Programanpassad hållbarhet för gymnasiet
Dagens upplägg Presentaon Mathias, BioFuel Region, KNUT Gymnasieakviteter 2004-2009 Ø Gymnasielärarnätverket Ø Hållbara projektarbeten Gymnasieakviteter i KNUT 2010- Ø Nätverkets utveckling Ø Programanpassad fortbildning Ø Hållbara gymnasiearbeten Ø Hållbara UF- företag Övriga ps Varför gör vi allt dea?
Mathias Sundin
BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
Projekt i BioFuel Region Biogas Norr Forest Refine Framdens snöskoter Secre Elfordon Norr Varumärke Green Coast North Sweden Skolprojektet / KNUT www.biofuelregion.se
Naonellt skolprojekt 2009-2014 9 län som deltar genom 4 regionala aktörer Naonell och regional finansiering
KNUT- projektet Vad? E naonellt skolprojekt som ska sprida metoder och verktyg som hjälper skolor a integrera hållbar utveckling i sin dagliga verksamhet med tydlig koppling ll läroplaner och kursplaner. Sye/mål - A bidra ll en hållbar samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnaon inom området samt öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier. - A öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- och energifrågor.
Vad kan KNUT erbjuda? Strategisk långsikg utveckling av lärande för hållbar utveckling i en skolorganisaon eller på en skolenhet Fortbildning för lärare, skolledare, förvaltning etc. Nätverk, samverkan och erfarenhetsutbyte Tips på lieratur, film, webbsidor, koncept etc. Akviteter riktade direkt mot barn/elever Vilka riktar vi oss ll? Lärare och skolledare i förskola, grundskola & gymnasium Barn och elever i förskola, grundskola & gymnasium Poliker och tjänstemän i skolorganisaoner Näringsliv, högre utbildning, lärarstudenter, andra organisaoner
Gymnasieakviteter 2004-2009
Vad är hållbar utveckling? Gymnasielärarnätverket Inierades 2004 (Västernorrland & Västerboen) Regelbundna kostnadsfria träffar Projektledare + medansvariga lärare Support och externt nätverk Inbjudningar ll övriga BFR- akviteter Mycket fokus på skogsråvara, Ekonomisk dimension transporter & biodrivmedel Deltagarna kom mestadels från Social Natur-, dimension Teknik- & Fordonsprogrammen Ekologisk ram
Vad är hållbar utveckling? Hur lägger vi upp träffarna? Mindre kursgårdar lugn & ro, vackra miljöer, naturnära, billigare Ambulerande i regionen norr, söder, kust, inland Kompetensutveckling forskare, näringsliv & myndigheter Erfarenhetsutbyte diskussion Ekonomisk i mindre dimension grupper kring aktuella frågeställningar Konkreta ps metoder, upplägg, Social dimension material etc. som kan användas direkt Ekologisk ram
Vad är hållbar utveckling? Hållbara projektarbeten Syar ll a öka gymnasieungdomars intresse för hållbar utveckling kopplat ll sin utbildning och framda yrkeskarriär. Informaon via kontaktlärare med erbjudande om: Inspiraonsföreläsningar (i maj eller i aug- sept) Kickoräff för intresserade elever och lärare (oktober) Möjlighet ll support och nätverk vid anmälan Avstämning i början av vårterminen Ekonomisk dimension Chans ll utvecklingsspendier Anmälan senast 15 oktober Social dimension Inlämning senast 30 april Spendieutdelning i samband med Ekologisk annat ram större arrangemang
Vad Hållbara är hållbar projektarbeten utveckling? Inspiraonsföreläsningar Vad är hållbar utveckling? Är vi hållbara? Vilka konsekvenser får det? Vilka utmaningar står vi inför? Vad kan jag som individ göra? Konkreta exempel kopplat ll transporter, konsumon mat Ekonomisk etc. dimension Vår potenal naturresurser, ren energi, bra kunskap, många utbildningar etc. Social dimension Exempel på regionala satsningar Ekologisk ram Tips på material, organisaoner etc. Info om hållbara projektarbeten
Vad Hållbara är hållbar projektarbeten utveckling? Kickoffdag Studiebesök Inspel från företag och organisaoner Mer informaon om hållbar utveckling kopplat ll projektarbetesidéer Ekonomisk dimension Social dimension Ekologisk ram
Hållbara projektarbeten - Spendier Kriterier: Koppling ll hållbarhet Eget engagemang Spridning Tilltalande rapport Formalia Godkänt av lärare Spendierna är på 10.000 kronor per arbete. 2-5 spendier delas ut årligen.
Hållbara projektarbeten - exempel Etanolkonvertering av gräsklippare Blogg om ekologisk mat Alger som biobränsle Vindkra Ekoturism Avgisfri kollekvtrafik Lekonsupplägg för grundskolan Ekologiska kläder Passivhus El- snöskoter UF- företag Eco- driving Mänskliga rägheter Tillsatser i mat Cancerinsamling Människans hälsa Tillgång ll rent vaen Tjernobyl Gröna kemikalier Energieffekvisering Vaenrening Rovdjur i Sverige? Hållbar samhällsplanering Återvinningsprojekt
Gymnasieakviteter 2010 (KNUT- projektet)
Utvecklingen av gymnasielärarnätverket Större geografiskt område Fler deltagare Fler program & skolor Temaserade träffar skog, resurser, hälsa, energi, transporter Studiebesök på regionala hållbarhetssatsningar (privata & offentliga) Tydligare kopplingar mot Gy2011
Programanpassad fortbildning Upplägg som grundar sig på respekve programs examensmål och kursstruktur Kopplingar ll vad som sker i samhället i de yrkesområden som är aktuella för programmet (näringsliv, aktuell forskning, myndigheter etc.) Fortbildning kan ske i allt från fristående seminarier ll längre processupplägg Uormning och genomförande av KNUT eller i samverkan med berörda program/skolor
Programanpassad fortbildning exempel på struktur Block 1: 1. Vad är hållbar utveckling Föreläsning 30 min 2. Utmaningar, målsäningar & potenal Föreläsning 30 min 3. Diskussionskaffe* Fika i mindre grupper med diskussion 30-40 min 4. Kort återrapport diskussion Redovisning 20-30 min Block 2: 5.Gymnasieskolans uppdrag inom LHU Föreläsning 20 min 6. Programmets/programmens mål inom LHU Föreläsning 10-20 min 7. Exempel på kurser och hur de kan kopplas ll LHU Föreläsning 30-40 min 8. Lunchdiskussion** Lunch i mindre grupper med diskussion 50-60 min 9. Kort återrapport diskussion Redovisning 20-30 min Block 3: 14. Exempel på arbetssä/metoder a använda Föreläsning 15 min 13. Exempel på externa resurser och samverkan Föreläsning 15 min 12. Exempel på material och andra info.källor Föreläsning 15 min 13. Kaffediskussion*** Fika i mindre grupper med diskussion 30-40 min 14. Kort återrapportering diskussion Redovisning 20-30 min Block 4: Summering och avslut Dialog 20 min Block 5**** Studiebesök - 90 min * Möjliga frågeställningar: Hur påverkas jag av en ohållbar utveckling? Hur påverkar jag hållbar/ohållbart? Vad skulle jag kunna göra för förändringar för a bli mer hållbar? ** Möjliga frågeställningar: Har vi hållbar utveckling i undervisningen idag? Vilka kurser skulle vi kunna använda för a utveckla LHU på programmet? Vilka personer är vikga för a lyckas? *** Möjliga frågeställningar: Hur kan vi konkret utveckla LHU på vårt program? Vilka upplägg, resurser och material är intressanta? Vad behövs för a utveckla LHU?
Exempel 1 - Teknikprogrammet Iniav från Dragonskolan i Umeå Problemställning: Mycket LHU i övergripande mål samt i examensmål men svårt a hia kurser för a integrera LHU i undervisningen Upplägg: Låta tre skolors teknikprogram träffas och diskutera problem, behov och lösningar. Låta didakker, KNUT samt representanter från Skolverket och näringslivet delta i processen. Ta fram förslag på upplägg och insatser Testa förslagen Sprida ll fler skolor Första träff bokad ll 16 oktober
Exempel 2 Fordons- & transportprogrammet Iniav från KNUT Samverkan med Liljaskolan i Vännäs Problemställning: Konservava lärare som ser hållbar utveckling som e hot mot deras intressen och verksamhet Upplägg: Göra fortbildning på tema framdens hållbara fordon och bjuda in fordonslärare från de fyra norrlandslänen Program: Studiebesök Elhybridcentrum, föreläsning OKQ8, föreläsning Volvo, dialogdukar om hållbar utveckling i undervisningen, konkreta ps etc. Genomförs v 44 i Vännäs/Örnsköldsvik
Hållbara gymnasiearbeten - Ecoproject Nå ut ll fler skolor och program Varit noga med a visa a man kan göra arbeten inom alla dimensioner (ekologiskt- socialt- ekonomiskt) Samverkar med Ung Företagsamhet Inför Lgr11: Uppdaterat material och informaon så a det stämmer in på nya kursen Håller på a uppdatera idébanken så a den också ger ingångar som passar yrkesprogrammens kursuormning Sammanställer personbank som kan hjälpa lärare med medbedömningsuppgien
t Entreprenöriellt Lärande + Lärande för Hållbar Utveckling Hållbar HELhetstänk (jag tycker de passar bra ihop!!!)
Entreprenöriellt Lärande + Lärande för Hållbar Utveckling Entreprenöriella egenskaper Kreavitet Mod Samarbetsförmåga Ansvarstagande Nyfikenhet Dessa egenskaper är bra a ha om man ska engagera sig i och bidra ll en hållbar samhällsomställning!
Entreprenöriellt Lärande + Lärande för Hållbar Utveckling Om man vänder på det e ohållbart entreprenörskap är inget som vi vill ha vare sig nu eller i framden!!
Entreprenöriellt Lärande + Lärande för Hållbar Utveckling Hållbara UF- företag* Fortbildning för UF- lärare Informaon/inspiraon för UF- elever Miljöhäe för UF- företag Medverkan på mässor *Koncept som drivs av Ung Företagsamhet som går ut på a få gymnasieelever a starta och driva e företag under e läsår som en del i sin utbildning.
Några fler ps!
ü Upplägg för gymnasietjejer som löper över e läsår ü Studiebesök på universitet och tekniska företag ü Möten med unga tjejer i yrkeslivet ü Sye a öka intresset för tekniska eergymnasiala utbildningar
Vad är ekologiskt fotavtryck? Vårt ekologiska fotavtryck är e må på hur stor biologiskt produkv land- och havsyta som krävs för a ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar ufrån aktuell teknikanvändning. Land: Snivärde: USA 9,4 Sverige 5,1 Världssni 2,7 Hållbar gräns* 2,1 Bangladesh 0,5 *Minskar ju fler människor vi blir! Vad är di ekologiska fotavtryck? hp://skola.klimatsmartcommunity.net
Tips på material, metoder etc. - websidan
Uppmuntra ungdomar a gå med i en organisaon!
Varför gör vi det här?
Hållbar samhällsomställning är en av de största globala utmaningarna som mänskligheten ställts inför. På alla nivåer lys behovet av utbildning fram. Sveriges riksdag: Nya läroplanerna Naonella miljömålen Naonella miljöteknikstrategin Åtaganden i 2020- målen Etc. FN: Sjösae 2005 dekaden för lärande för hållbar utveckling och arbetar för a stärka kompetens genom a starta RCE runt om i världen. EU- rådet: Skrev 2010 a lärande för hållbar utveckling är e vikgt verktyg för a nå 2020- målen.
Det finns e glapp mellan det som sker i samhället, det som står i styrdokumenten och det som fakskt sker i skolan
Skolan kan (och bör) spela en vikg roll!
Sverige är dukgt på miljöteknik och kan därigenom påverka hela världens utveckling. Det behövs dock fler som utbildar sig i miljöteknik samt fler gröna innovatörer.
Det är barnen och ungdomarna som äger framden och som måste ges förutsäningar a påverka densamma! Vikgt dock a inte bara dra upp allt negavt utan också visa på posiv potenal för annars riskerar man skapa ångest och rädsla!
Mer informaon: www.knutprojektet.se www.facebook.com/knutprojektet Tack för mig!