Demografins regionala utmaningar

Relevanta dokument
Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius

Långtidsutredningen - en bakgrund

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Sekreterare: Susanne Widding Gidlund

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Kommunutredningen Fi 2017:02

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Helen Forslind - projektledare för huvudbetänkandet Per Sonnerby - kansliråd Finansdepartementet Sverker Lindblad ämnesråd Näringsdepartementet

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Regional tillväxt 2015

ÖLAND EN KOMMUN? Delaktighet, kommunikation information och förankring

Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

SmåKom höstmöte 28 november

Befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling i Östra Mellansverige

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Parlamentariska landsbygdskommittén

Försörjningskvoten i olika delar av Sverige scenarier till år christer anderstig

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Framtiden för landsbygden?

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

Regional tillväxt 2015

Ekonomirapporten. oktober 2012

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Långsiktig befolkningsprognos

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Göteborg 2/9-02. Arbetskraftsförsörjning och mångfald - lokalt och globalt.

Länsstyrelsens länsuppdrag

Budgetförutsättningar på nationell nivå Ekonomirapporten, oktober

Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada

Ekonomiska förutsättningar

Sunds kommun PM juni 2016

Befolkningen i Sverige fram till Regionala skillnader

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Befolkningsprognos

Länsanalys befolkningsprognos

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

Långsiktig befolkningsprognos

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Kumlinge kommun PM juni 2016

Att sätta sin region i ett sammanhang

Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område

Lumparlands kommun PM juni 2016

Googla: gröna kronoberg rapporter

Indata till trafikmodeller för prognosår 2030 och 2050 ett sammandrag

En beskrivning av hur en raps-framskrivning på FA-nivå kan brytas ner till kommunnivå. Working paper/pm 2011:33

Pedagogikutbildade. Regionala Matchningsindikatorer: Workshop , Styrbjörn Holmberg

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Kökar kommun PM juni 2016

REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR UPPSALA LÄN

Mariehamns kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016

Balans mellan sysselsatt dag- och nattbefolkning Analys och reviderad modellspecifikation

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Uppdrag kring kompetensplattformar och lärandeplaner

Demografisk förändring: lokal politik och planering. Josefina Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Föglö kommun PM juni 2016

Demografisk sårbarhet

Arbetsmarknadsutsikterna för år Bilder till rapport Ura 2005:5

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Användarrådet för regionalstatistik

Beskrivning av raps. Delmodell 5 Eftermodell kommun. Peter Almström & Greger Lindeberg WSP Analys & Strategi

KOMPETENS- FÖRSÖRJNING I JÖNKÖPINGS LÄN VAD VILL LÄNETS POLITIKER GÖRA ÅT KOMPETENSBRISTEN?

Saltviks kommun PM juni 2016

Utvecklingen under de senaste åren

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Kommunalt forum

Jomala kommun PM juni 2016

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Geta kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Finströms kommun PM juni 2016

10-åriga obligationsräntan i USA

Transkript:

Demografins regionala utmaningar Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2015 Sverker Lindblad, Näringsdepartemetet projektledning och slutsatser Wolfgang Pichler, Tillväxtanalys regional utveckling till 2040 Ulf Tynelius, Tillväxtanalys kommunernas ekonomi och verksamhet Torbjörn Danell, Tillväxtanalys arbetskraft- och kompetensförsörjning Christer Anderstig, WSP Analys prognoser och beräkningar Hållbar regional utveckling 24 maj 2016 Sverker Lindblad

Kommunernas demografiska sårbarhet 2014

Befolkningsförändring 2014-2040 I åldersgruppen 16-74 år kommer 63 procent av ökningen från länder med låg eller medel HDI Födelseland totalt 16-74 år Sverige 819 950 154 521 Norden exkl. Sverige -29 953-50 503 EU exkl. Norden 138 141 117 493 Europa exkl. EU och Norden 22 761-4 616 Länder med låg HDI exkl. Europa 165 272 161 490 Länder med medel HDI exkl. Europa 227 757 198 721 Länder med hög HDI exkl. Europa 2 570-2 079 Totalt 1 346 498 575 027 Källa: SCB Befolkningsframskrivning 2014, egna beräkningar

Nyckeltal för LU:s basscenario Antalet arbetade timmar för åldersgruppen över 65 år ökar och år 2040 förväntas pensionsåldern vara 68 år. Källa: Långtidsutredningen Privat konsumtion 2.3 Offentlig konsumtion 0.6 Investeringar 3.1 Export 4.4 Import 4.4 BNP 2.1 Sysselsatta (antal arbetade timmar) LU 2014-40 0.4 Produktivitet i näringslivet 2.2

Årlig befolkningsförändring, FA-regioner

Försörjningskvot (total bef / bef 20-64år), FA-regioner Antalet äldre förväntas minska i vissa avlägset belägna FAregioner!!!

Kommunernas ekonomi och verksamhet

Demografi och kommunala kostnader

Framskrivning utifrån tre komponenter Kommunala nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning

Förändring av ekonomiskt resultat för län 2013-2040, fasta priser 0 Differens saldo 2013-2040 Kr/inv -1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-6 000-7 000 Differens saldo 2013-2040 Kr/inv

Kommunernas ekonomi år 2040 Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägsna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner

Kommunernas ekonomi och verksamhet åtgärder och förslag Effektivisering av kommunal verksamhet historiskt svårt, men innovativa lösningar möjliga Ökade intäkter högre skatteuttag, kommunal skatteutjämning, avgifter Kommunsamarbeten eller asymmetriska lösningar politiskt känsligt, ansvar och mandat Större kommuner kritisk storlek, gleshet ett problem, statlig strategi Lokal anpassning och social innovation offentliga, privata, civila aktörer, behov av stöd

Behöver vi en kommunreform? (1) Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka 10 000 inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv (56 %)

Behöver vi en kommunreform? (2) De funktionella gränsöverskridande kommunkopplingarna ökar Governance är viktigt, men det finns inget tydligt samband mellan kommunstorlek och svag ekonomi Men, gleshet och långa avstånd till större städer spelar roll för kommunalekonomin De kommuner som har störst behov av starkare ekonomi är de som vinner minst på sammanslagning Kommunsammanslagningar kräver statlig strategi: lagstiftning, ekonomiska stimulanser

Arbetskrafts- och kompetensförsörjning

Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Måttet förvärvsgrad centralt (sysselsatt dagbefolkning/befolkning i arbetsför ålder), kvoter över 0,9 innebär befarad brist Störst befarade brister år 2040 för personer med eftergymnasial utbildning, kvoter på över 0,9 i 56 av 72 FA-regioner, över 1,7 i delar av norra Sveriges inland Bristerna ännu större för personer med högre utbildning inom vård och pedagogik

Förvärvsgrader eftergymnasial utbildning 2040

Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (1) Ökad inflyttning rörlighet mot större städer, flyin fly-out, statliga subventioner? Lokal attraktivitet basnivå samt något som sticker ut, risk för nollsummespel Pendling och regionförstoring begränsade pendlingsmöjligheter, fysisk planering och regional utveckling Ökat arbetskraftsutbud tidigare inträde, senare utträde, kvinnor, ungdomar, utlandsfödda

Arbetskrafts- och kompetensförsörjning åtgärder och förslag (2) Kompetensutveckling och förbättrad matchning omskolning, vidareutbildning, könsperspektiv, studie- och yrkesvägledning Arbetskraftsinvandring invandring från länder med lågt eller medel HDI (63 procent), attityder, kompetensutveckling, validering, god effekt av ökad förvärvsgrad hos utlandsfödda

Tack för ordet! sverker.lindblad@regeringskansliet.se