Hå llbår såmhå llsutveckling (HSU) Verksåmhetsplån 2017 ver 4

Hå llbår såmhå llsutveckling (HSU) Verksåmhetsplån 2017 ver 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HSU:S VISION OCH MÅL FÖR 2017 SAMT ARBETET I FÖRHÅLLANDE TILL SAMHÄLLSKONTRAKTETS ÖVERGRIPANDE MÅL... 2 1 HSU:S VISION OCH MÅL FÖR 2017 SAMT ARBETET I FÖRHÅLLANDE TILL SAMHÄLLSKONTRAKTETS ÖVERGRIPANDE MÅL... 2 2 PROJEKT OCH AKTIVITETER FÖR ATT UNDERSTÖDJA MÅLEN... 3 2.1. Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation... 3 2.2 Projekt: Etik, social hållbarhet och folkhälsa i hela staden... 6 2.3 Projekt: Förutsättningarna för hållbar livsstil och hälsa hos barn och ungdomar... 7 2.4 Projekt: Nyanlända barn och ungdomar... 8 2.5 Aktivitet: Framtidens arbetsmarknad... 10 2.6 Aktivitet: Tankesmedjor... 11 2.7 Aktivitet: Strategiskt arbete för HSU... 12 2.8 Aktivitet: Kompetensutveckling av HSU:s styrgrupp... 12 2.9 Aktivitet: Processledning... 12 3 KOMMUNIKATION... 13 4 BUDGET... 13 4.1 Total budget för HSU 2017... 13 4.2 Budget per projekt och aktivitet inom HSU 2017... 13 1

1 HSU:s vision och mål för 2017 samt arbetet i förhållande till Samhällskontraktets övergripande mål HSU:s vision är att verka för social hållbarhet genom att Samhällskontraktets aktörer samverkar för att formulera problem och samproducera kunskap för att lösa dessa. Problemen kan ha tekniska, miljömässiga, ekonomiska, samhälleliga och organisatoriska aspekter. Verksamheten bedrivs i projekt och aktiviteter. HSU:s övergripande mål för 2017 är att: 1. Öka graden av samproduktion och spridningen av HSU:s resultat. 2. Öka graden av tvärdisciplinäritet i HSU:s arbete. 3. Skapa permanenta strukturer för samverkan mellan Samhällskontraktets parter kring hållbarhetsfrågorna. För att nå målen kommer följande att göras inom HSU under 2017: MÅL 1 Öka graden av samproduktion och spridningen av HSU:s resultat. 2 Öka graden av tvärdisciplinäritet i HSU:s arbete. 3 Skapa permanenta strukturer för samverkan mellan Samhällskontraktets parter kring hållbarhetsfrågorna. PROJEKT/AKTIVITETER Tankesmedjor kring aktuella frågor som arrangeras av arbetsgrupper bestående av representanter från SK:s alla parter (se nedan). Deltagande forskningsmetoder där forskare arbetar tillsammans med SK:s parter redan under forskningsprojektet (t ex i projekt 2.1 och projekt 2.4) Tydligare leverabler i form av vetenskaplig artiklar och återkoppling till undervisningen på MDH (t ex i projekt 2.1 och 2.2) Initierandet av två nya forskningsprojekt (2.3, 2.4) som samlar forskare från olika discipliner. Undersöka förutsättningarna för att inrätta ett kompetenscentrum för Hållbar Samhällsutveckling (se aktivitet 2.6). Det arbete som bedrivs inom HSU stöder Samhällskontraktets övergripande mål 1 på följande sätt: 1. Höja kompetensnivån i regionen genom Mål 1 2. Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola genom Mål 1 och 2 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor genom Mål 1 och 3 1 http://www.mdh.se/samverkan/projekt/samhallskontraktet/om/vision-och-mal-1.3295 2

4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor genom Mål 1 och 3 HSU samverkansområde: - stärker kunskapsnivån i regionen i Södermanland och Västmanland i allmänhet och i Västerås stad respektive Eskilstuna kommun i synnerhet. - stärker forskning och utbildning vid MDH i allmänhet och vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik i synnerhet. - manifesterar MDHs vision om samproduktion med relevanta parter i högskolans omgivning. - mobiliserar in-kind-satsningar från Samhällskontraktets parter. 2 Projekt och aktiviteter för att understödja målen HSU:s styrgrupp har beslutat att verksamheten i HSU samverkansområde ska bedrivas antingen som ett projekt, den huvudsakliga verksamhetsformen, eller som en aktivitet, en stödjande verksamhetsform vars syfte är att stärka HSU samverkansområde liksom pågående och framtida projekt. I enlighet med detta presenteras projekt och aktiviteter för HSU som är centrala för verksamhetsåret 2017 och hur de har bäring om Samhällskontraktet fortsätter 2018 och framåt. I anslutning till varje projekt/aktivitet anges delmål, vem som ansvarar för delmålens genomförande samt under vilka kvartal de ska genomföras. 2.1. Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Detta projekt har bedrivits sedan 2015 och går under 2017 in på sitt tredje och sista år. Projektets mål är att utveckla modeller och begrepp som gör det lättare att förstå de organisatoriska problem som Samhällskontraktets parter står inför vad gäller att lösa de samhällsutmaningar de ansvarar för. Syftet är att skapa kunskap om hur det offentliga välfärdsarbetet kan utvecklas så att den värdeskapande förmågan i olika typer av samverkansytor förbättras. Målet nås genom att de fem forskare (Anette Hallin, Magnus Hoppe, Bozena Guziana, Marie Mörndal och Michelle Åberg) som är involverade i projektet bedriver forskning där de med olika metoder studerar olika empiriska situationer där organisatoriska mellanrum uppstått/uppstår. Gruppens arbete bedrivs i flera delprojekt. Dessa presenteras nedan med de delmål som gruppen satt för 2017. Organisatoriskt lärande Detta delprojekt genomförs av Marie Mörndal som bedriver studier inom ramen för sitt avhandlingsarbete från licentiat till doktor. Under 2017 kommer Marie att fortsätta sitt 3

arbete med att söka en djupare förståelse för hur lärande kommer till uttryck i samverkanssituationer. I närtid riktas hennes intresse mot det empiriska materialet från BUM2-projektet i Västerås Stad. Följande delmål har satts för 2017: Delmål 2.1.1) Skrivandet och presentationen av en konferensartikel (presenteras under våren eller sommaren 2017 på OLKC, PROS eller EGOS) om skapandet av en ändamålsenlig organisation och lärandets roll i detta. (Ansvariga: MM/AH Q1/Q2) Delmål 2.1.2) Skrivandet och presentationen av ett slutseminariemanus om Lärande i organisering; fortsatt skrivande av doktorsavhandling (färdig Q1, 2018). (Ansvarig: MM, Q1/Q2) Medborgarförslag som samverkansyta Detta projekt handlar om samverkan mellan kommuner och medborgare med specifikt fokus på medborgarförslag och bedrivs av Bozena Guziana. Under 2017 kommer Bozena att fortsätta analysera det material som hon samlat in och påbörjat analys av under 2016. Delmål 2.1.3) Presentation för HSU:s styrgrupp av studien om medborgarförslag i Eskilstuna (styrgruppsmöte 2017:1). (Ansvarig: BG, Q1) Delmål 2.1.4) Färdigställandet av en artikel om medborgarförslag utifrån inkludering och deliberativ demokrati som skickas till Local Government Studies, eller Urban Studies eller annan lämplig journal. (Ansvarig: BG, Q1/Q2) Föreningsliv som samverkansyta Projektet handlar om hur etniskt kulturella föreningar jobbar för att sprida kunskap om vad det betyder att bo och involvera sig i samhällsfrågor. Delmål 2.1.5) Genomförandet och färdigställandet av en litteraturstudie som rapporteras i skriftlig form. (Ansvarig: BG, Q1) Delmål 2.1.6) Genomförandet av en intervjustudie. (Ansvarig: BG, Q2/Q3) Delmål 2.1.7) Författandet och färdigställandet av en rapport. (Ansvarig: BG, Q4) Förtroendets roll i samverkan I HSU:s VP för 2016 återfanns ett delprojekt som kallades för Organisatorisk innovation i samverkan. Vid inläsning av tidigare forskning på detta tema konstaterades att förtroende är en central dimension för att samverkan ska vara lyckosam. Med anledning av detta beslutades att Michelle Åbergs avhandlingsarbete kommer att fokusera på förtroende. Under 2017 kommer Michelle att fortsätta med den empiriska studie hon har påbörjat inom Hemtjänsten i Eskilstuna. Delmål 2.1.8) Genomföra en empirisk studie inom Hemtjänsten i Eskilstuna, eventuellt även på annan ort. Studien inbegriper intervjuer, eventuellt etnografiska observationer och kommer att genomföras under vintern och våren 2017. (Ansvarig: MÅ, Q1) 4

Delmål 2.1.9) Skrivandet av en empirisk berättelse baserad på den empiriska studien (delmål 2.1.8 ovan) som presenteras vid ett MDH-internt seminarium under senhösten 2017. (Ansvarig: MÅ, Q2/Q3) Skriva mellanrummen och relaterade aktiviteter SKRIM, Skriva mellanrummen, var ett projekt som initierades av Magnus Hoppe under 2016 i syfte att utveckla kunskap om organisatoriska mellanrum med en aktionsbaserad ansats. Genom en allt mer utvecklad relation till två arbetsgrupper, som söker etablera nya arbetssätt för Västerås Stad, har följsamheten i den aktionsbaserade ansatsen gjort att projektet utvecklats mot två kompletterande forskningsspår. Det första spåret kan beskrivas som aktionsbaserad följeforskning av den organisering som nu sker genom de två arbetsgrupperna. Det andra spåret fångar upp det tänkta skrivandet från SKRIM, men nu tydligt strukturerat genom en tänkt antologi med arbetsnamnet Mellan stolarna. Den här utvecklingen, och dess empiriska grund, kommer beskrivas utförligare i HSUs verksamhetsberättelse och eventuellt ligga till grund för en separat rapport. För 2017 har därför kompletterande mål satts som på olika sätt adresserar frågan om de organisatoriska mellanrum som SAV-projektets medlemmar intresserar sig för. Delmål 2.1.10) Författande, presentation och publikation i rapport och/eller konferenspapper av preliminära resultat från SKRIM-projektet i relation till offentlig innovation. Tänkta möjliga konferenser är IRSPM, ISPIM, NFF och EURAM. (Ansvarig: MH, Q1-Q2) Delmål 2.1.11) SKRIM-spår 1: Aktionsbaserad följeforskning av den organisering som sker genom de två arbetsgrupperna. (Ansvarig: MH, Q1-Q4) Delmål 2.1.12) SKRIM-spår 2: Genomförandet av antologiprojektet Mellan stolarna där medarbetare inom offentliga verksamheter bjuds in att medverka genom att ge sina reflektioner kring organisatoriska mellanrum. (Ansvarig: MH, Q1-Q4) Delmål 2.1.13) Utveckling av konferensartikeln Overcoming empty spaces: understanding organizational cooperation as generative spaces mot publicerbar artikel. (Ansvariga: AH/MH, Q1/Q2) Delmål 2.1.14) Skrivandet och presentationen av en konferensartikel om projektformen är en lämplig organiseringsform för samverkan. (Presenteras på IRNOP eller NFF under sommaren.) (Ansvarig: AH, Q1-Q2) Delmål 2.1.15) Skrivandet av en artikel om lokala legitimeringsprocesser i en kommunal organisation under omvandling. Artikeln beskriver hur kommuner omorganiserar för att kunna möta samhällsutmaningarna och presenteras på en konferens under 2017. (Ansvarig: BG, men alla projektmedlemmar deltar, Q1-Q4) Projektledning Delmål 2.1.17) Att leda, koordinera och möjliggöra gruppens arbete genom regelbundna, återkommande möten samt genom en lunch-till-lunch workshop. (Ansvarig: AH, Q1-Q4) 5

Delmål 2.1.18) Att etablera närmare kontakter med forskare på MDH som också intresserar sig för samverkansfrågor för att utröna möjligheterna att utveckla ett tätare samarbete och göra saker tillsammans. (Ansvariga: AH, MH, Q1-Q4) Delmål 2.1.19) Genomförandet av en session på FEKIS (Företagsekonomisk förenings konferens) under hösten 2017 om organisatorisk samverkan utmaningar och möjligheter. Syftet är att vidga nätverket med forskare och lärare vid andra lärosäten som intresserar sig för dessa frågor. (Ansvariga: AH, MH, Q3) Delmål 2.1.20) Återkopplandet av projektets resultat till utbildningarna på MDH i ekonomprogrammet och programmet i statsvetenskap. (Ansvariga: AH, MH, BG, Q3/Q4) 2.2 Projekt: Etik, social hållbarhet och folkhälsa i hela staden Projektet bygger vidare på ett tidigare projekt som studerat stadsdelar i regionen, ett projekt i vilket Terence Fell och Bozena Guziana arbetade. Detta projekts mål är att utveckla modeller och begrepp som gör det lättare att förstå de problem som Samhällskontraktets parter står inför och som har med folkhälsa och social hållbarhet att göra. Syftet är att skapa kunskap om korrelationen mellan social hållbarhet och folkhälsa för att genom detta ta fram underlag som kan användas av politiker och tjänstemän i planeringen av regionens framtid. Under 2016 har Terence Fell bedrivit empiriska studier kring kopplingen mellan olika folkhälsofrågor, socioekonomisk segregation och demokrati. Analysarbetet är påbörjat. Projektet har följande mål för 2017: Delmål 2.2.1) Att slutföra en forskningsartikel (svenska) om segregationstrender i två mellanstora städer (Eskilstuna och Västerås). Artikeln kommer att skickas till tidskriften för Housing studies för review i början av 2017. Den är en ny version av ett tidigare inskickat bidrag till ett en special utgåva i nämnd tidskrift. Förhoppning är artikeln utkommer 2017/18. (Ansvarig: TF/BG, Q1-Q4) Delmål 2.2.2) Att slutföra en forskningsartikel (engelska) som avgör hur pass mycket processer som gentrifiering och filtrering bidrar till klassegregation. Vilken process har störst betydelse i sammanhanget? Artikeln presenteras vid Swepsas årliga konferens i Visby i oktober 2016 och skickas sedan till tidskriften Housing, Theory and Society i början av 2017. (Ansvarig: TF/BG, Q1) Delmål 2.2.3) Att skriva artikel som adresserar klassiska frågor om resursers, intressens och samverkans betydelse för 69 byråkraters och närbyråkraters framgångstro vad gäller satsningarna i Lagersberg och Bäckby. Ett utkast ska vara klart under 2017 och kommer först att presenteras vid statsvetarnas seminarieserie vid Örebro universitet. Sedan kommer den att skickas till tidskriften för Statsvetenskap. (Ansvarig: TF, Q1-Q4) Delmål 2.2.4) Att skriva två artiklar som beskriver folkhälsan i staden och som, med hänvisning till kända segregationsprocessor, förklarar varför den varierar i olika stadsdelar. Ett utkast ska vara klart under 2017. (Ansvarig: TF, Q1-Q4) 6

Delmål 2.2.5) En slutpresentation för HSU:s styrgrupp av projektets resultat. (Ansvarig: TF, Q4) Delmål 2.2.6) Återkopplandet av projektets resultat till utbildningarna på MDH i programmet i statsvetenskap. (Ansvariga: TF, Q3/Q4) 2.3 Projekt: Förutsättningarna för hållbar livsstil och hälsa hos barn och ungdomar Detta projekt bygger på ett uppdrag från Samhällskontraktets styrelse (2016) att ta fram indikatorer för barn och ungdomars hälsa. Projektgruppens uppgift har varit att planera en studie över fyra år men med en tydlig leverans efter ett år. Projektgruppen har också lagt sig vinn om att projektet ska genomföras i samproduktion med samhällskontraktets parter. Projektets mål är att kartlägga förutsättningarna för hållbar livsstil och hälsa hos barn och ungdomar från ett samhällsperspektiv i Västmanland och Sörmland. Dessa förutsättningar kopplas till FNs hållbarhetsmål (Agenda 2030) och studeras på stadsdelsnivå. Exempel på frågeställningar som bör belysas är ungdomars upplevelse av att bo i olika stadsdelar, t.ex. vad är utbudet av aktiviteter för en aktiv livsstil, finns säkra och belysta cykel- och gångvägar, vilka är deras tankar kring framtida utbildning och yrkesval, finns det tillgång till hälsosam mat, vad är deras känsla av delaktighet i samhället respektive miljömedvetenhet. Resultaten ska vara till nytta i det praktiska och strategiska arbete som Samhällskontraktets parter bedriver. Projektansvariga är Katarina Bälter (KB) och Terence Fell (TF). Till projektet knyts även följande personer som bidrar med olika kompetenser: Ben Chrisinger (BC), stadsplanerare och postdoc vid Stanford University, Stephanie Bonn (SB), epidemiologi med erfarenhet av studier på barn och ungdomar, postdoc vid Harvard School of Public Health och Karolinska Institutet, Annika Tillander (AT), statistiker vid Karolinska Institutet samt en forskningsassistent (NN). Endast statistikern och forskningsassistenten bekostas av projektet. Studien är tvärvetenskaplig till sin natur med förankring inom såväl statsvetenskap som folkhälsovetenskap. Under 2017 kommer en pilotstudie att genomföras med empiriskt material från samtliga 15-åringar (årskurs 9) i Västerås, för att testa proof of concept. De frågor som projektet fokuserar på behöver dock studeras på barn och ungdomar i fler åldrar och/eller större geografiskt område för att få en heltäckande bild av läget och forskargruppen kommer därför att skissa på en fortsättning av projektet från 2018 och framåt. Från 2018 kommer projektet även involvera studenter i både statsvetenskap och folkhälsovetenskap vid MDH i form av föreläsningar, grupparbeten och studentuppsatser. Efter slutfört projekt kommer forskarna att ordna en tankesmedja samt workshops för berörda parter, såsom representanter för kommun och landsting, näringsliv och föreningsverksamhet, samt ge återkoppling till ungdomar i Västmanland och Sörmland. Förhoppningen är att kartläggningen utmynnar i konkreta åtgärder på stadsdelsnivå. Möjliga framtida scenarier kan vara längre öppethållande i skolor för trygghet, måltider och läxhjälp; stadsodling som integrationsprojekt; friluftsaktiviteter för ökad miljömedvetenhet; 7

programmeringsstugor för tjejer; eller idrottsaktiviteter för ökad fysisk aktivitet och social tillhörighet. Delprojekt 2.3.1) KB och TF ansvarar för kommunikation med processledare och HSU:s styrgrupp samt ser till att projektets medlemmar kommunicerar med varandra i form av e- post, skypemöten och fysisk möten (Q1-4). Under projektets första kvartal kommer KB och TF ansvara för att ordna planeringsmöten, ta fram en detaljerad tidsplan, söka etiskt tillstånd samt göra en genomgång av relevant litteratur (Q1). I planeringsmöten deltar övriga projektmedlemmar och kommer med input inom sina respektive exportområden; BC inom stadsplanering; SB om studier på livsstil hos barn och ungdomar; och AT om statistiska aspekter på det planerade arbetet; och forskningsassistenten (NN) angående det praktiska genomförandet av studien. (Ansvarig KB/TF, Q1-Q4) Delprojekt 2.3.2) Beställa statistik om välfärd och medborgarkapital från SCB på stadsnivå från Västerås (Ansvarig: TF Q1-2). Delprojekt 2.3.3) Formulera frågor som avspeglar förutsättningar för hållbarlivsstil och hälsa bland ungdomar. Enkäten skickas ut till samtliga 15-åringar i Västerås under våren (Ansvarig: KB, i samarbete med BC, SB & forskningsassistent, Q1-2). Delprojekt 2.3.4) Sammanställning av officiell statistik och enkätdata på stadsdelsnivå, skriva två vetenskapliga artiklar på engelska samt en kort rapport på svenska (Ansvarig: KB & TF i samarbete med AT, BC, SB & forskningsassistent, Q3-4). Delprojekt 2.3.5) Forskarna presenterar resultaten i form av föreläsningar för studenter i statsvetenskap respektive folkhälsovetenskap vid MDH samt för lärare och forskare vid HVV och EST (Ansvarig: KB & TF Q4). 2.4 Projekt: Nyanlända barn och ungdomar Projektets mål är att utforska förutsättningarna för lyckad integration hos nyanlända barn och ungdomar. Målet skall nås genom ett fyraårigt projekt som initieras med en pilotstudie över ett år under 2017, vilket är den tidsperiod som denna text i verksamhetsplanen omfattar. Projektet Nyanlända barn och ungdomar ska fungera som ett underlag för att utveckla samhällskontraktets alla fyra samverkansområden (skola och lärande MKL; hälsa och välfärd MKHV; hållbar samhällsutveckling HSU; och framtidens arbetsliv FA) och har till syfte att bidra till bättre mottagande, ökat välbefinnande, bättre förutsättningar för barnens och ungdomarnas framgång i skolan, för deras etablering på arbetsmarknaden och ge ökande möjligheter till bättre bostadsförhållande, jämställdhetsutveckling och integration i samhället i stort. Arbetet utförs med en deltagarbaserad ansats i en samproducerande anda. Forskargruppen består av forskare från flera av MDH:s akademier Mehrdad Darvishpour (MD, Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd, HVV) som är projekledare, Ildikó Asztalos Morell (IAM, HVV), Magnus Hoppe (MH, Skolan för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST), och Niclas Månsson (NM, Skolan för Utbildning, Kultur och Kommunikation, UKK). Därtill engageras 8

medarbetare och företrädare för samhällskontraktets fyra parter i projektet som även hålls öppet för att kunna inkludera andra aktörer i syfte att fånga in den sociala miljöns betydelse för nyanlända barn och ungdomars etablering i samhället. Projektet initierades 2016 för att under 2017 gå från planering till genomförande av den pilotstudie som ligger till grund för det vidare arbetet 2018-2020. Arbetet för år 2016 kännetecknades av problemformulering, förankring och ett ansökningsförfarande till Lokala etikprövningsnämnden i Uppsala (inför mötet den 7 december 2016). Arbetsuppgifter och individuella ansvar för 2017 fördelas mellan de ingående forskarna under januari 2017 där hänsyn togs till den slutliga finansieringen för 2017. En viktig förutsättning inför 2017 har varit att planera inför en longitudinell studie över fyra år men samtidigt vara bunden av ett finansieringsåtagande som enbart sträcker sig ett år framåt. En annan, lika central förutsättning, har varit att genomföra projektet i samproduktion med samhällskontraktets parter. Detta har medfört att arbetet fokuserats mot ett pilotprojekt för år 2017 men också att projektet kommer att kännetecknas av följande två huvudaktiviteter: Barnens röst och Praktikens erfarenheter. Barnens röst Barnens röst utgör kärnan i forskningsprojektet som syftar till att göra barnens och ungdomarnas röster hörda och därmed skapa en viktig referenspunkt som initialt står fri från såväl den samhällsstruktur som det myndighetsperspektiv som är tänkt att möta barnens och ungdomars behov. Arbetet under 2017 inriktas mot att etablera förtroendefulla kontakter till de barn och ungdomar som utgör empirin och skapa en grund för den longitudinella studien. Initiala intervjuer genomförs individuellt och i grupp där den deltagarbaserade ansatsen syftar till att explorativt med de berörda utveckla både frågeställningar och framtida forskningsstruktur. Delmål 2.4.1) Genomföra en första omgång med intervjuer av cirka 40 nyanlända barn och ungdomar som utförs av forskargruppen, varvid ett första fylligt empiriskt material säkras som grund för den longitudinella studien och i syfte att en förtroende relation till barnen och ungdomarna etableras. Två forskare intervjuar barn och ungdomar i Sörmland med fokus på Eskilstuna och i Västmanland med fokus på Västerås i syfte att skapa bredd i materialet (se vidare forskningsplanen). (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q1-Q2.) Praktikens erfarenheter Praktikens erfarenheter syftar främst till att i samproduktion utveckla nya kunskaper och frågor utifrån existerande och nyvunna erfarenheter hos medarbetare hos samhällskontraktets parter och forskargruppen. På detta sätt skapas en kompletterande kommunikationskanal mellan samhällskontraktets organisationer och gör det möjligt att direkt omsätta och pröva vunnen kunskap i praktisk handling. Delmål 2.4.2) Genomförande av en forskningscirkel med totalt fyra heldagar med medarbetare i samhällskontraktets organisationer från Södermanland med fokus på Eskilstuna och Västmanland med fokus på Västerås (se delmål 2.4.7). Det övergripande syftet är att etablera en förtroendefull relation med berörda medarbetare i samhällskontraktets 9

organisationer samt, vid behov, även med andra deltagare. Detta görs i dialog med Samhällskontraktets kontaktpersoner och egna nätverk varvid vi successivt söker och väljer ut medarbetare som vill ställa upp. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q1- Q4.) Delmål 2.4.3) Att genom forskningscirkeln utveckla en gemensam text där vi tillsammans utforskar förutsättningarna för lyckad integration hos nyanlända barn och ungdomar. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q2-Q4.) Övergripande mål Delmål 2.4.4) Löpande låta gjorda erfarenheter från Barnens röst influera processen under Praktikens erfarenheter och vise versa. Detta sker genom att a) återföra väckta tankar vid forskningscirkeln till kommande intervjuer och b) återföra väckta tankar från intervjuerna till forskningscirkeln. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q1-Q4.) Delmål 2.4.5) I dialog med HSU och Samhällskontraktets styrelse görs muntliga lägesbeskrivningar från fältarbetet med fokus på Barnens röst och från forskningscirkeln med fokus på Praktikens erfarenheter. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q2, Q4.) Delmål 2.4.6) Utveckla en plan för den longitudinella deltagarbaserade forskningsstudien 2018-2020 för slutligt beslut hos Samhällskontraktets styrelse. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q3.) Delmål 2.4.7) Mot slutet av året avslutas forskningscirkeln där projektets huvudsakliga resultat och slutsatser rapporteras och diskuteras i workshopsliknande former där anställda för parter inom samhällskontraktet och deltagare i forskningscirklarna deltar. Därefter kommer en skriftlig rapport där frågeställningarna för de aktuella huvudområdena (MKL, MKHV, HSU och FA) besvaras. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q4.) Delmål 2.4.8) Färdigställande av en text för en presentation vid en vetenskaplig konferens och för eventuell publicering i en vetenskaplig tidskrift eller annan vetenskaplig publikation. (Ansvarig: MD, tillsammans med IAM, MH och NM. Q3-Q4). 2.5 Aktivitet: Framtidens arbetsmarknad Projektets mål är att sprida kunskap om de studier som genomförts av Eva Lindell under 2015-2016 om konsekvenser av digitalisering, globalisering och flexiblisering. Rapporterna diskuterar utmaningar för regionens arbetsmarknad i relation till detta. Syftet är att bidra till det strategiska arbete som pågår hos Samhällskontraktets aktörer. Under 2015-2016 skrev Eva Lindell tre rapporter inom ramen för projektet Framtidens arbetsmarknad. Framtidens arbetsmarknad en teoretisk kunskapsöversikt (2015) och Framtidens arbetsmarknad i massmedia (2015) skapade stort intresse både internt i de deltagande organisationerna men också massmedialt. Den tredje rapporten Framtidens arbetsmarknad ett regionalt perspektiv (2016) kommer att publiceras vid årsskiftet. 10

Rapporten är utformad som en intervjustudie kring arbetsmarknadens flexiblisering och utmaningar för regionens arbetsgivare. I kontakt med de parterna i Samhällskontraktet men även under intervjustudien har önskemål kommit upp kring spridning av rapporten i form av föreläsningar och workshops. Dessa tre rapporter skulle också med fördel kunna spridas i den akademiska världen genom minst ett konferensbidrag för att därefter omarbetas till en internationellt publicerad artikel. Sådan spridning ger tillbaka till regionen, dels genom att kunskap och insikter från regionen sprids internationellt, dels genom att nya insikter samlas in och uppslag till fortsatt forskning skapas. Delmål 2.5.1) Slutpresentation av projektet inför HSU:s styrgrupp (HSU:s styrgruppsmöte 2017:2, dvs Q2). Delmål 2.5.2) Beslut kring hur projektet bäst dissemineras till Samhällskontraktets parter. Beslutet fattas i samråd med HSU:s styrgruppsrepresentanter under våren 2017 (Q1-Q2). Delmål 2.5.3) Genomförandet av workshops och föreläsningar under våren 2017 i enlighet med delmål 2 (Q1-Q2). Delmål 2.5.4) Skrivandet av en konferensartikel som presenteras vid en konferens (NFF, EGOS eller EGPA) under sommaren 2017 (Q1-Q2). Delmål 2.5.5) Vidareutveckling av konferensartikeln till en artikel att skickas till en vetenskaplig journal under hösten 2017 (Q3-Q4). 2.6 Aktivitet: Tankesmedjor Syftet med tankesmedjorna är att sprida kunskap om HSU:s arbete och att stimulera till eftertanke och reflektion för att på så sätt skapa bättre förutsättningar för arbetet med social hållbarhet i regionen. De genomförs i halvdagsformat (2 i Västerås, 2 i Eskilstuna). där inbjudna tankesmeder inspirerar deltagarna till eftertanke kring en fråga med anknytning till HSU:s vision. Deltagarna bjuds främst in från Samhällskontraktets parter men även andra kan vara välkomna. Processledarna ansvarar för tankesmedjornas genomförande men dessa förbereds och leds av en arbetsgrupp bestående av representanter från SK:s alla parter. Vilka representanterna är beror på tankesmedjans innehåll. Delmål 2.5.1) Planerandet och genomförandet av tankesmedja 1 i Eskilstuna (Ansvariga: processledarna tillsammans med en arbetsgrupp från SK:s parter, Q1) Delmål 2.5.2) Planerandet och genomförandet av tankesmedja 2 i Västerås (Ansvariga: processledarna tillsammans med en arbetsgrupp från SK:s parter, Q2) Delmål 2.5.3) Planerandet och genomförandet av tankesmedja 3 i Eskilstuna (Ansvariga: processledarna tillsammans med en arbetsgrupp från SK:s parter, Q3) Delmål 2.5.4) Planerandet och genomförandet av tankesmedja 4 i Västerås (Ansvariga: processledarna tillsammans med en arbetsgrupp från SK:s parter, Q4) 11

2.7 Aktivitet: Strategiskt arbete för HSU HSU:s styrgrupp är sedan länge överens om att de frågor som studeras och arbetas med inom HSU är alltför betydelsefulla för att arbetet ska kunna ske på ett tillfredsställande sätt i projektform. En organisatorisk struktur skulle behöva tas fram för som kan verka på ett långsiktigt sätt för den vision som HSU formulerade under 2016. Hur en sådan organisatorisk struktur skulle kunna se ut är emellertid oklart och en utredning behöver därför göras. En möjlighet är att man skapar ett kompetenscentrum för hållbar samhällsutveckling från och med 2018, något som man formulerat som ett möjligt mål. Delmål 2.6.1) Framtagandet av ett förslag till en organisatorisk struktur som tillvaratar HSU:s vision på ett långsiktigt sätt. (Ansvariga: processledarna, Q1) Delmål 2.6.2) Planerandet och genomförandet av ett lunch-till-lunch-möte där medlemmarna i HSU:s styrgrupp diskuterar HSU:s verksamhet ur ett strategiskt perspektiv. (Ansvariga: processledarna, Q2) Delmål 2.6.3) Vidtagandet av åtgärder i enlighet med HSU:s styrgrupps beslut (se delmål 2.6.2). (Ansvariga: processledarna, Q3/Q4) 2.8 Aktivitet: Kompetensutveckling av HSU:s styrgrupp Under 2015 och 2016 har HSU:s styrgrupp genomfört gemensamma resor i samband med årens fjärde styrgruppsmöten i syfte att få inspiration och lära av andra, liknande verksamheter. Denna kompetensutveckling har både gynnat arbetet i styrgruppen och arbetet som representanterna utför i sina respektive organisationer. Inför 2017 planeras ytterligare en sådan resa, denna gång med syfte att inhämta kunskap inför etablerandet av en långsiktig organisatorisk struktur (se Aktivitet: Strategiskt arbete för HSU, ovan). Delmål 2.7.1) Planerandet och genomförandet av en resa för kompetensutveckling av styrgruppen (i samband med HSU styrgruppsmöte 2017:4). (Ansvariga: processledarna, Q3) 2.9 Aktivitet: Processledning HSU-arbetet leds av två processledare som delar lika på processledaransvaret (Anette Hallin och Patrik Klintenberg). Det delade ledarskapet ökar arbetsglädjen och kreativiteten samt minskar sårbarheten. Under 2017 planeras ingen förändring i detta upplägg. Tillsammans ansvarar projektledarna för att HSU:s projekt och aktiviteter genomförs i enlighet med denna verksamhetsplan. Delmål 2.8.1) Planera/förbereda, kalla till och leda 6 styrgruppsmöten (2017:1-6) samt föra anteckningar från dessa och distribuera till styrgruppsledamötena. (Ansvariga: processledarna, Q1-Q4) 12

Delmål 2.8.2) Planera/förbereda, kalla till och leda 6 möten med forskare involverad i de olika projekten och aktiviteterna. (Ansvariga: processledarna, Q1-Q4) Delmål 2.8.3) Representera HSU genom deltagande i de möten som Samhällskontraktets processledare kallar till och återrapportera till HSU:s styrgrupp. (Ansvariga: processledarna Q1-Q4) 3 Kommunikation Mot bakgrund av framgången från 2016 vill vi sprida resultat från projekten inom HSU samverkansområde vid fyra tankesmedjor (se Aktivitet 2.5 ovan). Målgruppen är bred: politiker, tjänstemän, forskare och andra intressenter bjuds in till presentationer och samtal. Genom tankesmedjorna kan HSU, Samhällskontraktet och dess partners synliggöras. Tankesmedjorna kan också vara en arena för att med andra regionala och nationella aktörer diskutera framtidsfrågor och fortsatta behov av forskning, utbildning och utveckling. HSU:s verksamhet kommer även synliggöras i Samhällskontraktets nyhetsbrev, på Samhällskontraktets webbplats och via PR riktad till lokala och nationella medier. Utöver detta har de projekt som befinner sig i slutfasen tydliga leverabler beträffande dissemination till Samhällskontraktets parter, till vetenskapssamhället och till studenter vid Mälardalens högskola. 4 Budget 4.1 Total budget för HSU 2017 Total uppskattad budget för ovan beskrivna projekt och aktiviteter omfattar 6 652 639 kr för 2017. Nedanstående tabell ger en översikt över de olika budgetposterna. Tabell 1: Total uppskattad HSU budget 2017. Avsnitt i VP:n Projekt/Aktivitet Budget 2.1 Styrning och samverkan i hållbar samhällsutveckling 2 703 323 2.2 Etik: social hållbarhet och folkhälsa 110 000 2.3 Förutsättningar för hållbar livsstil och hälsa hos barn och ungdomar 1 463 470 2.4 Nyanlända barn och ungdomar 1 499 646 2.5 Framtidens arbetsmarknad 213 000 2.6 Strategiskt arbete 30 000 2.7 Tankesmedjor 100 000 2.8 Kompetensutveckling 80 000 2.9 Processledning 453 200 TOTALT 6 652 639 4.2 Budget per projekt och aktivitet inom HSU 2017 Nedan följer budgetar för de projekt och aktiviteter som planeras inom HSU för 2017. 13

Tabell 2: Budget per projekt och aktivitet inom HSU 2017 Projekt 2.1. Budget 2017: Styrning och samverkan för hållbar samhällsutveckling Projektledare Anette Hallin Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 %, OH 53% lön 2016 tid 2017 Projektledare Anette Hallin 51 500 10% 95 224 Bozena Guziana 45 300 20% 167 521 Magnus Hoppe 46 300 50% 428 048 Marie Mörndal 38 400 80% 568 019 Michelle Åberg 25 600 80% 389 709 Totala lönekostnader 1 648 521 OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 16%, lokaler 10%) 50% 824 260 Totala lönekostnader inkl OH 2 472 781 Resor, konferenser, möten, litteratur 200 000 Teknisk utrustning Tryckning av rapport 30 542 Statistik 0 Totala övriga kostnader 230 542 Totalt 2 703 323 Projekt 2.2. Budget 2017: Etik: social hållbarhet och folkhälsa Projektledare Terence Fell Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 %, OH 53% lön 2016 tid 2017 5 mån Terence Fell 45 000 20% 69 338 OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 16%, lokaler 10%) 53% 36 749 Totala lönekostnader inkl OH 106 087 14

Data 0 Litteratur, resor 3 913 Totala övriga kostnader 3 913 Totalt 110 000 Projekt 2.3. Budget 2017 - Förutsättningarna för hållbar livsstil och hälsa hos barn och ungdomar Projekttid: 2017-01-01--2018-12-31 Projektledare Katarina Bälter Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 % lön 2016 tid 2017 Projektledare Katarina Bälter 62 000 0% 0 Terence Fell 45 000 30% 249 618 post doc 40 000 20% 147 922 Forskarassistent 27 000 50% 249 618 Statistiker 40 000 20% 147 922 Totala lönekostnader 795 078 OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 16%, lokaler 10%) 53% 421 391 Totalta lönekostnader inkl OH 1 216 470 Etiskt tillstånd 7 000 Datainsamling 90 000 Terence utdrag SCB 100 000 Resultatförmedling (inkl. workshops) 10 000 Inköp av dator (post doc) 10 000 Resor 30 000 Totala övriga kostnader 247 000 Totalt 1 463 470 Projekt 2.4. Budget 2017 - Nyanlända barn och ungdomar 15

Projekttid: 2017-01-01--2017-12-31 Projektsamordnare Mehrdad Darvishpour LKP 49,597 %, 3% schablonlöneökning/år lön 2016 tid 2017 Projektsamordnare Mehrdad Darvishpour (HVV) 47 500 35% 307 399 Ildkió Asztalos Morell (HVV) 46 100 22% 187 527 Magnus Hoppe (EST) 46 300 22% 188 341 Niclas Månsson (UKK) 61 000 17% 191 743 Mohammadrafi Mahmoodian (HVV) 45 400 5% 41 973 Totala lönekostnader 916 984 OH (genomsnitt) 51% 467 646 Totalta lönekostnader inkl OH 1 384 646 Konferensresa (inklusive konferenskostnad, resa och logi) 50 000 Litteratur och relevant utrustning (diktafoner och dyl.) 5 000 Löpande utgifter (fika till respondenterna under fältstudier och forskningscirklar) 10 000 Resekostnader för resor i samband med intervjuer på olika orter inom projektet 20 000 Transkribering av intervjuerna 20 000 Språkgranskning 10 000 Totala övriga kostnader 115 000 Totalt 1 499 646 Aktivitet 2.5. Budget 2017: Framtidens arbetsmarknad Projektledare Eva Lindell Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 %, OH 53% lön 2016 tid 2017 Eva Lindell 43 000 15% 119 262 OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 16%, lokaler 10%) 53% 63 209 Totala lönekostnader inkl OH 182 470 16

Resor, konferens 30 530 Totalt 213 000 Aktivitet 2.6. Budget 2017: Strategiskt arbete Projektledare: Anette Hallin/Patrik Klintenberg Ekonom: Ann-Sofie Magnusson Lunch-till-lunch workshop med HSU:s styrgrupp 30 000 (kostnad för logi/mat) Totalt 30 000 Aktivitet 2.7. Budget 2017: Tankesmedjor Projektledare: Anette Hallin/Patrik Klintenberg Ekonom: Ann-Sofie Magnusson 4 stycken à 25.000:- 100 000 (fika, dokumentation, talare) Totalt 100 000 Aktivitet 2.8. Budget 2017: Kompetensutveckling styrgruppen Projektledare: Anette Hallin/Patrik Klintenberg Ekonom: Ann-Sofie Magnusson Kostnad för kompetensutvecklingsresa 80 000 (lönekostnader/traktamente ej medräknade) Totalt 80 000 Aktivitet 2.9 Budget 2017: HSU processledare Projektledare: Anette Hallin/Patrik Klintenberg Ekonom: Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 %, OH 53% 17

lön 2016 tid 2017 Anette Hallin 51 500 15% 143 222 Patrik Klintenberg 49 000 15% 136 269 Totala lönekostnader 279 491 OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 16%, lokaler 10%) 53% 148 130 Totala lönekostnader inkl OH 427 620 Resor, konferenser 10 000 Övrigt 15 580 Summa övriga kostnader 25 580 Totalt 453 200 18