Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande Sven Persson professor Malmö högskola
Mina uppdrag Forskningsöversikt (VR, Skolforskningsinstitutet) pedagogiska relationer i förskolan Forskningsöversikt (VR) förskolans likvärdighet Forskning lyfter (Skolverket) Nationell forskarskola FoBaSM Utvecklingarbete i Kungsbacka Forskningsledare I Malmö stad
Upplägg 1. Professionell kunskap vad är det? 2. Forskning om förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Kvalitetens brännpunkt. 3. Pedagogisk dokumentation 4. Slutsatser
Professionell kunskap - Skolverkets definitioner Utbildning och undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Begreppet vetenskaplig(t) grund/förhållningssätt innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ska vara kunskapskällor som kompletterar varandra.
Professionell kunskap?
Våra praktiska erfarenheter - förtrogenhet i handling Införlivande i oss själva. Något ges en speciell innebörd i vårt inre referenssystem Förmågan att urskilja det väsentliga i en situation. En sådan förmåga kräver förtrogenhet, tyst kunskap, något som redan är en vardaglig erfarenhet. Det är förtrogenheten som gör att vi kan handla på rätt sätt vid rätt tillfälle (och tvärtom). Vi kan sätta oss in i andras ståndpunkter, erfarenheter och upplevelsevärldar.* * Grimen, 2008
Vad kan skapa en förändring av förtrogenhetskunskapen? Om människor utsätts för det vanliga brukar de förbli desamma. Om de möter något ovanligt kan detta ovanliga framkalla en förändring. Om det nya de möter är (alltför) mycket ovanligt stänger de av för att inte bli påverkade (Andersen (1994, s 49).
Förtrogenhetskunskap Något vi bär med oss Vi vet mer än vad vi kan artikulera Kunskapen är förkroppsligad erfarenhet.
Hur gör vi för att se något annat än det vi är förtrogna med?.
Professionell kunskap genom att tolka egna handlingar Dokumentera er interaktion med barnen. Utveckla den egna förtrogenheten - se något nytt. Kollegialt lärande diskutera och tolka dokumentation tillsammans.
2. Vad vet vi? Tidiga insatser lönsamma Tidiga insatser i förskola är samhällsekonomiskt mycket lönsamma
Forskningsresultat: Hög kvalitet i interaktion mellan förskolepersonal och barn har positiv betydelse för barns sociala, kognitiva och emotionella utveckling och färdigheter påverkar och prognosticerar barns sociala och skolrelaterade förmågor påverkar barnens förmåga till självreglering och bidrar positivt till deras socio-emotionella utveckling påverkar barnens språkliga och kognitiva utveckling i positiv riktning påverkar barnens förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna
Vad vet vi? (2) Barns förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden. Barn från resursfattiga miljöer och utsatta barn drar störst nytta av att vistas i förskola Effekterna har visat sig vara stabila över en längre tidsperiod. Förskolorna måste vara av hög kvalitet
Vilka kompetenser är viktigast för förskolepersonal? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även tyst ), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter som sammantaget kan mobiliseras för effektiva handlingar.
Obemärkta kompetenser Professional competence must be seen as competence that involves all aspects of the work. Investment paradigm fokus på kvalificering, formella undervisnings-situationer. The unnoticed professional competence is reflected in welcoming the children in the morning, activities around mealtime and bedtime, changing nappies, dressing and undressing, cleaning up, etc. https://www.youtube.com/watch?v=qrx5ivqhera Ahrenkiel mfl (2014)
Kvalitet ett förhållande mellan process och struktur
Kvalitet en fråga om fixeringsbild
Vad vet vi? (3) Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education
Rapportens slutsats The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.
Vad menas med interaktion i rapporten? Metatänkande och specifikt innehåll (tex. matematik, språk) Varma och uppmutrande relationer mellan lärare och barn (den emotionella aspekten). Both the warm and responsive interaction style and learningfocused interactions also predict the persistence of gains into the school years. Interaktion pedagogiska relationer
Pedagogisk relation som dialog Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart tänkande) Dialogen är verbal och kroppslig Dialogen utmanar, frågar och undersöker
Bekräftelse alla handlingar har en intention Barnet strävar efter att bli förstått Din bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra/hur du känner dig! Barnets bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra? Ömsesidighet: Bekräftelse av att vi förstår varandra Din bekräftelse: Jag kan hjälpa dig så att du kan själv. https://www.youtube.com/watch?v=8wdrk4l7wyy&list=plpwxqg VAyGrxHG1Qqi6HENkvtFsSr2D1R
Bedömning? Utveckling och lärande är inte (I första hand) en bedömning av prestation Det är inte (I första hand) en positiv eller negativ reaktion på prestation Vad duktig du är! Eller Det här kan du inte!
Pedagogiska relationer
Ontologi: Människor är sammanflätade Jaget uppstår i relation Konsekvenser för utbildning Betoning av beroende snarare än autonomi och oberoende. Barnet förstår sig själv genom andra (viktiga) personer. Kommunikation och dialog är grundläggande för utveckling och lärande
Varför har vi betydelse för hur barn ser på sig själva? Då förskolepersonal betonar delaktighet, inflytande, kommunikation och engagemang så kan barn/elever utveckla uppfattningar om sig själva som delaktiga, engagerade och dugliga.
Expanderat lärande som potential Learners learn something that is not yet there. In other words, the learners construct a new object and concept for their collective activity and implement this new object and concept in practice (Engeström & Sannino, 2010, p. 2). Exemplet cirkeln Medforskande: naturvetenskap och teknik i förskolan https://www.youtube.com/watch?v=knsnco9nsbk
Lärande som variation dimensioner av variation och värden 1. Induktion bygger på likhet, tex att upptäcka cirklar i förskolan. Dimensioner av variation: cirklar Värden: färg, material etc 2. Kontrast bygger på skillnader, olikheter, tex att upptäcka former I förskolan. Dimensioner av variation: form Värden: cirklar, trianglar etc. Innebörder (trianglar) lärs genom kontrast, dvs genom att variera den avsedda egenskapen (form).
Vad karakteriserar en pedagogisk relation av hög kvalitet? Då förskolepersonal förmår ge barnen socialt, kognitivt och emotionellt stöd I situationen Strävan efter ömsesidig förståelse av situationen.
När sker de pedagogiska relationerna? Man kan inte skilja på situationer då barn lär sig från situationer då barn inte lär sig (Alva Myrdal)
Pedagogiska relationer (undervisning?) Emotionellt stöd Självförmåga Socialt stöd Samarbeta, kommunicera Kognitivt stöd Expanderat, delat o hållbart lärande
Vi behöver dokumentera och prata om de pedagogiska relationerna Hur studerar vi mellanrummet? Vad är det vi dokumenterar i de pedagogiska relationerna? Inkluderar oss själva
Pedagogiska relationer som emotionellt stöd Emotionellt stöd - självförmåga Emotionell närhet och lyhördhet Bekräftande av barnets känslor och duglighet. Budskap: jag vet att du duger, att du kan).
Pedagogiska relationer som kognitivt stöd Expanderat lärande. Delat hållbart tänkande Dekontextualisering av situation. Variera den avsedda egenskapen. Budskap: Jag är här för att hjälpa dig förstå och använda dina resurser.
Pedagogiska relationer som socialt stöd Stöd till kollaborativt lärande Stöd till kommunikation och dialog med andra barn o vuxna. Samspel och samvaro Budskap: Vi ska göra det här tillsammans
Hjälp mig så att jag kan själv (tillsammans med andra)
Frågor att ställa till dokumentationen (1) Hur får jag reda på vad barnet vill i situationen? Vilket stöd dominerar i denna situation? Finns alla dimensioner med? Emotionellt stöd: jag vet att du duger, att du kan. Kognitivt stöd: Jag är här för att hjälpa dig förstå. Socialt stöd: Vi ska göra det här tillsammans
Frågor att ställa till dokumentationen (2) Huvudfråga: uppstår en ömsesidig förståelse i situationen (delat hållbart tänkande)? Hur bekräftas barnets intention av dig? Jag förstår vad du vill göra! Hur bekräftas din intention av barnet? Vilka resurser använder barnen? Uppstår ömsesidig förståelse? motstånd, anpassning
Kognitivt stöd: frågor att ställa till dokumentationen Vad vill barnet förstå/kunna/göra? Vad undrar barnet över? Vad vill jag i situationen? Vet jag själv något om det som barnet undrar över? Vilka erfarenheter och resurser hjälper jag barnet att använda? Använder jag kontraster (olikheter) som dimensioner av variation? Ställer jag öppna/slutna frågor? Använder jag frågor som: Minns du hur du gjorde/tänkte när? Ger jag barnet svar direkt på vad hen undrar över/bollar jag tillbaka frågan? Undersöker vi tillsammans? Hur vet jag att barnet har förstått/kan själv?
4. Slutsatser
Förskolan har stor potential Det gäller att fokusera
Forskning visar att interaktionen är nyckeln
Formaliserad undervisning är inte effektiv för de yngsta barnens lärande
Hög kvalitet är samordnade handlingar mellan personal och barn
Vi behöver utveckla ett gemensamt professionellt spark för dessa relationer
Vi kan synliggöra och prata om vår förtrogenhet
Vi behöver dokumentera och använda begrepp för de pedagogiska relationerna Inkluderar oss själva i den pedagogiska relationen Vi sätter ord på de emotionella, kognitiva och sociala stöden i de pedagogiska relationerna
Skapa utrymme och tid för planering, diskussion, reflektion Pratar de om sin pedagogiska dokumentation?
Systematiskt kvalitetsarbete sker genom kollegialt lärande Stöd till kollegialt lärande och reflektion Förståelse av Teorier Begrepp Erfarenhet av Kunskaper om Handlingar