Enköping växer 2015-2024 Foto: Getty Images Befolkningsprognos Enköpings kommun
Sammanfattning Enköpings kommuns befolkning beräknas öka med cirka 5 000 invånare och 13 procent, från 40 656 år 2013 till cirka 45 800 invånare år 2024. Till följd av att kommunen arbetar med fl era stora planprojekt som beräknas generera bostäder inom några år når befolkningsökningen sin kulmen under åren 2018-2019. Befolkningsökningen består av både nyfödda barn och nyinfl yttade personer. Under prognosåren beräknas barnafödandet öka stabilt. Antalet födda beräknas öka snabbare än antalet döda vilket ger ett positivt och stigande födelsenetto genom hela prognosperioden. Liksom befolkningsökningen når infl yttningen sin kulmen under åren 2018-2019 för att minska under år 2020 och sedan öka igen under prognostidens senare år. Även fl yttningsnettot förblir positivt under hela prognosperioden men är som högst under år 2019. De stora barnkullar som föddes under 1990-talet kommer själva få barn under prognosperioden. Det gör att antalet barn i förskoleålder ökar under prognosperioden. Även antalet barn i grundskoleålder beräknas öka under prognosåren. Det ställer krav på kommunen då behovet av förskole- och skolplatser lär öka. Antalet barn i gymnasieålder beräknas minska fram till och med år 2017 för att sedan åter öka. Andelen invånare i arbetsför ålder (20-64 år) beräknas öka stabilt med cirka 7 procent under prognosperioden. Andelen äldre (65- år) beräknas öka betydligt fortare med cirka 20 procent under prognosperioden. Detta innebär en ökad försörjningskvot, något som kan komma att innebära utmaningar för sjuk- och omvård i kommunen. Av kommunens tätorter är det Enköping, Haga, Grillby, Bredsand och Skolsta som växer medan Fjärdhundra, Örsundsbro, Hummelsta och Lillkyrka beräknas ha en negativ befolkningsutveckling. Till följd av fl era större bostadsprojekt inne i Enköpings tätort, så som Kyrkoherdens fi skevatten, Bahco och Sadelmakaren beräknas stadsdelarna Herrgården/Fanna, Korsängen och centrum växa mest. Samtliga stadsdelar beräknas ha en positiv utveckling.
Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning BEFOLKNINGSUTVECKLING 4 Ökning av antalet barn och äldre 4 Befolkningsökning i hälften av tätorterna 5 Centrum sticker ut 5 UTFALL JÄMFÖRT MED TIDIGARE PROGNOS 6 Förändring jämfört med förra årets prognos 6 PROGNOSMETOD 7 Osäkerhet i prognosen 7 Födda och döda 7 In- och utfl yttning 7 Nya bostäder 7 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 9 Totalbefolkning 9 Befolkningsökning 10 Folkmängd i ettårsklasser 10 Befolkningsstruktur 13 Utveckling i kommunens olika delar 14 Enköpings stadsdelar växer 15
Befolkningsutveckling 2013 Vid årsskiftet 2013/2014 hade Enköpings kommun 40 656 invånare. Det ger en befolkningsökning på 307 personer från år 2012 då kommunen hade 40 349 invånare. Under 2013 föddes det 434 barn och 382 personer avled vilket innebär ett födelseöverskott på 52 personer. Under året fl yttade 2 050 personer till kommunen medan 1 795 fl yttade från kommunen vilket medför ett fl yttningsnetto på 255 personer. Folkökningen för år 2013 ligger en bit under medelvärdet för befolkningsökningen de senaste åren (2009-2012) som legat på cirka 340 invånare per år. Tabell 1. Befolkningsförändring för åren 2009-2013 (Källa:SCB) År Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök. 2009 39 360 421 401 20 1 843 1 480 363 382 2010 39 759 386 389-3 1 972 1 570 402 399 2011 40 015 423 407 16 1 839 1 605 234 256 2012 40 349 477 372 105 1 913 1 683 230 334 2013 40 656 434 382 55 2 050 1 795 255 307 Ökning av antalet barn och äldre Den största förändringen i Enköpings kommuns befolkningsstruktur gäller antalet ungdomar i gymnasieålder (16-18 år) som har minskat med hela fyra procent på ett år. Den största ökningen fi nns i grupperna unga vuxna (19-29 år) och antalet äldre (65-74 år samt 75- år) som har ökat med mellan 2-4 procent var. Kommunens befolkningsutveckling ligger i linje med rikets och övriga Europas utveckling där andelen pensionärer ökar. Begreppet försörjningskvot kan användas för att beskriva hur åldersstrukturen påverkar samhällsekonomin. Försörjningskvoten kan räknas ut genom att ställa den totala befolkningen till antalet personer i yrkessam ålder (20-64 år). År 2013 var kommunens försörjningskvot 1,75 vilket innebär att en yrkessam person försörjer 1,75 personer. Den optimala siffran skulle här vara att en person försörjer 1,0 personer. Totalt ökade befolkningen med 0,8 procent mellan åren 2012 och 2013. Tabell 2. Befolkningsstruktur i Enköpings kommun 31 december 2012 och 2013 (Källa: SCB) Ålder 2012 2013 Förändring antal Förändring procent 0-5 2 760 2 795 35 1,3 6-15 4 642 4 667 25 0,5 16-18 1 578 1 516-62 -4,0 19-29 5 338 5 505 167 3,1 30-39 4 327 4 276-51 -2,1 40-64 13 567 13 523-4 -0,3 65-74 4 629 4 794 165 3,7 75-3 508 3 580 72 2,1 Total 40 349 40 656 307 0,8 4
Befolkningsökning i hälften av tätorterna Mellan åren 2012 och 2013 ökade befolkningen i Skolsta, Enköping, Grillby och Örsundsbro. I både Fjärdhundra och Lillkyrka var befolkningsantalet densamma från år 2012 till 2013. I Hummelsta minskade befolkningen med nästan två procent. Även på landsbygden minskade befolkningen något till år 2013. Tabell 3. Befolkning i kommunens tätorter 31 december 2012 och 2013 (Källa: SCB) Tätort 2012 2013 Förändring antal Förändring procent Enköping 21 589 21 890 301 1,4 Fjärdhundra 905 905 0 0 Grillby 969 981 12 1,2 Hummelsta 1 020 1 003-17 -1,7 Lillkyrka 297 297 0 0 Örsundsbro 1 853 1 865 12 0,6 Skolsta* 125 130 5 4 Landsbygd 13 591 13 585-6 -0,04 Centrum sticker ut Det är framför allt i centrum som befolkningen ökade under åren 2012 till 2013. Den positiva befolkningsutvecklingen i centrum kan bland annat förklaras med bostadsprojektet i kvarteret Hökaren som genomfördes under åren 2012-2013. I stadsdelen Galgvreten/Lillsidan genomfördes bostadsprojektet Västerbacken där det sista av tre fl erbostadshus stod färdigt under 2013. På Korsängen tillkom 22 lägenheter då Enköpings hyresbostäder (EHB) byggde om Folkets hus till ungdomsbostäder. Tabell 3. Befolkning i stadsdelar 31 december 2012 och 2013 (Källa: SCB) Stadsdel 2012 2013 Förändring antal Förändring procent Centrum 2 218 2 370 152 6,9 S:t Ilian 2 768 2 782 14 0,5 Galgvreten, Lillsidan 4 889 4 961 72 1,5 Munksundet, Gröngarn 2 833 2 890 57 2 Romberga 2 067 2 083 16 0,8 Korsängen 1 387 1 431 44 3,2 Fanna, Herrgården 2 194 2 194 11 0,5 Bergvreten, Gånsta 3 170 3 168-2 -0,06 * Statistiska centralbyråns (SCB) definition av en tätort är en ort med över 200 invånare. Då Skolsta är en av orterna i kommunen som analyseras i det pågående ortsanalysarbetet har Skolsta tagits med i den här tabellen trots att den inte är någon tätort enligt SCB:s definition. 5
Utfall 2013 jämfört med tidigare prognos Befolkningsprognosen för år 2013 var indelad i tre alternativ: hög, medel och låg. Skillnaden mellan alternativen är att de har beräknats utifrån olika antaganden om förväntad nivå på nyproduktion av bostäder. Alternativ hög har beräknats utifrån en förväntad nyproduktion på cirka 330 bostäder per år, alternativ medel på cirka 250 bostäder per år och alternativ låg på ett antagande om cirka 150 bostäder per år. Den verkliga folkmängden för år 2013 var 40 656 vilket stämmer bäst överens med den höga prognosens folkmängd på 40 700. Utfallet för antalet födda barn hänger ihop med prognosens antagande. Det som framför allt skiljer utfallet från prognosen är antalet in- och utfl yttare. Det verkliga fl yttnettot från 2013 stämmer bäst överens med medelprognosens 233 personer jämfört med utfallets 255. Däremot ligger utfallet cirka 200 personer över vad gäller infl yttning till kommunen och nästan 200 över gällande utfl yttningen från kommunen jämfört med prognosens medelalternativ. Även på det höga prognosalternativet skiljer det cirka 100 respektive 200 invånare gällande in- och utfl yttning till kommunen jämfört med utfallet. År 2013 var den verkliga folkökningen 307 personer något som bäst kan jämföras med den höga prognosens folkökning på 349 personer. Tabell 5. Utfall 2012 jämfört med tidigare prognos (Källa: SCB) Prognos/utfall Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök. Utfall 40 656 434 382 55 2 050 1 795 255 307 Prognos Hög 40 700 424 403 21 1 931 1 603 328 349 Prognos Medel 40 475 420 402 18 1 827 1 594 233 251 Prognos Låg 40 287 417 402 15 1 711 1 590 121 136 Förändring jämfört med förra årets prognos Förra årets befolkningsprognos, för år 2014-2023, var betydligt försiktigare än den här prognosen. Enligt den förra befolkningsprognosen skulle vi vara 43 918 år 2023 jämfört med den här prognosens 45 327 samma år. Anledningen till att den förra prognosen var försiktigare kan ha fl era anledningar som exempelvis att vi visste mindre om kommande exploateringsprojekt och att infl yttningen beräknades lågt. Anledningen till att den här befolkningsprognosen har gjorts vassare är framför allt att kommunens befolkning överskred prognosen för år 2014 redan efter att halva året hade gått. 6
Prognosmetod Det är fyra faktorer som påverkar folkmängden och befolkningsstrukturen: fruktsamhet (antal födda), dödlighet (antal avlidna) samt infl yttning och utfl yttning. Prognosen utgår ifrån befolkningen den 31 december år 2013. Därefter skrivs prognosen fram ett år i taget. Antaganden görs om antal födda, antal döda samt antal in- och utfl yttare till kommunen. Osäkerhet i prognosen Ekonomisk konjunktur, arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring med mera har en direkt inverkan både på hur människor fl yttar och i barnafödandet. Det svåraste i framtagandet av en befolkningsprognos är beräkning av in- och utfl yttning. En viktig faktor i beräkningen av in- och utfl yttning är nämligen nyproduktionen av bostäder, som i sig är en av de största osäkerheterna i prognosarbetet. Byggprojekt tenderar att försenas samtidigt som planerade projekt inte alltid förverkligas. Födda och döda Antal barn som föds beräknas utifrån antalet kvinnor i barnafödande ålder i kommunen samt andelen kvinnor som föder barn. År 2013 var fruktsamheten i Enköping fem procent högre än i riket. Det innebär att fruktsamheten var 1,98 barn per kvinna i Enköping och 1,89 i riket. Antagandena för fruktsamhet beräknas utifrån ett medelvärde av fruktsamheten under de senaste åren varpå Enköpings kommuns fruktsamhet beräknas ligga cirka fem procent över rikets under hela prognosperioden. Antalet avlidna beräknas genom att ålders- och könsspecifi ka dödsrisker appliceras på befolkningen. Enköpings kommuns dödsrisker beräknas följa rikets. I genomsnitt beräknas cirka 530 barn per år födas under prognosperioden. Antal döda beräknas ligga på cirka 400 personer per år, en siffra som beräknas öka mot slutet av prognosperioden. Födelsenettot beräknas därmed ligga på plus under hela prognosperioden. In- och utflyttning Människors möjligheter att fl ytta in och ut från kommunen påverkas bland annat av nybyggnation av bostäder. Ålders- och könsfördelningen på infl yttarna beräknas utifrån hur det sett ut under de tre senaste åren. Flyttbenägenheten är som störst i åldersintervallet 20-35 år. Antal personer som fl yttar ut från kommunen beräknas genom utfl yttningsrisker, det vill säga medelvärdet av benägenheten att fl ytta per ålder och kön. Kvinnor fl yttar i lägre ålder än män både till och från kommunen. Under prognosperioden beräknas cirka 2 170 per år fl ytta in till kommunen medan cirka 1 820 beräknas lämna kommunen. In- och utfl yttningen beräknas vara stabil och därmed beräknas fl yttningsnettot vara positivt under hela prognosperioden. Nya bostäder Bostadsbeståndet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Antaganden om byggandet under prognosperioden är av största vikt för resultatet av prognosen och därför har en gemensam bedömning av bostadsbyggandet de kommande åren gjorts tillsammans med representanter från plan- och utvecklingsavdelningen och mark- och exploatering samt samhällsbyggnadsförvaltningens chef. 7
Förseningar av byggprojekt är vanliga och planerade projekt förverkligas inte alltid. Detta har stor inverkan på prognosens utfall och utgör därför den största osäkerheten i prognosarbetet. På grund av den stora osäkerheten sträcker sig antagandet om nybyggnation endast fram till och med år 2019 och därmed gör även befolkningsprognosen på delområdesnivå det. Detta då det framför allt är nybyggnationen som påverkar variationen av befolkningstillväxt i olika områden. Enligt senaste bedömning (december 2014) kommer cirka 2 400 bostäder att färdigställas under åren 2015 2019, det vill säga cirka 480 bostäder per år. I dagsläget pågår planeringen av många stora exploateringsprojekt varpå antagandet om nybyggnation visar på ett fåtal producerade bostäder under prognosperiodens första år för att sedan öka. En fjärdedel av dessa bostäder är småhus och tre fjärdedelar är lägenheter i fl erbostadshus. De fl esta bostäderna byggs inom Enköpings tätort. Det gäller speciellt lägenheter i fl erbostadshus. I prognosen antas cirka 30 bostäder per år byggas på privat mark på landsbygden. I de övriga tätorterna är det främst i Grillby, Skolsta och Örsundsbro som nya bostäder planeras. Bildtext: Vy över Drottninggatan och Vårfrugatan i Enköpings tätort. Foto: Kommunens bildarkiv 8
Befolkningsprognos 2015-2024 I detta avsnitt redovisas befolkningsprognosen för tioårsperioden 2015-2024. Tidigare prognoser i Enköpings kommun har redovisats ända fram till 2030, samma år som kommunens vision är att vi ska vara 50 000. Anledningen till att aktuell prognos endast sträcker sig till 2024 är att osäkerheterna i prognosen ökar för varje år. Infl yttning och nyproduktion av bostäder är faktorer som är överblickbara för kommunen i cirka 5-10-års perspektiv. I de längre tidsperspektiven är det mycket svårt för kommunen att förutse vilka bostadsprojekt som kommer initierats av den privata marknaden. Kommunen kan självfallet bereda väg för projekt genom planberedskap och aktiv dialog med exploatörerna, men det fi nns stora osäkerheter i att förlita sin långsiktiga befolkningsprognos på dessa grunder. I en omvärldsbevakning konstateras även att majoriteten av kommunerna arbetar med en befolkningsprognos på 10 år. Totalprognos Tabell 6. Totalprognos 2015-2024 (Källa: SCB) År 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Summa 41 500 41 921 42 356 42 848 43 555 43 832 44 321 44 820 45 327 45 842 Diagram 1. Befolkningsutveckling 1968-2024 (Källa: SCB) Folkmängden beräknas öka med 5 186 personer från 2013 (vilket är det senaste året det fi nns fastlagd statistik för 40 656 personer) till år 2024 då folkmängden beräknas vara 45 842. 9
Prognos jämfört med visionen Enligt denna prognos är antalet invånare i Enköpings kommun 49 047 personer år 2030. Det är 53 personer färre än visionen. Rent beräkningsmässigt kommer dock den differensen minska för varje ny prognos som tas fram då man för varje år som vi kommer närmre målåret vet mer om infl yttningstendenser och bostadsbyggande. Befolkningsökning Som tidigare beskrivits påverkas kommunens befolkningsantal av fyra parametrar: födda, döda, infl yttade och utfl yttade. Så här beräknas förändringen se ut för 2015-2024. Tabell 7. Befolkningsprognos utifrån parametrarna födda, döda, infl yttade och utfl yttade (Källa: SCB) År Folkm. Födda Döda Födnetto Infl ytt. Utfl ytt. Flyttnetto Folkök. 2015 41 500 497 390 107 2 054 1 755 299 406 2016 41 921 506 392 114 2 075 1 769 306 420 2017 42 356 515 395 120 2 096 1 781 315 435 2018 42 848 524 399 125 2 160 1 793 367 492 2019 43 355 533 402 131 2 185 1 808 377 508 2020 43 832 540 406 134 2 167 1 825 342 476 2021 44 321 546 409 137 2 192 1 840 352 489 2022 44 820 552 414 138 2 216 1 855 361 499 2223 45 327 558 419 139 2 241 1 872 369 508 2024 45 842 564 424 140 2 266 1 891 375 515 Diagram 2. Befolkningsförändring 1968-2024 (Källa SCB) Folkmängd i ettårsklasser I tabellen nedan kan utläsas antal invånare inom varje åldersklass under de tio prognosåren. För att följa en ålderskull ska tabellen läsas diagonalt. 10
Ålder 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 0 497 506 515 524 532 539 546 552 558 563 1 512 522 531 541 550 558 565 572 578 584 2 479 525 535 546 555 564 572 579 586 592 3 534 493 538 548 559 568 576 584 592 599 4 466 544 505 549 559 569 578 587 595 602 5 472 476 551 515 557 567 577 586 594 602 6 506 479 483 557 522 563 573 582 591 600 7 485 512 485 490 562 527 567 577 587 596 8 465 491 516 491 496 566 533 572 582 591 9 514 471 496 522 498 502 570 538 577 586 10 480 519 476 502 527 503 508 574 543 581 11 489 485 524 482 508 532 509 514 579 549 12 496 494 490 528 488 512 536 514 519 582 13 483 500 498 494 532 493 517 540 519 524 14 487 487 504 502 499 535 497 521 544 523 15 461 491 491 508 506 503 538 502 525 548 16 454 465 494 494 511 509 507 541 506 528 17 433 456 468 495 497 512 511 509 541 508 18 486 436 458 470 496 497 511 510 510 540 19 481 487 442 463 475 497 499 512 512 513 20 542 486 492 453 473 483 504 507 518 519 21 540 543 494 503 470 486 496 515 518 528 22 528 544 547 507 516 486 501 511 527 531 23 542 532 548 552 518 526 501 515 524 539 24 557 544 536 552 557 527 535 514 527 536 25 570 556 546 541 557 560 535 543 525 538 26 517 565 554 547 544 557 561 540 547 533 27 512 515 559 551 545 542 555 559 540 548 28 479 509 512 552 546 541 539 550 555 539 29 462 479 506 511 547 541 537 536 547 551 30 431 466 482 507 512 544 540 536 536 546 31 421 439 471 487 511 515 545 541 539 539 32 432 432 449 480 496 517 521 549 546 545 33 398 443 443 460 490 504 525 529 555 553 34 404 411 453 454 471 499 512 532 536 562 35 447 416 423 464 465 480 508 521 540 544 36 439 457 428 436 475 476 491 518 531 549 37 430 451 468 442 449 487 488 502 528 541 38 429 442 462 479 455 462 498 499 513 539 39 479 440 452 473 489 465 473 508 509 523 40 482 487 449 462 482 498 475 482 516 518 41 551 488 493 457 470 489 505 483 490 523 42 518 554 493 499 465 477 495 510 490 497 43 589 522 556 499 504 471 483 501 516 497 44 609 590 526 560 504 510 478 490 508 522 45 550 610 593 531 564 510 516 485 497 514 46 557 554 612 596 536 568 516 522 492 504 47 573 560 556 613 598 540 571 521 527 499 48 644 574 561 558 613 598 542 573 525 531 49 563 641 572 561 558 611 597 543 573 527 50 605 562 637 571 561 558 609 596 544 573 51 609 603 561 634 571 560 558 608 595 545 11
52 550 607 602 561 632 571 561 559 608 595 53 542 550 605 601 561 631 571 562 560 608 54 529 542 550 604 600 561 629 572 563 561 55 502 529 541 550 603 598 561 627 572 563 56 538 503 529 542 550 601 597 561 626 572 57 544 538 504 530 542 550 601 597 562 625 58 496 544 538 505 531 543 551 600 596 563 59 524 495 542 536 506 530 542 550 598 595 60 487 521 494 540 534 504 529 540 548 595 61 501 485 519 492 537 532 503 527 538 546 62 472 499 483 516 490 534 529 501 524 536 63 484 470 495 481 513 488 531 527 499 522 64 433 480 467 492 478 510 486 528 524 497 65 524 431 478 465 490 476 507 484 525 521 66 554 520 430 476 464 488 475 505 483 523 67 524 550 518 431 475 464 487 475 504 483 68 573 521 547 515 431 475 464 486 475 503 69 542 567 517 542 512 430 473 462 484 473 70 545 535 560 511 536 507 427 469 459 480 71 529 537 527 551 504 528 500 423 464 454 72 459 519 527 518 542 497 520 493 418 458 73 431 451 510 518 509 532 489 512 485 413 74 379 423 442 500 508 500 523 481 503 478 75 359 371 414 433 490 498 490 512 472 494 76 325 350 362 404 423 478 486 479 501 462 77 313 317 341 353 394 412 466 474 467 488 78 306 303 307 331 342 382 400 452 460 454 79 257 296 293 297 320 331 369 387 438 446 80 248 248 284 282 286 308 319 355 372 422 81 238 237 237 272 270 274 295 306 341 357 82 215 226 226 226 259 258 262 281 292 325 83 200 203 214 214 215 245 244 248 267 277 84 196 187 191 201 201 202 230 229 233 251 85 148 182 173 177 186 186 188 214 214 217 86 166 136 167 159 163 171 172 174 197 197 87 141 149 123 151 144 148 156 156 158 179 88 108 126 133 110 135 129 132 139 140 142 89 103 95 111 117 97 119 113 117 123 124 90 97 89 83 96 101 84 104 99 102 107 91 82 82 76 70 82 86 72 89 84 87 92 71 68 68 63 59 68 71 60 74 70 93 50 58 55 55 51 47 55 58 49 61 94 44 39 46 43 43 40 37 44 46 39 95 27 34 30 35 33 33 31 29 34 35 96 20 20 25 22 26 25 25 23 22 25 97 14 15 15 18 16 19 18 18 17 16 98 11 10 10 10 12 11 13 12 12 12 99 4 8 6 7 7 8 7 9 8 8 100-w 6 6 9 10 11 11 12 12 14 14 12 11
Befolkningsstruktur Barngruppen är den dominerande åldersgruppen I början av prognosperioden är den största åldersgruppen 40-49-åringarna, vid prognosperiodens slut är dock antalet barn i åldern 0-9 år den största åldersgruppen. Även åldersgruppen 50-59 år ökar. Åldersgruppen 80- är betydligt mindre än de övriga åldersgrupperna, däremot är det den gruppen som ökar mest procentuellt under hela prognostiden. Diagram 3. Prognos över befolkningsökningen för olika åldersgrupper under åren 2015-2024 Nästan 3 000 barn i förskoleålder år 2024 Befolkningsprognosen visar på en fortsatt ökning av antalet barn i åldern 1-5 år. Vid utgången av år 2013 fanns det cirka 2 360 1-5-åringar i kommunen. Under prognosåren beräknas antalet 1-5 åringar öka med cirka 600 barn vilket innebär en ökning på cirka 60 barn om året. Den största ökningen beräknas ske under åren 2015-2017. Ökat antal barn i grundskoleålder Grundskolan omfattar elever i åldersspannet 6-15 år. År 2013 fanns det totalt 4 667 barn i åldern 6-15 år i kommunen. Fram till år 2024 antas gruppen ha ökat till 5 680 personer, en ökning med cirka 1 000 barn vilket motsvarar en ökning på 22 procent. Samtliga av åldersgrupperna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år beräknas öka under prognosperioden. Mest beräknas dock antalet barn i åldersgruppen 6-9 år öka. Antalet 6-9-åringar beräknas öka med 25 procent mellan åren 2014-2024. 13
Minskning av 16-19-åringar fram till 2017 År 2013 fanns det cirka 2 050 personer i åldern 16-19 år i kommunen. Antalet i åldern 16-19 år beräknas att minska i antal fram till och med år 2016. Från år 2017 beräknas antalet i gymnasieålder börja öka igen för att år 2024 vara cirka 2 090 personer. En total ökning på cirka 40 personer under prognosperioden. Antalet pensionärer ökar med 20 procent under prognosperioden Befolkningsförändringar av antalet äldre är enklare att förutspå då denna grupp har en lägre rörlighet än andra åldersgrupper, det vill säga att det inte sker någon stor in och utfl yttning i dessa åldrar. I prognosen antas antalet pensionärer (över 65 år) öka med cirka 1 700 personer fram till år 2024. Gruppen äldre är dock inte homogen utan befolkningsutvecklingen varierar för olika åldersgrupper inom intervallet. Det är framför allt gruppen 75-84-åringar som står för en stor del av ökningen med en ökning på cirka 1 500 personer under progmosåren. Gruppen 85 år och äldre förväntas öka med cirka 200 personer fram till år 2024. Antalet nypensionärer (65-74 år) ökar i början av prognosperioden för att sedan minska lite under slutet av prognostiden. Förhöjd försörjningskvot Ett enkelt sätt att sammanfatta den demografi ska utvecklingen på är genom att beräkna den så kallade försörjningskvoten. Försörjningskvoten visar hur många, inklusive sig själv, var och en i yrkesaktiv ålder skall försörja genom sitt arbete. Försörjningskvoten beräknas genom att dela den totala befolkningen med antalet i arbetsför ålder (20-64 år). I slutet av år 2013 var försörjningskvoten 1,77, det vill säga att en person behöver försörja 1,77 personer. Vid prognosperiodens slut, år 2024, har försörjningskvoten höjts till 1,88. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) stiger försörjningskvoten i samtliga kommuner. En hög försörjningskvot innebär konsekvenser på en kommuns ekonomi. Desto högre försörjningskvot ju större ekonomiska konsekvenser. Utveckling i kommunens olika delar Då nybyggnation och exploateringsprojekt har så stor påverkan på delområdesprognosen brukar prognosperioden för delområdesprognosen endast beräknas på fem år. Att göra antaganden om nybyggnation i kommunens olika områden med en längre tidshorisont är väldigt svårt och därmed osäkert. Över 25 000 invånare i Enköpings tätort år 2019 Under prognosåren beräknas Enköping, Haga, Grillby, Bredsand och Skolsta växa. Procentuellt ökar Bredsand mest av orterna med en ökning på cirka 63 procent mellan åren 2013 och 2019. Befolkningsökningen kan förklaras av exploateringsprojekt i såväl Haga, Grillby och Skolsta samt flera projekt i både Enköping och Bredsand. I de övriga tätorterna minskar befolkningen under prognosåren. 14
Tabell 9. Befolkningsprognos i kommunens tätorter 2015-2019 Enköpings stadsdelar växer Enköpings stadsdelar beräknas växa under prognosperioden. Mest växer Herrgården/Fanna som beräknas öka med nästan 900 personer och cirka 40 procent till år 2019. Även Bergvreten, Korsängen och centrum beräknas ha en stor befolkningsökning. Tabell 10. Befolkningsprognos i stadsdelar 2015-2019 Områdesprognoserna påverkas till stor del av det ökade bostadsbeståndet, något som blir tydligt framförallt på stadsdelsnivå. Områdena Herrgården/Fanna, Korsängen, centrum och Lillsidan/Galgvreten är de som beräknas växa mest under prognostiden. Här pågår även stora planprojekt som inom de kommande åren beräknas generera bostäder. Exempel på projekt är de i Åkersberg, Bacho, Kyrkoherdens fi skevatten, Sadelmakaren, Fältskären och Hökaren. 15