Massmedias framställning av socialbidragstagare

Massmedias framställning av socialbidragstagare - en diskursanalys av språkliga konstruktioner i svensk dagspress Författare: Jennifer Engström Institutionen för socialt arbete Examensarbete 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet Höstterminen/Autumn term 2017 Handledare/Supervisor: Lennart Räterlinck English title: Mass media's representation of social welfare receivers a discourse analysis of linguistic constructions in Swedish daily press

Abstract English title: Mass media's representation of social welfare receivers - a discourse analysis of linguistic constructions in Swedish daily press Svensk titel: Massmediers framställning av socialbidragstagare - en diskursanalys av språkliga konstruktioner i svensk dagspress Author/författare: Jennifer Engström The purpose of this study was to examine how social welfare receivers is portrayed and constructed in Swedish daily press. The empirical data have consisted of twenty-one articles from the main national newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to the study s issues. The theoretical starting point was extracted from social constructivism and from Foucault s theory about power and his discourse concept. The analysis was done with help of Foucault s discursive analytic methods with focus on power, entities positioning, what was implicit in the articles and whom was given the space to be heard. It was found that the descriptions of social welfare receivers were often negative and contained assumptions that were seldom expressly explained. The rhetoric constructions may contribute to the legitimation of the marginalisation of social welfare receivers in Sweden through the focus on political, financial and work-related aspects. The result showed that social welfare receivers were considered to be uneducated and incapable in most of the articles. The result also showed that the main point of view was from the author to the article or political. Keywords: social welfare receivers, media, discourse analysis, social constructionism, Foucault Nyckelord: socialbidragstagare, media, diskursanalys, socialkonstruktivism, Foucault Number of words/antal ord: 17968

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 3 2. Begrepp... 3 2.1 Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och socialbidrag vad är vad och varför?... 3 2.2 Massmedia... 3 2.3 Massmedia och makt... 4 3. Forskningsöversikt... 5 3.1 Sökprocess... 5 3.2 Kunskapsområdet... 6 3.2.1 Massmedia och socialt arbete internationellt... 7 3.2.2 Massmedia och socialt arbete i Sverige... 7 3.2.3 Sammanfattning... 7 4. Teori och metod... 8 4.1 Socialkonstruktivism... 8 4.2 Diskursanalys som teori... 9 4.2.1 Makt och kunskap... 10 4.2.2 Det underförstådda... 11 4.2.3 Subjektspositioner... 11 4.2.4 Utestängningsprocedurer... 11 4.3 Diskursanalys som metod... 12 5. Urval och avgränsningar... 13 6. Etiska aspekter... 14 7. Studiens kvalitetskriterier... 15 7.1 Generaliserbarhet... 16 8. Resultat och analys... 17 8.1 Kodning och tematisering... 17 8.2 Resultatdel 1... 18 8.2.1 Vad påstås uttryckligen?... 18 8.2.2. Vad underförstås?... 20 8.3 Resultatdel 2... 23 8.3.1 Vilka kategorier av människor omtalas i texten? Hur framställs de?... 24 8.4 Resultatdel 3... 28 8.4.1 Vad trängs undan eller görs illegitimt?... 28

8.4.2 Vilka framstår som auktoriteter?... 30 9. Avslutande diskussion... 32 9.1 Konklusion... 32 9.2 Studieresultaten i förhållande till tidigare forskning... 34 9.3 Metodologiska ställningstaganden... 35 9.4 Framtida forskning... 37 Litteraturförteckning... 38 Bilaga... 41

1. Inledning År 2016 beviljades över 400,000 personer i Sverige ekonomiskt bistånd, vilket är cirka 5,8 % av alla hushåll i Sverige (Socialstyrelsen, 2017). I Statens offentliga utredning (SOU 2007:002, s. 56) framkommer det forskningsresultat som visar på att allmänhetens syn på socialbidragstagare förefaller vara negativ och nedvärderande. Samt att det verkar finnas ett utbrett misstänkliggörande som ifrågasätter om socialbidragstagare verkligen är behövande eller om det är lata och ovilliga att själva förändra sin livssituation. Utgångläget för studien är att det i dagens massmediala rapportering möjligtvis finns liknande tendenser vid beskrivningen av socialbidragstagare. Detta kan anses problematiskt eftersom för allmänheten kan innehållet i den massmediala rapporteringen ofta vara den enda kontakten allmänheten har med socialbidragstagare och deras situation. Genom att studera text som publicerats i svensk dagspress, vilken är den typ av massmedial rapportering som ligger i fokus för denna uppsats, kan den diskursiva konstruktionen av socialbidragstagare synliggöras. Även om den text som publiceras i svensk dagspress inte kan ses som helt objektiv är det ändå den informationen som majoriteten av befolkningen utgår från när de skapar sig en uppfattning om sociala och politiska händelser. Att dagspress inte kan ses som objektiv har att göra med att tidningsredaktionen och journalisten gör faktiska val i vad som ska publiceras samt hur det framställs (Andersson, 2004, s. 26). Dagspressens informationsroll i samhället har gett den möjlighet att inte endast observera och rapportera, utan även att påverka. Genom att identifiera och beskriva olika sociala problem är dagspressen med och skapar betydelsen av dessa problem. Detta ger den möjlighet att påverka vilka frågor som tas upp i samhällsdebatten och hur de ska tolkas (Blomberg, Kroll, Lundström & Swärd, 2004, s. 17 18). Blomberg, et al. (2004) tar även upp att dagspressens makt att bestämma vilka ämnen som belyses och kan bidra till att [...] forma den allmänna opinionen [...] (ibid., s. 13). Den verklighet som beskrivs i dagspressen kan sägas vara en konstruktion skapad av journalisten eller redaktionen och det är dessa aktörer som ger skrivelsen mening och betydelse, bland annat genom ordval samt genom att placera texten i ett specifikt sammanhang. Med denna ingång kan det anses naivt att tro att allt som publiceras är skrivet på ett opartiskt och objektivt sätt. Trots detta är dagspressen en av de största och mest inflytelserika medieformer i vårt samhälle. Trots bristande objektivitet är den information som dagspress förmedlar det som majoriteten av befolkningen utgår från när de skapar sig en uppfattning om bland annat sociala och politiska händelser (Andersson, 2004, s. 50 51). Enbart Dagen Nyheter (DN) distribuerade 625,000 exemplar av sin pappersupplaga år 2015 (Dagens Nyheter, n.d) och därmed kan det betraktas som troligt att svensk dagspress når ut till en relativt stor andel av befolkningen. Strömbäck (2009, s. 394) beskriver att massmedier har makt att påverka människors tankar och känslor genom de beskrivningar av verkligheten de förmedlar. Dock är massmediernas makt beroende av att människor konsumerar det som massmedier producerar och människor påverkas i olika grad beroende på exempelvis tidigare erfarenheter och kunskaper. Strömbäck (2009, s. 401) skriver även om att människors attityder gentemot olika fenomen i samhället 1

beror på flera faktorer. Då det kan anses att massmedier inte återspeglar hela verkligheten leder detta till att människors attityder bygger på ofullständiga beskrivningar. De framställningar som görs i massmedier kan påstås sakna en djupare analys av aktörerna och skapar stereotypa bilder av både klienter och yrkesverksamma (Blomberg et al., 2004, s. 13). I artikeln Socialarbetare och massmedia skriver Lundström och Andersson (2004, s. 3) Om man intresserar sig för hur tankeströmmar och idéer sprids och konstitueras, inte minst inom socialt arbete, blir massmediers innehåll och olika aktörers medieanvändning ett naturligt studieobjekt. Med bakgrund i forskningsstudier i hur massmediers framställningar av olika sociala fenomen inverkar på människors allmänna uppfattning kan det anses intressant att försöka studera varifrån sådana uppfattningar kommer. Utifrån tidigare forskningsstudier framträder det att massmediers framställning av dessa människor skulle kunna vara en bidragande faktor till förutfattade meningar vilket kan anses vara problematiskt. Massmediers makt att påverka sociala problem, samhällsdebatten och människor allmänna uppfattningar är anledning till denna studie. I och med massmediers allmänna inflytande är det av intresse för det socialvetenskapliga fältet att undersöka vilka aspekter som används i svensk dagspress för att beskriva socialbidragstagare samt vilka eventuella aktörer som har möjlighet att gör sin röst hörd gällande detta ämne. Studien utgår från en foucauldiansk diskursanalys genom att analysera vad som uttrycks samt även att synliggöra vad som inte framkommer och vilka perspektiv som tillåts ta utrymme (Bergström & Boréus, 2012, s. 361) i valda artiklar. Inom tidigare forskningsstudier går det till viss del att se olika kategorier av nyheter som forskare presenterar och dessa kategorier kan ses som olika diskurser eller som en del av skapandet av diskurser, något som gör både tidningsartiklar och diskursanalys till relevanta inslag i denna samhällsvetenskapliga forskningsstudie. Tidigare forskningsstudier som gjorts inom det socialvetenskapliga fältet, gällande massmedier, har metodologiskt främst använt sig av diskurspsykologi eller Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket gör att denna studie kan bidra med nya infallsvinklar via en foucauldianskt diskursanalys och på så sätt förhoppningsvis kan leda till ny kunskap. Detta angreppssätt är särskilt intressant på grund av Foucaults studier om maktförhållanden samt att det är att relationen mellan makt och vetande som ligger i fokus i den foucauldianska diskursanalysen. Efter genomgång av tidigare forskningsstudier kan en vetenskaplig studie om massmediers framställning av socialbidragstagare anses viktig och relevant då det verkar som att detta tidigare inte gjorts i någon större utsträckning. I och med det massmediala inflytandet på den allmänna opinionen är det därför av intresse att undersöka vilka aspekter som används i svensk dagspress för att beskriva socialbidragstagare samt vilka eventuella aktörer som har möjlighet att göra sin röst hörd gällande detta ämne. Då det främst bedrivits forskningsstudier gällande relationen mellan massmedier och socialarbetare kan denna studie förhoppningsvis bidra med att belysa socialbidragstagare och deras position i den offentliga debatten. 2

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att göra en foucauldiansk diskursanalys för att undersöka hur socialbidragstagare framställs i svensk dagspress samt att försöka få förståelse för hur språkliga konstruktioner skapas och förmedlas. För att försöka möjliggöra besvarande av syftet har följande frågeställningar utformats: - Hur framställs socialbidragstagare i svensk dagspress? - Vad kan underförstås om socialbidragstagare i valda artiklar? - Vem/vilka framställs som auktoritativa källor i valda artiklar? 2. Begrepp 2.1 Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och socialbidrag vad är vad och varför? År 1982 infördes en ny Socialtjänstlag (2001:453) i Sverige och med den fick alla svenska invånare rätt till behovsprövade socialhjälp, i dagligtal benämnt som socialbidrag. Under 1990- talets ekonomiska kris sattes den svenska socialpolitiken under hårt tryck med stort kraftig ökning av antalet arbetslösa, vilket bidrog till att främst ungdomar och invandrade hade svårt att komma in på arbetsmarknaden och därmed inte blev berättigade till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Ökningen av antalet oförsäkrade arbetslösa ledde till ökade kostnader gällande socialbidrag vilket försämrade Sveriges kommuners ekonomi. Detta hanterades bland annat genom att utforma högre krav för personer som ansökte om socialbidrag på grund av arbetslöshet. I linje med detta ändrades socialtjänstlagen år 1998 och gav kommunerna rätt att ställa krav på praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet för ungdomar (18 24 år) samtidigt som benämningen på den behovsprövade hjälpen ändrades från socialbidrag till försörjningsstöd (Dahlberg, Edmark, Hansen & Mörk, 2009, s. 8). Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet, som är den korrekta benämningen för det som i vardagligt tal kallas socialbidrag. Socialstyrelsens skriver att en individ kan få ekonomiskt bistånd till sin försörjning (försörjningsstöd) eller till andra behov som exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning (Socialstyrelsen, n.d). I studien används främst begreppet socialbidrag eftersom detta tenderar att användas i de artiklar som studerats. Detta leder till en empirinära tolkning på så vis att det används liknande begrepp i både studien och i det studerade materialet. 2.2 Massmedia Under studiens gång uppvisar litteraturen en stor variation i användning av begreppen media och massmedier och med detta framstod det nödvändigt att förtydliga begreppen samt valet av begrepp i denna studie. 3

Enligt Hadenius, Weibull & Wadbrings definition av massmedier i Nationalencyklopedin (n.d) kan bägge begreppen användas och refererar till varandra och innebär både tekniska medier samt mediaorganisationer vilka förmedlar information. Utmärkande för massmedier är att förmedlingen sker till en stor publik. Framväxten av moderna massmedier har nära anknytning till utvecklingen av det moderna industrisamhället, ofta kallat massamhället, under 1800-talet. Särskilt urbaniseringen skapade förutsättningar för masspridda medier, som möjliggjorde för människor att hålla sig uppdaterade angående olika skeenden. Idag betraktas vanligen dagspress, tidskrifter, radio och TV som massmedier (Nationalencyklopedin, n.d). I denna studie har valet gjorts att fokusera på en specifik form av massmedier, nämligen dagspress. Valet att använda begreppet massmedier, inte media, framstod som mest rationell då empirin är artiklar hämtade ur dagspress samt för att förtydliga att empirin inte omfattar sociala medier. Medan massmedier processar sitt innehåll genom en professionell organisation kan sociala medier beskrivas som nätverk där många kommunicerar med varandra. Sociala medier kan skiljas från massmedier genom att de bygger på ett innehåll som produceras av dem som använder dem (Nationalencyklopedin, n.d). 2.3 Massmedia och makt Makt är ett vanligt förekommande tema i forskningsstudier om massmedier. I en rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2006:21, s. 25) beskrivs massmedier ha en central roll gällande hur människor uppfattar och tolkar verkligheten. Utifrån den bild som massmedier presenterar av verkligheten skapar människor referensramar, föreställningar och normer gällande olika fenomen i samhället. Vidare beskrivs massmediers makt att meddela och kategorisera verkligheten som den viktigaste delen i den påverkanskraft massmedier ses ha i människors liv (ibid., s. 10). I en rapport från Departementsserien (Ds) Makten och mångfalden (Ds 2005:12, s. 311) anges massmedier vara en central part som påverkar bilden av samhället. Massmedier beskrivs som normbildare med makten att bestämma vilka ämnen som ska belysas och på vilket sätt dessa ska beskrivas. Samtidigt är mediernas makt beroende av andra aktörer i samhället. Massmedier beskrivs även som ett uttryck för rådande maktförhållanden i samhället och att de som redan anses ha makt får inflytande genom att de till större del kan kontrollera vad som publiceras (ibid.). Massmedier, som i denna studie avser dagspress, kan sägas ha inflytande då den verklighet som presenteras i tidningarna kan ses som en konstruktion skapad av journalisten eller redaktionen. Dessa aktörer ger skrivelsen mening och betydelse, bland annat genom ordval och genom att placera texten i ett specifikt sammanhang. Dagspressens informationsroll i samhället har på så sätt gett dem möjlighet att inte endast observera och rapportera, utan även att påverka (Blomberg, et al., 2004, s. 13). 4

3. Forskningsöversikt Följande avsnitt inleds med en redogörelse av sökprocessen rörande tidigare forskningsstudier, vilka urval och avgränsningar som gjorts samt varför. Därefter följer en övergripande beskrivning av aktuellt problemområde som presenterats i tidigare forskningsstudier, följt av mer ingående redovisning av kunskapsområdet internationellt samt nationellt med utgångspunkt i tidigare forskningsstudier som ansetts relevant för denna studie. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av den tidigare forskningen som presenterats i ett mer övergripande grepp samt viss kritisk belysning. 3.1 Sökprocess I sökprocessen har databaserna SwePub, EDS, ProQuest Social Sciences, DiVA samt Google använts. Google har använts för att finna forskningsstudier som inte funnits tillgänglig i fulltext på andra databaser. Sökord som använts är socialbidragstag*, bidragstag*, försörjningsstödsmottag*, socialbidrag*, klient*, ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd*, media, massmedia, massmedier, diskursanalys*, makt, mass media, socialkonstruktivism, social constructivism, social welfare, power, influence*, social sciences, social assistance, social benefit*, social relief och discourse analysis* Trunkeringstecken (*) användes i sökningar för att även få med träffar på sökord i böjd form, exempelvis kan socialbidragstag* få träffar på socialbidragstagaren och socialbidragstagandet. Citationstecken kring begrepp så som social welfare och discourse analysis användes för att söka mer exakt efter olika fraser. Sökningarna har begränsats med hjälp av att välja peerrewieved samt artiklar skrivna på svenska och engelska. EDS var den databas med flest antal sökträffar. Sökningar på (mass)media, klient, social constructionism, social welfare, social assistance och social benefit* gav oöverskådligt många träffar vilket hanterades genom att lägga till ett annat begrepp, för att minska ned sökresultatet. Vid sökning på media AND power samt i sökningar rörande social constructionism blev sökresultaten fortfarande av sådan stor mängd att ett ytterligare sökord behövde läggas till. Beroende på vilket sökord som lades till varierade mängden sökträffar men sållades ned till en överskådlig mängd. Detta tillvägagångssätt; att gå igenom en större mängd sökträffar gentemot att minska ned och eventuellt missa relevanta forskningsstudier, framstod som mest rimligt för syftet. Sökningar i SwePub gav färre och liknande träffar som EDS. Det framkom dock vissa användbara artiklar skrivna på svenska som inte visats i EDS. ProQuest Social Sciences visade inget som inte redan hittats via EDS eller SwePub. Sökningar gjordes i DiVA för att kontrollera vilka studentuppsatser som tidigare skrivits om ämnet. Främst för att säkerställa att den kommande studien inte redan gjorts av annan student samt för att få inspiration till sökord. Referenslistor i tidigare studier med liknande ämne har 5

granskats för att även där inhämta inspiration och som en kontroll av att den egna sökprocessen lyckats täcka in sådant som andra hittat. Tidigare forskningsstudier som gjorts inom området socialt arbete och massmediers rapportering är relativt bred med stort fokus på socialtjänsten och socialarbetares roll. Sökningar efter forskningsstudier om massmediers framställning av socialbidragstagare visade sig däremot vara relativt fruktlösa; intrycket är att det inte gjorts några direkta studier gällande detta ämne. Sökandet efter tidigare litteratur inom området utökades därmed till att innefatta socialtjänsten i stort och andra grupperingar inom socialtjänsten. Det har även gjorts separata sökningar rörande forskningsstudier om massmediers påverkan på samhället samt om diskursanalys inom framförallt samhällsvetenskaplig forskning. 3.2 Kunskapsområdet Såväl nationellt som internationellt har det metodologiskt främst bedrivits forskning genom intervjustudier av socialarbetare samt textanalyser av hur massmedier framställer det sociala arbetet gällande framförallt barn och unga. När det blev tydligt att det tidigare finns föga forskningsstudier om hur socialbidragstagare framställs i massmedia togs beslutet att titta på tidigare forskningsstudier ur ett lite bredare och mer övergripande perspektiv, jämfört med vad som kanske hade behövts om det funnits mer forskning gällande socialbidragstagare. Att det gjorts litet antal tidigare forskningsstudier gällande socialbidragstagare framgår extra tydligt i en forskningsöversikt gjord av FoU i Väst år 2016 angående forskning om ekonomiskt bistånd. Det framkommer att forskningsstudier gällande ekonomiskt bistånd är ett eftersatt och spretigt område samt att kunskapsläget inte verkar ha förändrats sedan år 2010 (Björk, Bergström Casinowsky & Håkansson, 2016, s. 23). Samt att av de knapphändiga forskningsstudier som gjorts är det enbart ett fåtal studier som gjorts utifrån socialbidragstagare. De forskningsstudier som gjorts sägs främst handla om varaktigheten av ekonomiskt bistånd samt om bakomliggande orsaker, exempelvis arbetsmarknadsmässiga förhållanden (ibid., s. 21). I slutet av forskningsöversikten konstateras det att forskningen inom ekonomiskt bistånd både är begränsad och heterogen i såväl fokus som val av metoder (ibid. 22) I genomgången av tidigare forskningsstudier har det visat sig att negativitet i olika former är vanligt förekommande i massmediers rapportering. Exempelvis anger Lundström och Andersson (2004, s. 10) att massmedier ofta beskriver socialt arbete i negativa termer, att massmedier ofta (sensationellt) bevakar enskilda fall samt att det saknas rapporteringar och beskrivningar av människors positiva erfarenheter. Brune (2000, s. 20) menar att fördomar har förändrats genom historien och i sin studie av nyhetsjournalistik mellan 1970- och 1990-talen fann hen att nyheterna inte utryckte åsikter och inte uppmanade till bestämda värderingar, utan lämnade bedömningar till mottagaren. Däremot är inte massmedial rapportering frikopplad från samhällets fördomar och massmedier deltar i ett identitetsskapande i konstruktionen av nyheter där gränser mellan kontrasterande utsagor om vi och dom och gott och ont förhandlas, etableras och utmanas diskursivt. Brune (ibid., s. 19) skriver att nyheter produceras rutinmässigt 6

och görs begripliga för konsumtion genom användandet av välkända stereotyper, symboler och tankesystem som framställs som en avspegling av verkligheten. 3.2.1 Massmedia och socialt arbete internationellt Både i Sverige och i andra länder är det vanligt att det som publiceras i samband med sociala problem har att göra med utsatta barn och att det mer sällan skrivs om andra områden, exempelvis äldreomsorg eller socialbidrag. På grund av att endast delar av det sociala arbetet tas upp i massmedier kan konsekvenserna bli att läsarna får en skev bild av det sociala arbetet och sociala problem (Gaughan & Garret, 2011, s. 50 51). I en studie Brunnberg (2001, s. 32) gjort om socialt arbete i Sverige och Storbritannien framkom det att i jämförelse med Sverige verkade relationen mellan massmedier och socialt arbete vara mer konfliktfyllt i Storbritannien. Det som var gemensamt för både svenska och brittiska massmedier var att de flesta artiklarna gällande socialt arbete och sociala problem handlade om utsatta barn. Den brittiska journalisten Anne Fry (1991) har riktat kritik mot massmediers bevakning av socialt arbete i Storbritannien. Hon beskriver att vissa journalister överger allt sken av opartiskhet när det kommer till nyheter om socialt arbete och att det i nyhetsartiklarna ofta gick att utläsa att journalisten haft en kritisk vinkel. 3.2.2 Massmedia och socialt arbete i Sverige Brunnberg (2001, s. 33 34) skriver att socialtjänsten existerar främst för att stödja och värna om de utsatta i samhället och att det inte är konstigt att det sker massmedial rapportering rörande socialt arbete. Massmedier kan anses ha en nyckelroll i att informera om orättvisor i samhället och kan därmed till viss del ha tolkningsföreträdet i hur ett problem beskrivs och förstås. Lundström och Andersson (2004, s. 12) skriver att de socialarbetare som ingick i deras studie överlag var negativt inställda till massmediers rapportering av dem, en problematik som även diskuteras av Brunnberg (2001, s, 36) och Ayre (2001, s. 897 898). I Brunnbergs (2001, s. 36) studie ansåg socialarbetare att statusen gällande professionen var relativt låg och att deras status kunde påverkas av den publicitet de fick i massmedier samt att den låga statusen kunde ses som ett resultat av att de arbetar med människor som kan anses ha en låg status i samhället så som hemlösa, de med psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter. I Lundströms och Anderssons (2004, s. 12 13) studie fick socialarbetare berätta hur de upplevde den bild som massmedier förmedlade av socialt arbete. Socialarbetarna menade att lyckade fall inom socialt arbete sällan togs upp och att det i undantagsfall som en mer komplex bild av socialt arbete och sociala problem kom fram. I intervjuerna framkommer det även socialarbetares tankar om att konsekvenser av massmediers rapportering kan leda till att människor väljer att inte söka hjälp hos socialtjänsten. 3.2.3 Sammanfattning Tidigare forskningsstudier har belyst hur massmedier framställer de inblandade i artiklar och till viss del vad detta kan ge för konsekvenser. Andersson (2004, s. 26) påpekar att det som framkommer i massmedier kan ses som en social konstruktion; det är författaren av artikeln samt tidningsredaktionen som bestämmer hur och vad som faktiskt ska skrivas om den specifika 7

nyheten. Större delen av forskningsstudier som gjorts gällande massmediers rapportering av sociala problem tenderar att fokuseras på de negativa konsekvenser rapporteringarna kan bidra till. Gemensamt för de studier som ansetts relevanta är att de har undersökt tidningsartiklar. Däremot har artiklarna främst handlat om utsatta barn, massmediers förhållande till socialt arbete samt socialarbetares syn på massmediers rapportering, vilket gjort att tidigare forskningsstudier inte helt överensstämt med empirin i denna studie. Trots detta kan anses att nämnd forskning är relevant de tar upp olika centrala delar, bland annat då de skriver om hur massmedier påverkar samhället samt vice versa. Det kan anses problematiskt att det främst skett forskningsstudier rörande massmedier och socialarbetares syn på socialt arbete och sociala problem och att de som är mottagare av stöd och bidrag inte får möjligheten att göra sin röst hörd. Att studera förhållanden rörande massmedier och socialbidragstagare kan efter genomläsning av tidigare forskningsstudier ses som aktuell och relevant vetenskaplig forskning då det möjligtvis är så att detta inte gjorts tidigare i någon vidare större utsträckning, om ens alls. 4. Teori och metod Denna studie bygger på en kvalitativ metod med syfte att försöka förstå en beskriven verklighet genom att analysera språkliga utsagor och interaktioner. Studien utgår från en foucauldiansk diskursanalys genom att bland annat analysera vad som uttals, vad som underförstå samt vilka som ges legitimitet att uttala sig. I studien har ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt med diskursanalys som både teori och metod använts. Detta är något Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 10) skriver om och de menar på att diskursanalys bör ses som en helhet där teori och metod hör ihop samt att socialkonstruktivismens premisser behöver accepteras för att kunna använda sig av diskursanalys. Denna studies ontologiska utgångspunkt utgörs av socialkonstruktivismen, att språket har en grundläggande roll i producerandet och reproducerandet av vad som anses vara verklighet samt en förståelse av verkligheten som socialt konstruerad. 4.1 Socialkonstruktivism Det finns olika beskrivningar i litteraturen av vad socialkonstruktivism innebär men det finns dock några generella antaganden som många författare delar. Dessa mer generella antagandena beskriver Burr (2015, s. 2 3) som om att socialkonstruktivism innefattar ett kritiskt förhållningssätt mot det människor ser som verklighet, det de tar för givet. Det socialkonstruktivistiska synsättet anses även innebära ett kritiskt förhållningssätt mot det egna subjektet, tron om att enbart objektiva observationer av världen avslöjar dess sanna natur för oss samt att den kunskap som ses som allmänt vedertagen bör ifrågasättas. För att kunna 8

uppfatta och hantera världen använder människor sig av kategoriseringar, men bör samtidigt vara medvetna om att kategoriseringar inte alltid speglar världen och att synen på världen påverkas av egna föreställningar, tankar och kunskap. Vidare menar Burr (2015, s. 4 5) att det är genom dagliga interaktioner mellan människor i det sociala livet som människors kunskaper och sätt att förstå världen blir till. Att kunskap inte är objektiv utan konstrueras och att den kunskapen människor producerar och reproducerar blir, i interaktion med andra, en gemensamma och allmänt vedertagen kunskap. Språket som social process är extra intressant inom socialkonstruktivismen då det är när människor samtalar samt via skrift som de konstruerar världen. Burr (ibid., s. 5) skriver även om att kunskapen om och sättet att uppfatta världen kan ta sig många olika uttryck och därför går det även att tala om många olika sociala konstruktioner av världen. Varje social konstruktion ger människor vissa handlingsalternativ och utesluter andra beroende på vilken kontext de lever i och hur de uppfattar världen och det som sker. 4.2 Diskursanalys som teori Inom samhällsvetenskaperna är diskursanalys en vetenskaps- och samhällsteori och sägs förespråka en inriktning mot makt och identitet (Bergström & Boréus, 2012, s. 354). Enligt Bergström och Boréus (2012, s. 358) kan en diskurs ses som ett regelsystem där vissa utsagor legitimeras medan andra utesluts samt att dessa regelsystem är föränderliga, vilket även gör att diskurserna bör ses som föränderliga. Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 25) skriver att diskursbegreppet är relevant att använda inom forskning som inriktar sig mot diskursiva praktiker som producerar och reproducerar den sociala verkligheten. Diskursbegreppet innebär att språket är skapare till den verklighet vi lever i och då språket ses som medskapare till människors syn på omgivningen kan det ses som av betydande vikt i skapandet av tankar, känslor och attityder (Burr, 2015, s. 74 75). Som exempel kan olika kläder och uniformer bland annat antyda klassposition, ålder, kön eller någon subkultur och hur det talas om detta bidrar till skapandet och reproduktionen av diskurser. En militäruniform kan medföra känsla av respekt men även känsla av rädsla eller avsky; detta är beroende av vilken kontext diskursen har skapats och av människors tankar, känslor och attityder är gentemot fenomenet. En tolkning av detta är att då verkligheten ses som en social konstruktion ses även sociala problem som konstruerade. Diskursanalys kan således ses som en användbar metod för den som önskar undersöka språk som meningsskapare och maktfördelare (Jönsson, 2010, s. 106). Enligt Bergström och Boréus (2012, s. 358) kan en diskurs beskrivas som ett regelsystem där vissa utsagor legitimeras medan andra utesluts och kan påvisa vem som har makt att uttala sig i vissa sammanhang; en beskrivning som kan kopplas till ett foucauldianska perspektiv av diskursanalys. Mot bakgrund av det ovan beskrivna kan det anses att socialkonstruktivism och diskursbegreppet är lämpliga att använda i denna studie då de teoretiska utgångspunkterna svarar bra mot syftet och kan anses bra lämpade för att besvara frågeställningarna. 9

Diskursanalys lämpar sig särskilt väl i valet av empiriskt material och för denna studie då syftet med studien är att undersöka hur socialbidragstagare framställs i svensk dagspress för att få förståelse för hur språkliga konstruktioner skapas och förmedlas. Michel Foucault (1926 1984) var en fransk filosof och idéhistoriker med inriktning på psykologi och sociologi. Maktförhållanden, kunskap och subjektivitet var några av de saker som Foucault intresserade sig för och som bland annat behandlas i de mer allmänt kända verken Vansinnets historia, Övervakning och straff och Sexualitetens historia. Foucault räknas som en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare och med sin kritiska inställning gentemot bland annat maktutövning anses han ha förändrat många vetenskaper på djupet. Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s. 19) anses Foucault vara den som utvecklade den diskursanalytiska metoden genom att utveckla teori och begrepp inom området. Något som även Jönsson (2010, s. 103) redogör för, i beskrivningen av att det är relationen mellan makt och vetande som är i fokus i den foucauldianska diskursanalysen. Foucault intresserade sig bland annat för de regler som en diskurs sätter upp för vad som kan uttalas och att sanningen är en diskursiv konstruktion (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 19). I arbete med diskursanalys är det viktigt att beakta att de flesta texter är skapade i relation till andra redan existerande handlingar, så kallade intertextualitet, texter skapar en verklighet i den kontext de är utformade i. Det är därför viktigt att vara medveten om de kategoriseringar som kontexten ger upphov till och på vilket sätt det sker. Detta är något forskaren behöver ha i åtanke genom hela forskningsprocessen samt att de tolkningar som görs till stor del utgår från de förförståelser på området som forskaren har (Bergström & Boréus, 2012, s. 30 31). I detta arbete är fokus främst på Foucaults idéer om makt och vetande, subjektspositioner samt utestängningsprocedurer. Dessa val har gjorts då dessa begrepp kan fungera som lämpliga analysverktyg för att möjliggöra en förståelse för hur svensk dagspress framställer socialbidragstagare samt vilka det är som framstår som auktoriteter i samband med detta. Foucault beskriver att Diskursen finns lika mycket i det som man inte säger, eller i det som markerats av åtbörder, attityder, sätt att vara, beteendemönster och rumsliga dimensioner (Foucault, 2008, s. 181). Vilket visar på att diskurs bör som ses som en helhet, och inte enbart utifrån vad som sägs eller hur det sägs utan även utifrån det som avgränsats och de avgränsade. 4.2.1 Makt och kunskap Enligt Foucault (2000, s. 120) ska makt inte ses som något negativt där dess främsta uppgift är förtryck och begräsningar, utan som något produktivt som förekommer överallt i samhället. Makt är därmed inte något som enbart tynger människan, makt har även förmåga att ge kraft och är det som skapar vår sociala värld samt bidra till hur vi förstår och talar om världen. Makt är inte heller något som tillhör enskilda agenter/människor, makt är ingenting som någon har och går inte att äga som ett ting. Makt ska inte ses som något som vissa agenter utövar mot passiva subjekt (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 20). Makt ska ses som något relationellt, att det är i själva relationen mellan människor som makt kan uppstå och verka. Foucault (2000, 10

s. 132) menade att makt och kunskap förutsätter varandra och att det inte går att tala om kunskap utan att förstå att makt samtidigt bildas och utövas. Ett vanligt antagande om relationen mellan kunskap och makt är att kunskap ökar en människas makt, exempelvis att högre utbildning, högre lön eller högre status skulle generera mer makt. Burr (2015, s. 79 80) skriver att detta antagande är felaktigt enligt Foucault, då det som anses vara makt i själva verket refererar till speciella konstruktioner av olika fenomen vilka anses som sanningar av och i samhället. I texten Maktens maskor uttrycker Foucault det så att det inte finns en enskild makt utan flera makter och att för att kunna analysera maktens verkliga mekanismer behöver det finnas en tanke om att makt förekommer i olika former som fungerar olika beroende på lokala och regionala faktorer. Ett samhälle är inte en enhetlig kropp där bara en makt utövas. I verkligheten är ett samhälle något där olika makter sidoordnas, förbinds, samordnas och rentav bildar en hierarki men ändå förblir specifika (Foucault, 2008, s. 209). Foucault (2000, s. 329) menade även att för att kunna studera exempelvis vad maktrelationer innebär behöver även olika typer av motstånd studeras, eller för att kunna studera vad som anses legalt behöver vi även studera vad som anses illegalt. 4.2.2 Det underförstådda Att försöka komma åt det underförstådda i en text är inom diskursanalys väsentlig (Boréus, 2015, s. 164). I en mängd texter förekommer det information som är underförstådd där texten är fylld av diverse hänvisningar till outsagd bakgrundsinformation vilket oftast uppfattas på ett gemensamt vis av både författaren av texten och av läsaren (Boréus & Bergström, 2012, s. 113). Det underförstådda kan variera i vilken grad det används avsiktligt, exempelvis genom att det underförstådda kan handlar om självklara sakförhållanden eller så kan det underförstådda användas för att textförfattaren ska slippa stå till svars för en tanke/åsikt (ibid., s. 115 116). 4.2.3 Subjektspositioner Foucault var den som lade grunden till diskursanalysens subjektuppfattning och idé om att subjektet skapas i diskurser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 21). Foucault menade på att människor inte kan ses som enhetliga och självständiga subjekt, istället ska människor ses utifrån subjektspositioner, vilket är en uppsättning regler som finns inom varje diskurs (Bergström & Boréus, 2012, s. 359). I diskurser förekommer det alltid olika positioner som olika subjekt kan ta, exempelvis tilldelas den som uppsöker läkare positionen som patient och kan via detta anses ha mindre kunskap och makt i förhållande till läkaren (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s. 48). På sådana sätt tillhandahåller en diskurs regelverk om hur subjekt ska förhålla sig i olika sammanhang och till olika subjektspositionerna knyts olika typer av förväntningar (Foucault, 2000, s. 330 331). 4.2.4 Utestängningsprocedurer Att analysera utestängningsprocedurer är något som anses specifikt för foucauldiansk diskursanalys. Idén om utestängningsprocedurer innebär att det som anses illegitimt framställas som avvikande, fel och osant genom påståenden om vad som är sant och förnuftigt. Genom att något eller någon framställas som positiv blir det indirekta budskapet att motsatsen är negativ. 11

Detta hör enligt Foucault ihop med förbud; att det är vedertaget att det inte går att prata om vad som helst när som helst, samt att olika kategorier ges auktoritet att tolka och bestämma vad som är sant och rätt (Boréus, 2015, s. 166 167). 4.3 Diskursanalys som metod Diskursanalys som metod avser det konkreta tillvägagångssättet för analysen. Detta skiljer sig mot teoridelen blanda annat på så vis att diskursanalys som teori kan ses som ett mer generellt ontologiskt ställningstagande. I följande avsnitt redogörs för hur analysen kommer genomföras samt vilka specifika analysfrågor som har valts att ställas till artiklarna. För att möjliggöra analys behöver det ställas analysfrågor till de utvalda artiklarna. Vilka typer av frågor som bör ställas varierar beroende på vilka aspekter i texterna som ska analyseras (Boréus, 2015, s. 160). Då denna studie är en foucauldiansk diskursanalys med fokus på makt och vetande, subjektspositioner samt utestängningsprocedurer har analysfrågor som är passande till detta valts ut. Analysfrågorna fungerar som en guide genom analysen, där analysen i sin helhet kan leda till kunskap som kan uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna (ibid.). Boréus (2015, s. 172 173) ger förslag på analysfrågor som kan ställas till en text bland annat beroende på vilken typ av analys som ska göras och vad det är analysfrågan kan hjälpa till att besvara. Baserat på Boréus (ibid.) olika förslag kommer följande frågor ställas till artiklarna: 1. Vad påstås uttryckligen? 2. Vad underförstås? 3. Vilka kategorier av människor omtalas i texten? Hur framställs de? 4. Vad trängs undan eller görs illegitimt? Vilka framstår som auktoriteter? 1. Vad påstås uttryckligen? är något som spelar roll i många textanalyser och en sådan första analys kan synliggöra det underförstådda i texten (Boréus, 2015, s. 162). I detta fall kan en mer specifik frågeställning vara; Vad påstås uttryckligen om socialbidragstagare? Den första frågeställningen möjliggör för att komma åt det underförstådda, vilket är en viktig del inom diskursanalys då texten kan ses som en manifestation av en diskurs. 2. Vad underförstås? syftar till att alla texter bygger på en gemensam förförståelse och det som tas för givet rörande det texten behandlar (Boréus, 2015, s. 164). Föreställningen om något, som sällan påstås uttryckligen, kan i många texter vara en bärande faktor (ibid., s. 165). 3. Vilka kategorier av människor omtalas i texten? Hur framställs de? kan sägas handla om subjektspositionering. Att studera kategorier av människor och hur de framställs i texten är av intresse då det kan vara ett steg i analysen om subjektspositionering. Subjektspositionering kan sägas handla om vilka positioner som framträder eller inte framträder i texten (Boréus, 2015, s. 166). 12

4. Vad trängs undan eller görs illegitimt? Vilka framstår som auktoriteter? avser att synliggöra utestängningsprocedurer. Samtidigt som kategorisering innefattar vissa människor innebär det även uteslutande av människor. Utestängningsprocedurer sker enligt Foucault när människor kontrolleras, vilket är något som skapande av diskurser leder till (Bergström & Boréus, 2012, s. 361). 5. Urval och avgränsningar I denna studie har en så kallad målinriktad urvalsmetod använts, vilket innebär att forskaren inte har som syfte att välja material på ett slumpartat sätt. Material, i detta fall artiklar från svensk dagspress, väljs ut på ett mer strategiskt vis med grund i hur adekvat det är för studiens frågeställningar. Ett målinriktat urval innebär på så vis att det är ett icke-sannolikhetsurval och att urvalet inte sker på ett slumpmässigt sätt (Bryman, 2011, s. 392). Bryman (2011, s. 286) beskriver att det mest vanliga när det kommet till urvalet av medier är att forskaren utser en eller två medier och därefter gör ett urval inom dessa. Urvalet att använda tidningsartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD) gjordes eftersom de bägge tidningarna har ett stort antal prenumeranter. DN är Sveriges största morgontidning som publiceras i hela landet med fokus på Stockholm. SvD är Sveriges andra största prenumererande morgontidning som utges i Stockholm (TS Mediafakta, 2017). Nyheterna kan på så sätt inte alltid anses vara representativa för mindre städer och orter. Detta är något som reflekterades över vid valet att använda DN och SvD för att samla in material. Trots att båda tidningarna har delar som fokuserar på Stockholm publicerar de även rikstäckande nyheter och tidningarna kan därmed anses ge en inblick i hur socialbidragstagare framställs i olika delar av landet. Sökning och insamling av artiklar gjordes genom Mediearkivet i databasen Retriever, som finns tillgängligt via Stockholms Universitet. För att undersöka massmediers framställning av socialbidragstagare söktes först på ordet bidragstag* med hjälp av Mediaarkivets sökfunktion. Detta sökord visade sig vara alltför brett och övergripande då det i artiklarna inte gick att utläsa vilket typ av bidragssystem som avsågs och därmed gick det inte att säkerställa ett urval som innefattade socialbidragstagare. Sökningen gjordes därför om och avgränsades genom att söka på ordet socialbidragstag* med hjälp av Mediaarkivets sökfunktion. Totala antalet träffar i tryckt press blev 1573 stycken under åren 2012 2016. Orsaken till den valda femårsperioden var att för få artiklar fanns publicerade om endast ett specifikt årtal hade valts. Därefter avgränsades sökningen fört till tryckt press sedan till DN samt SvD, vilket resulterade i 36 artiklar från DN och 32 artiklar från SvD. Efter detta lästes alla artiklar överskådligt och urval gjordes av de artiklar som ansågs relevanta för denna studies syfte och frågeställningar. Ingen åtskillnad gjordes gällande typ av artikel eller vem/vilka som författat artiklarna. Artiklar vars huvudfokus inte handlade om socialbidragstagare i Sverige valdes bort, exempelvis artiklar som handlade om utländska socioekonomiska förhållanden, generell diskussion om ekonomiskt bistånd eller socialtjänsten samt olika politiska uppdrag, så som budgetar eller partidebatter. 13

Efter detta urval kvarstod 11 artiklar från DN och 10 artiklar från SvD som var en blandning av nyhetsartiklar, ledare och andra typer av artiklar av mer debatterande karaktär. Olika former av artiklar valdes att tas med för att ge en bredare bild av vad som publicerats i DN och SvD. 6. Etiska aspekter Vetenskapsrådet har givit ut rapporterna Forskningsetiska principer inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning och God forskningssed där det beskrivs att forskningsetik inte ska ses som statisk och att forskningsetiska överväganden till stor del handlar om balans mellan olika intressen (Vetenskapsrådet 2002, s. 5, 2011, s.10 12). Forskningsstudier som kan leda till ny kunskap är en viktig del i människors och samhällets utveckling samtidigt som forskningen som bedrivs inte ska orsaka skada. Forskaren har ett särskilt ansvar mot de som medverkar i forskningsstudier, för hur information och resultat behandlas samt hur människor direkt och indirekt påverkas av forskningen. Vid genomförandet av en studie behöver forskaren därmed hela tiden ta hänsyn till och vara medveten om olika etiska dilemman. Inom svensk forskning finns det fyra huvudkrav som forskaren behöver beakta; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6; Bryman, 2011, s. 131 132). Informationskravet innebär att forskaren ska lämna information om bland annat frivilligheten i deltagandet i studien till de som medverkar (Vetenskapsrådet, 2002 s. 7; Bryman, 2011, s. 131). Detta krav anses inte aktuellt i denna studie eftersom empirin består av redan publicerade artiklar som är tillgängliga för allmänheten och därmed kan anses som offentliga. Detsamma kan anses gällande samtyckeskravet vilket bland annat innebär att forskaren behöver inhämta ett informerat samtycke från samtliga deltagare (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9; Bryman, 2011, s. 135). Då alla artiklar som använts i denna studie är publicerade i dagstidningar med ändamål att allmänheten ska kunna läsa dem kan det antas att intervjupersonerna och författarna i artiklarna har gett sitt samtycke till publicering. Vetenskapsrådet (2002, s. 9) skriver att forskaren inte behöver efterfråga samtycke när empiri inhämtas från redan existerande myndighetsregister eller via massmedier. Utifrån detta kan det anses att samtyckeskravet inte är en aktuell etisk aspekt i denna studie. Med det sagt påstås det inte att varken artiklarna i sig eller informationen som framkommer kan behandlas hur som helst, vilket har att göra med konfidentialitetskravet och att de som deltar i forskningen ska tillförsäkras konfidentialitet och anonymitet (Vetenskapsrådet 2002, s. 12 13; Bryman, 2011, s. 138). Bryman (ibid., s. 137) skriver att även om människor deltagit i en studie eller uttalat sig i någon tidningsartikel innebär detta inte att rätten till privatliv upphävs, något som forskaren alltid behöver beakta. Vetenskapsrådet (2002, s. 12 13) skriver att konfidentialitet hör nära ihop med frågor rörande sekretess, tystnadsplikt, lagring av data och offentlighet samt vad som kan anses etiskt känsligt. Att säkerställa konfidentialitet kan bland annat göras via anonymisering av deltagare i studien samt översyn av hur den insamlade 14

empirin hanteras och förvaras. Även denna etiska aspekt kan anses vara inaktuell då artiklarna är publicerade i syfte att vara tillgängliga för allmänheten. Konfidentialitet och anonymisering är inte heller aktuellt då vilka tidningsartiklar som används måste redovisas i referenslistan. Däremot kommer artiklarna anonymiseras i den löpande texten på så vis att de numreras, exempelvis DN1, DN2, SvD1 och så vidare. Nyttjandekravet innebär att insamlad information endast får användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002, s. 14; Bryman, 2011, s. 132). I och med att studien kommer att bli en offentlig handling vid publicering går det inte att säkerställa nyttjandekravet, vilket i denna studie inte anses som problematiska i och med empirins tillgänglighet för allmänheten. 7. Studiens kvalitetskriterier För att avgöra kvaliteten inom forskning utgår forskare ofta från begreppen reliabilitet och validitet, som ursprungligen används för kvantitativ forskning. Vissa författare har föreslagit att kvalitativa studier ska bedömas utifrån andra kvalitetskriterier än de som används för kvantitativ forskning (Bryman, 2011, s. 352). Istället för reliabilitet och validitet förespråkas användning av tillförlitlighet som ett grundläggande kriterium för att bedöma kvaliteten inom kvalitativa studier. Tillförlitlighet är uppdelad i fyra delkriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera studiens kvalitet (ibid., s. 354). Bakgrunden till att använda tillförlitlighet som alternativ bedömning av kvaliteten i en kvalitativ studie är idén om att det inte finns en enda sann version av den social verkligheten vilken då är forskarens uppgift att upptäcka och avslöja. Kvalitativa studier tenderar att innefatta flera tänkbara beskrivningar av den sociala verkligheten. Med ett sådant förhållningssätt blir trovärdigheten hos forskarens beskrivning av studien väsentlig för i vilken utsträckning studien accepteras och anses trovärdig av utomstående (Bryman, 2011, s. 354). Att som forskare skapa trovärdighet i en studie handlar bland annat om hur resultatet av studien skrivs fram, alltså hur resultatet kommuniceras till läsaren. Då en stor del av denna studie handlar om att kommunicera resultatet på ett övertygande och trovärdigt sätt kan studiens trovärdighet bland annat försäkras genom att utgå från den litteratur som finns om kvalitativ forskning och diskursanalys samt en noggrann redogörelse av samtliga av studiens delar. Bryman (2011, s. 355) skriver att överförbarhet har att göra med i vilken utsträckning resultatet av forskningsstudien kan överföras till någon annan kontext eller situation. Då kvalitativ samhällsvetenskaplig forskning ofta handlar om studerandet av olika sociala sammanhangs unika kontext och betydelse innebär detta att en exakt återupprepning av samma förhållanden kan anses svårgenomfört. Detta beror främst på att sociala sammanhang förändras över tid och empirin för olika studier därmed inte kan bli exakt lika. Att som forskare trots detta möjliggöra för överförbarhet av den egna studien innebär att studien behöver innehålla detaljerade redogörelser av studiens genomförande. Överförbarhet eftersträvas i denna studie genom noggranna beskrivningar av bland annat hur insamling av empirin har gått till, så att andra 15