Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

Relevanta dokument
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Janne Florin

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Klassifikationer och hkodverk

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH TERMINOLOGIER

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

OMVÅRDNADSDIAGNOSTIK MED HJÄLP AV EN KLASSIFIKATION FÖR OMVÅRDNAD

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Vad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Tillämpningsanvisningar

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Individens behov i centrum

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

April Bedömnings kriterier

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Svensk sjuksköterskeförening om

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

NI 2015:1 Kort introduktion

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Informatik- en kärnkompetens. Helena Nilsson Ordförande Sektionen för omvårdnadsinformatik

Visionen för e-hälsan 2025

Verksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

E-hälsa. Profilinfo 2019

Process för terminologiarbete

Individens behov i centrum

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

CHEFERS ETISKA ANSVAR FÖR ATT OMVÅRDNAD INTE SKA ORSAKA VÅRDSKADOR

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Strategier för att öppna upp och göra din organisations information tillgänglig för andra

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Informatik. Kvalitetsarbete

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Säkerhet, roller och riktlinjer

Gemensamt språk och ICF

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Fackspråk för omvårdnad införande av ICNP, kliniska erfarenheter och interventionsstudie Vitalis 21 maj 13-14

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning onkologisk vård

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Nationell informationsstruktur Modeller med beskrivningar. Bilaga 1a Beskrivning av begrepp: Kärnprocess för vård och omsorg

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Transkript:

Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen Janne Florin 2017-05-16

En profession Att vara sjuksköterska innefattar att ha en professionell identitet Tillhöra en profession Man kan vara professionell utan att tillhöra en profession

Sjuksköterskans profession Vilar på vetenskap i eget kunskapsområde Utbildning som leder till legitimation Följer etiska regler Är autonom Professionella Värderas högt yrken av samhället är i något avseende organiserade, Tillhör en nationell relativt organisation, autonoma bärare med känsla och av förmedlare gemenskap av och samhälleligt stolthet sanktionerade, abstrakta kunskapssystem som ger dem förmågan att utföra handlingar som uppfattas som svåra, skickliga och värdefulla av allmänheten/klienten. Brante 2009 (Svensk Sjuksköterskeförening utifrån Nolin, 2008. Likheter med Millerson och Goode från 1960-talet) Har ett språk för att beskriva/diskutera kunskapsområdet

If we cannot name it, we cannot control it, finance it, teach it, research it or put it into policy (Norma Lang; Clark & Lang, 1992)

Standardisering Finns runt oss i samhället. Men.. Sjukvården har vaknat sent Elektroniska informationssystem behöver det

Rätt verktyg? Fråga om Infrastruktur

Nationell IT-strategi 2006 Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg 2010 Vision e-hälsa 2025 Tieto/Tyra E O Graaf

År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet Vision e-hälsa 2025

Hantering av information Utnyttja möjligheterna med datoriseringen Data in data ut Beslutstöd

De viktigaste motiven för en strukturerad och gemensam terminologi är: säkerhet och kontinuitet i vården möjligheter till utvärdering och kvalitetsutveckling statistiska beslutsunderlag för hälso- och sjukvården Användbarheten möjligheter till nationella och internationella jämförelser Möjliggör utvärdering av omvårdnadssensitiva ökad kostnadseffektivitet resultatindikatorer (status, egenvård, underlag för forskning och kunskapsutveckling symtomkontroll, säkerhet) ett professionellt språk Möjliggör beräkning av resursanvändning (tid, kostnad, arbetsbelastning) Karaktärisera omvårdnad (beskriva, undersöka, jämföra) (Törnvall & Jansson, 2015)

Nationell nivå Statistiska koder Avdelnings -nivå val och aggregering val och aggregering Institutionsnivå Klassifikationer Lokala listor val och aggregering Diagnoser Behandling Patientnivå Resurser Resultat Naturligt språk Goossen et al.

Hur ser det ut i dokumentationen? En del är standardiserat Vad är gemensamt? Vad är unikt? Naturligt/informellt språk Andra områden/ professioner Standardiserat Omvårdnad/ Sjuksköterska Gemensamt Medicin/ Läkare

Hur ser vi själva på sjuksköterskans roll och ansvar? Hur ser andra på sjuksköterskans roll och ansvar?

Vad är en sjuksköterska? Vilka bilder finns?

Självbild?

Omvårdnad sett utifrån? Vad som görs (utredning och behandling Hur man talar om det Hur det dokumenteras

Komplex kompetens både bredd och djup Kunskapsarbete Sjuksköterskor har ingen tradition av att betrakta sitt yrke som ett akademiskt yrke, eller att betrakta omvårdnad som en intellektuell verksamhet, men det är en tvingande nödvändighet att detta snarast förändras Willman et al. 2012

Kritisk del av omvårdnadsprocessen diagnos Omvårdnadsresultat Kritiskt Datainsamling Omvårdnads- Genomförande av åtgärder tänkande Förväntat resultat Ordination

Samverkan och teamarbete

Aktiviteter i ehälsa X

Vården som en process

Omvårdnadsplanering

Patientmedverkan Personcentrerad vård Tvärprofessionell samverkan Utdata Hur väl syns hela vården?

Aktiviteter. Koncentration av lagstiftningen (Patientdatalagen). Gemensam informationsstruktur: Standardiserat nationellt fackspråk, t ex SNOMED CT (Socialstyrelsen) Termbanken ICD10, ICF, KVÅ

Klassifikationer WHO och Sverige WHO familjen ICD 10 ICF KVÅ ICHI

VIPS NANDA SNOMED CT

Terminologier och omvårdnadsprocessen

VIPS NANDA ICNP ICF N U T R I T I O N 00103 Försämrad sväljning 00002 Näringstillförsel mindre än kroppsbehovet 00232 Fetma 00233 Övervikt 00003 Risk för näringstillförsel mer än kroppsbehovet 00027 Vätskebrist 00028 Risk för vätskebrist 00026 Vätskeöverskott 00025 Risk för rubbning av vätskebalansen Försämrat näringsintag (10023009) Aptitlöshet (10033399) Risk för undernäring (10025561) Bristfälligt mat- och vätskeintag (10000607) Problematiskt högt näringsintag (10025535) Sväljningssvårighet (10001033) Illamående (10000859) Risk för kräkning (10041587) Försämrat vätskeintag (10029873) Vätskebalansrubbning (10042335) Övervikt (10027300) b1302 Aptit b5100 Att suga b5101 Att bita b5102 Att tugga b5103 Att hantera föda i munnen b5104 Salivavsöndring b5105 Att svälja b5106 Uppstötning eller kräkning d550 Att äta d560 Att dricka Ineffektiv munhygien (10029645)

Mappning mellan terminologier ICNP mot SNOMED (Kim, 2016; Kim et al., 2014; Park et al., 2011) ICNP mot CCC (Matney et al. 2008; Coenen et al., 2015) ICNP mot NANDA (Hardiker et al., 2006; Tannure et al., 2014) ICNP mot ICF (Kim & Coenan, 2011) VIPS mot ICF (Florin et al., 2013) ICNP mot ICF (Florin et al. pågår)

63% från VIPS gick att beskriva med ICF (Florin et al., 2013) 46 % från ICF fanns i ICNP (Kim & Coenan, 2011) 55 % av ICNP fanns i SNOMED CT (Coenan et al., 2013) Andra områden/ professioner Omvårdnad/ Sjuksköterska Gemensamt Medicin/ Läkare

Tieto/Tyra E O Graaf

Narrativ medicin (Rita Charon) Varje människa är en berättelse Berättelsen är grunden för förståelse inom medicin/omvårdnad Helhetsförståelse av människor Kunna möta och kommunicera med människor

Tieto/Tyra E O Graaf

Ett standardiserat professionellt språk är viktigt Använd standardiserade termer. Var inte orolig över ursprunget, men bry dig om innehållet Det är viktigt att veta vad perspektivet omvårdnad för med sig till bordet

Om vi nu inte har ett standardiserat språk för omvårdnad? IMPACT??? Vilken påverkan får det?

Det finns en risk att vi tappar en referensram att tänka inom där omvårdnadens perspektiv är tydligt. ICF VIPS

If we cannot name it, we cannot control it, finance it, teach it, research it or put it into policy (Norma Lang; Clark & Lang, 1992)

Vad kan vi göra som ssk? Sätta ord på vad vi gör och hur vi tänker, våra bedömningar om hälsotillståndet Börja använda standardiserade uttryck Delta aktivt i utvecklingen av termer och begrepp Annars kommer andra att säga åt oss vad vi ska göra och vad det heter.

Hur ser det ut i framtiden? Vilka krav ställs på sjuksköterskans dokumentation? Hur kan dokumentation av omvårdnad användas för att stödja en god och säker vård? Vad kan vi göra för att påverka utvecklingen dit vi vill? Det är vi som tillsammans skapar framtidens sjuksköterska annars gör någon annan det åt oss

Tack för uppmärksamheten! Janne Florin jfl@du.se jfl@du.se ; 070-410 35 67