Global sourcing och makroekonomi Prins Bertil seminariet Handelshögskolan, Göteborg 4 oktober 2012 Vice riksbankschef Karolina Ekholm
Global sourcing del av globaliseringsprocessen Baldwins (2006) två uppsplittringsfaser: Konsumtion separeras från produktion Produktion separeras från produktion Underliggande faktorer: minskade transportkostnader och IT-revolution Konsekvenser? Effektivitet Inkomstfördelning Beroende av omvärldsutveckling Internationell konjunkturspridning/spridning av globala chocker
Världshandeln har ökat mer Världshandelsvolym, World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data 180 180 160 140 120 Fall med ca 20 procent 160 140 120 100 100 80 80 60 60 40 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 40 Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
än världens BNP Global BNP i fasta priser, index, 2000 = 100 Fall med 2-3 procent Not: Växelkurs till marknadsvärde Källa: IMF
Svensk handel har ökat mer än svensk BNP Import och export som andel av BNP 0,55 0,55 0,5 0,45 Import Export 0,5 0,45 0,4 0,4 0,35 0,35 0,3 0,3 0,25 0,25 0,2 70 75 80 85 90 95 00 05 10 0,2 Not: Löpande priser på varor och tjänster, 4 kvartals glidande medelvärde Källa: SCB och Riksbanken
men exportens betydelse för BNP har inte ökat lika mycket Svensk export ca 50 procent av BNP Svenskt förädlingsvärde ca två tredjedelar av exporten Kommerskollegium (2010), Made in Sweden?, rapport 2010:6 Drygt 30 procent av BNP består av förädlingsvärde skapat i exportsektorn (27 procent 1995)
Fler arbetar i multinationella företag Sysselsättning i internationella företag verksamma i Sverige, antal tusen anställda 1200 1000 800 600 400 200 0 Dotterbolag till utländska företag Svenska moderföretag Utländska dotterbolag till svenska företag 1990 1995 2000 2005 2010 Källor: Tillväxtanalys och ITPS
Samvariationen mellan länders BNPutveckling har ökat Korrelationskoefficienter för länderpars BNP-tillväxt fördelat på percentiler Källa: Bordo, M. och Helbling, Thomas F. (2011), "International Business Cycle Synchronization In Historical Perspective, Manchester School, 79:208-238.
Stark samvariation i handeln under finanskrisen Import av varor och tjänster, årlig procentuell förändring 20 15 Tillväxtekonomier Utvecklade ekonomier Världen, totalt 20 15 10 10 5 5 0 0-5 -5-10 -10-15 81 85 89 93 97 01 05 09-15 Källa: IMF
Symmetrisk chock med asymmetriska konsekvenser BNP-nivå, index, 2007 Q1 = 100 108 106 104 Tyskland USA Storbritannien Sverige 108 106 104 102 102 100 100 98 98 96 96 94 07 08 09 10 11 12 94 Källa: OECD
Minskad global sourcing av finansiella tjänster? Bankers fordringar på utlandet, årlig procentuell förändring 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0-10 -10-20 -30 Alla BIS rapporterande bankers fordringar på utlandet Svenska bankkoncerners fordringar på utlandet 07 08 09 10 11 12-20 -30 Källa: Bank of International Settlements, BIS
Makroekonomiska konsekvenser av global sourcing Vinster av effektivare utnyttjande av resurserna ställs mot eventuellt ökad inkomstojämlikhet Ökad konkurrens och specialisering samt ett bättre utnyttjande av stordriftsfördelar ökar effektivitet men det finns vinnare och förlorare Ökad synkronisering/snabbare spridning av chocker I kombination med ökad specialisering skapas behov av länder-/regionsspecifik ekonomisk-politisk respons
Tack för ordet!
Extra
Export Löpande priser, 4 kvartals glidande medelvärde 0,45 Insatsvaror andel av varor totalt 0,45 0,4 Insatsvaror andel av total export 0,4 0,35 0,35 0,3 0,3 0,25 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 0,25 Källa: Konjunkturinstitutet och SCB
Import Löpande priser, 4 kvartals glidande medelvärde 0,4 Insatsvaror andel av varor totalt 0,4 0,35 Insatsvaror andel av total export 0,35 0,3 0,3 0,25 0,25 0,2 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 0,2 Källa: Konjunkturinstitutet och SCB
Ökade direktinvesteringar Utgående direktinvesteringar, miljarder USD 2500 2000 Utvecklade länder Utvecklingsländer Transitionsekonomier 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: UNCTAD
Ökade direktinvesteringar Ingående direktinvesteringar, miljarder USD 2500 2000 Utvecklade länder Utvecklingsländer Transitionsekonomier 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: UNCTAD
Symmetrisk chock med asymmetriska konsekvenser II Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data 12 11 10 Tyskland USA Storbritannien Sverige 12 11 10 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 3 Källa: OECD
Sveriges varuexport till EU och världen Årlig procentuell förändring, tolv månaders glidande medelvärde 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Världen EU 99 01 03 05 07 09 11 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 Källa: SCB
Euroområdet Sveriges viktigaste exportmarknad Andel av svensk export 2011 Norge 10% USA 6% Övriga världen 14% Euroområdet 38% Storbritannien 8% Övriga Europa 24% Källa: SCB
Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCW och KIX Index, 1992-11-18 = 100 130 125 TCW KIX 130 125 120 120 115 115 110 110 105 105 100 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 jun-12 jul-12 aug-12 sep-12 100 Anm. Streckad linje markerar den 5 september, datum för penningpolitiskt möte i PPU september. TCW och KIX avser olika sammanvägningar av valutor utifrån handelsmönster. KIX vikter uppdateras löpande och omfattar en större grupp länder. Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken
Ökad handel särskilt drivet av tillväxtekonomier Importvolym, World trade monitor index, 2000 = 100, säsongsrensade data 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 Tillväxtekonomier Utvecklade ekonomier Världen, totalt 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 Källa: Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis
Globala obalanser Bytesbalans, procent av BNP 10 8 6 4 Latinamerika och Karibien Tillväxtekonomier i Asien Utvecklade ekonomier USA Euroområdet 10 8 6 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6-8 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11-8 Källa: IMF