Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev 2018-02-28 Trllets plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828)
Sida 2 (10) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera.
Sida 3 (10) Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan 1. Trllets utvärdering beskrivs här: I förra årets plan föreslgs att vi skulle göra en föräldraenkät gällande planen. Enkäten genmfördes förra året ch även fast alla föräldrar fått en plan var svarsstatistiken dålig. Resultatet visade att det var 90% av föräldrarna sm hade kännedm m planen, men att det inte var många sm läst den. Det vill vi försöka förbättra under våren. Vi har därför bestämt ss för att varje basgrupp gör en plan sm bara berör den basgruppen. Vi på Trllet kmmer visa upp planen på föräldramötet nu i början av terminen för att belysa att vi har en plan mt diskriminering ch kränkande behandling sm vi kmmer arbeta mer med i basgruppen. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se
Sida 4 (10) Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande/aktiva arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 2. Trllets visin/värdegrund Alla barn, föräldrar ch persnal ska ha samma rättigheter avsett etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsvariatin, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. 3. Trllets främjande arbete beskrivs här: På Trllet arbetar vi med alternativ ch kmpletterande kmmunikatin med hjälp av bilder. Detta för att barnen ska bli trygga i vilka rutiner vi har på avdelningen. Vår tanke med detta är att det ska skapa lugn hs barnen. Vi använder ss av tecken sm stöd sm ett kmplement till det talade språket. Det hjälper barnen att kunna kmmunicera vad de vill eller hur de känner sig. På Trllet har vi tänkt igenm vilka böcker ch sånger sm finns representerade för barnen. Vi vill att barnen ska få möta likheter på ett psitivt sätt. Vi visar en bred representatin av människr, livssituatiner, familjeknstellatiner ch attribut. I böcker, lekmaterial ch tavlr ser vi till att visa en kulturell mångfald. Varje fredag har vi strsångsamling på Ugglan där ansvarig pedagg belyser lika högtider ch traditiner från lika kulturer. Detta för att barnen ska bli psitivt inställda till lika kulturer. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se
Sida 5 (10) 4. Kartläggning Trllets kartläggning beskrivs här: På Trllet har vi i persnalen pratat m barnens trygghet ch trivsel ch dkumenterat det vi kmmit fram till. Vi har bserverat barnen i den fria leken ch i vissa övriga aktiviteter för att se m det finns åtgärder vi kan göra för att göra avdelningen tryggare för barnen. Det vi har lagt mycket fkus på är hur vi utfrmar avdelningen för att alla barn ska känna sig trygga. Vi har tagit brt läshörnan/samlingen i första rummet då vi upplevde att barnen gick in där ch det uppstd nödiga knflikter. Vi har istället delat upp läshörnan ch samlingen i två lika rum. Vi har tagit fram ett tågbrd ch annat material i det första rummet både för att barnen ska ha någt att fkusera på när de ätit klart ch väntar på att gå in till vilan, men även för möjligheten att kunna dela upp barngruppen i de lika rummen. Vi har arbetat mycket med barngruppen kring knflikthantering ch att vara en bra kmpis. Dkumentet Stpp min krpp är någt sm pratats lite m, men sm brde lyftas mer. Vi i persnalen är alltid med barnen ch håller uppsikt över barngruppen för att barnen ska känna sig trygga. Kmpisböcker för de yngsta är även de bra böcker sm vi har läst ibland, men sm ckså är någt sm vi behöver jbba vidare med. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm Vi har upplevt att de yngre kmpisarna på Trllet kan känna sig trygga när de äldre barnen leker ch tar för sig. Därför är det viktigt att vi delar upp ss i lika grupper för att alla barn ska ha chansen till lek ch trygghet. stckhlm.se
Sida 6 (10) Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen 5. Trllets beskrivning ch analys av kartläggningen: Vi har ändrat utfrmandet av de lika rummen för att minska platser där det förut kunde förekmma att barnen kände sig trygga. Det är ett arbete sm vi arbetar kntinuerligt med. De yngre barnen kan känna sig trygga tillsammans med de äldre barnen när de leker ch tar för sig. Det är därför vi valt att dela upp barnen i lika grupper, samt för att vi ska kunna erbjuda aktiviteter sm är anpassade till barnens ålder. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm Det uppstår knflikter i barngruppen sm gör barnen trygga. I dessa situatiner är vi i persnalen där för att barnen ska känna sig trygga ch hjälper till att lösa knflikten. stckhlm.se
Sida 7 (10) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling 6. Trllet beskriver sina mål för nästa år här: Mål: Att få fler föräldrar att ha kännedm m planen ch dess innehåll. Samt att all persnal ska arbeta mer med planen ch att den ska finnas sm en grund till de arbete vi gör på försklan. Arbetssätt: Samtala mer med föräldrarna m planen. Gå igenm planen tillsammans i basgruppen ch kntinuerligt arbeta med planen. Både med barnen men även revidera den när förändringar sker. Uppföljning: Föräldraenkät i april. Ha planen nära till hands ch prata m den under nsdagsmötena med persnalen. Ansvar: Lucas När insatserna ska genmföras: December 2018. Förebyggande arbete 7. Trllets förebyggande arbete beskrivs här: Vi i persnalen går aktivt in i situatiner då barnen utesluter varandra från lika aktiviteter utifrån kön, etnisk tillhörighet, religin, funktinsvariatiner, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vi lyfter vår genuslathund. Vi lär barnen säga stpp när det händer någt sm de inte vill eller sm inte känns bra. Vi lyfter Stpp min krpp. Vi arbetar med årstemat sm är Bygga brar. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se
Sida 8 (10) Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder: Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en extern anmälan via Sklinspektinen/barn- ch elevmbud skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna i yttrandet följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året? Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se
Sida 9 (10) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 8. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Prata m planen med barnen ch vad sm står i den. Vi pratar med barnen m att alla är lika viktiga, att alla får vara med i leken ch i de lika aktiviteterna ch vi pratar med barnen m att vara en bra kmpis. 9. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Vi har genmfört en enkät sm föräldrarna har svarat på. På föräldramöten har vi pratat m att vi har en plan mt diskriminering ch kränkande behandling ch tagit emt m föräldrar haft synpunkter kring någt sm berör den. På föräldrarådet lyfter vi planen ch föräldrarna har möjlighet att ta upp deras synpunkter. Beskriv hur vårdnadshavarna varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att
Sida 10 (10) ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 10. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Planen för varje basgrupp kmmer läggas upp på intranätet för alla föräldrar att ta del av. Ett exemplar kmmer skrivas ut ch hängas upp på anslagstavlan. Alla föräldrar till nyinsklade barn ska få en varsin plan. Medbrgarplatsen 25 Bx 4270, 102 66 Stckhlm stckhlm.se