Hälsofrämjande skola för en hållbar utveckling. Johan Hallberg, 2009.

Transkript

1 Hälsofrämjande skola för en hållbar utveckling Johan Hallberg, 2009.

2 Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen Kofi Annan, 2003

3

4 Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling.

5 Reduktionistisk kunskap stänger ute.

6

7 Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Ekonomisk hållbarhet Framtidstro Sund företagsamhet God hushållning av resurser Social hållbarhet Dynamiskt och rättvist samhälle där de mänskliga behoven uppfylls

8 Riskfaktorer för förlust av friska levnadsår och för tidig död enligt WHO. Basala beteendeområden Högt blodtryck Tobak Alkohol Höga blodfetter Övervikt Fysisk inaktivitet Lågt intag av frukt och grönsaker Olagliga droger Osäker sex Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Våra relationer och möten med andra människor Förhållandet mellan generationer Vår förmåga att hantera och begränsa stress

9 Att inte må bra är en kraftfull riskfaktor för sjukdom och för tidig död. Dubbel belastning.

10 Kostnader för sjukförsäkringen i Sverige (sjukpenning + sjuk/aktivitetsersättning) Löpande 12-månadersvärden på försäkringsutgifter inkl SÅP sjukpenning sjuk/aktivitetsersättning Totalt dec-05 mar-06 jun-06 sep-06 dec-06 mar-07 jun-07 sep-07 dec-07 mar-08 jun-08 sep-08 dec-08

11 Grunden för hur den enskildes psykiska hälsa utvecklas i livet läggs redan i unga år.

12 Andelen 15-åringar som trivs mycket bra med livet, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

13 Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande i olika åldersgrupper, år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

14 Andel med riskabla alkoholvanor olika åldersgrupper, år, Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

15 Hälsovanor bland åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.

16 Stressreaktionen och ogynnsamma bemästringsstrategier Stressor Uppmärksammar och värderar Mentala och fysiska hälsoeffekter Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet Överdriven konsumtion Minskat deltagande i civilsamhället Social isolering Undvikandebeteenden Arbeta mer Stillasittande fritid, försämrade sov- och matvanor m.m. Tobak Alkohol & droger Osäker sex Våld

17 Frågorna som ryms i hållbar utveckling förenas i ett begränsat antal basala beteendeområden hos individen. Energi och transporter Konsumtions och produktionsmönster Vattentillgång, ökenspridning och torka Biologisk mångfald Jämställdhet, jämlikhet Fred, interkulturell förståelse, kulturell mångfald Stabila, säkra och rättvisa samhällen Fattigdomsbekämpning Hälsa Etc Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Vår materiella konsumtion Våra relationer och möten med andra människor Förhållandet mellan generationer Vår förmåga att hantera och begränsa stress Vårt förhållande till naturen Vårt förhållande till kulturen

18 Alltså. Det som är negativt för vår hälsa är i grunden detsamma som ligger bakom miljöförstöring och sociala problem i samhället. Det betyder att det som verkligen främjar vår hälsa också är det som främjar en hållbar utveckling.

19 Hälsofrämjande: Hållbar utveckling: den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den....en utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Ottawadeklarationen 1986, WHO Brundtland-kommissionen, 1987, FN.

20 Mina viktigaste känslomässiga behov: Trygghet och säkerhet Självkänsla och känslan av kompetens Tillhörighet, närhet och sammanhang Känslan av att vara en självständig individ

21 Vad främjar hälsa? Hälsans bestämningsfaktorer? En bra och fungerande närmiljö närsamhället, hemmet, skolan, arbetsplatsen. En livsstil och levnadsvanor som främjar hälsa Psykosociala faktorer som skyddar mot stress och belastning socialt stöd och sociala nätverk, beslutsutrymme i arbetet, känsla av att ha kontroll över sin tillvaro, tillit. En känsla av sammanhang tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull.

22

23 Hälsosambandet omgivning-individ som det brukar betraktas. Yttre belastningar ger hälsoeffekter hos individen

24 Det omvända hälsosambandet öppnar upp för nya allierade i hållbarhetsfrämjandet. Att främja hälsa ger hållbarhetseffekter på omgivningen.

25 Att främja den egna hälsan (och andras) - en ingång till hållbar utveckling som blir tillgänglig för alla. Ett tilltal som berättar om en gemensam uppgift som..är konkret, vardagsnära och angelägen (inte abstrakt)..drivs av lust och glädje (outtömliga drivkrafter)..ger synliga resultat redan idag (inte om hundra år)..är KASAM-stärkande

26 Sju landmärken för hälsa och hållbarhet En holistisk modell stärker känslan av sammanhang inför frågan om hållbar utveckling. hanterbar och begriplig motverkar känslan av vanmakt ett stimulerande uppdrag

27 Sju landmärken för hälsa och hållbarhet Hälsans ursprung. Här skapas förutsättningar för ett hållbart samhälle. Gäller alla människor. Står på vetenskaplig grund. Kommunicerar vad det handlar om". Holistisk kunskap. Fungerar som landmärken att orientera sig med. Gäller i privatlivet, på arbetsplatsen, inom hälso- och sjukvården, utbildningssystemet, samhällsplanering, företagsledning och politiskt beslutsfattande.

28 Mer kroppsrörelse i vardagen Tryggare trafikmiljöer Förbättrad hembygdskänsla Attraktiva stadsmiljöer Ökad social stabilitet och mindre social isolering Mindre trängsel i trafiken Mindre buller Mindre luftföroreningar Färre allvarliga trafikolyckor Hushållning av energi

29 Mer frukt och grönt i kosten Odling av vegetabilier medför effektivare resurshantering. Mindre åtgång av energi och vatten för samma mängd protein som intensiv köttproduktion. Minskad köttkonsumtion minskad klimatpåverkan Lokalodlat minskar transportbehovet. God möjlighet för rättvis handel.

30 Plats för föräldraskapet Goda vanor och livsstil grundläggs till stor del i barndomen. Barn med trygg uppväxt har lättare att engagera sig i andra och göra goda val senare i livet. Motverkar kriminalitet, vandalisering, drogmissbruk och andra sociala problem. Motverkar materiell konsumtion som tröst

31 Plats för mänskliga möten Motverkar ensamhetsproblematik, kriminalitet, skadegörelse, sociala problem, segregering. Grunden för demokrati och jämställdhet. Motverkar materiell konsumtion. Minskad ohälsa Framgångsrikare verksamhet i alla sektorer

32 Balansera stressen Motverkar slentrian- och tröstkonsumtion med vidhäftat resurs- och energislöseri. Verkar för stabilare sociala strukturer i samhället. Minskad användning av alkohol- och droger Hållbara spinoffeffekter, tiden används till det som har ett större mervärde. Minskade ohälsotal och kostnader för ohälsan.

33 Närhet till naturen Främjar biologisk mångfald Främjar näringar som inte förbrukar naturresurser. Stärker hembygdskänslan och sociala strukturer. Positiva naturupplevelser som barn - främjar ett engagemang för hållbar utveckling som vuxen Mindre våld och kriminalitet Natur i och nära tätorten främjar företagande och ekonomisk utveckling

34 Närhet till kulturen Anknyter individen till traktens historia Ökad social samhörighet och integrering Minskad främlingsrädsla Alternativ till resurs- och energikrävande konsumtion. Motverkar tröstkonsumtion. Chans till hållbarare innehåll av den ekonomiska tillväxten Kreativa miljöer framgångsrikt näringsliv

35 Sju landmärken för hälsa och hållbarhet Mer kroppsrörelse i vardagen Mer frukt och grönt i kosten Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen

36 När vi bygger på det som får oss att må bra i grunden och inte bara för stunden, då bygger vi det hållbara samhället. Hållbar utveckling börjar där vi står. Johan Hallberg