Forskning och utvecklingsarbete i matematikdidaktik i Sverige

Forskning och utvecklingsarbete i matematikdidaktik i Sverige Under de senaste åren har det bedrivits mycket omfattande forskning och utvecklingsarbete i matematikdidaktik. Bengt Johansson har gjort en sammanställning över svenska arbeten med betoning på verksamhetens innehåll och inriktning. De arbeten som tagits med representerar mycket skilda områden av det matematikdidaktiska kunskapsfältet. Bakgrund Eftersom många av författarna varit verksamma inom flera områden har jag valt att disponera sammanställningen i bokstavsordning efter författarnas namn. Jag har i huvudsak begränsat mig till personer som har formell vetenskaplig kompetens inom området eller inom ett angränsande område eller som under arbetets gång haft handledning av sådana personer. Ett urval referenser ges. Jag vill gärna ha information om sådan fouverksamhet inom det matematikdidaktiska kunskapsområdet som borde finnas med i en sammanställning av detta slag och som jag inte haft kännedom om eller uppmärksammat när detta bidrag skrevs (*). Ann Ahlberg, Institutionen för pedagogik, Arbetar med en doktorsavhandling om lågstadieelevers problemlösningsförmåga i matematik. Hon studerar kvalitativa skillnader mellan elevers sätt att lösa olika typer av vardagsproblem. Focus ligger bland annat på beskrivningar av relationer mellan barn och problem samt olika sätt att rita, skriva och kommunicera under problemlösningsprocessen. Studierna omfattar också försöksverksamhet med olika typer av problemlösningsaktiviteter med betoning på arbete i små elevgrupper. Ahlberg, A. (1989). Problemlösning i matematik. Bidrag till NFPF:s kongress i Uppsala 9-12 mars 1989. Pedagogiska institutionen,. Christer Bergsten, Matematiska institutionen, Universitetet i Linköping Han har nyligen disputerat på en studie av sambandet mellan form och innehåll i skolmatematik. Fokus ligger på betydelsen av en meningsbärande integration mellan det matematiska symbolspråkets form och det innehåll det representerar. Integrationen kan vara riktad dels mot inommatematiska tolkningar i form av t ex relationer mellan begrepp och strukturer och dels mot utommatematiska förankringar i form av relationer till elevernas erfarenhetsvärld. Han arbetar för närvarande med att studera gymnasieelevers visuella tänkande vid problemlösning och om datoralgebra och matematikundervisning vid teknisk högskola. Bergsten, C. (1990). Matematisk operativitet. En analys av relationen mellan form och innehåll i skolmatematik. Linköping Studies in Education. Dissertations No. 19. Linköping: Department of Education and Psychology (Doktorsavhandling). Lars-Erik Björk, Ljungby och Hans Brolin, Båstad Har lett ett utvecklingsprojekt kring miniräknarens konsekvenser för innehåll, inlärning och undervisning i matematik i det offentliga skolväsendet. Arbetar för närvarande med att studera avancerad programvara i klassrumssituationer på gymnasieskolan samt att ange vilka förändringar dessa programvaror skulle kunna medföra för matematikundervisningen. Studierna syftar till att reducera rutinarbetet och öka förståelsen för grundläggande be- (*) Sammanställningen bygger på ett bidrag till ett nordiskt forskarsymposium, Matematikundervisning og demokrati II: Præcisering og udvikling af begreber og kvalitative analysemetoder i Gilleleje, Danmark i juni 1991. Jag vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt mig med underlag till detta bidrag. 47

grepp samt att utveckla elevernas förmåga att ställa upp och lösa problem. Björk, L-E. & Brolin, H. (1984). ARK-projektet - en översikt. (ARK = Analys av Räknarens Konsekvenser). Nämnaren, Årgång 10, Nr 3, s 15-16. Stockholm: Utbildningsförlaget. Björk, L-E. & Brolin, H. (1984). ARK-projektet: En sammanfattande rapport för verksamheten 1976-1983. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Björk, L-E. & Brolin, H. (1990). Matematiken och de nya verktygen. Nämnaren Årgång 17, Nr 3/4, s 63-67. Stockholm: Utbildningsförlaget. Björk, L-E. & Brolin, H. (1990). ADM-projektet. Datorn i Utbildningen 1/90, s 26-35. Björk, L-E. & Brolin, H. (1991). ADM-projektet. Delrapport för verksamheten 1986 - april 1991. Uppsala: Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. (Rapporten innehåller en sammanställning av ett stort antal publicerade artiklar och rapporter över ADM-projektets idéer och verksamhet). Elisabeth Doverborg, Pedagogiska Institutionen, Studerar matematikämnets roll i förskolans pedagogiska verksamhet med betoning på barnens uppfattningar av grundläggande begrepp. Arbetar för närvarande med en studie om fingerräkning hos förskolebarn. Doverborg, E. (1987). Matematik i förskolan? Pedagogiska Institutionen,. Andrejs Dunkels, Institutionen för systemteknik och matematik & Institutionen för metodik och naturorienterande ämnen, Högskolan i Luleå Arbetar med matematikinlärningens villkor och förutsättningar från grundskola till teknisk högskola. Bedriver utvecklingsarbete med lärarkandidater på grundskollärarlinjen med utgångspunkt i ett konstruktivistiskt synsätt på inlärning. Studerar multiplikationsbegreppets utveckling hos lågstadieelever och genomför experiment kring hur undervisningen kan förbättras. Arbetar också med statistikämnets innehåll i den grundläggande matematikundervisningen, speciellt med begreppsbildning i samband med konstruktion och tolkning av diagram. 48 Dunkels, A. (1990). Some classroom experiences of peer group teaching of mathematics. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, Vol 21, No 4, 671-679. Dunkels, A. (1991). Much more than multiplying by 5. Mathematics in School, Vol 20, No 3, 9-11. Dunkels, A. (in press). Interplay of the number concept and statistics using attitudes and techniques of EDA. In Proceedings of the Third Conference on Teaching Statistics (ICOTS 3), Dunedin, New Zealand, 1990. Pereira-Mendoza, L. & Dunkels, A. (1989). Stemand-leaf Plots in the Primary Grades. Teaching Statistics, Vol 11, No 2, 34-37. Eva Ekeblad, Pedagogiska institutionen, Studerar matematikdidaktisk datoranvändning, såväl möjligheter som begränsningar, inom inledande taluppfattning. Har utvecklat programvara för spel kring antal som sammansatta helheter och enkla aritmetiskt tolkningsbara händelser samt studerat hur barn lär sig använda dessa spel. Arbetar just nu med att analysera barnens helhetsuppfattning av tal och relationer mellan tal utifrån en studie av elever i årskurs 1 (7-åringar), som haft tillgång till dator och nämnda spel under hela första läsåret. Ekeblad, E. (1989). Clownen och Trädgårdsmästaren: Datorn i förskolan. (Datapedagogiska notiser 3). Publikationer från institutionen 1989:15., Institutionen Ekeblad, E. (1989). Subitisering och taluppfattning., Institutionen Ekeblad, E. & Olstorpe, K. (1990). Kvadrater och Staplar: Datorn i specialundervisningen. (Datapedagogiska notiser 11). Publikationer från institutionen 1990:26., Institutionen Lindström, B. & Ekeblad, E. (1989). The computer as a tool for developing basic arithmetic skills. (Datapedagogiska notiser 2). Publikationer från Institutionen för Pedagogik, 1989:14. Göteborgs universitet, Institutionen Göran Emanuelsson, Bo Rosén, Ronnie Ryding, Institutionen för ämnesdidaktik, Matematikavdelningen, Dessa tre personer är redaktörer för tidskriften Nämnaren som startade 1974. Emanuelsson är tidskriftens grundare, huvudredaktör och ansvarig utgivare sedan starten. Mer än 1500 artiklar har publicerats. I dec 1991 trycktes volym 100. Det mesta som förekommit av forskning och utvecklingsarbete i matematikdidaktik i Sverige under de år tidskriften funnits, har i en eller annan form redovisats i Nämnaren. En databas som gör det möjligt att på ett enkelt sätt söka efter artiklar med olika innehåll, håller på att utvecklas. Nämnaren utges sedan nr 1, Årgång 18, 1991 av Institutionen för ämnesdidaktik vid.

Göran Emanuelsson, Bengt Johansson och Ronnie Ryding, Inst för ämnesdidaktik, Matematikavdelningen, Dessa tre personer är redaktörer för en serie antologier om utvecklingsarbete i matematikdidaktik och matematikmetodik. I en första fas utges fyra antologier. Varje antologi innehåller ett tiotal artiklar av välkända svenska matematikdidaktiker, lärare, lärarutbildare och forskare. De omfattar i huvudsak årskurserna 1-9. De första två böckerna har sin tyngdpunkt i grundläggande taluppfattning och aritmetik. De behandlar hur elevers uppfattningar och tänkande utvecklas och vilken undervisning som kan hjälpa eleverna till allsidiga räknefärdigheter. De betonar ämnets historiska utveckling, inlärning och undervisning, taluppfattning och räknesättens innebörd och teori. Den tredje boken behandlar problemlösning i matematik, och beskriver bl a hur elevers färdigheter i problemlösning kan utvecklas och vilken undervisning som kan hjälpa eleverna att bli goda problemlösare i och utanför skolan. Den fjärde boken behandlar viktiga frågor om inlärning och undervisning i grundläggande geometri och statistik. (1991). (Red). Tal och räkning 1. Lund: Studentlitteratur. (1991). (Red). Tal och räkning 2. Lund: Studentlitteratur. (1991). (Red). Problemlösning. Lund: Studentlitteratur. (Under tryckning). (Red). Geometri och statistik. Lund: Studentlitteratur. Rolf Hedrén, Högskolan i Falun/ Borlänge Har lett ett utvecklingsprojekt om miniräknaren i mellanstadiets matematikundervisning (årskurs 4-6). Disputerade nyligen på en studie av fördelar och nackdelar med användning av Logo i matematikundervisningen på mellanstadiet. Hedrén, R. & Köhlin, K. (1983). Miniräknaren på mellanstadiet. Slutrapport från RIMM-gruppens arbete inom Skolöverstyrelsens ARK-projekt. Falun: Högskolan i Falun-Borlänge. Hedrén, R. (1990). Logoprogrammering på mellanstadiet. Linköping Studies in Education. Dissertations No. 28. Linköping: Department of Education and Psychology (Doktorsavhandling). Bengt Johansson, Inst för ämnesdidaktik, Matematikavdelningen, Studerar kvalitativa skillnader mellan teknologers förfaringssätt när de löser problem i mekanik; speciellt relationen mellan begreppsuppfattningar i dynamik och tillhörande matematiska modeller och beräkningar. Arbetar också med läroplansutveckling och utvärderingsfrågor i ett historiskt och internationellt perspektiv. Johansson, B. (1989). Frits Wigforss - en mästare i ämnesdidaktik. En sammanställning gjord inför Matematikkonferensen för lärarutbildare i Kalmar, 27-29 september 1989., Institutionen för ämnesdidaktik. Johansson, B. (1991). Diagnostic Assessment in Arithmetic. A contribution to the ICMI Study on Assessment in Mathematics Education and its Effects, April 11-16, 1991 in Calonge, Spain. Johansson, B. (1991). National Curricula in Mathematics in Change. An International Perspective from a Swedish Point of View. A contribution to the Research Symposium for the Didactics of Mathematics and the Natural Sciences, organized by Matemaatiikan ja luonnontieteiden opetuksen tutkimusseura r.y. and Åbo Akademi, Institutionen för lärarutbildning September 27-28, 1991 in Vasa, Finland. Johansson, B., Marton, F. och Svensson, L. (1985). An approach to describing learning as change between qualitatively different conceptions. In L.H.West and A.L. Pines (Eds). Cognitive structure and conceptual change. Orlando: Academic Press. Bo S. Johansson, Inst för lärarutbildning, Centrum för barnkunskap, Uppsala universitet Har arbetat med försök och utvärdering av förskoleverksamhet bl a inom området förberedande räkning. Studerar f n olika grunder för barnens räknefärdigheter och hur dessa utvecklas hos barn i förskoleåldern. Har också utvecklat olika program för och test i förberedande räkning. Johansson, B.S. (1991). Räknefärdigheter i förskoleåldern. Uppsala: HB LÄSTALORIT, Box 249, 751 05 Uppsala. Arnqvist, A., Halvarsson, B. & Johansson, B. S. (1988). Skolförberedande verksamhet i förskolan. Förberedande läsning. Förberedande räkning. Bild och form. Uppsala: HB LÄSTALO- RIT, Box 249, 751 05 Uppsala. 49

Wiggo Kilborn, Inst för ämnesdidaktik, Matematikavdelningen, Har utvecklat diagnosinstrument och arbetat med processanalys av matematikundervisning, främst i aritmetik. Han har vidare studerat processen från intended curriculum till implemented curriculum i matematik. Arbetar för närvarande med att utveckla kursplaner och kursinnehåll i lärarutbildningen i matematik och med studier av inlärning och undervisning i matematik i Moçambique. Kilborn, W. (1979). PUMP-projektet. Bakgrund och erfarenheter. Skolöverstyrelsen. Fou-rapport nr 37. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. Kilborn, W. (1984). Är läromedlet den verkliga läroplanen? I U.P.Lundgren, G. Svingby & E. Wallin (Red). Läroplaner och läromedel. En konferensrapport. Forskningsgruppen för läroplansteori och kulturreproduktion. Rapport nr 17. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning. Institutionen Kilborn, W. (1989-91). Didaktisk ämnesteori i matematik. (Del 1: Grundläggande aritmetik. Del 2: Rationella tal och irrationella tal. Del 3: Mätning, geometri, funktioner och statistik). Stockholm: Utbildningsförlaget. Kilborn, W. (1991). Evaluation of textbooks in mathematics in Moçambique. Grade 1-3. Institutionen för ämnesdidaktik,. Jan-Åke Klasson och Bengt Persson, Institutionen för specialpedagogik, Har studerat kurplanearbete i matematik i ett historiskt och internationellt perspektiv. Författarna ger förslag till utvecklingsmål för det förestående svenska kursplanearbetet i matematik i grundskolan. Klasson, J-Å.& Persson, B. (1991). Matematik och demokrati. Aktuella utvecklingsmål för svensk matematikundervisning i internationellt perspektiv., Inst Bengt-Olov Ljung, PRIM-gruppen, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Är ansvarig för den nationella utvärderingen och för standardprov (grundskolan) och centrala prov (gymnasieskolan) i matematik. Har bland annat studerat lärarkandidaters kunskaper och färdigheter i matematik och låg- och mellanstadieelevers attityder till och kunskaper och färdigheter i matematik. Ljung, B-O. (1987). Klasslärarkandidaternas räkneförmåga. Stockholm: HLS, Inst Ljung, B-O. (1990). Matematiken i nationell utvärdering. Kunskaper och färdigheter i årskurserna 2 och 5. Stockholm: HLS, Inst 50 Ljung, B-O. & Pettersson, A. (1990a). Matematiken i nationell utvärdering. Vad barnen tycker om matematik i årskurs 5. Stockholm: HLS, Institutionen Ljung, B-O. & Pettersson, A. (1990b). Mathematics in a National Assessment in Sweden. Paper till Earlikonferensen i Åbo, augusti 1991. Ljung, B-O., Oscarsson, E. & Rosén, B. (1991). treåriga gymnasielinjer. Stockholm: HLS, Institutionen Oscarsson, E., Ljung, B-O. & Rosén, B.(1990). tvååriga gymnasielinjer. Stockholm: HLS, Institutionen Gunilla Ljung, PRIM-gruppen, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Har bland annat studerat användningen av miniräknare och gjort en analys av innehåll i och resultat på centrala proven i matematik på gymnasieskolan 3-åriga naturvetenskapliga och tekniska linjer. Ljung, G. (1991). Centrala prov i matematik på NTlinjerna 1985-1989. Stockholm: HLS, Institutionen Leif Lybeck, Pedagogiska institutionen, Har studerat gymnasieelevers kvalitativa uppfattningar av proportions- och proportionalitetstänkande i naturvetenskapliga problemsituationer. Har utvecklat metoder för kvalitativa studier av inlärning i matematik och naturvetenskapliga ämnen i olika klassrumssituationer. Arbetar f n med ämnesdidaktisk forskning inom områdena kemi och miljökunskap. Lybeck, L. (1986). Om didaktisk kunskapsbildning i matematik och naturvetenskapliga ämnen. I F. Marton (Red). Fackdidaktik, Volym III. Matematik. Naturorienterande ämnen, 149-189. Lund: Studentlitteratur. Lybeck, L, Strömdahl, H. & Tullberg, A. (1989). Gymnasieelevers uppfattningar och läromedlens framställningar av storheten substansmängd och dess SI - enhet 1 mol. Rapporter från pedagogiska institutionen,, 1985:10. Lybeck, L., Marton, F., Strömdahl, H. & Tullberg, A. (1988). The phenomenography of the Mole Concept in Chemistry. In P. Ramsden (1988). (Ed). Improving learning. New perspectives, 81-108. London: Kegan Paul. Anna Löthman, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet Studerar matematikundervisning i syfte att belysa hur elever och lärare uppfattar undervis-

ningen, vad den innebär för dem och vilken betydelse den har för dem. Kommer inom kort att lägga fram en doktorsavhandling med den preliminära titeln Matematikundervisning belyst ur elev- och lärarperspektiv - En studie på Komvux och grundskolans högstadium. Löthman, A. (1990). Perspektiv på matematikundervisningen. En pilotstudie på Komvux och grundskolans högstadium angående elevers och lärares uppfattningar av undervisningsprocessen. Rapport från Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, 151. Olof Magne, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Lärarhögskolan i Malmö Har bedrivit mycket omfattande forskning och utvecklingsarbete i matematikdidaktik sedan början av 1950-talet. Studierna har bl a omfattat frågor om baskunskaper i matematik med betoning på inlärning och undervisning av handikappade elever och elever med särskilda svårigheter i matematik. Har också studerat matematikinlärning i förskolan och nyligen presenterat en kognitiv taxonomi för undervisning i matematik. Magne, O. (1989a). Mathematics learning of the handicapped student. Zentralblatt für Didaktik der Mathematik, 21 (3), 84-93. Magne. O. (1989b). Preschool geometry. In E. Pehkonen (Ed.) Geometry teaching. Conference on the Teaching of Geometry in Helsinki 1-4 1989. Research report 74, Department of Teacher Education, University of Helsinki. Magne, O. (1991). Dysmathematics and its remediation. Budapest: Teacher Training College. Magne, O, & Thörn, K. (1987). En kognitiv taxonomi för matematikundervisningen. Pedagogisk-psykologiska problem Nr 471-472. Lärarhögskolan i Malmö. Gudrun Malmer, Lund Har under många år arbetat med utvecklingsarbete i matematikdidaktik och matematikmetodik med betoning på språkets och arbetssättets roll i den grundläggande matematikundervisningen. Arbetar för närvarande med att utveckla matematikdidaktiken inom den specialpedagogiska påbyggandsutbildningen. Malmer, G. (1984). Matematik på talets grund. GUMA-projektet, Rapport 1. Lärarhögskolan i Malmö. Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds förlag. Malmer, G. (1991). Språkets roll i matematikinlärning. I G. Emanuelsson, B. Johansson & R. Ryding (Red). Tal och räkning I. Lund: Studentlitteratur. Ference Marton, Institutionen för pedagogik, Har varit och är handledare till flera doktorander i pedagogik som arbetar med grundläggande matematikinlärning. Studierna har utförts inom ramen för den forskningsinriktning som Marton utvecklat och som benämns fenomenografi. Har speciellt ägnat sig åt studier av yngre elevers taluppfattning och räknefärdigheter. Marton, F. (1981). Phenomenographi - describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200. Marton, F. (1986). (Red). Fackdidaktik, Volym III. Matematik. Naturorienterande ämnen. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. & Neuman, D. (1989a). Constructivism and constitutionalism. Some implications for the first mathematics education. Scandinavian Journal of Educational Research, 33, 35-46. Marton, F. & Neuman, D. (1989b). On the perceptibility of numbers and the origin of arithmetic skills. Paper presented at the 3rd conference of the European Association for Research on Learning and Instruction. Madrid. Marton, F. & Neuman, D. (1990). Matematiksvårigheter Varifrån kommer de och hur kan vi komma ifrån dem? I H. Dahlgren, L. Gunnarsson & G. Kärrby (Red.) Barnets väg genom förskola, skola och in i vuxenlivet. Lund: Studentlitteratur. Bengt Molander, Filosofiska institutionen, Uppsala universitet Har tillsammans med statistikern Olle Sjöström forskat kring begreppen kunskap och kunskapssyn inom området tillämpad statistik. Han har i sina analyser använt sig av kunskapsteoretiska, vetenskapsteoretiska och pedagogiska perspektiv och analysmodeller. Molander, B. (1987). Räkna rätt och tänka fritt. Rapport från projektet Utbildning för tillämpning av statistik: Kunskap och kunskapssyn. Filosofiska institutionen, Uppsala universitet. (Se också en fallstudie från projektet: Sjöström, O.(1988). Vad kan vi lära av Tjernobyl? En statistisk och samhällsvetenskaplig studie. Filosofiska institutionen, Uppsala universitet). Dagmar Neuman, Pedagogiska institutionen, Har bedrivit kvalitativa studier av unga elevers taluppfattning med betoning på talområdet 1-10 och på relationen mellan ett tal, dess delar och räknesätten addition och subtraktion. Arbetar f n med ett forskningsprojekt kring lågoch mellanstadieelevers uppfattningar av division. (Referenser nästa sida.) 51

Neuman, D. (1987). The origin of arithmetic skills. A phenomenographic approach. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Doktorsavhandling). Neuman, D. (1989). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Utbildningsförlaget. Neuman, D. (1989). Early Conceptions of subtraction. In G. Vergnaud, J. Rogalski, G.R. Artique (Eds). Psychology of mathematics education. Proceedings PME 13. Volume III, p 41-48. Paris. Neuman, D. (1991). Early conceptions of division. A phenomenographic approach. In Furinghetti, F. (Ed). International group for the psychology of mathematics education. Proceedings fifteenth 15. Volume III, p 72-79. Assissi. Edor Oskarsson, Växjö Studerar elevernas ingångskunskaper i matematik vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Oscarsson, E., Ljung, B-O. & Rosén, B.(1990). tvååriga gymnasielinjer. Stockholm: HLS, Institutionen Ljung, B-O., Oscarsson, E. & Rosén, B. (1991). treåriga gymnasielinjer. Stockholm: HLS, Institutionen Kurt-Allan Paulsson, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Har studerat likheter och skillnader mellan olika algoritmer för de fyra räknesätten, så som de används av vuxna invandrare i Sverige. Har också studerat kvalitativa skillnader mellan människors sätt att i sitt tänkande åskådliggöra tal och tid. Studerar för närvarande datorns roll i den grundläggande matematikundervisningen. Paulsson, K-A. (1988). Hur räknar du människa? Häften för didaktiska studier nr 9. Stockholm: HLS-förlag. Paulsson, K-A. (1990). Matematik uppåt väggarna. Om mönster och färgillusioner av tal och tid, ord och känslor i barn- och vuxenvärlden. Häften för didaktiska studier nr 26. Stockholm: HLS-förlag. Ulla Runesson, Institutionen för metodik, Studerar bl a effekter av lokal utvärdering i matematik på lärarnas kompetensutveckling. Har nyligen avslutat ett arbete om kommunal utvärdering av grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik. Ekholm, M. & Runesson, U. (1990). Matematikprov och lärarprestation. Linköping: Fortbildningsnämnden, Linköpings universitet. 52 Runesson, U. & Ågren, M. (1991). Göteborgsdiagnosen. En utvärdering av en utvärdering. Rapport nr 1991:06. Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. Astrid Pettersson, PRIM-gruppen, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Arbetar med nationell utvärdering av elevers kunskaper och färdigheter i matematik. Har nyligen disputerat på en studie om elevers prestationsutveckling i elementär matematik. Pettersson, A. (1990). Att utvecklas i matematik. En studie av elever med olika prestationsutveckling. Stockholm: Almqvist & Wiksell International (Doktorsavhandling). Pettersson, A. (1991). Pupils mathematical performance in grades 3 and 6. A longitudinal Study. Artikeln accepterad men ännu ej publicerad i Educational Studies in Mathematics. Ljung, B-O. & Pettersson, A. (1990). Matematiken i nationell utvärdering. Kunskaper och färdigheter i årskurserna 2 och 5. Stockhlom: HLS, Institutionen Bo Rosén, Institutionen för ämnesdidaktik, Matematikavdelningen, Studerar elevernas ingångskunskaper i matematik vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Oscarsson, E., Ljung, B-O. & Rosén, B.(1990). tvååriga gymnasielinjer. Stockholm: HLS, Institutionen Ljung, B-O., Oscarsson, E. & Rosén, B. (1991). treåriga gymnasielinjer. Stockholm: HLS, Institutionen Anita Sandahl, Högskolan i Jönköping Studerar elevernas uppfattningar av division och hur miniräknarens påverkar innehåll, inlärning och undervisning i matematik när de får använda den från allra första början i årskurs 1. Sandahl, A. (1990). Dela - men hur? Problemlösning utan formulerad fråga. ALM-projektet nr 2. Högskolan i Jönköping. Sandahl, A. & Unenge, J. (1990). Med miniräknare från början. Erfarenheter från ett försök på lågstadiet. ALM-projektet nr 5. Högskolan i Jönköping. Jan Thompsson, Högskolan i Karlstad Har nyligen avslutat ett större arbete med en översikt över den matematik som man möter i historien. Begreppsbildningens historia står i centrum för arbetet som avslutas med didaktis-

ka slutsatser av begreppshistorien. Denna första del av hans studier av historiens matematik gäller den finita matematiken. Gränsvärdesbegreppet och infinitesimalkalkylen kommer att dominera nästa del, den infinita delen, som han är sysselsatt med just nu. Thompson, J. (1991). Historiens matematik. Lund: Studentlitteratur. Jan Unenge, Högskolan i Jönköping Har bedrivit kvalitativa studier av elevtänkande, speciellt inom området huvudräkning. Arbetar för närvarande med frågor kring innehållet i grundskolans matematikundervisning och för-sök med målbeskrivningar och konstruktion av måluppgifter. Bedriver i detta sammanhang för-sök med nya arbetsformer samt användning av miniräknare och datorer redan från årskurs 1 i grundskolan. Unenge, J. (1988). Matematikdidaktik för grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Unenge, J. (1989). Skolmatematik för vem och till vad? ALM-projektet nr 1. Högskolan i Jönköping (ALM = Alternativa Lärogångar i Matematik) Unenge, J. (1990). Matematiken i dagstidningar. Ett exempel och några reflektioner. ALM-projektet nr 3. Högskolan i Jönköping. Unenge, J. (1990). Skolmatematiken i ett internationellt perspektiv. Rapport från ett OECD-projekt. ALM-projektet nr 4. Högskolan i Jönköping. Sandahl, A. & Unenge, J. (1990). Med miniräknare från början. Erfarenheter från ett försök på lågstadiet. ALM-projektet nr 5. Högskolan i Jönköping. Unenge, J. & Wyndhamn, J. (1991). Från räkning till matematisk klokskap. ALM-projektet 6. Högskolan i Jönköping Inger Wistedt, Institutionen för pedagogik, Stockholms universitet Studerar i ett pågående forskningsprojekt hur elever använder sina intuitiva kunskaper när de löser skolans matematikuppgifter, hur de tolkar dessa uppgifter i förhållande till sina vardagskunskaper, hur lärare förmår möta och aktualisera stoff från vardagen, hur lärare förmår utnyttja vardagslivets matematik i sin undervisning och vilket värde vardagsanknuten matematikundervisning har för elevernas förståelse av matematik. Har också utvärderat den sk särskilda matematiksatsningen tillsammans med Noella Bickham och Ola Halldén. Wistedt, I. (1990). Vardagskunskaper och skolmatematik. Några utgångspunkter för en empirisk studie. Delrapport 1 från projektet Vardagskunskaper och skolmatematik. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Wistedt, I. i samarbete med Källgården, E-S., Brattström, G., Jacobsson, C. (1991). Att se matematiken i vardagen. Delrapport 2 från projektet Vardagskunskaper och skolmatematik. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Wistedt, I. (1991). Att vardagsanknyta skolmatematiken. Bidrag till Nordisk forskarsymposium Matematikundervisning og demokrati II: Præcisering og udvikling av begreber og kvalitative analysmetoder, Gilleleje 16-18 juni 1991. Bickham, N., Halldén, O. och Wistedt, I. (1991). Utvärdering av matematiksatsningen. Stockholm: Language Makers. Jan Wyndhamn, Institutionen för lärarutbildning, Universitetet i Linköping Har studerat såväl olika skolbildningar som grund för matematikämnets didaktik som relationer mellan räknesätt, tankesätt och undervisningssätt i den grundläggande matematikundervisningen. Publicerade nyligen en avhandling om skolan som kontext för tänkande och problemlösning i elementär matematik. Arbetar för närvarande med frågor kring skolan som miljö för matematikinlärning. Säljö, R. & Wyndhamn, J. (1990). Problemsolving, Academic Performance and Situated Reasoning. A Study of Joint Cognitive Activity in the Formal Setting. British Journal of Educational Psychology, 60, pp 245-254. Säljö, R. & Wyndhamn, J. (in press). Solving Everyday Problems in the Formal Setting. An Emperical Study of the School as Context for Thought in J. Lave & S. Chaiklin (Eds). Situated Learning. Cambridge, M.: Cambridge University Press. Unenge, J. & Wyndhamn, J. (1991). Från räkning till matematisk klokskap. ALM-projektet 6. Högskolan i Jönköping Wyndhamn, J. (1990). Fyra matematikdidaktiska satser. En sammanställning av fyra tidigare skrivna uppsatser. Skapande Vetande Rapport nr 15, Universitetet i Linköping. Lisbeth Åberg-Bengtsson, Pedagogiska Institutionen, Arbetar med ett projekt om grafiskt representerad kvantitativ information i kognitivt och didaktiskt perspektiv. Arbetet utgår bl a från studier av elevers kartförståelse och uppfattningar av kartor. Hon har nyligen avslutat ett arbete om barns uppfattningar av diagram. Åberg-Bengtsson, L. (1991). Barns uppfattningar av diagram. Pedagogiska Institutionen, Göteborgs Universitet. 53