1 (14) 2015-04-14 KURSBESKRIVNING FRITIDSHEMSPEDAGOGIK II: Multimodala lärprocesser och identitetsskapande 7,5 hp grundläggande nivå, helfart Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Kurskod: UB202Z Grupp B Vårterminen 2015 Översikt Fritidshem LGFRY Termin1 Termin 2 A B C D Fritidshempedagogik I Lära i och om fritidshem 15 hp, start med 7,5 hp Teorier om lärande och individens utveckling, 7,5 hp Utbildningens historia och plats i samhället, 5 hp Juridik o etik i skolans värld, 2,5 hp VFU I 2,5 hp Praktisk ämnen Ib 7,5 hp Praktisk ämnen Ia 7,5 hp VFU II 5 hp Fritidshempedagogik I forts. 7,5 hp Fritidshempedagogik II Multimodala lärprocesser och identitetsskapande 7,5 hp Termin 3 Fritidshempedagogik III 7,5 hp Fritidshemspedagogik IV: 7, 5 hp Praktisk ämnen, II 15 hp Termin 4 VFU III 7,5 hp Kunskap vetenskap och forskningsmetodik 7,5 hp Framträdande och retorik3,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Utvärdering och utvecklingsarbete i undervisning och skola, 4 hp Termin 5 Fritidshemspedagogik V: 7, 5 hp Sociala relationer i skolan, 7,5 hp Fritidshemmets ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning 15 hp Termin 6 VFU IV, 15 hp Självständigt arbete, 15 hp Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B www.buv.su.se registrator@buv.su.se
2 (14) Kursansvarig Anna-Lena Ljusberg ann-lena.ljusberg@buv.su.se 08-12 07 65 59 Kursadministratör Kristina Silfversparre kristina.silfversparre@buv.su.se 08-12 07 62 03 Lärare Gunilla Knapp gunilla.knapp@cehum.su.se 08-12 07 65 26 Lärare Maria Pemsel maria.pemsel@cehum.su.se 08-12 07 65 58 Lärare Staffan Guttman Staffan.guttman@cehum.su.se 08-12 07 37 Lärare Gudrun Schön Johanson gudrun.schon-johansson@buv.su.se 08-12 07 65 44 Examinator Anna-Lena Ljusberg ann-lena.ljusberg@buv.su.se 08-12 07 65 59 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på www.buv.su.se/kurshemsidor Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB202Z Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan 12 januari 18 januari. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på http://mitt.su.se/. Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (UB202Z) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar.
3 (14) Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: visa kunskap om studiodidaktiska metoder, förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering, visa kunskap om praktiska och lärprocesser, använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser samt organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. Kursens upplägg Undervisningen består av workshops, föreläsningar, seminarier, projektarbeten och redovisningar. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo. Obligatorisk närvaro Undervisningen är obligatorisk. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle Examinationer och uppgifter EXA1 Individuell skriftlig examination, 3 hp EXA2 Skriftlig reflektion, 0,5 hp EXA3 Loggbok, 0,5 hp EXA4 Gestaltande seminarium, 3,5 hp Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.
4 (14) Litteratur Ahlberg, K., & Danielsson, H. (2013). Elevrespons på bloggen. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem (ss. 81-113). Lund: Studentlitteratur. (33 s.) Alerby, E. E. (Red.). (2006). Lärandets konst: Betraktelser av dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (valda delar 52 s.) Storyline och aktivt lärande sid. 47-58 Rytm och rap och retorik sid.61-83 Estetikens roll i de ungas bildundervisning sid.127-140 Musikalitet och lärande sid.143-154 Konsten att dansa eller dansandets konst sid.157-168 Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow: Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. (343 s.) kap. 1,2,3,4 Ihrskog, M. (2011). Fritidshemmet som utgångspunkt för identitetsutprovning. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.). Fritidspedagogik: Fritidshemmets teorier och praktiker (ss. 80-94). Stockholm: Liber. (15 s.) Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (ss. 61-160). Stockholm: Gleerups. (99 s.) Lindström, L. (2006). Creativity: What is it? Can you asses it? Can it be taught? International Journal of Art & Design Education. (30 s.) (Finns som elektronisk resurs) Rasmusson, V., & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (281 s.) ss. 27-33, kap 2,3,4 ss. 65-77 Skolverket. (2015). Fritidshem. Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Thorgersen, K. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I M. Rohlin (Red.). Meningsskapande fritidshem(ss. 57-80). Lund: Studentlitteratur. (24 s.) von Schantz, U. (2013). Drama i demokratins namn. I M. Rohlin (Red.). Meningsskapande fritidshem (ss. 33-56). Lund: Studentlitteratur. (24 s.) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (108 s.) Kap.1,2,7 & 8 Härutöver tillkommer artiklar, rapporter m.m. (ca 50 s.)
5 (14) Innehåll Schema grupp B DATUM/TID/PLATS: INNEHÅLL: 4 maj Kursstart Gudrun Schön Johansson 5 maj Musik Maria Pemsel 8 maj Bild Maria Eriksson 11 maj Drama Gunilla Knapp 12 maj Musik Maria Pemsel 18 maj Bild Maria Eriksson 13.00 16.00 Drama Gunilla Knapp 19 maj Litteraturseminarium se läslogg Csikszentmihalyi, kap.1,2,3,4 Klerfeldt & Qvarsell sid.61-161 Rohlin sid. 33-111 Vygotskij, kap.1,2,7,8 24 maj 24.00 Gudrun Schön Johansson Inlämning individuell examination I Mailas till Gudrun samt läggs in i din egen inlämningsmapp 26 maj Start Studioarbete alla därefter arbete gruppvis Gudrun Schön Johansson 2 juni Handledning Gudrun Schön Johansson Heldagar 3 juni Arbete med gestaltande arbete Se separat schema Gen.rep. gruppvis Gudrun Schön Johansson Gunilla Knapp 4 juni Examination gestaltande arbete Gunilla Knapp Maria Pemsel, Maria Eriksson Gudrun Schön Johansson 5 juni. 24.00 Inlämning examination 2 Skriftlig reflektion och examinationsuppgift 3 Loggbok. Mailas till Gudrun och läggs i din inlämningsmapp på Mondo. Obligatorisk kursstart 4 maj kl.10.00 12.00 2014 sal 420 Frescati backe
6 (14) Examination Examinationsuppgift 1: Individuell skriftlig examination 3 hp Följande mål examineras: - Identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. - Visa kunskap om studiodidaktiska metoder, förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering, Uppgift Syftet med examinationen är att med stöd av begrepp hämtade från kurslitteraturen identifiera, diskutera och analysera om och i så fall på vilket sätt studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt kan ha betydelse för elevers identitetsformering. Använd följande rubriker: Inledning: Beskriv uppgiften. Teori: Beskriv vad identitetsformering, studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt kan vara. Med stöd av kurslitteraturen definierar du vad som menas med identitetsformering, studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt Praktiskt exempel: Ge exempel på hur studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt kan gestaltas i fritidshemmet - utgå från ett verkligt eller fiktivt exempel från verksamheten i fritidshemmet Diskussion: Analysera och diskutera ditt valda exempel med stöd av begreppen du definierade. Svara på frågan; Om och i så fall hur kan studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt påverka elevers identitetsformering? Referenser Omfattning: 4-5 sidor, Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Ca 500 ord/sida. Arbetet skrivs i APA se Mondo sida BUV projektfil. Sidnumrera/paginera. En till två rubriknivåer. Bedöms enligt sjugradig betygsskala A-F. Mailas till Gudrun den 24 maj och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion 0,5 hp Följande mål examineras: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. Uppgift Utgå från begreppet ämnesövergripande lärprocesser och ge exempel på samt diskutera och analysera hur arbetet ni gjort i och inför det gestaltande seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i fritidshem. Omfattning 1-2 A-4 sidor. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 12. Bedöms enligt tvågradig betygsskala. Mailas till Gudrun 5 juni och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo.
7 (14) Examinationsuppgift 3: Loggbok 0,5 hp Följande mål examineras: - organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser Uppgift Under studioveckan ska du skriva loggbok/dagbok över din egen och gruppens lärprocess. Skriv en reflekterande text med hjälp av begreppen; organisera, leda och värdera multimodala lärprocesser. Den ska du lämna in efter studioveckan. Omfattning 1-2 A-4 sidor - läses av kursläraren utan kommentar till studenten. Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Mailas till Gudrun den 5 juni och läggs in i din inlämningsmapp på Mondo. Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium 3,5 hp Följande mål examineras: - Använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, - Visa kunskap om praktiska och lärprocesser. - Uppgift Under studioveckan kommer ni att arbeta med olika uttryckssätt som utmynnar i ett gestaltande arbete som sker i grupp. Två dagar efter starten på studioveckan mailar gruppen in ett synopsis på det gestaltande arbetet till Gudrun. Exempel på synopsis (kortfattad översikt - summering) Titel: Arbetstitel Syfte: Vad ska ert arbete visa? Budskap: Vad vill ni att era kurskamrater ska få vara med om? Form: Musical, teater, dramatiseringar, film, bilder, sång, musik, dans, berättelser osv. Målgrupp: Studentgruppen eller en tänkt elevgrupp? Längd: Max 30 minuter Handling: Skriv i stolpar ned vad ert arbete ska handla om. Material: Hur ska ni hantera material som behöver förberedas med tanke på tid och tillgångar? Arbetsfördelning: Vem gör vad under arbetes gång. Hur ska alla i gruppen kunna ha meningsfulla uppgifter att arbeta med? Schema: När och var träffas ni? Det gestaltande arbetet som sker i grupp bedöms enligt sjugradig betygsskala. Gestaltande seminarium sker den 4 juni.
8 (14) Delexaminationer Fältstudier. Syftet med fältstudien är att fördjupa och vidga synen inom det kulturella området. Under kursens gång ska du pröva en konstform/ett evenemang som du sällan eller aldrig prövat. Gör fältstudien tillsammans i studentarbetslaget enskilt eller i mindre grupper. Stockholm är rikt på utställningar, museer, konserter, opera, balett, prova-på-verkstäder och annat. Det evenemang ni väljer att gå på måste inte vara gratis (det bestämmer ni själva) och kan vara riktat till en vuxen publik. Men om ni vill får ni förstås också gå på evenemang riktat mot barn. Vill du göra ett individuellt besök går det också bra. Författa en individuellt kort text (ca 500 ord) där du beskriver din upplevelse. Läggs i din inlämningsmapp på Mondo den 19 maj. Litteraturseminarium För att delta i litteraturseminariet den 19 maj måste du ha med dig läsloggar på nedanstående böcker: Csikszentemihalyi, M. (2003). Flow. Den optimala upplevelsens psykologin. Stockholm: Natur och Kultur. (343 s.) Kapitel:1,2,3 sid.9-91 Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.). (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Gleerups. sid. 61-160, (99 s.) Rohlin, M. (Red.). (2013). Meningsskapande fritidshem. Lund: Studentlitteratur sid. 33-111, (78 s.) Vygotskij, L. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. (108 s.) Kapitel: 1,2,7 och 8, sid.11-17 och sid.81-87 Litteraturen ska bearbetas enligt följande: Bokens titel och författare. Kort sammanfattning av bokens innehåll. Vilka teorier tas upp och vilka är de bärande begreppen? Diskutera litteraturen med varandra, vad ser ni som mest värdefullt för er kommande yrkesroll? Omfattning på läsloggarna ska vara minst 1-2 sidor/referens. Apa. Times New Roman, radavstånd 1,5 storlek 12. Använd dina läsloggar som underlag för den skriftliga examinationen. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum period D ht-15. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin. Student anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig.
9 (14) Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska uppgifter med hjälp av olika bedömningsskalor varav en sjugradig betygsskala. Examination sker i samband med lektioner och seminarier och det kommer tydligt att framgå när dessa tillfällen infaller. Den sjugradiga skalan kommer att utvecklas med aktuella kriterier där lärarens indikatorer för bedömning kommer att vara relaterade till examinationsuppgiften. Du måste vara godkänd på litteraturseminariet, de individuella skriftliga uppgifterna samt det gestaltande seminariet för att få godkänt på kursen. Examinationsuppgift 1: Individuell examinationsuppgift, 3 hp Följande mål bedöms: visa kunskap om studiodidaktiska metoder, förståelse för multimodala lärprocesser och ämnesövergripande arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering, identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser Formalia: För att bedömning skall genomföras krävs en tydlig disposition, korrekta källhänvisningar och ett godtagbart språk. A mycket god kunskap som uppvisar både bredd och djup genom att på ett självständigt sätt identifiera och med stöd av en tydlig studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering. B god kunskap genom att på ett självständigt sätt identifiera och med stöd av en tydlig analys diskutera studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering. C god kunskap genom att på ett självständigt sätt identifiera och diskutera studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripande lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering. D god kunskap genom att på ett självständigt sätt identifiera och med stöd av en tydlig analys diskutera studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripan de lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering. E grundläggande kunskap genom att att på ett delvis självständigt sätt visa förmåga att identifiera och reflektera kring förhållandet mellan identitetsformering och studiodidaktiska metoder, multimodala lärprocesser samt ämnesövergripan de arbetssätt. Fx otillräcklig grad av kunskap om studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripan de lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering F helt otillräckligt kunskap om studiodidaktiska metoder, multimodala och ämnesövergripan de lärprocesser och arbetssätt samt deras betydelse för barns identitetsformering Examinationsuppgift 2: Skriftlig reflektion, 0,5 hp Följande mål bedöms: identifiera, diskutera och analysera ämnesövergripande lärprocesser. Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Studenten ska beskriva ämnesövergripande lärprocesser och ge exempel på samt diskutera och analysera hur arbetet i och inför det gestaltande seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i fritidshem Studenten har inte i tillräckligt hög grad beskrivit ämnesövergripande lärprocesser och/eller gett exempel på samt diskuterat och analyserat hur arbetet i och inför det gestaltande seminariet kan användas i arbetet som grundlärare i fritidshem G U
10 (14) Examinationsuppgift 3: Loggbok, 0,5 hp Följande mål bedöms: organisera, leda och analysera multimodala lärprocesser Bedöms enligt två-gradig betygsskala. Studenten har beskrivit samt reflekterat över organiseringen och genomförandet av multimodala lärprocesserna under studioveckan. Studenten har inte i tillräckligt hög beskrivit och/eller reflekterat över organiseringen och genomförandet av multimodala lärprocesserna under studioveckan. G U Examinationsuppgift 4: Gestaltande seminarium, 3,5 hp Följande mål bedöms: använda olika gestaltningsformer och kommunikativa verktyg i didaktiska plattformar, visa kunskap om praktiska och lärprocesser. A B C D E Fx F synnerligen god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, arbetar på ett väl genomtänkt sätt interaktivt samt visar ett medvetet val av kommunikativa verktyg. mycket god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, arbetar interaktivt samt visar ett medvetet val av kommunikativa verktyg. mycket god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsformer, arbetar interaktivt samt använder kommunikativa verktyg. god kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder ett flertal gestaltningsform er, arbetar till viss grad interaktivt samt använder till viss grad kommunikativa verktyg. kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, använder gestaltningsform er, samt använder kommunikativa verktyg. otillräckligt kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, användandet av gestaltningsform er, och kommunikativa verktyg. Helt otillräckligt kunskap om och förståelse för praktiska och lärprocesser, användandet av gestaltningsform er, och kommunikativa verktyg. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt.
11 (14) STUDION SOM ÄMNESDIDAKTISKT RUM GRUPP B Under vecka 22-23 ska ni i grupp arbeta i studion med ett ämnesövergripande tema som presenteras vid kursstarten. Den 26 maj 11:00-12:00 får ni en kort introduktion för att komma igång med arbetet - det sker i sal 220/320, Frescati backe. Därefter ska ni arbeta i grupp den kommande veckan. För att kunna arbeta har vi bokat nedanstående tider för er grupp. Ni får själva komma överens om hur ni ska utnyttja dem på bästa sätt. Parallellt med ert arbete arbetar även grupp A i salarna. Övrig tid som ni inte är schemalagda i sal är det meningen att ni ska arbeta med ert tema även om ni ej har tillgång till sal. Tag kontakt med oss lärare för handledning. Den 3 juni finns Gunilla och jag så att ni kan visa upp era arbeten för oss i ett litet genrep Vid examinationen kommer alla lärare att närvara. Den gestaltande examinationen innebär att ni redovisar det ni gjort under studioveckan för varandra. Lämplig omfattning på ert arbete är ca 45 minuter inklusive tid för reflektion efteråt. Bokade salar v.22-23 Frescati backe 26 maj 12.00 16.00 Sal 210 27 maj 09.00 16.00 Sal 220/320 28 maj 13.00 16.00 Sal 420 2 juni 12.00 16.00 Sal 220/320 3 juni 13.00 16.00 Sal 220/320 Gen. Rep. 4juni 09.00 13.00 Sal 220/320 Examination
12 (14) GRUPPARBETE INOM KURSER VID BUV I flera kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen ingår grupparbeten som en undervisningsform. Grupparbetet är beskrivet i Kursbeskrivningen, både vad som ska göras och när, samt hur grupparbetet ska redovisas och ibland även examinareras. Kontrakt: För att skapa klarhet i hur gruppen ska arbeta, gå igenom nedanstående punkter och kom överens om hur ni ska arbeta. Vi rekommenderar att gruppen gör ett skriftligt kontrakt. Telefon och mejl: Gå igenom så att alla gruppens medlemmar har korrekta uppgifter på telefon och mejl till varandra. Kom överens om ifall ni ska använda Mondo för er kommunikation och ert arbete, ibland ställs det krav på detta i Kursbeskrivningen. Tid och plats: Oftast anges dag eller vecka för olika uppgifter för gruppen, medan det lämnas åt studenterna i respektive grupp att tillsammans bestämma tid och plats för gruppens möten. Boka därför in tider för gruppens alla möten inledningsvis när alla medlemmar är med och kan påverka detta. Arbetsuppgift: Gå vid första träffen igenom uppgiften för gruppen och diskutera hur ni ska lösa den, vad som ska göras inför varje träff. Ibland handlar arbetet om att gruppens olika medlemmar ska förbereda olika saker. Diskutera och bestäm vem som ansvarar för vilka frågor och/eller att ta fram underlag. Närvaro: All undervisning i BUV:s kurser är obligatorisk och det är viktigt att gruppens alla medlemmar deltar aktivt i mötena och i arbetet. Frånvaro: Prata igenom hur ni ska göra om någon blir sjuk/får sjukt barn. Vem/vilka i gruppen ska meddelas? Hur ska arbetet tas igen? Hur ska ni göra om någon/några vill ändra tid eller plats för ett möte? OBS! Vid upprepad och hög frånvaro ska kursens lärare informeras. Man kan inte bli godkänd på ett grupparbete om man inte har deltagit i gruppens arbete. Redovisning/Examination: Läs igenom Kursbeskrivningen där det står om formella krav på redovisning och/eller examination. Diskutera och bestäm tillsammans hur er redovisning ska läggas upp och vem som gör vad. Använd gärna varierade och kreativa redovisningsformer som bygger på vars och ens kompetens där varje gruppdelatagares insatser kommer fram. Om grupparbetet avslutas med en examination ska en skriftlig redovisning lämnas in som beskriver hur arbetet lagts upp, vem som gjort vad och hur eventuell frånvaro har kompenserats.
13 (14) Regler och rättigheter Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
14 (14) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.