Hå llbår såmhå llsutveckling (HSU) Verksåmhetsplån 2016

Transkript

1 Hå llbår såmhå llsutveckling (HSU) Verksåmhetsplån 2016 Beslutad av Samhällskontraktets styrelse den 10/ Innehållsförteckning 1 Delmål i förhållande till Samhällskontraktets övergripande mål Projekt och aktiviteter (för att understödja målen) Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Problembeskrivning på den lokala arbetsmarknaden samt Karriär på en flexibel arbetsmarknad Projekt: Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder Projekt: Etik, social hållbarhet och folkhälsa i hela staden Aktivitet: Att genomföra ett inspirationsseminarium (våren 2016) Aktivitet: Att genomföra en HSU-dag (hösten 2016) Aktivitet: Att fungera som branschråd för statsvetenskapligt program Aktivitet: Uppdrag från Samhällskontraktets styrelse om att samordna folkhälsoperspektivet Output (värde) Kommunikation Budget Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Kunskapsöversikt och aktuella trender Projekt: Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder Projekt: Jämlikhet och Folkhälsa Aktivitet: Processledning Aktivitet: Att genomföra HSU inspirationsseminarium (våren 2016) Aktivitet: Att genomföra en HSU-dag (hösten 2016) Aktivitet: Uppdrag från Samhällskontraktets styrelse om att samordna folkhälsoaspekten Aktivitet: In-kind satsningar från parter i HSU samverkansområde Total budget för HSU

2 1 Delmål i förhållande till Samhällskontraktets övergripande mål Samhällskontraktets övergripande mål 1 är att: 1. Höja kompetensnivån i regionen 2. Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor 4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor Visionen för samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling (HSU) är att under kommande åren utöka, fördjupa och utveckla verksamheten på ett sådant sätt att HSU 2018 är redo att bli ett Mälardalen kompetenscentrum för hållbar samhällsutveckling. Det övergripande syftet med HSU är att i samverkan mellan högskolan, kommuner och landsting utveckla forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan socialt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt hållbar utveckling och därmed verka för en kompetenshöjning i regionen kring orters ändamålsenliga och hållbara platsutveckling. Verksamheten utgår från samhällsvetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling och strävar efter flervetenskaplighet. Samverkansområdet omfattar olika sammankopplade projekt som forskning, forskningsbaserat utvecklingsarbete och kunskapsöversikter, liksom aktiviteter som utbildning, spridning av forskningsresultat både till kommuner, landsting och till andra aktörer, samt arbetslivsförberedande aktiviteter för studenter. Därvid bygger samverkan på ett ömsesidigt ansvar mellan parterna, med högskola, kommuner och landsting som jämbördiga parter, vilket också återspeglas i sammansättningen av HSU:s styrgrupp. Delmål för samverkansområdet HSU för 2016, och dess förhållande till vart och ett av Samhällskontraktets övergripande mål, är att: 1. Höja kompetensnivån i regionen; i första hand genom projektet (i) framtidens arbetsmarknad och dess förutsättningar i regionen; i andra hand genom projektet (ii) samverkan för hållbar samhällsutveckling. 2. Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola; vad gäller forskning i första hand genom alla forskningsprojekten som genomförs i HSU samverkansområde; vad gäller utbildning i första hand genom utvecklingen av ett nytt samhällsvetarprogram med tydliga färdigheter att arbeta inom offentlig sektor. 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor; i första hand genom forskningsprojekten inom HSU samverkansområde; i andra hand på sikt genom utvecklingen av ett nytt samhällsvetarprogram med hög relevans för offentlig sektor

3 4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor; i första hand när Samhällskontraktets parters gemensamma intressen värnas genom en mängd aktiviteter där parterna träffas, arbetar tillsammans, stämmer av, samproducerar; i andra hand genom en planerad HSU inspirationsdag under våren 2016 och en HSU-dag under hösten Projekt och aktiviteter (för att understödja målen) HSU Styrgrupp har beslutat att verksamheten i HSU samverkansområde ska bedrivas antingen som ett projekt, den huvudsakliga verksamhetsformen, eller som en aktivitet, en stödjande verksamhetsform vars syfte är att stärka HSU samverkansområde liksom pågående och framtida projekt. I enlighet med detta listas därför här nedan vilka projekt och aktiviteter för HSU som är centrala för verksamhetsåret 2016 och hur de har bäring för verksamhetsåret Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Detta projekt, det sk Samverkansprojektet, initierades med en förstudie under hösten 2014 och påbörjades 2015 i enlighet med en 3-åring projektplan. Projektet, som i dag involverar 5 forskare, är således beräknat att pågå tom december I det följande redogörs för projektets bakgrund, syfte och mål, samt för planerade leveranser under Bakgrund Samverkansprojektet tar sin utgångspunkt i iakttagelsen att det idag finns många frågor där enskilda offentliga institutioner var för sig inte har full rådighet 2. I många lägen kan en utvecklad samverkan dem emellan vara svaret, i många andra fall krävs också samverkan med utomstående parter och aktörer. Som exempel på sådana frågor kan nämnas demokrati, folkhälso- och trygghetsfrågor men även frågor som berör egenförsörjning, förebyggande arbete och mångfald. Ytterst handlar samverkan om att öka välfärdsarbetets effektivitet och om att kunna möta nya samhälleliga utmaningar. Den förstudie som föregick Samverkansprojektet identifierade organisatoriska mellanrum som ett problematiskt fenomen när det gäller samverkan. 3 För att förstå dessa bättre har forskningsprojektet en processuell och handlingsinriktad ansats vilket innebär att det är handlingskedjor snarare än aktörerna som står i fokus i studiet av utvalda fall. Detta innebär att istället för att vi antar att samverkan sker i nätverk av aktörer, utgår vi i projektet från att aktörer blir till genom samverkan. På detta sätt kommer handlingarna att definiera både de organisatoriska mellanrummen och mellan vilka aktörer dessa uppstår. En sådan perspektivförskjutning innebär en öppenhet mot det okända och för ännu inte 2 Hallin, Anette; Guziana, Bozena; Hoppe, Magnus; Mörndal, Marie (2014). Styrning och samverka för hållbar stadsutveckling förstudierapport. Mälardalens högskola, Västerås. 3 ibid 3

4 identifierade samverkansaktörer vilket ger oss bättre möjligheter att se och förstå föränderlig samverkan över tid. Forskningsdesignen är longitudinell och empiriskt material samlas främst in genom kvalitativa metoder samt analyseras genom tematisk analys, innehållsanalys, diskursanalys och analys av hur handlingar skapar aktörer och nätverk. Projektet innehåller även mer aktionsinriktade ansatser för att möjliggöra tester av nya processer och arbetssätt, men också för att ge möjlighet att direkt återföra gjorda insikter i de deltagande organisationernas processer. Syfte med projektet Projektets övergripande syfte är bidra med nya kunskaper om hur det offentliga välfärdsarbetet kan utvecklas för att förbättra den värdeskapande förmågan i olika typer av samverkansytor. Genom detta bidrar projektet till att utveckla både processer och kompetenser som krävs för kommunal och landstingskommunal samverkan och samproduktion med interna likväl som externa parter. Mål med projektet Projektets mål är att utveckla modeller och begrepp som gör det lättare att förstå de organisatoriska problem som Samhällskontraktets parter står inför vad gäller att lösa de samhällsproblem de ansvarar för. Leveranser under 2016 och utblick inför 2017 Projektet planeras under 2016 att bedrivas genom fyra delprojekt. Dessa presenteras närmare nedan. Utöver de specifika leveranserna inom varje delprojekt planeras under workshopar med Samhällskontraktets parter då detta upplevs som ett fruktbart sätt att löpande återföra såväl som skapa kunskap om sådant som berör samverkan för hållbar samhällsutveckling. Under 2017 fortskrider arbetet i de fyra delprojekten. En doktorsavhandling presenteras (delprojekt 1) och arbete med att skapa kunskapsmässiga synergier mellan delprojekten genomförs. 1. Organisatoriskt lärande ett processuellt perspektiv Den första fallstudien handlar om lärande i samverkanssituationer och baseras på en pågående empirisk studie av det sk BUM2-arbetet i Västerås stad; ett arbete som ytterst syftar till att skapa bättre förutsättningar för samverkan för hållbar samhällsutveckling. Studien sker i en samverkanskontext utifrån idéerna att lärande inte nödvändigtvis är något som alltid leder till en positiv utveckling och att lärande är ett processuellt fenomen. Huvudansvarig är Marie Mörndal som bedriver studien inom ramen för sitt avhandlingsarbete från licentiat till doktorand. 4

5 2. Medborgarförslag som samverkansyta Den andra fallstudien handlar om samverkan mellan kommuner och medborgare med specifikt fokus på medborgarförslag och bedrivs av Bozena Guziana. En empirisk studie av hur detta arbete bedrivs inom Eskilstuna kommun har påbörjats. Under 2016 övergår empiriinsamling till fördjupning och vidareutveckling av analysen. Det konferenspapper som presenterades under 2015 utvecklas 2016 till en artikel för publicering i en vetenskaplig tidskrift. 3. Organisatorisk innovation i samverkanskontexter Den tredje fallstudien handlar om innovation i samverkanssituationer och är ännu i formuleringsfasen. Den kommer sannolikt att bygga på en komparativ studie av olika samverkansinitiativ, företrädesvis inom landstingen. Under 2016 kommer forskningsfrågorna att preciseras och empiriska fall kommer att väljas ut. Detta arbete är tänkt att vara underlag för Michelle Åbergs doktorandarbete. 4. SKRIM SKRIva Mellanrum Detta delprojekt syftar till att utveckla kunskap om organisatoriska mellanrum med hjälp av en aktionsbaserad ansats, vilket innebär att projektet genomförs tillsammans med (och förutsätter medverkan av) Samhällskontraktets parter. Projektet genomförs under ledning av Magnus Hoppe. Målet med SKRIM-projektet är att öka den specifika såväl som den generiska förståelsen för innovativ samverkan. Redan under senare delen av 2015 bjuds parterna in till diskussion och identifiering av intressanta mellanrum att studera. Flera studier planeras. Varje SKRIMstudie sker separerat från övriga i ett första skede, vilket skapar goda möjligheter till lokal anpassning. Om det finns möjlighet och önskemål kan vi dock redan under våren 2016 genomföra ett eller flera gemensamma analysmöten där representanter för varje SKRIMstudie deltar. Delprojektet genomförs i enlighet med en metodik som i korthet innebär att de medverkande i en återkopplande process ombeds skriva sina reflektioner kring ett mellanrum som upplevs i ett samverkansarbete. Dessa reflekterande texter kommenteras och bearbetas enskilt och i grupp under Magnus Hoppes ledning, där tanken är att skrivprocessen med tiden övergår i en handlingsprocess i syfte att fylla mellanrummet med värdeskapande organisering. Ytterligare ett mål är därmed att förfina denna metodik för reflektion kring och handling för samverkan; en metodik som med tiden kan institutionaliseras och därmed öka deltagarnas innovativa förmåga. Leveranser under 2016 Steg 1) Metodutveckling våren 2016 Under våren genomförs en till fyra SKRIM-studier, vilka fungerar som piloter för att utveckla metoden men även generera kunskap om hur identifierade mellanrum kan angripas på ett för mellanrumsaktörerna ömsesidigt givande sätt. 5

6 Vid behov genomförs kompletterande SKRIM-studier med målet att stabilisera en i praktiken fungerande metodik för att identifiera och angripa mellanrum på ett mellanrumsaktörerna ömsesidigt givande sätt. Studien presenteras även på en konferens (t ex EURAM, Paris). Steg 2) Fördjupad analys hösten 2016 Materialet från pilotstudien bearbetas till minst en vetenskaplig artikel. Syftet är att bättre förstå värdeskapande organisering i samverkan. 2.2 Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Problembeskrivning på den lokala arbetsmarknaden samt Karriär på en flexibel arbetsmarknad Det här projektet startades upp under våren 2015 med en studie och fullföljdes under hösten 2015 med en andra studie i enlighet med vad som nämnts i HSU Verksamhetsplan Bakgrund Digitalisering, globalisering och flexibilisering är fenomen som tillsammans är på väg att förändra arbetsmarknaden i grunden. Digitaliseringen förespås ha långtgående effekter på samhället i form av ökande arbetslöshet. Globalisering har medfört att företag och arbetsgivare enkelt kan flytta hela eller delar av sin verksamhet till andra länder. En konsekvens är en ökande flexibilisering av arbetsmarknaden då upplevda krav på anpassning hos företag och organisationer har genererat en ökande andel tidsbegränsade anställningar. Arbetsmarknaden beskrivs således som allt mer upphackad och flytande vilket påverkar yrkesidentitet och karriärmönster. Fortsatt forskning kring frågor om lojalitet på och till arbetsmarknaden, individers beskrivningar av vägen in på respektive ut från arbetsmarknaden och tänkbara framtidsscenarion i syfte att försöka förstå förändringarna på arbetsmarknaden och dess konsekvenser på individ-, organisations- och samhällsnivå efterfrågas såväl nationellt som internationellt 4. Syfte med projektet Syftet med projektet är att ytterligare stärka regionernas strategiska hantering av arbetsmarknadsfrågor. Med hjälp av rapporterna ska de regionala, offentliga aktörerna kunna ställa sig relevanta frågor kring till exempel utbildning, infrastruktursatsningar, samhällsbyggnad, insatser för att minska arbetslöshet och social hållbarhet. Materialet kommer även att användas för vetenskapliga publikationer, med syftet att få ytterligare diskussionspartners inom forskarsamhället och därigenom höja projektets kvalité. 4 Lindell, Eva (2015). Framtidens arbetsmarknad en teoretisk kunskapsöversikt. Mälardalens högskola, Västerås. 6

7 Mål med projektet Målet med detta projekt är att producera två rapporter om förändringarna på arbetsmarknaden i regionen (Västmanland, Sörmland respektive Stockholm) med särskilt fokus på digitaliseringens, globaliseringens och flexibiliseringens konsekvenser. Målet med den första rapporten, som presenteras i december 2016, är att belysa en problembeskrivning kring arbetsmarknaden i regionen (Västerås och Eskilstuna) Målet med den andra rapporten, som presenteras i december 2018, är att ge en beskrivning av ett antal individers väg in på arbetsmarknaden. Ett ytterligare mål är att producera minst en vetenskapligt publicerbar artikel baserat på projektet. Leveranser under 2016 och utblick inför Steg 1) Problembeskrivning på den lokala arbetsmarknaden hösten 2016 Under hösten 2016 studeras hur problematiken kring den lokala arbetsmarknaden formuleras av regionens aktörer. Intervjuer genomförs med ansvariga för arbetsmarknadsfrågor i Västerås respektive Eskilstuna (i kommunledningar, arbetsförmedling osv). En rapport som beskriver problematiken gällande arbetsmarknaden i regionen presenteras under december Steg 2) Karriär på en flexibel arbetsmarknad Företagsekonomisk utbildning är idag det enskilt största utbildningsämnet vid svenska lärosäten. Företagsekonomiska utbildningar omfattar 12% av alla högskolestuderande i Sverige. Under 2017 och 2018 genomförs en studie med tjugo stycken (tio kvinnor, tio män) före detta studenter på företagsekonomisk utbildning på Mälardalens högskola respektive Handelshögskolan i Stockholm, där dessa får utrymme att beskriva sitt inträde på arbetsmarknaden. Hur beskrivs inträdet på arbetsmarknaden i termer av innanförskap/utanförskap, arbetsgemenskap och/eller yrkesidentitet och lojalitet? Hur beskrivs relationen till arbetsmarknadens parter; arbetsgivare, fackliga organisationer och myndigheter? Kontakt med dessa tjugo studenter etablerades genom intervjuer om deras studieval under åren , vilket innebär att studien också kommer att kunna beskriva förändringar över tid. Intervjumaterialet, tillsammans med en fördjupad litteraturgenomgång, kommer att mynna ut i en rapport som beräknas bli klar under slutet av Projekt: Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder Det här projektet startades upp under hösten 2015 med en förstudie i enlighet med vad som nämnts i HSU Verksamhetsplan Lindell, Eva (2013). Identitets-skapande och identitets-kapande. Företagsekonomistudenters studieval och föreställningar om framtida yrkesidentitet. Mellanlägesmanus. Mälardalens högskola, Västerås. 7

8 Bakgrund I enlighet med beslutet om att inrätta sociala resurs- och investeringsfonder kan Västerås stad, Eskilstuna kommun samt landstingen i Södermanland och Västmanland under ett år med ett gott resultat reservera en del av bokslutsresultatet till en social resurs- och investeringsfond. Detta kan ske en gång per år i samband med att beslutande organ fastställer dispositionen av årets resultat. Syftet de sociala resurs- och investeringsfonderna är att stimulera och skapa möjligheter att genomföra tidiga och förebyggande insatser som stödjer en långsiktigt hållbar social/kulturell samhällsutveckling. Genom tidiga och förebyggande insatser nås de medborgare som annars riskerar att hamna i utanförskap, djupa sociala eller ekonomiska problem. Som ett led för organisationen att utvecklas krävs av ansökningarna att de har tydliga målformuleringar, kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar. Samtidigt bör också processen bakom själva fonden och dess effekter utvärderas. Exempel på frågeställningar är: Hur väl är riktlinjerna formulerade? Hur väl hanteras ansöknings-, bedömnings- och uppföljningsprocessen? Syfte med projektet Syftet med projektet är att stödja utvärderingen av sociala resurs- och investeringsfonder och därmed effektivisera och förbättra ansöknings-, bedömnings- och uppföljningsprocesserna. Då tidigare studier framförallt varit retrospektiva, vilket ökar risken för efterhandskonstruktioner, och inte tagit hänsyn till fondernas kontext ämnar föreliggande projekt studera processerna i görandet, vilket ökar förståelsen för dynamiska och kontextuella aspekter. Projektet genomförs genom interaktiv kunskapsutveckling tillsammans med aktörerna i projektet. Mål med projektet Mål med projektet är att dels kartlägga befintlig kunskap vad gäller sociala resurs- och investeringsfonder, dels dra slutsatser av en empirisk studie av de sociala resurs- och investeringsfonder som finns i Västerås och Eskilstuna kommuner samt i Landstingen Västmanland och Sörmland. Leveranser under 2016 och utblick inför Steg 1) Delrapport en genomgång av kunskapsläget vad gäller sociala resurs- och investeringsfonder. Klar juni En inventering görs av den forskning och det material som finns skrivet kring liknande fonder, internationellt och i Sverige och presenteras i en delrapport i juni Under tiden samlas även fortsättningsvis det empiriska materialet in som bygger vidare på det som påbörjats hösten Steg 2) Delrapport en genomgång av empiri och insamlad i projekten Denna rapport fokuserar på att sammanfatta och analysera det empiriska material som insamlats under det första året (hösten 2015-hösten 2016). Detta material kommer dels att bestå av dokumentation i projekten, men också av intervjuer och observationer från fältet, dvs ute i projektpraktiken. 8

9 2.4 Projekt: Etik, social hållbarhet och folkhälsa i hela staden Detta projekt bygger vidare på de studier som tidigare genomförts inom delområdet Hållbar samhällsutveckling. Bakgrund Vi vet att antalet socialt utsatta stadsområden i Eskilstuna och Västerås har minskat med nästan hälften samtidigt som de båda kommunernas socioekonomiska underklass har ökat med en femtedel under en tio årsperiod 6. Implikationerna är många. Två är uppenbara och allvarliga. Först kommer fattigdomen att begränsas till en mindre yta, dvs till färre stadsområden, och därefter kommer trångboddheten att öka markant om endast ett begränsat nybyggande sker. Till detta dystra scenario kan vi inkludera ökad invandring i stadområdesjämviktsekvationen. Hur påverkas folkhälsan i staden av allt detta; i en situation då resurserna inte ökar och då staden ska styras på nytt sätt i enlighet med (nätverks)governance? Städer är inte längre kulturellt homogena utan har på senare tid återigen även blivit socialt diversifierad. Mångfalden i staden fångas bäst av tre huvudsakliga typer av stadsområden som finns i de flesta mellanstora och stora svenska städer idag 7. Det som appliceras för att kunna kategorisera städerna är dimensionerna välfärd (klasstillhörighet) och medborgligt kapital. Utgångspunkten är att den lägre och övre medelklassen antingen bor i stadens centrala delar eller i vissa attraktiva förorter. Arbetarklassen bor i som kan kallas för mezzo stadsområden. Dessa stadsområden är mezzo på två sätt: För det första befinner sig arbetarklassen mellan två andra socioekonomiska klasser, den redan nämnda medelklassen och underklassen. För det andra ligger bor arbetarklasser i stadsområden som oftast ligger geografiskt mellan innerstaden och stadens förorter. Underklassen (eller prekariatet som den ibland kallas) bor till största delen i stadens mest socialt utsatta stadsområden i förorterna. Problematiken är således att de socialt utsatta stadsområdena har blivit färre till antalet samtidigt som invandringen och arbetslösheten och bostadsbristen ökar. Hur ser framtiden ut för de barn som växer upp i de nya, mer trångbodda, enklavliknande stadsområdenas hårda socioekonomiska realitet? Deras möjligheter att slutföra grund- och gymnasieutbildning kan ge oss en fingervisning om deras välbefinnande och hälsa. En annan aspekt av barnens hälsa är familjens hälsa. Skillnaderna i folkhälsa och fattigdom mellan ett socialt utsatt, ett mezzo och ett socialt hållbart stadsområde illustreras i figur 1 nedan. Statistik indikerar att folkhälsa är en klassfråga. Antalet ohälsodagar är mycket högre i det socialt och kulturellt diverse Fröslunda än i de mer socialt och kulturellt homogena medelklassområdena Skogstorp och Öster. De vuxna i underklassen mår mycket sämre än sina med-borgare i arbetar- och medelklasserna (se figur 1). I Eskilstuna har det socioekonomiska 6 Fell T & Guziana B (2016). Stadsområdesutveckling i två städer (del 3). Social rättvisa och förändringar i boendesmönster i Eskilstuna och Västerås ( ). 7 ibid 9

10 gapet mellan stadens sämst ställda stadsområdena (Fröslunda, Lagersberg och Skiftinge) och de bäst ställda ökat markant mellan åren 2002 och Folkhälsa i olika typer av stadsområde Fattigdom (% familjer) Ohälsotal (dagar) Förtidspensionerade (% år) Fröslunda 2012 Öster 2012 Skogstorp 2012 Figur 1: Fattigdom och folkhälsa i staden (SCB 2012: Gäller boende mellan 16 och 64 år) I forskningslitteraturen är sambandet mellan ekonomi och olika mått på subjektivt välbefinnande och hälsa väletablerat 8. Det förefaller vara så att hälsan är sämre och välbefinnandet lägre hos personer med lägre inkomst 9. Vad innebär detta för de boendes framtida hälsa i de mest socialt utsatta stadsområdena? Det är svårt att nyansera bilden av folkhälsa och barnens hälsa med de tillbudsstående variablerna. Således behövs ytterligare forskning. Syfte med projektet Då det är i de socialt utsatta stadsområdena som trångboddheten finns är syftet med detta projekt att besvara följande frågor: Hur påverkas de boendes fysiska och psykiska hälsa av en allmän välfärdsförsämring i de redan socialt utsatta stadsområdena? Det vill säga, hur påverkas människors (särskilt barnens) välbefinnande och hälsa av trångboddhet, utanförskap och boendesegregering? Vilka folkhälsotrender kan associeras med förändringar i stadens boendemönster? I samma veva som vissa stadsområdens välfärdsnivå har minskat har den förbättras i andra. Vilka typer av folkhälsoproblem uppstår under omständigheter av hög välfärd? Påverkas den psykiska hälsan till exempel av välfärd? Studien kommer att göra ett 8 Bråmå Å (2011). Går det att vända utvecklingen i utsatta bostadsområden? Exemplet Navestad/Ringdansen i Norrköping. Centrum för kommunstrategiska studier (2011:5): Norrköping. 9 Rapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm 2015; Östergren P-O (2012). Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Ett försök att besvara denna fråga med hjälp av en systemteoretisk ansats. Ett diskussions underlag framtaget av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 10

11 godtyckligt urval av två till tre stadsområden från var och en av de redan nämnda kategorierna. Mål med projektet Projektets mål är att utveckla modeller och begrepp som gör det lättare att förstå de problem som Samhällskontraktets parter står inför och som har med folkhälsa och social hållbarhet att göra. I denna studie tillämpas ett socialrättvise- och modernt klassperspektiv på folkhälsans utveckling i stadsområdena Västerås och Eskilstuna. Det finns olika skäl till detta. Ett är att ett sådant förhållningssätt ger möjlighet till etisk reflektion. I teorin är rättvisa ofta förknippad med jämlikhet. Då vi jämför utvecklingen i stadsområdena med varierande välfärdsnivå kan en rättviseteori med fokus på två, för demokratin centrala, pelare, politisk jämlikhet och ekonomisk jämlikhet vägleda. Utgångspunkten är att folkhälsan är god i en stad som är demokratisk jämlik. Om staden är demokratiskt ojämlik innebär det således även att folkhälsa bland de boende i olika typer av stadsområden kommer att variera. Leveranser under 2016 och utblick inför 2017 Projektet planeras under 2016 att bedrivas i två steg: (1) Data insamling och (2) dataanalys. Preliminära resultat kommer att presenteras under 2016 i workshops med berörda parter. Detta har tidigare upplevs som ett fruktbart sätt att löpande återföra såväl som skapa kunskap om sådant som rör samverkan för hållbar samhällsutveckling. Under 2017 fortskrider delprojektet med ett tredje steg: Rapportskrivning och deltagande vid konferenser, och ett fjärde steg: Slutrapportering, press release, spridning av rapportens resultat. Tabell 1: Projekttid i relation till dess fyra steg Projekttid Steg: 2016 (vår) 2016 (höst) 2017 (vår) 2017 (höst) Total Data insamling Steg 1 6 månader Data analys Steg 2 6 månader Rapportskrivning Steg 3 6 månader Slutrapport/pres. res. Steg 4 6 månader 6 månader 6 månader 6 månader 6 månader 24 månader 2.5 Aktivitet: Att genomföra ett inspirationsseminarium (våren 2016) Bakgrund Som ett led i att ytterligare stärka och och stimulera projektledare, projektdeltagare och styrgruppens ledamöter och resurspersoner kommer HSU under våren 2015 organisera ett internt inspirationsseminarium. Syfte Syfte med ett inspirationsseminarium är att skanna av intressant praktik och forskning från andra delar av Sverige, förmedla goda exempel till projektledare, projektdeltagare och 11

12 styrgruppens ledamöter och resurspersoner inom HSU samverkansområde och därmed stimulera dem till fortsatt utveckling av HSU. Kort beskrivning 2-3 externa gäster med erfarenheter inom hållbar samhällsutveckling bjuds in. Förhoppningen är att HSU-relaterade medarbetare inom MDH, kommuner och landsting kan ta till sig och låta sig inspireras för att vidareutveckla befintliga projekt och formulera nya projektideer. Ansvar HSU delprocessledare har ansvar att ta fram förslag till upplägg, inbjudna föreläsare och målgrupp. 2.6 Aktivitet: Att genomföra en HSU-dag (hösten 2016) Bakgrund Som ett led i att föra ut kunskap om projekt i HSU samverkansområde genomförs en så kallad HSU-dag under hösten 2016 där ett par projekt presenteras mer ingående. Syfte Syfte med ett HSU-dagen är att presentera pågående projekt och aktiviteter från HSU samverkansområde. Målgrupp är politiker, tjänstemän, forskare och andra intressenter som bjuds in till presentationer och samtal. En hög grad av interaktion och delaktighet eftersträvas vilket säkerställs av en professionell moderator. Genom konferensen (t.ex Mälardalens HSU-dag) kan Samhällskontraktet, HSU och dess partners synliggöras. Det kan också vara en arena för att med andra regionala och nationella aktörer diskutera framtidsfrågor och fortsatta behov av forskning, utbildning och utveckling. I samband med konferensen kan en publikation ges ut för att beskriva projekt och pågående aktiviteter. Ansvar HSU delprocessledare har ansvar att ta fram förslag till upplägg, inbjudna föreläsare och målgrupp. 2.7 Aktivitet: Att fungera som branschråd för statsvetenskapligt program HSU styrgrupp kommer under 2016 fungera som branschråd för nya statsvetenskapliga programmet som startar hösten Det innebär att vissa frågor för avstämning om programmets inriktning och upplägg förs upp som punkter på HSU styrgruppssammanträden. 2.8 Aktivitet: Uppdrag från Samhällskontraktets styrelse om att samordna folkhälsoperspektivet Bakgrund I protokoll från Samhällskontraktets styrelses sammanträde den 5 maj 2015 anges följande under punkten 4. Diskussionsärenden, underrubriken VP 2016 : 12

13 Syfte Folkhälsofrågor och kompetensförsörjning kan ses som en röd tråd i alla verksamheter inom Samhällskontraktet. HSU får ett särskilt samordningsansvar gällande folkhälsoperspektivet. (Sid 2) HSU formulerar ett uppdrag till Terence Fell (statsvetenskap) och Per Tillgren (folkhälsovetenskap) att genom en förstudie ta fram till förslag på ett projekt som syftar till att belysa indikatorer för barn och ungdomars hälsa. Förslaget tas fram i nära samarbete med styrgruppen, särskilt landstingens representanter. Resultatet av förstudien presenteras för HSUs styrgrupp och därefter för samhällskontraktets styrelse. Syftet är att under hösten formulera ett fullskaligt projekt med denna inriktning att påbörjas verksamhetsåret Ansvar Terence Fell (EST) och Per Tillgren (HVV). 3 Output (värde) Kommuner, landsting och högskolor står inför stora utmaningar när samhället lokalt och internationellt utvecklas och förändras genom politiska reformer, ökande digitalisering och en globalisering med gradvis tyngdpunktförändring mot Asiens växande ekonomier till nackdel för den Europeiska marknaden. HSU samverkansområde - stärker kunskapsnivån i regionen i Södermanland och Västmanland i allmänhet och i Västerås stad respektive Eskilstuna kommun i synnerhet, - stärker forskning och utbildning vid MDH i allmänhet och vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik i synnerhet - manifesterar MDH:s vision om samproduktion med relevanta parter i högskolans omgivning. - mobiliserar in-kind-satsningar från Samhällskontraktets parter motsvarande 0,44% av heltidstjänst. 4 Kommunikation Mot bakgrund av framgången från 2015 vill vi sprida resultat från projekten inom HSU samverkansområde vid ett inspirationsmöte under våren (fokus: inbjudna gäster, men information om HSU sprids likväl), vid en HSU-dag under hösten (fokus: HSU:s forskare presenterar under ledning av en externt inbjuden moderator). Målgruppen är bred: politiker, tjänstemän, forskare och andra intressenter bjuds in till presentationer och samtal. Genom konferensen (Mälardalens HSU-dag) kan HSU, Samhällskontraktet och dess partners synliggöras. Det kan också vara en arena för att med andra regionala och nationella aktörer diskutera framtidsfrågor och fortsatta behov av forskning, utbildning och utveckling. HSU:s verksamhet kommer även synliggöras i Samhällskontraktets nyhetsbrev, på Samhällskontraktets webbplats och via PR riktad till lokala och nationella medier. 13

14 5 Budget 5.1 Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Den totala budgeten för projektet under 2016 är kr, i enlighet med följande: Budget Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Projekttid: uppdaterad Projektledare Anette Hallin Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 % lön 2015 tid Totalt Projektledare Anette Hallin % Bozena Guziana % Magnus Hoppe % Marie Mörndal % Michelle Åberg % Totala lönekostnader OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 20%, lokaler 8%) 55% Totalta lönekostnader inkl OH Resor, konferenser, möten, litteratur Teknisk utrustning Tryckning av rapport Statistik Totala övriga kostnader Totalt Budget enligt HSU: VP Tabell 5.1: Projektets budget Utöver dessa medel kommer ytterligare medel att sökas från exempelvis SKL, Vinnova, Formas, Vetenskapsrådet samt privata stiftelser för angränsande projekt som kommer att kunna bidra med kunskap av nytta för detta projekt. 14

15 5.2 Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Kunskapsöversikt och aktuella trender 180tkr föreslås avsättas för att under 2016 genomföra två kunskapsöversikter och lägga grunden för fortsatt arbete inom området. Projektledare Eva Lindell disputerar under 2016 och förväntas gå in i ett postdoc-projekt under Budget Framtidens arbetsmarknad - en kunskapsöversikt Projekttid: , Projektledare Eva Lindell, Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 %, OH 55% lön 2015 tid Totalt Eva Lindell doktorand % Eva Lindell post doc % OH 55% (MDH-gem 27%, Akademi-OH 20%, lokaler 8%) Totala lönekostnader Litteratur Resor, konferens Totalt Budget enligt HSU: VP Tabell 5.2: Projektets budget Projekt: Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder 430tkr föreslås avsättas för att under 2015 genomföra en utvärdering av sociala resurs- och investeringsfonder och därmed lägga grunden för en fortsatt utveckling av hanteringen av sociala resurs- och investeringsfonder i den offentliga sektorn, inte minst genom följeforskning. Budget Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder Projektstart: Projektledare Johan Grinbergs Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 % lön 2015 tid Totalt Johan Grinbergs % OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 22%, lokaler 8%) 55%

16 Totalta lönekostnader inkl OH Resor, konferenser Litteratur Totala övriga kostnader Totalt Budget enligt HSU: VP Tabell 5.3: Projektets budget Projekt: Jämlikhet och Folkhälsa 300tkr föreslås avsättas för att under 2016 genomföra projektet Jämlikhet och Folkhälsa som fördjupas under Budget Jämlikhet och folkhälsa Projektstart: Projektledare Terence Fell Ekonom Ann-Sofie Magnusson LKP 49,597 % lön 2015 tid mån Totalt Terence Fell % OH (MDH-gem 27%, Akademi-OH 22%, lokaler 8%) 55% Totalta lönekostnader inkl OH Data Litteratur Totala övriga kostnader Totalt Tabell 5.4: Projektets budget Aktivitet: Processledning Arbetet inom HSU samverkansområde leds av en delprocessledare som rapporterar till HSU styrgrupp. Denne har ett ansvar att stödja styrgruppen i sitt ansvar som är beskrivet i avsnitt 4.3 i rektors Instruktion för centrumbildningen Samhällskontraktet inom Mälardalens högskola beslutat (diarie nr MDH /13). Där framgår att det åligger styrgrupperna att: ta fram en årlig verksamhetsplan och budget inom de ramar som styrelsen beslutat, 16

17 årligen följa upp verksamhet och budget och redovisa detta till styrelsen, söka andra finansieringsmöjligheter utöver basfinansieringen från Samhällskontraktet, och att stimulera den egna organisationen att medverka i gemensamma aktiviteter och nätverk. Projekt inom HSU leds av projektledare som i första hand rapporterar till HSU delprocessledare men vid behov också till HSU styrgrupp. Kostnadsslag TOTALT Löner (inkl LKP 49,597 %, OH 57%) Litteratur Resor, studieresa, konferens, övriga omkostnader TOTALT Tabell 5.6: Processledningens budget Aktivitet: Att genomföra HSU inspirationsseminarium (våren 2016) Som en stödjande aktivitet för projektledare, HSU styrgrupp och övriga deltagare i projekten genomförs varje vår ett inspirationsseminarium med inbjudna gäster för att stimulera, vidja vyerna och knyta nya kontakter med forskare och praktiker inom hållbar samhällsutveckling. Kostnadsslag TOTALT Omkostnader inspirationsseminarium TOTALT Tabell 5.8: HSU inspirationsseminariets budget Aktivitet: Att genomföra en HSU-dag (hösten 2016) 90 tkr föreslås avsättas för kostnader i samband med planering, genomförande och dokumentation av en HSU-dag inklusive annonsering i dagspress samt framtagandet av en kommunikationsplan, grafisk profil inklusive logotype och tryckning av rapporter i enlighet med den grafiska profilen. Kostnadsslag TOTALT Omkostnader HSU-dag TOTALT Tabell 5.7: HSU-dagens budget

18 5.8 Aktivitet: Uppdrag från Samhällskontraktets styrelse om att samordna folkhälsoaspekten Uppdrag till HSU och MKHV att uppdra åt Terence Fell och Per Tillgren att under året genomföra en förstudie gällande indikatorer för barn- och ungas hälsa. En förstudie som är tänkt att kunna generera nya frågeställningar och projekt inom samhällskontraktet framgent. 5.9 Aktivitet: In-kind satsningar från parter i HSU samverkansområde Med den här posten vill vi synliggöra det arbete som utförs bland HSU:s parter som in-kind, dvs tid för samverkan som läggs ned för att möjliggöra, stötta, definiera och forma projekt och aktiviteter inom HSU samverkansområde. Här nedan listas dessa: 100 tim 6 Styrgruppsmöten (4 ledamöter), mötestid 2 tim. restid 2 tim. Inkl förberedelsetid (6 x 4 x 4 = 96 tim 100 tim) 70 tim 40 tim: 4 st 1-timmesmöten med 10 medprojektledare hos externa parter 30 tim: (10 st 1-timmesmöten) 160 tim Deltagande i HSU inspirationsdag (20 pers från offentlig sektor) 320 tim Deltagande i HSU-dag (40 pers från offentlig sektor) 100 tim Deltagande vid olika presentationer av delprocessledare och projektledare (100 pers om 1 tim) 750 tim Totalt 0,44% av en heltidstjänst 5.10 Total budget för HSU 2016 Total budget för ovan föreslagna projekt och aktiviteter omfattar kr för helåret Budget för 2016 inkluderar kr, vilka är beviljade (för projekt Styrning och samverkan i hållbar samhällsutveckling kr samt Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder kr) men inte upparbetade kostnader under Nedanstående tabell sammanfattar de olika budgetposterna. 18

19 BUDGETPOST TOTALT Styrning och samverkan i hållbar samhällsutveckling kr kr kr kr Framtidens arbetsmarknad kr kr kr kr Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder kr kr kr kr Jämlikhet och Folkhälsa kr kr 0 kr kr Processledning kr kr kr kr HSU-dag kr kr kr kr HSU Inspirationsdag kr kr kr kr Förstudie indikatorer barn och ungas hälsa kr TOTALT kr kr kr Tabell 5.9: Total HSU budget 2016 med en utblick för 2017 och