UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasieskola Gymnasiesärskola Annan pedagogisk verksamhet Ansvarig för planen Förskolechef: Rektor: Verksamhetschef: Benämnd chef i planen. Namn: Botulvs förskola Adress: Torkelsgatan 40 Telefon: 018-727 63 93 e-postadress: magdalena.trenser@uppsala.se Namn på ansvarig chef: Gunilla Källmark Tel och epost: 018-7276398 gunilla.kallmark@uppsala.se Biträdande förskolechef: Magdalena Trenser Tel och epost: 018-727 63 93 magdalena.trenser@uppsala.se Planens giltighetstid: 2017-06-30 till 2018-06-30 1
2 (15)
3 (15) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta åtgärder och ha tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och följas upp. 2. FÖREGÅENDE ÅRS UTVÄRDERING (MOTSVARAR STEG 4 I FÖREGÅENDE ÅRS PLAN) Enligt 6 kap. 8 skollagen ska en redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts tas in i efterföljande års plan. Utvärderingen i föregående års plan är utgångspunkten för den nya planen. 2.1. Föregående periods åtgärder Målet med åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det Vi ska utveckla vårt arbete med likabehandling (normer och värden) och hitta sätt att hålla detta arbete mer levande i barngrupperna under hela läsåret med hjälp av avdelningarnas olika projekt. Samtliga projekt kommer att beröra detta område. Vi ska under kommande läsår utveckla vårt arbete inom området normkreativitet och jämställdhet. Vi kommer att fortsätta med att synliggöra, diskutera och reflektera över våra egna normer med varandra i personalgruppen samt synliggöra och utmana samhällets normer med barnen. Under detta läsår har vi arbetat med normer och värden i våra projekt på alla förskolans avdelningar. Avdelningarna har arbetat med olika utgångspunkter som vi i våra olika mötesformer delgett varandra. Vi har på avdelningarna arbetat aktivt med Brottsoffermyndighetens material Liten Trygg. Vi har läst boken Normkreativitet i förskolan och diskuterat i arbetslagen. Vi har gjort övningar, diskuterat på några APT. Vi har sett över våra miljöer på avdelningarna gällande litteratur och bilder vi visar upp.
Vi kommer att fortsätta uppmärksamma och synliggöra interkulturaliteten och flerspråkigheten vi har på förskolan. Vi fortsätter med vårt arbete i barngrupperna för ett öppet klimat där barnen känner nyfikenhet och respekt inför varandras olikheter. Vi kommer att fortsätta att utveckla våra lärmiljöer för att anpassa dem efter de befintliga barngrupper som befinner sig på respektive avdelning. Vi ska öka vårt användande av tecken i den vardagliga verksamheten, på samtliga avdelningar. Alla barn ska känna att de kan göra sig förstådda oavsett språklig nivå och därmed känna ökad trygghet och självförtroende. Centrala staden har nu normer och värden som gemensamt fokus vilket innebär att samtliga avdelningar kommer att arbeta med detta inom projekten. Vi diskuterar kontinuerligt vårt arbete med normkreativitet och interkulturalitet för att på så sätt utbyta tips och erfarenheter. Vi får fortbildning i tecken som stöd och stöttar varandra i att teckna mera. Att synliggöra vårt arbete med normer och värden. Att systematisera vårt arbete inom dessa områden. Att alla pedagoger tecknar med barnen. 4 (15) På avdelningarna har vi litteratur på olika språk. Vi visar upp alfabeten. QR-koder som länkar till sånger och sagor på olika språk. Vi pratar om vad exempelvis olika frukter heter på andra språk än svenska. Vi använder oss av de modersmålspedagoger som kommer till förskolan. Vi pedagoger har ett förhållningssätt där vi visar nyfikenhet på flerspråkighet och interkulturalitet. Vi utvecklar och förändrar våra lärmiljöer kontinuerligt efter barngruppernas intressen och behov. Vi försöker ha projekten synliga i lärmiljöerna. Vi har bilder på väggarna där vi försöker tänka normkritiskt och som visar på mångfald. Alla barn och pedagoger på förskolan har ett eget persontecken. Vi försöker teckna i alla vardagssituationer. Tecken finns synliga på våra väggar och utomhus. Vi har litteratur med tecken. Vi tecknar till exempelvis till sånger, litteratur och ramsor. Språkavdelningarna har månadens tecken Samtliga avdelningar har under läsåret haft Normer och värden i sina projekt. På våra dokumentationsväggar synliggör vi hur projektet inom området utvecklas. Detta synliggörs även för vårdnadshavare i våra informationsbrev. Genom att vi arbetar med Normer och värden i våra projekt, samtalar och utvärderar vi arbetet i detta område kontinuerligt. På APT pratar vi om våra projekt och på så sätt utbyter vi erfarenheter, tips och idéer. Under det gångna året har vi haft utbildning i TAKK vid 8 tillfällen. Alla barn och pedagoger
5 (15) har ett eget persontecken. Vi lägger till tecken till sånger vi sjunger, ramsor, sagor vi läser samt till de specifika områden vi jobbar med på förskolan. Vi tecknar i alla situationer på förskolan.
6 (15) 3. UNDERSÖKNING AV RISKER (STEG 1) Syftet med undersökningen är att upptäcka om det förekommer diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling samt eventuella risker för diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling och andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras. Undersökningen omfattar såväl förekomsten av diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. 3.1. Redovisning av hur periodens undersökning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat De kartläggningsmetoder vi använder oss av på Botulvs förskola är observationer, barnintervjuer, kommunens enkät till vårdnadshavare samt diskussionsunderlag från våra arbetsplatsträffar. Genom dagliga samtal med barn och vårdnadshavare får vi tillgång till det enskilda barnets tankar och funderingar. En gång per termin, eller oftare vid behov, erbjuds vårdnadshavarna utvecklingssamtal. Under dessa samtal har föräldrarna möjlighet att i lugn och ro ta upp eventuella frågor som rör någon av de sju diskrimingeringsgrunderna. Vårdnadshavarna utvärderar förskolans verksamhet genom att uttrycka sina åsikter i kommunens enkät samt förskolans enkät. Genom incidentrapporter kartlägger vi problemområden. All personal är ansvarig för att genomföra kartläggningen, som beskrivs i punkterna nedan. Barnens delaktighet i arbetet med att utforma vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har skett genom barnobservationer och barnintervjuer. På så sätt har vi identifierat situationer och miljöer som barnen upplever som otrygga och i vilka kränkningar, diskriminering och trakasserier kan tänkas uppstå. 3.2. Områden som berörts i undersökningen Kränkande behandling Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder
3.3. Redovisning av undersökningens resultat De kritiska moment som vi skall jobba vidare med återfinns under kapitel 5. Dessa områden har vi identifierat via barnenkäter, enkäter till vårdnadshavare (såväl vår egna som kommunens gemensamma), observationer, diskussion i arbetslagen, diskussion under arbetsplatsträffarna och utvecklingssamtal. 1. Normer och värden, interkulturalitet. På Botulvs förskola har vi många nationaliteter och språk representerade i barngrupperna. Vi har även nyanlända barn. Det är viktigt att alla barn får känna trygghet och vara stolta över sitt språk och kultur. Det okända kan väcka frågor, intolerans och missuppfattningar. 2. Normkreativitet. Vi pedagoger inte är medvetna om de normer som styr oss och de normer som styr våra barns familjer. 3. Tecken som stöd. Eftersom förskolan har två tal- och språkavdelningar, använder vi oss av tecken som stöd. Om inte alla pedagoger kan teckna, finns risken att en del barn inte kan göra sig förstådda trots att de tecknar. 4. Lärmiljöer. Lärmiljöer som inte tilltalar barnen kan skapa oro och konflikter. Vi ser att det är en risk att de äldre barnen inte har tillräckligt med utmaningar och stimulans på gården. 7 (15) 4. ANALYS AV ORSAKER (STEG 2) I steg två ska orsakerna till upptäckta risker och hinder analyseras. Normer och värden, interkulturalitet. På Botulvs förskola har vi många nationaliteter och språk representerade i barngrupperna. Vi har även nyanlända barn. Det är viktigt att alla barn får känna trygghet och vara stolta över sitt språk och sin kultur. Det okända kan väcka frågor, intolerans och missuppfattningar. Normkreativitet. Vi pedagoger är inte medvetna om alla de normer som styr oss och de normer som styr våra barns familjer. Det är ett relativt nytt och brett område med många perspektiv. Vi behöver lära oss mer av varandra och ta del av aktuell forskning. Tecken som stöd. Trots utbildning i TAKK, tecknas det fortfarande inte i tillräcklig omfattning. Om inte alla pedagoger kan teckna, finns risken att en del barn inte kan göra sig förstådda trots att de tecknar. Lärmiljöer. Vi ser att vår utemiljö är eftersatt, orsaken till detta kan vara brist på resurser, tid och intresse samt säkerhetsaspekten. Vi vill ändå rikta fokus på våra lärmiljöer utomhus, då vi ser att den börjar bli tråkig och barnen stannar av i sitt utforskande och vi behöver fler utmanande ställen på gården.
5. ÅTGÄRDER (STEG 3) 8 (15) Mot bakgrund av föregående års utvärdering, undersökningen (steg 1) och analysen (steg 2) ska de förebyggande och främjade åtgärder som skäligen kan krävas vidtas. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, repressalier, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärderna tar sikte på att minimera risken för diskriminering och kränkande behandling m.m. och utgår från identifierade riskfaktorer. De konkreta åtgärder som planeras utgår från den undersökning som gjorts. 5.1. Konkreta åtgärder utifrån årets undersökning och utvärderingen av föregående års plan Åtgärd Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Centrala staden har normer och värden I hela Vi vill att vårt arbete med som fokusområde med inriktning mot verksamheten interkulturalitet ska vara interkulturalitet läsåret 2017/2018. Detta synligt och levande på innebär att samtliga avdelningar kommer förskolan för barn att arbeta med detta område. föräldrar och pedagoger. Alla avdelningars projekt ska ha en interkulturell Normkreativitet i förskolan. Vi läser valda delar ur boken Normkreativitet i förskolan och diskuterar på APT utifrån det som vi har läst. Tecken som stöd I personalgruppen på APT I hela verksamheten inriktning. Vi vill synliggöra och öka förståelsen för de normer som finns runt om oss och hur de påverkar oss. Vi vill utveckla vårt praktiska arbete med normkreativitet, exempelvis hur vi problematiserar normerna i barngruppen. Att alla barn och pedagoger ska ha ett persontecken. Alla pedagoger ska kunna Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Alla pedagoger på förskolan Utvecklingsgru ppen/alla pedagoger på förskolan Alla pedagoger på förskolan Läsåret 2017/2018 Läsåret 2017/2018 Hösttermien 2017 Kontinuerligt inom reflektionsverktyget för projekt. Uppföljning i januari och april/maj 2018, enligt projektverktygets årshjul. Vi utvärderar i utvecklingsgruppen i december2017 och i april 2018. På APT i november.
teckna dessa när vi tilltalar varandra. Vi vill att alla barn ska känna att de kan göra sig förstådda oavsett språklig nivå och därmed känna ökad trygghet och självförtroende. Ett långsiktigt mål är att alla pedagoger ska teckna mer. Lärmiljö/utemiljö Uteverksamheten Att öka trygghet och trivsel på vår förskolegård. Att skapa fler rum som utmanar barnen i att upptäcka och utforska. Barnen ska också vara delaktiga i detta arbete. Alla pedagoger på förskolan. Läsåret 2017/2018 9 (15) Vi utvärderar 2 gånger per termin i oktober, december, mars och juni.
6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING (STEG 4) 10 (15) 6.1 Periodens åtgärder Målet med åtgärden/önskvärd effekt Effekt/hur blev det 6.2. Medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen av planen? Ja Nej Om nej, varför?
7. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Se Utbildningsförvaltningens rutin för anmälan och handläggning av kränkande behandling och definitioner och begrepp ur Allmänna råd LÄNKAR 7.2.Rutiner information till barn, elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enligt skollagen kapitel 6, 10 är all personal, som får kännedom om att någon diskriminerats, trakasserats eller kränkts, skyldiga att anmäla detta till förskolechefen. I händelse av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall det åtgärdande arbetet påbörjas omgående efter att incident inträffat. Detta skall ske oavsett hur personal tillkännagivits informationen; via barnet själv, via vårdnadshavare eller via annat barn. Åtgärder som vidtas skall dokumenteras och sedan utvärderas för att förhindra att liknande situation åter uppstår. Vi strävar efter att lösa problem innan de blir för stora. All personal vid förskolan skall känna till rutinerna i samband med att diskriminering, trakassering eller kränkande behandling skett. Ett barn som blir utsatt talar förhoppningsvis om detta för en pedagog på förskolan. Pedagogen skall sedan informera sitt arbetslag. När detta skett anmäler pedagogen det inträffade till den biträdande förskolechefen, Magdalena Trenser. Det är sedan den biträdande förskolechefens uppgift att lyfta det inträffade på nästkommande APT. I händelse av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är forumet för att samtala om detta avdelningsmötena, arbetslagets veckoreflektion, veckomötena samt på APT. De kommunikationsformer som skall användas är dialog, där information delges. Vårdnadshavare som får kännedom om kränkning ska i första hand vända sig till pedagogerna på avdelningen, de kan även vända sig till annan personal på förskolan som sett händelsen eller som de känner förtroende för. Pedagogen skall sedan i sin tur föra informationen vidare till den biträdande förskolechefen som sedan underrättar förskolechefen, Gunilla Källmark. Vårdnadshavare kan även vända sig direkt till förskolechefen. Forum då vårdnadshavare kan tala med personalen på förskolan är det dagliga mötet vid hämtning och lämning, möte med vårdnadshavarna samt vid utvecklingssamtal eller via mail. Kommunikationsformerna som används är samtal eller skriftlig anmälan till kommunens förvaltning Utbildningsförvaltning. Ytterst ansvarig är förskolechef Gunilla Källmark. Rutiner då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skett är att den biträdande förskolechefen och/eller förskolechefen fyller i klagomålsblankett som finns på webben. 11 (15)
De dokumentationsformer vi använder oss av kan vara muntliga, skriftliga, telefonsamtal, webbformulär http://insidan.uppsala.se/kommungemensamt/kontor--forvaltningars-interna-sidor/forvaltningar/utbildningsforvaltningen/utbildning--larandegemensamt/anmalan-av-krankande-behandling/, e-post alternativt sms. Våra rutiner och handlingsplaner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn är följande: Vid upprepade tillfällen eller händelser riktade mot ett och samma barn så ska vårdnadshavare och förskolechef informeras, för att komma fram till lämpliga åtgärder. En åtgärd kan vara att punktmarkera ett barn för att bryta ett dåligt beteende. För samtalet ansvarar personal på barnets avdelning. All personal är ansvarig för att ha uppsikt över vad som händer, vuxna ska finnas där barnen är. De åtgärder som vidtas följs upp och utvärderas för att säkerställa att incidenten inte upprepas. Dokumentationen i samband med incidenten används för uppföljning. 12 (15) 7.3.Rutiner för personalens respektive chefs skyldighet att anmäla Pedagog eller annan personal på förskolan, som får kännedom om att diskriminering, trakassering eller kränkande behandling skett skall anmäla detta till den biträdande förskolechefen. Den biträdande förskolechefens skyldighet är att sedan föra informationen vidare muntligt eller via e-post till förskolechefen. Förskolechefens uppgift är sedan att fylla i ett webbformulär så att anmälan snarast inkommer till huvudmannen. Förskolechefens uppgift är därefter att utreda omständigheterna kring händelsen 7.4.Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling Dokumentationen sker i direkt anslutning till händelsen. Den personal som varit med om händelsen ansvarar. Barnen vänder sig i första hand till en pedagog de har förtroende för. Personalen ska, i första hand, tala med den biträdande förskolechefen. Dokumentationen innehåller en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som vidtagits. All personal ska vara informerad för att kunna se till att händelsen inte upprepas. Vårdnadshavare och ledning delges innehållet i dokumentationen.
13 (15) 7.5.Rutin när personal har kränkt barn/elever Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Lyssna in situationen och sätt stopp för agerandet. Efter detta informera den biträdande förskolechefen. Det är sedan den biträdande förskolechefens uppgift att ifrågasätta beteendet i samtal med berörd personal. Diskussion mellan personal, samt personal och vårdnadshavare ska ske utan att barnet är närvarande. Upprepas händelsen ska förskolepersonalen gå till förskolechef som vidtar åtgärder. Åtgärderna dokumenteras skriftligt. Åtgärder för att utvärdera och åtgärda kränkningar tas upp på avdelningens veckoreflektion. Allvarliga fall av kränkning ska dokumenteras av den personal som varit med om händelsen på särskild blankett. Där ska även åtgärder finnas med. Ledningen och vårdnadshavare ska informeras. Den som varit med om händelsen ansvarar för dokumentation, och tillsammans med avdelningens personal ansvarar man för åtgärder. Vid behov kan specialpedagog kontaktas. Ledningen har ansvar för att följa upp åtgärderna. Om förskolechef efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder. 7.6.Rutin för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Datum för revidering av Botulvs plan mot diskriminering och kränkande behandling sker kontinuerligt under läsåret enligt punkt 5 åtgärder, i denna plan samt årligen under juni månad, enligt vårt årshjul. Revideringen föregås av karläggning av verksamheten och intervjuer med barn, vårdnadshavare och personal.
8. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 14 (15) 8.2.Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Vi arbetar med värdegrunden tillsammans med alla barn i den dagliga verksamheten. Våra projekt har läroplansområdet Normer och värden i fokus vilket medför att alla barn blir delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet. Barnen påverkar även genom barnenkäter samt genom de dagliga samtalen med varandra, personal och vårdnadshavare. 8.3.Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet På arbetsplatsträffar och avdelningsreflektioner diskuterar vi de olika områdena. Utvecklingsgruppen ansvarar för att arbetet utvärderas kontinuerligt både på avdelningarna samt på arbetsplatsträffar. Personalen ska ha fortlöpande diskussioner om frågorna på APT och dagligen i verksamheten. Varje avdelning ansvarar så att ny personal får vetskap om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vi arbetar med Normer och värden i våra projekt vilket gör att dessa områden kontinuerligt kommer upp till diskussion i personalgrupperna. Vi diskuterar också våra projekt på APT, vilket medför att alla pedagoger på förskolan kan vara delaktiga till olika dilemman som uppstår i vardagen.
9. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING 15 (15) Barnen/eleverna Kontinuerligt diskuteras det i barngrupperna hur man är en bra kompis. Arbete i projekt. Det sker även genom de dagliga samtalen med barnen och de konfliktlösningar som de ibland behöver hjälp med. Under inskolningsperioden jobbar vi intensivt med att göra barnen delaktiga i förskolans värdegrundsarbete. Vårdnadshavarna På Botulvs förskola informerar vi vårdnadshavarna om vår plan mot diskriminering och kränkande handling på höstens första informationsmöte. Vårdnadshavarna informeras även om planen mot diskriminering och kränkande behandling i samband med introduktionen. Föräldrarna får också fortlöpande information från respektive avdelning via månadsbrev. Under utvecklingssamtal samt under de dagliga samtalen får även föräldrarna en chans att få vidare information om hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett återkommande och levande dokument som behandlas på informationsmöten, årligen. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Utvecklingsgruppen ansvarar för att revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling och all personal ansvarar för att läsa igenom den. Vi arbetar mycket med samsyn och våra egna tankar och förhållningssätt. Detta är en förutsättning för att vi ska nå resultat. På avdelningsmöten, avdelningarnas veckomöten och arbetsplatsträffar diskuteras frågor rörande likabehandling kontinuerligt. Information om plan mot diskriminering och kränkande behandling ingår i introduktion av ny personal.