Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Transkript

1 Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Niklas Karlsson Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Sekreterare: Henrik Grönberg Sekreterare: Ulf Tynelius Finansdepartementet 1

2 Kommunernas historia Antal kommuner Ca Som mest år 1930 Minskning till år 1952 Minskning till 277 år 1977 Idag 290 Källa: 150 år av självstyrelse, SKL 2013 Finansdepartementet 2

3 Varför en utredning? Kommuner med betydande åtaganden Stora och växande utmaningar Parlamentarisk kommitté Stora och växande skillnader i förutsättningar Finansdepartementet 3

4 Den parlamentariska kommitténs ledamöter Namn Parti Övrig info Maria Strömkvist S Riksdagsledamot, valkrets Dalarna Johan Nyhus S Kommunalråd Göteborg Åsa Eriksson S KSO, kommunalråd Norberg Anna Hövenmark V Ledamot kommunfullm. Jokkmokk och regionstyrelsen Region Norrbotten Mikael Eskilandersson SD Riksdagsledmot, valkrets Gävleborg Bo Rudolfsson KD KSO, kommunalråd Laxå Anette Åkesson M Riksdagsledamot, valkrets Skåne norra och östra Erik Andersson M Riksdagsledamot, valkrets Stockholms län Helene Odenjung L Kommunalråd Göteborg, 1:e vice partiordf. Peter Helander C Riksdagsledamot, valkrets Dalarna Marcus Friberg MP Kommunalråd Helsingborg Finansdepartementet 4

5 Viktiga förhållningssätt för utredningen En parlamentarisk kommitté med behov av bred förankring Dialog med kommunerna och deras intresseorganisationer Dialog med berörda aktörer på regional och nationell nivå Öppet förhållningssätt till synpunkter och idéer Förslag och lösningar kan se olika ut beroende på skilda förutsättningar befolkning, geografi, ekonomi, etc. Hållbarhet och framtidssäkring Människan i centrum Finansdepartementet 5

6 Sveriges kommuner står inför stora utmaningar!!! Finansdepartementet 6

7 Urbanisering och regionförstoring Befolkningsförändring i kommuner Lokala arbetsmarknadsregioner 2030 (ytan proportionell mot folkmängden) Källa: SCB och Finansdepartementet Ansvarskommittén 7

8 Demografiska förändringar Andel befolkning 65+ i kommuner 2016 Ökande försörjningskvoter (total bef / bef 20-64år) Källa: LU2015 Bilaga.7 Finansdepartementet 8

9 Personal och kompetensförsörjning Andel sysselsatta år i kommuner 2014 Förvärvsgrader 2040 eftergymnasial utbildning (sysselsatt dagbefolkning/ befolkning i arbetsför ålder) Finansdepartementet 9 Källa: LU2015 Bilaga.7

10 Etablering och integration av nyanlända Andel utlandsfödda i kommuner 1995 Andel utlandsfödda i kommuner 2015 Finansdepartementet 10

11 Etablering och integration av nyanlända Sysselsättningsandel för svenskfödda respektive utlandsfödda år, kommuner 2014 Källa: SCB/Reglab Finansdepartementet 11

12 Växande anspråk på service Medianavstånd till grundskolor 2014 Index för tillgänglighet till mataffär och vårdcentral 2012 Källa: Tillväxtanalys Finansdepartementet 12

13 Klimatförändring Förändring lokal tillrinning (säsong) RCP8.5 Störst nederbördsökning vintertid, mest avdunstning sommartid Vinter Vår Sommar Höst Källa: SMHI Finansdepartementet 13

14 Stora och växande skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner Stora och små befolkningsunderlag Tät-, och glesbefolkade kommuner Demografisk sammansättning Näringslivsstruktur Socioekonomiska förhållanden Ekonomisk situation! leder till olika kapacitet för kommunerna att hantera sina uppgifter och möta utmaningarna Finansdepartementet 14

15 Stora skillnader i förutsättningar några nyckeltal: Kommun Befolkning 2016 Areal (km2) Inv/km2 Tätortsgrad (%) Andel 65+ (%) Självförsörjningskvot Kommunanst/1000 inv. Skattesats kommun Nettokostnader kr/inv Kom.ek. resultat kr/inv Skatteutj. och bidrag kr/inv Köpeskilling småhus tkr De fem största Stockholm ,43 14,6 39,3 17, Göteborg ,30 15,3 64,0 21, Malmö ,33 15,3 65,7 21, Uppsala ,95 16,7 51,0 21, Linköping ,11 17,4 48,7 20, Mediankommun ,89 23,9 75,9 21, De fem minsta Arjeplog ,2 63 1,10 27,1 109,9 23, Åsele ,7 60 0,90 30,4 101,9 23, Dorotea ,0 54 0,91 30,0 112,3 23, Sorsele ,3 47 0,88 27,1 97,4 23, Bjurholm ,9 41 0,65 29,7 93,2 23, Finansdepartementet 15

16 Demografi och kommunala kostnader Källa: SOU 2011:39 Finansdepartementet 16

17 Kommunernas ekonomi år 2040 enligt Långtidsutredningen Förändring av ekonomiskt resultat för kommuner länsvis , fasta priser Differens saldo Kr/inv Differens saldo Kr/inv Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägset belägna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner, men Andra lösningar är möjliga, och nödvändiga..?

18 Kommittén ska identifiera och analysera utmaningarna: Identifiera utmaningar som väntas påverka kommunernas långsiktiga förutsättningar att klara av sina åtaganden Kartlägga vilka verksamhetsområden som i särskilt hög grad påverkas av utmaningarna Analysera utmaningarnas konsekvenser för kommunerna och hur kommunernas skilda förutsättningar påverkar möjligheterna att hantera utmaningarna Finansdepartementet 18

19 Kommittén ska analysera olika strukturella åtgärder: Kommunal samverkan Kommunsammanläggningar Generell förändring av uppgifter Asymmetrisk ansvarsfördelning Andra tänkbara åtgärder Utökade möjligheter till avtalssamverkan (delbetänkande) En kombination av åtgärder kan vara en framkomlig väg Finansdepartementet 19

20 Behöver vi en kommunreform? (1) Vid 1974 års kommunreform ansågs inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < inv (19 %) och 164 kommuner < inv (56 %)

21 Behöver vi en kommunreform? (2) De funktionella gränsöverskridande kommunkopplingarna ökar Inget tydligt samband mellan kommunstorlek och svag ekonomi Men, gleshet och långa avstånd till större städer spelar roll för kommunalekonomin De kommuner som har störst behov av starkare ekonomi är de som vinner minst på sammanslagning

22 Önskemål om utökade möjligheter till avtalssamverkan Statskontoret: önskemål om utökade möjligheter: Administration (t.ex. ekonomiadministration; lönehantering personaladministration; HR-tjänster/kompetensförsörjning; växel och telefoni). Specialisttjänster när kommunen är myndighet (t.ex. miljöinspektörer/- tillsyn; handläggare av alkoholtillstånd/-tillsyn; handläggare av tillsyn av hälsoskydd och livsmedel och bygglovshandläggare). IT och digitalisering (t.ex. bredbandsutbyggnad; IT-experter/IT-stöd). Kommunutredningen (Fi 2017:2) 22

23 Generell rätt till avtalssamverkan Generellt undantag från lokaliseringsprincipen för avtalssamverkan Placeras i 9 kap. (nya) KL. Två undantag: 1. Endast tjänster 2. Undantag för viss speciallagstiftning. Vidhängande delegeringsmöjlighet till anställd i annan kommun. Precisering av KS uppsiktsplikt. Rapporteringsskyldighet för KS till KF. Uppdrag till UHM. Kommunutredningen (Fi 2017:2) 23

24 Begränsningar Uppgiften måste vara gemensam för alla samverkande parter. Övriga kommunalrättsliga principer alltjämt tillämpliga. Tjänst. Några befintliga regler i speciallagstiftning lämnas oförändrade: Pågående utrednings- och lagstiftningsarbete. Krav på samverkan i några fall. Regler utformade utifrån unionslagstiftning. Regelkomplex där ändringar kan få svåröverskådliga konsekvenser. Övriga befintliga regler om avtalssamverkan upphävs. Kommunutredningen (Fi 2017:2) 24

25 Kommittén ska lägga fram: Delbetänkande om avtalssamverkan den 17 oktober 2017 Slutbetänkande den 15 oktober 2019 Finansdepartementet 25

26 Det är vår framtid det gäller! vaggeryd.se pajala.se skara.se kiruna.se tingsryd.se malmo.se Finansdepartementet 26