Penningpolitiskt beslut April 2015 SABO:s Finansdag 2015-05-12 Vice riksbankschef Per Jansson
Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Årlig procentuell förändring respektive procent av arbetskraften 15-74 år, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken
Penningpolitiken har effekt - Inflationen stiger från låg nivå Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB
Uppgången i inflationen är bred Livsmedelspriser Varupriser Tjänstepriser Årlig procentuell förändring. Streckade linjer anger historiskt genomsnitt januari 2000 - mars 2015. Källa: SCB
Inflationsförväntningarna har också stigit Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer, procent. Källa: TNS Sifo Prospera
För att försäkra oss om att inflationen fortsätter stiga Köper mer statsobligationer 40-50 mdr t.o.m. september Sänker räntebanan Reporäntan kvar på -0,25 Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
Konjunkturen i omvärlden förbättras Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken
Svag krona ännu en tid ger stöd åt inflationsuppgången Konkurrensvägd nominell växelkurs, KIX, index, 1992-11-18 = 100. Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
Goda förutsättningar för att inflationen ska stiga mot målet Lågt ränteläge i Sverige Starkare konjunktur i omvärlden Svagare krona Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Orosmoln Centralbanker i otakt?? Låg inflation länge Hur snabbt stiger inflationen?? Snabb förstärkning av kronan - en risk för inflationsuppgången Osäkerhet kring utvecklingen i omvärlden
Relativt små förändringar av inflationsprognosen KPIF-inflation. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Hög beredskap att göra mer om så krävs Begränsad tolerans för låg inflation Redo att agera även mellan ordinarie möten Utöka köpen av statsobligationer Sänka reporäntan och reporäntebanan Låna ut till företag via banker Valutainterventioner
Viktigt att värna inflationsmålet Har skapat stabila spelregler för pris- och lönebildningen sedan 90-talet Man ska kunna lita på att inflationsmålet uppfylls Skapar förutsättningar för en god och långsiktigt hållbar tillväxt Men Hushållens skulder och bostadsmarknaden en risk under lång tid Det låga ränteläget kan leda till överdrivet risktagande Åtgärder för att minska riskerna brådskar
Lågt bostadsbyggande i Sverige Antal färdigställda bostäder 120 000 120 000 100 000 100 000 80 000 80 000 60 000 60 000 40 000 40 000 20 000 20 000 0 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Småhus Flerbostadshus (HR + BR) Hyresrätt Bostadsrätt Nettotillskott genom ombyggnad Befolkningsökning 0 Källor: SCB och Riksbanken
Stor bostadsbrist i kommunerna och framförallt brist på hyresrätter Antal kommuner av totalt 290 2010 2011 2012 2013 Hyresrätter 220 231 242 246 Bostadsrätter 97 89 100 86 Småhus 85 81 66 50 Bostäder, totalt 118 126 135 126 Källa: Boverket, Bostadsmarknadsenkäten
Riskfylld utveckling på bostadsmarknaden och för hushållens skuldsättning Huspriser Årlig procentuell förändring Utlåning till hushåll Källor: Valueguard och SCB
Justerad konsumtionstillväxt 2007-2012 En hög skuldkvot gör konsumtionen känsligare för störningar 10 CZE 10 MEX 5 0-5 SVK HUN FRA SVN AUT BEL FIN DEU AUS CAN USA KOR SWE JPN ITA EST PRT GBR ESP CHE IRL NOR NLD 5 0-5 DNK -10-10 0 100 200 300 400 Hushållens skuldkvot 2007, procent Anm. Den justerade konsumtionsökningen är uträknad som faktisk konsumtionsökning minus det bidrag från skuldtillväxt, bytesbalans och konsumtionstillväxt som följer av regressionen: justerade konsumtionsökning = konsumtionsökning ( 0,97*skuldtillväxt + 0,38*bytesbalans + 2,10*konsumtionstillväxt). Källor: OECD och Riksbanken
Det låga ränteläget innebär också andra risker Börsutveckling 120 Emissioner på den svenska marknaden för företagsobligationer Emissionsvolymer, miljarder kronor 120 100 100 80 80 60 60 40 40 20 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet 0 Källor: Dealogic, Macrobond, Morgan Stanley Capital International, Standard & Poor's och STOXX Limited
Samhällsekonomiskt välfungerande lönebildning Årlig procentuell förändring 15 15 Nominallön Reallön 10 1970-1997 Medel: 8,0 Stdav: 3,0 10 5 1998-2014 Medel: 3,3 Stdav: 0,6 5 0 1970-1997 Medel: 0,9 Stdav: 2,6 1998-2014 Medel: 2,2 Stdav: 1,1 0-5 70 75 80 85 90 95 00 05 10-5 Källor: Medlingsinstitutet och SCB