Varmt och gott eller. Jordbruk Jan Eksvärd. LRF Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp 1
Vad är hållbar utveckling? Uthållig utveckling är att förbättra livskvaliteten inom ramarna för jordens bärkraft (UNCED FN 1991). Ekologiska faktorer avser ekosystemens vitalitet och är grunden för allt levande, även för människan. Sociala faktorer avser de mänskliga systemen, våra värderingar och vår livsstil. Ekonomiska faktorer avser det vi människor producerar och hur vi använder och fördelar resurser. Våra värderingar avgör Principer för ökad ekologisk hållbarhet Ekosystemet är självorganiserande. Vi bör minska störningar och istället stödja ekosystemet. Förorena inte systematiskt eller irreversibelt Metaller, kemikalier, klimatgaser Förstör inte fysiskt, natur, biotoper, ekosystem systematiskt eller irreversibelt Asfaltering, markpackning, mullhalt, förstöra regnskog, Stödja ekosystemen Öka bördighet, öka bonitet, öka tålighet mot förändringar och därmed förmågan att producera mer ekosystemtjänster och varor 2
Ekologiskt fotavtryck WWF Globala Ekologiskt Fotavtryck 3
Mäta hållbar utveckling I produktionen t.ex. Skuggareal i produktionen Proteineffektivitet, energieffektivitet Kväveeffektivitet i jordbruk respektive samhälle Användning av ej hållbart vatten I konsumtionen t.ex. Kalorier mot behov Hälsosamma mängder av olika födoämnen Svinn Skuggareal i konsumtionen Mäta hållbar utveckling önskad riktning? Sociala hållbarhetsmått Arbetslöshet, sjukvårdskostnader, barnhälsa, integration, löneklyftor Komplettera BNP Välfärdsindex, Demokrati index, Korruptionsindex Stress-testa systemen 10 % ränta, 10 % inflation Fungerar hyresmarknaden? Beredskapsfrågan 4
Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa till ändrat klimat, minska utsläpp 5
Globala situationen 9-10 miljarder år 2050 Var ökar, var bor Ekonomisk utveckling Mark? Mer mat, bioeneregi Klimat: Södra Europa, Medelhavet Tillgång på fossil energi 6
Vilka kommer att ha (HAR) makten? 7
Nederbörd årsvis och på sommaren i Europa 2080-2099 jämfört med 1980-99 Hela året Sommaren Temperaturskillnad 1980-99 och 2080-2099 Hela året Sommar 8
Den globala matproduktionens utmaningar Nature Volume: 478, 2011, Pages: 337 342 doi:10.1038/nature10452 Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp 9
Kriterier för hållbara städer Arkitektur Kommunikationer Vatten Energi Människors trivsel, ledarskap För lite om Flöden av material - Mat - Avfall Rekreation Levande landsbygd Staden behöver För råvaror 200 ggr större yta För avfall 1000 ggr större yta Trygg leverans av mat och energi Jobb Kunskap om ekosystem Rekreation, Kulturminnen Inte bygga på åkermark 10
Skuggarealer för svensk livsmedelskonsumtion Import av kött ca 40 % 800 000 ha Import av foderprotein ca 70 150 000? Import av potatis, frukt, grönt ca 50? 150 000? Sverige har gott om vatten Använder inte tillgänglig jordbruksareal Brukar 2,6 milj ha, brukar inte 0,8 milj ha Riksdagen: Vi ska inte exportera miljöpåverkan Jordbruket nödvändigt för Livsmedel av många olika slag Hög säkerhet, god djuromsorg, låg miljöpåverkan Varierat öppet landskap Boende- och rekreationsmiljö Kulturvärden Ekosystemtjänster Bjälklagsarter, biologisk mångfald Att nyttiggöra tätorters avfall Leverera förnybar energi Att samtidigt binda kol 11
Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp 12
Rapport från JTI 2013: Vad händer med tillgången på mat? Plötsligt minskad tillgång på diesel - 25 % - 50 % -100 % Primärproduktionen, livsmedelsindustrin 13
14
15
Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp Hur agerar politikerna? Beror på Internationella överenskommelser Väljarnas vilja Ekonomisk utveckling? Kommer att styra utsläpp av växthusgaser Kommer att investera i förnybar energi Kommer att stötta effektiviseringar I tid? Ekologiskt, Socialt, Ekonomiskt hållbart 16
Län, kommuner, företag, enskilda agerar redan Politikens roll Underlätta för företag och enskilda att göra rätt Se till att strukturer och samhällssystem funkar Stötta forskning om alternativ Säkra rimligt trygg social och ekonomiskt utveckling - Beredskapen Uppmärksamhet på strukturer som knakar Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp 17
Växthusgasutsläpp och livsmedel 12 ton CO 2 -ekv per svensk och år 10 8 6 4 2 0 Hushållen Livsmedel Dagens konsumtionsutsläpp Framtidens konsumtionsutsläpp Källa: Naturvårdsverket (2012) Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. 18
Växthusgasutsläpp och livsmedel 12 ton CO 2 -ekv per svensk och år 10 8 6 4 2 0 Hushållen Livsmedel Dagens konsumtionsutsläpp Framtidens konsumtionsutsläpp Källa: Naturvårdsverket (2012) Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Globala trender för mänskliga utsläpp, CO 2 e 19
Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden Möjliga utsläppsminskningar från produktion och konsumtion till år 2050 SJV UTSLÄPP Utgångsläge kg CO2-e/person och år ca 2 kg CO2-e Produktion - 30 % = 0,6 ger 1,4 Meny Kostråd - ca 45 % = 0,9 till 1,1 ger 1,0 till 1,2 Klimatsmart - 55 % till 70 % ger 0,6 till 0,9 Chalmers Produktion - 50 % ger 1 Vegan kost - 80-85 % ger 0,3 0,4 Rimligt - 65 % ger 0,7 20
Förändringar i matvalen till två alternativa menyer - jämfört med dagens intag Kostråd Klimat Kött - 20 % - 50 % Mjölk, fil, yoghurt + 10 % - 35 % Fisk + 10 % + 35 % Potatis och rotfrukter + 70 % + 90 % Grönsaker, frukt och bär + 10 % + 70 % Bröd + 20 % + 50 % Jordbruksverket, 2013 LRFs klimatcertifiering minskar utsläpp av växthusgaser Nötkött 7 % Griskött 10 15 % Kyckling och ägg 8 % Växtodling 10 15 % Växthusodling 80 90 % Odlad lax 2 % Torsk 40 % Källa: Rapporter på www.klimatmarkningen.se 21
22
Hur ser kostråden ut? Ät mer grönsaker och hel spannmål Ät blandat Minska svinnet Håll ner kött konsumtionen Välj mat som klarar kraven (klimat, sundhet, djuromsorg) Är mindre fett, salt och socker LiveWell 2013 23
Kött och klimat Åtgärder både i produktion och konsumtion Hållbar köttproduktion Effektivitet i alla led Oberoende av fossil energi Agro-forestry, Alan Savory? Hållbar köttkonsumtion Välja kött Kostrekommendationer Minska svinn Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat klimat, minskade utsläpp 24
Anpassa gården Ändrat klimat www.gradvis.se Tänk igenom beslut som påverkar företaget under lång tid - Dränering, Avlopp - Byggnader, vägar Vad vill konsumenter och politiker äta? Minskade utsläpp Effektivisera Ställa om till förnybart Leverera förnybar energi Hur påverkas foderproduktionen? Ökad avkastning från gräsmarker Längre betessäsong Högre andel klöver i vallen Intensivt regnade Utegångsdjur Torrperioder Markpackning? 25
Ändringar i djurhållningen Jordbrukets utsläpp av klimatgaser 7 % 9 % 7 % 3 % 35 % 19 % 20 % Ca 14 milj ton CO2 - e Jordbruksverket, JTI 2010 26
De stora energi posterna Växtodling Diesel Olja, el för uppvärmning Kväve Djurhållning El och diesel Diesel i växtodlingen Kväve Sparsam körning Energikartläggning N-balans Energikartläggning, sparsam körning Sparsam körning N-balans Vad kan 20 % resurseffektivisering ge? Kostnad för diesel, el, kväve mm ca 8 mdr per år Som helhet 20 % av 8 mdr = 1,6 mdr 23 % ökat överskott 625 kr/ha 27
Mäta hållbar utveckling I produktionen t.ex. Skuggareal Proteineffektivitet, energieffektivitet Kväveeffektivitet jordbruk respektive samhälle Användning av ej hållbart vatten I konsumtionen t.ex. Kalorier mot behov Hälsosamma mängder av olika födoämnen Svinn Skuggareal i konsumtionen Vilken efterfrågan finns/kan ses? Klimatsmart mat Närproducerat Ekologiskt Lokalt förädlat har ett mervärde Grönsaker, frukt, bär Fler djurslag, klimatsmart producerade Turism 28
Bidrag till växthuseffekten från äpplen konsumerade i Sverige men odlats i olika länder 600 transport odling 500 g CO2 /kg äpple 400 300 200 100 0 Sverige Frankrike Nya Zeeland Källor: SIK-Rapport 683 Matforum 27 September 2007 Vilken broccoli väljer du? Källor: Sthlms Konsumentförening, SIK, 2006 1 kg frysta broccolibuketter Matforum 27 September 2007 29
Är träd för energi intressant? Exemplet från Sala 30
Biogasrapport om potential för gödsel och vall Sammanfattning Biogaspotentialen från gödsel cirka 3 TWh/år Den praktiska biogaspotentialen från gödsel om metanreduceringsstöd cirka 1,0 1,5 TWh om värme från kraftvärmen kan nyttjas 100 200 anläggningar kräver 2,6 5,4 miljarder kr Av praktisk potential kan 20 40 % gå till kraftvärme och 60 80 % till fordon Ett stöd för vall till biogas bedöms inte leda till att vall används för produktion av biogas i någon större omfattning Risktesta ekonomiskt Möjligheter för jordbruket i Jämtland 1 ha / person 2 mån längre växtperiod Fler grödor Grönsaker, frukt, bär Lokal energi Spillvärme Samarbete 31
Grundbultar Göra det enkelt En förändring över tiden hur vill vi ha det? Ha koll på ändrade värderingar, drivkrafter, öppna fönster Visa praktiskt hur förändringen kan ske Policys Forskning Konkret i vardagen Jordbrukets positiva bidrag Lösningar att minska utsläpp och klara miljömål Effektiviseringar i hela matkedjan Biogasproduktion Agroforestry Kött, bioenergi, öppet landskap, biologisk mångfald Matgrisar, mathästar Mer närproducerat protein Måttlighet i ätandet (SJV 2009:20) Mäta hållbar utveckling på företagsnivå och på menyn 32
Jordbruket nödvändigt för Livsmedel av många olika slag Hög säkerhet, god djuromsorg, låg miljöpåverkan Varierat öppet landskap Boende- och rekreationsmiljö Kulturvärden Ekosystemtjänster Bjälklagsarter, biologisk mångfald Att nyttiggöra tätorters avfall Leverera förnybar energi Att samtidigt binda kol 33