsnytta!!! Kostnad för trafikolyckor + fallolyckor 2000-2007: 15 miljarder Fartdämpande anordningar: 170 mkr Ökat underhåll: 30 mkr Samhällsekonomisk nytta = 8 miljarder kr Förebyggt 110 dödsfall, 2400 undvikit svåra skador Trafikkontoret i Gbg (2009) Historik, kunskap och analys för trafiksäkerhetsprogram 2010-2020
Odense cykelprojekt: Satsade 20 miljoner kr under 4 år på cykeltrafiken, 1999-2002 50-tal cykeltrafikåtgärder (med fokus på infrastrukturen) Cyklingen ökat 24 %. Krascher minskat med 20 % 2 134 vunna levnadsår Dödligheten bland 15-49 åringar har minskat 20 % Samhällsvinsten: 33 miljoner danska kr Odense Kommune, Trafikministeriet & Vejdirektoratet (2004) Evaluering av Odense Nationale Cykelby. Odense. Hemsida: www.cykelby.dk
CYKLING SAMHÄLLS- EFFEKTER
Bra förutsättningar till gång och cykling är positivt ur många synvinklar: Mer social interaktion Bättre folkhälsa Ekonomi Ökad rörelsefrihet Ökad tillgänglighet o trygghet Minskat buller och utsläpp Färre trafikskadade Minskad biltrafik
CYKLING VIKTIGASTE BUDSKAPEN FÖR ATT PÅVERKA POLICY
the most compelling evidence we found came from communities that have implemented a fully integrated package of strategies to increase bicycling Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.
The cases reviewed here suggest that a comprehensive approach produces a much greater impact on bicycling than individual measures that are not coordinated Pucher, Dill & Handy (2010) Instrastructure, programs and policies to increase bicycling: an international review Preventive Medicine 50, S106-S125.
Cykeln är ett framtidsinriktat individuellt och smidigt transportmedel, anpassad till en levande stad och en modern livsstil för människor som tar ansvar för såväl sitt eget hälsotillstånd som miljön Krister Spolander Spolander (2006) Cykeln i transportsystemet. Utvecklingsmöjligheter. SIKA, Stockholm.
Således: Mycket kostnadseffektivt Många insatser samtidigt (det finns ingen magic-bullet ) Fräscht, modernt, det perfekta stadsmässiga fordonet Bra för miljö, hälsa och hållbar utveckling Bra för säkerhet, trygghet, socialt kapital, m.m.
Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & Folkhälsa Kurser Föreläsningar Utredningar Skribentuppdrag johan.faskunger@proactivity.se 070 272 33 99