Hållbar samhällsutveckling (HSU) Verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Hållbar samhällsutveckling (HSU) Verksamhetsplan 2015 Innehållsförteckning 1 Delmål i förhållande till Samhällskontraktets övergripande mål Verksamhet och aktiviteter (för att understödja målen) Projekt under avslutning: Stadsdelsanalys Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Kunskapsöversikt och aktuella trender Projekt: Utvärdering av Sociala resurs- och investeringsfonder Projekt: Sociala och kulturella dimensioner av en hållbar stadsdelsutveckling Projekt: Att initiera projekt kring aktuella utmaningar för landstingen Aktivitet: Att reservera medel för investeringsbidrag för projektförslag under året Aktivitet: Att identifiera ytterligare finansieringskällor och formulera ansökan Aktivitet: Att genomföra ett inspirationsseminarium Aktivitet: Att utveckla ett nytt samhällsvetarprogrammet Output (värde) Kommunikation Budget Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Kunskapsöversikt och aktuella trender Projekt: Utvärdering av Sociala resurs- och investeringsfonder Projekt: Sociala och kulturella dimensioner av en hållbar stadsdelsutveckling Projekt: Aktuella utmaningar för landstingen Processledning Aktivitet: HSU-dag, kommunikationsplan, grafisk profil, logotype Aktivitet: Att genomföra ett inspirationsseminarium Total budget för HSU Bilaga 1: Rapport från förstudie: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation

2 1 Delmål i förhållande till Samhällskontraktets övergripande mål Samhällskontraktets övergripande mål 1 är att: 1. Höja kompetensnivån i regionen 2. Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor 4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor Visionen för samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling (HSU) är att under kommande åren utöka, fördjupa och utveckla verksamheten på ett sådant sätt att HSU 2017/2018 är redo att bli ett Mälardalen kompetenscentrum för hållbar samhällsutveckling. Det övergripande syftet med HSU är att i samverkan mellan högskolan, kommuner och landsting utveckla forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan socialt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt hållbar utveckling och därmed verka för en kompetenshöjning i regionen kring orters ändamålsenliga och hållbara platsutveckling. Verksamheten utgår från samhällsvetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling och strävar efter flervetenskaplighet. Samverkansområdet omfattar olika sammankopplade projekt som forskning, forskningsbaserat utvecklingsarbete och kunskapsöversikter, liksom aktiviteter som utbildning, spridning av forskningsresultat både till kommuner, landsting och till andra aktörer, samt arbetslivsförberedande aktiviteter för studenter. Därvid bygger samverkan på ett ömsesidigt ansvar mellan parterna, med högskola, kommuner och landsting som jämbördiga parter, vilket också återspeglas i sammansättningen av HSU:s styrgrupp. Delmål för samverkansområdet HSU för 2015, och dess förhållande till vart och ett av Samhällskontraktets övergripande mål, är att: 1. Höja kompetensnivån i regionen; i första hand genom projektet (i) framtidens arbetsmarknad och dess förutsättningar i regionen; i andra hand genom projektet (ii) samverkan för hållbar samhällsutveckling. 2. Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola; vad gäller forskning i första hand genom alla forskningsprojekten som genomförs i HSU samverkansområde; vad gäller utbildning i första hand genom utvecklingen av ett nytt samhällsvetarprogram med tydliga färdigheter att arbeta inom offentlig sektor. 3. Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor; i första hand genom forskningsprojekten inom HSU samverkansområde; i andra hand på sikt genom utvecklingen av ett nytt samhällsvetarprogram med hög relevans för offentlig sektor. 1 och- mal

3 4. Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor; i första hand när Samhällskontraktets parters gemensamma intressen värnas genom en mängd aktiviteter där parterna träffas, arbetar tillsammans, stämmer av, samproducerar; i andra hand genom en planerad HSU årskonferens under hösten Verksamhet och aktiviteter (för att understödja målen) HSU Styrgrupp har beslutat att verksamheten i HSU samverkansområde ska bedrivas antingen som ett projekt, den huvudsakliga verksamhetsformen, eller som en aktivitet, en stödjande verksamhetsform vars syfte är att stärka HSU samverkansområde liksom pågående och framtida projekt. I enlighet med detta listas därför här nedan vilka projekt och aktiviteter för HSU som är centrala för verksamhetsåret 2015 och hur de har bäring för verksamhetsåren Projekt under avslutning: Stadsdelsanalys Projektet under avslutning, stadsdelsanalys, har haft som syfte att med hjälp av SUNDmodellen (Sustainable Underprivileged Neighborhood Development) beskriva utvecklingen i Lagersberg/Råbergstorp/Stenby respektive Bäckby/Skälby. Vissa aktiviteter planerade för 2014 har inte kunnat genomföras det året, och genomförs istället under första kvartalet Aktivitetsplan för 2015 Aktivitetet 2015 Presentation och workshops med kommunerna Feb, mars Vidareutveckling av SUND-modellen Rapport 3 Mars Mars 2.2 Projekt: Samverkan för hållbar samhällsutveckling. Styrning, lärande och innovation Bakgrund Under de senaste decennierna har förutsättningarna för den offentliga verksamheten förändrats och omorganiserats, vilket innebär att uppdraget att arbeta för hållbar samhällsutveckling kräver nya organisatoriska strukturer såväl som nya angreppssätt. Dagens situation präglas på många sätt av idéer från New Public Management (NPM) som utvecklades under 1980-talet, och som syftar till en effektivisering av offentlig verksamhet 3

4 genom att i stor utsträckning hämta inspiration till styrning och ledning från näringslivet. 2 Även aktörerna i Samhällskontraktet har starkt påverkats av dem. De båda landstingen i Södermanland och Västmanland har exempelvis inspirerats att införa Lean i delar av vården, vilket är en modell för att fokusera processer och skala bort sådant som inte direkt bidrar till värdeskapandet mot kunden. Ett annat exempel är de omorganiseringsinitiativ som skett i enlighet med Beställar-Utförar- Modellen (BUM), vilket innebär att verksamheten bedrivs i samverkan med en mängd olika aktörer utanför de egna organisationerna. I Västerås stad har man sedan början av 1990-talet sett BUM som en ledande princip för styrning och organisering av verksamheten medan inflytandet i Eskilstuna kommun har varit mindre. I Västerås har en rapport uppmärksammat att BUM uppvisar brister samt att roller och ansvarsfördelning bör förtydligas. 3 Parallellt med ovan nämnda utveckling har de utmaningar som samhället står inför kommit att uppfattas som allt mer komplexa. För att hantera de frågor som en hållbar samhällsutveckling innebär har olika typer av samverkansformer och partnerskap därför initierats. 4 Detta innebär att offentlig politik och förvaltning i dag kan ses som en del av ett komplext system där de olika offentliga nivåerna är sammanflätade med varandra och involverar många olika aktörer i skapandet och genomförandet av beslut och uppdrag för att utveckla att hållbart samhälle. Samarbetena är emellertid inte problemfria och många tjänstemän i den offentliga förvaltningen upplever en maktlöshet inför komplexiteten som olika former av samverkan med aktörer i och utanför den egna organisationen innebär. Dessutom hamnar en mängd centrala frågor utanför befintliga organisatoriska strukturer och tas om hand av aktörer i civilsamhället eller inte alls, vilket i det senare fallet är ett problem, sett utifrån perspektivet hållbar samhällsutveckling. Frågor faller lätt i mellanrummen mellan de organisatoriska strukturerna 5, eller i de tomrum som blir tydliga när inga organisatoriska strukturer finns. Dessutom väcks frågan om i vilken utsträckning de offentliga organisationerna har rådighet att genomföra samhällsuppdraget och arbeta med hållbar samhällsutveckling. En förstudie utifrån ovanstående frågor, genomförd vid Mälardalens högskola inom ramen för Samhällskontraktet under hösten 2014, visade att lärande och innovation kan ses som två 2 Se till exempel: Gruening, Gernod. (2001). Origin and theoretical basis of new public management. International Public Management Journal, 4(1), 1-25: samt Hood, Christopher. (1995). The "new public management" in the 1980s: Variations on a theme. Accounding, Organizations and Society, 20(2-3), Wretås, Ylva. (2010). Rapport. Översyn Beställar/Utförarmodell Västerås stad. (KS 35 Dnr 2010/324- KS- 041). 4 Osborne, Stephen P., & Strokosch, Kirsty. (2013). It takes Two to Tango? Understanding the Co- production of Public Sector Services by Integrating the Services Management and Public Administration Perspectives. British Journal of Management, 24(S1), S31- S47. doi: / Tyrstrup, Mats. (2014). I välvärdsproduktionens gränsland. Organisatoriska mellanrum i vård, skola och omsorg Uppdrag välfärd. Örebro/Stockholm: Entreprenörskapsforum/Fores/Stiftelsen Leading Health Care. 4

5 centrala dimensioner som är betydelsefulla i det värdeskapande som behövs för att samverkan för hållbar samhällsutveckling ska bli betydelsefullt. Kunskapen om hur lärande och innovation sker mellan och utanför organisatoriska strukturer kring frågor som rör hållbar samhällsutveckling är dock bristfällig. 6 Syfte med projektet Projektets övergripande syfte är bidra med nya kunskaper om hur det offentliga välfärdsarbetet kan utvecklas och skapa värden i olika typer av samverkansytor. Det handlar i sin förlängning om att både öka välfärdsarbetets effektivitet och resultat och att kunna möta nya samhälleliga utmaningar. Fokus ligger på frågor där effektivisering eller resurstillskott av välfärdsproduktion som sjukvård, skola eller äldreomsorg inte i sig kan lösa alla problem. Det finns många frågor där de enskilda institutionerna var för sig inte har full rådighet. I många lägen kan en utvecklad samverkan dem emellan vara svaret, i många andra fall krävs också samverkan med utomstående parter och aktörer. Som exempel på sådana frågor kan nämnas demokrati-, folkhälso- och trygghetsfrågor men även frågor som berör egenförsörjning, förebyggande arbete och mångfaldsperspektiv. En fördjupande studie med två huvudspår planeras. Det ena spåret riktas mot lärande i samverkanssituationer och det andra riktas mot innovation i samverkanssituationer. Både lärandespåret och innovationsspåret fokusera på aktörernas handlingsmönster med målet att identifiera vad som leder till lärande och innovation. Detta är således ett sätt att utveckla förståelsen för de gränssnitt som finns i samverkan kring de offentliga uppdragen. 7 Centrala forskningsfrågor är Vilka handlingar bidrar till lärande respektive innovation? samt Hur kan sådana handlingar stimuleras? Mål med projektet Projektet ska utveckla kunskaper och metoder för att öka de offentliga institutionernas förutsättningar att nå sina mål i välfärdsarbetet. Projektet ska också bidra till att utveckla den kompetens som krävs inom kommunal och landstingskommunal verksamhet för samverkan och samproduktion med interna och externa parter. Leveranser under 2015 Val av fall Olika exempel på relevanta frågor för samverkan för hållbar samhällsutveckling kommer att identifieras och väljs ut i samarbete med Samhällskontraktets parter under projektets första halvår. En första beskrivning av dessa fall kommer att föreligga i slutet av Etablerande av projektorganisation 6 Hallin, A., Guziana, B., Hoppe, M., Mörndal, M. (2014) Styrning och samverkan för hållbar samhällsutveckling, Förstudierapport. 7 Se Morin, Thure. (2014). Slutrapport. Kartläggning av verksamhetsmässiga gränssnitt inom processen tillhandahålla vård och sociala tjänster. Eskilstuna kommun. 5

6 Forskargruppen kommer att bestå av tre seniora forskare och två doktorander, där huvuddelen av det praktiska arbetet kommer att göras av doktoranderna. En av doktoranderna (Marie Mörndal) är fil.lic. och kommer att skriva sin doktorsavhandling inom projektet. Den andra doktoranden ska rekryteras under projektets första halvår och kommer att nå licentiatnivå under projektet. Övriga forskare är Bozena Guziana, Anette Hallin och Magnus Hoppe. Projektgruppen har tillsammans bred erfarenhet och kunskap om forskning i kommunal verksamhet och är på olika sätt involverade i projekt som är innehållsmässigt angränsande vilket kommer att gynna detta projekt kunskapsmässigt. Projektgruppen kommer dessutom att etablera med andra forskargrupper, såväl i Sverige som internationellt, för att i ett senare skede utbyta erfarenheter och sprida forskningsresultaten. Flera sådana kontakter har redan tagits och under 2015 kommer en referensgrupp att etableras. Tidplan Forskningsdesignen är longitudinell och empiriinsamlingen planeras pågå under de första två av projektets totala tre år. Material samlas främst in genom intervjuer och etnografiska studier, men forskningsgruppen är öppen för kompletterande metoder om och när behov uppstår. För analysen kan flera metoder bli aktuella som tematisk analys, innehållsanalys, diskursanalys och analys av hur handlingar skapar aktörer och nätverk. Projektet håller även öppet för mer aktionsinriktade ansatser för att möjliggöra tester av nya processer och arbetssätt, beroende på hur studien utvecklar sig och vilka som involveras. På ett generellt plan kommer handlingarna snarare än aktörerna att stå i fokus i studiet av utvalda fall. Detta innebär att istället för att anta att samverkan sker i nätverk av aktörer, utgår forskningen från antagandet att aktörer blir till genom samverkan. På detta sätt kommer handlingarna att definiera de organisatoriska mellanrummen, inte aktörerna. Genom vald metod kommer vi kunna identifiera både formella och informella mellanrum liksom direkta och indirekta mellanrum, samt därutöver analysera hur de samverkar och till sist utvärdera resultatet med bas i de faktiska processerna (istället för de planerade). En sådan perspektivförskjutning innebär större möjligheter att se och förstå utvecklingen av de organisatoriska mellanrummen som skapas i samverkan över tid, jämfört med om fokus ligger på aktörerna/de organisatoriska enheterna. Detta så kallade processontologiska synsätt är relativt nytt inom organisationsforskningen och är ett mycket lovande synsätt, då det bland annat möjliggör fördjupad förståelse av hur sådant som sker i vardaglig praktik organiserar det som här kallas mellanrum. 8 Processperspektiv gör det således möjligt att t ex förklara hur intressenter faller ifrån alternativt tillkommer i ett samarbete över tid, samt i relation till den här studien förklara hur det då påverkar organisationernas förmåga till lärande och innovation 9. 8 Helin, Jenny, Hernes, Tor, Hjort, Daniel, & Holt, Robin (Eds.). (2014). The Oxford Handbook of Process Philosophy and Organization Studies. 9 Hallin, Anette, & Linnefell, William. (2014). The Performative Construction of stakeholders and vetoplayers - the trajectories of Strategy Work. Paper presented at the Unpacking Performativity Processes Research Seminar, May 18-20, MINES ParisTech. 6

7 Under det andra året fortsätter de empiriska studierna och delresultaten formuleras och presenteras skriftligt såväl som muntligt. Under projektets sista år läggs större fokus på analysarbete och skrivande. En sammanfattande rapport tas fram liksom uppföljande projekt planeras. Projektets resultat återkopplas under alla tre åren till HSU:s styrgrupp samt till Samhällskontraktets parter generellt genom workshops, presentationer och rapporter. Detta innebär att lärdomarna från projektet kommer att återföras till Samhällskontraktets parter kontinuerligt under projektets gång för att få största möjliga nytta i arbetet med hållbar samhällsutveckling. 2.3 Projekt: Framtidens arbetsmarknad. Kunskapsöversikt och aktuella trender Bakgrund Offentliga aktörer inom Samhällskontraktet i Södermanland och Västmanland vill öka kunskapen om hur arbetsmarknaden påverkas av den pågående digitaliseringen och globaliseringen, såväl nationellt som regionalt. Många av jobben i regionen kan komma att försvinna eller omvandlas 10. Exempelvis beskriver Arbetsförmedlingens prognoser en försvagning av arbetsmarknaden i Sverige bland annat i en för vår region viktig bransch tillverkningsindustrin. Branschen som sådan ökar, samtidigt som antalet arbetstillfällen minskar, vilket troligtvis även kan komma att drabba ytterligare branscher 11. En åtgärd som föreslås är mer och bättre utbildning. Samtidigt har utbildningsnivån i Sverige ökat markant under den senaste 20 års-perioden och idag finns indikationer på att ca 30 % av den svenska arbetskraften är överutbildade i förhållande till nuvarande anställningar medan ca 20 % är underutbildade. 12 Regionen påverkas även av det som händer utanför regionens gränser. Globaliseringen medför att kompetens numera inte enbart är en lokal tillgång och företag kan med enkla pennstreck flytta hela utvecklingsenheter till helt andra kontinenter där tillgången på kompetens är bättre än i vår region. Oron för att bli av med arbetet ökar i hela Europa, särskilt utsatta är lågutbildade, yngre, invandrare och kvinnor 13. Komplexiteten i de krafter som styr arbetsmarknaden ökar, och ur det offentligas perspektiv blir det allt viktigare att ha en god kunskap om dessa starka rörelser satt i relation till en hållbar samhällsutveckling i allmänhet och till den lokala framtida arbetsmarknaden i synnerhet. Syfte med projektet Syftet med projektet är att öka kunskapen kring utmaningar för den regionala arbetsmarknaden samt att stärka regionernas strategiska hantering av arbetsmarknadsfrågor. 10 Vartannat jobb automatiseras inom 20 år en utmaning för Sverige (2014) Stiftelsen för strategisk forskning 11 Prognos för arbetsmarknaden (2012) Arbetsförmedlingen 12 Arbetsmarknad i förändring en analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete (2011) Arbetsmiljöverket; Vad är lagom? En kunskapsöversikt av under- och överutbildning (2010) SACO 13 Europeiskt skitliv. Om en osäker europeisk arbetsmarknad (2014) Arena idé; Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (2013) Arbetsmiljöverket; Bortsorterad? Om invandrare och arbetsmarknad (2008) FAS 7

8 Mål med projektet Målet med detta projekt är att producera två populärvetenskapligt skrivna rapporter om förändringarna på arbetsmarknaden i regionen med särskilt fokus på digitaliseringens och globaliseringens konsekvenser. Rapporterna kommer att ha ett särskilt fokus på Eskilstuna respektive Västerås. Ett ytterligare mål är att producera minst en vetenskapligt publicerbar artikel baserat på projektet. Leveranser under 2015 Rapporterna kommer att kunna användas som underlag för formandet av strategier avseende framtidens arbetsmarknad i Södermanland och Västmanland. Med hjälp av rapporterna ska de regionala, offentliga aktörerna kunna ställa sig relevanta frågor kring till exempel utbildning, infrastruktursatsningar, samhällsbyggnad, insatser för att minska arbetslöshet och social hållbarhet. Materialet kommer även att användas för vetenskapliga publikationer. Muntliga presentationer genomförs vid respektive slutleverans (maj och dec 2015) samt vid halvtid (under våren och hösten 2015). Det innebär totalt fyra muntliga presentationer för intressenterna inom Samhällskontraktet under Tätare avstämningar och diskussioner förs under året mellan Eva Lindell och Ylva Wretås i Västerås stad, Manuel Brändeborn i Eskilstuna kommun och representanter från landstingen i Västmanland och Södermanland. Utöver detta kommer forskargruppen Organisation och Ledning vid MDH att fungera som bollplank under arbetet. Vidare presenteras delar av materialet vid en vetenskaplig konferens under Syftet med presentationen är att vidga perspektiven på studien samt öka kvalitén på de färdiga rapporterna. Tidplan 2015 De två sammanhängande rapporterna levereras till intressenterna inom Samhällskontraktet under 2015 i två steg. Steg 1) Kunskapsöversikt våren 2015 Under våren 2015 studeras hur pågående digitaliseringen och globaliseringen beskrivits i teoretisk litteratur och andra vetenskapliga källor. Denna kunskapsöversikt kommer att ha fokus på strukturomvandling, vilka risker men också möjligheter som finns i digitaliseringen och globaliseringen. Översikten kommer att beskriva teorier i relation till den svenska arbetsmarknaden, men koncentreras på Södermanland och Västmanland och då särskilt på Eskilstuna respektive Västerås. Kunskapsöversikten kommer att bli klar i slutet av maj Steg 2) Aktuella trender hösten 2015 Tidningar, TV, Sociala medier och texter på Internet bidrar till att forma vår uppfattning om då-, sam- och framtiden. Under hösten 2015 genomförs en studie av ett urval av framställningar av den lokala arbetsmarknaden i massmedia. Översikten kommer att belysa Södermanland och Västmanland generellt med särskilt fokus på Eskilstuna och Västerås. Massmediala texter (eventuellt även bilder och/eller film) bearbetas med hjälp av diskursanalys med syfte att nå en djupare förståelse. Denna översikt kommer att bli klar i början av december

9 Tidplan Översikterna föreslås fungera som en förstudie för ett fortsatt, tvåårigt forskningsprojekt med syfte att ytterligare stärka regionernas strategiska hantering av arbetsmarknadsfrågor. 2.4 Projekt: Utvärdering av Sociala Resurs- och Investeringsfonder Bakgrund I enlighet med beslut om att inrätta sociala resurs- och investeringsfonder kan Västerås stad, Eskilstuna kommun samt landstingen i Södermanland och Västmanland ett år med ett gott resultat reservera en del av bokslutsresultatet till en social resurs- och investeringsfond. Detta kan ske en gång per år i samband med att beslutande organ fastställer dispositionen av årets resultat. Syftet med en social resurs- och investeringsfond är att stimulera och skapa möjligheter att genomföra tidiga och förebyggande insatser som stödjer en långsiktigt hållbar social/kulturell samhällsutveckling. Genom tidiga och förebyggande insatser nås de medborgare som annars riskerar att hamna i utanförskap, djupa sociala eller ekonomiska problem. Som ett led för organisationen att utvecklas krävs av ansökningar att de har tydliga målformuleringar, kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar. Samtidigt bör också processen bakom själva fonden och dess effekter utvärderas. Hur väl är riktlinjerna formulerade? Hur väl hanteras ansöknings-, bedömnings- och uppföljningsprocessen? Syfte med projektet Syfte med projektet är att staden, kommunen och landstingen utvecklas i sin hantering av sociala resurs- och investeringsfonder. Mål med projektet Mål med projektet är att stödja staden, kommunen och landstingen i sin hantering av sociala resurs- och investeringsfonder liksom i att förbättra ansöknings-, bedömnings- och uppföljningsprocesser. Leveranser under 2015 Under 2015 genomförs en första inventering av befintliga initiativ som sociala resurs- och investeringsfonder i Västerås stad, Eskilstuna kommun, samt landstingen i Södermanland och Västmanland, dess olika förutsättningar, riktlinjer och arbetssätt. En rapport skrivs och presenteras på lämpliga seminarieformer med deltagare från Västerås stad, Eskilstuna kommun, samt landstingen i Södermanland och Västmanland. Tidplan Under 2015 genomförs inventeringen och presenteras vid lämpliga seminarier. Styrgruppen föreslår därför ett pilotprojekt ska tillsättas under 2015 som ska ta fram en utvärderingsplan för hur sociala resurs- och investeringsfonder i Västerås stad, Eskilstuna kommun, samt landstingen i Södermanland och Västmanland, dess förutsättningar, riktlinjer och arbetssätt kan bli bättre. 9

10 2.5 Projekt: Sociala och kulturella dimensioner av en hållbar stadsdelsutveckling Bakgrund Vid planering för en hållbar samhällsutveckling är bedömningen att social och kulturell hållbarhet inte är lika utvecklade och kända som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Den sociala och kulturella hållbarheten har därför inte varit självklar att hantera och väga in i planering, byggande och förvaltning av fastigheter hos de aktörer som är involverade i samhällsutvecklingen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet innebär ofta val av byggtekniska lösningar som medger exempelvis energibesparingar och kretsloppslösningar. För fastighetsutvecklare är denna typ av lösningar redan relativt kända och utvecklade och används i relativt stor utsträckning i olika stadsutvecklingsprojekt. De dimensioner och kriterier som arbetas fram inom de sociala och kulturella området kan med fördel kopplas till ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Syfte med projektet Syfte med projektet 2015 är att ta fram en kvalificerad projektbeskrivning för åren Det långsiktiga projektet syftar till att öka kunskapsnivån kring sociala och kulturella hållbarhetsdimensioner för dem inom Västerås stad, Eskilstuna kommun och landstingen som arbetar med fysisk samhällsplanering, dvs. den byggda stadens planering och utveckling. Mål med projektet Mål med projektet är att bidra till en fördjupad och mer effektiv platsutveckling där fler hållbarhetsdimensioner används av framtida samhällsplanerare och samhällsstrateger. Leveranser under 2015 Under 2015 genomförs en förstudie kring sociala och kulturella dimensioner i strategisk samhällsplanering. Förstudien bygger bl.a på ett genomfört inspirationsseminarium. Förstudien presenteras som en rapport och diskuteras vid ett seminiarum med lämpliga inbjudna personer från Västerås stad, Eskilstuna kommun samt landstingen i Södermanland och Västmanland. Styrgruppen föreslår att reservera medel för en förstudie som bygger vidare på sociala och kulturella dimensioner i en hållbar statsdelsutveckling. 2.6 Projekt: Att initiera projekt kring aktuella utmaningar för landstingen Med tanke på att två nya huvudmän genom landstingen i Södermanland och Västmanland har kommit till Samhällskontraktets pågående diskussioner i praktiken först under hösten 2014 finner HSU styrgrupp det rimligt att för 2015 reservera medel för en förstudie vars projektidé är sprunget ur landstingens momentana hållbarhetsutmaningar. 2.7 Aktivitet: Att reservera medel för Investeringsbidrag för projektförslag under året Utöver ovanstående projekt bedömer HSU styrgrupp det som nödvändigt att reservera medel för att under året kunna utveckla och investera i nya projektidéer, projekt och aktiviteter som 10

11 inte kan invänta reguljär budgethantering via årliga verksamhetsplaner. Styrgruppen föreslår att reservera medel för sådana investeringsbidrag för projektförslag under året. 2.8 Aktivitet: Att identifiera ytterligare finansieringskällor och formulera ansökan Bakgrund Styrgrupper för olika verksamhetsområden i Samhällkontraktet har enligt rektors Instruktion för centrumbildningen Samhällskontraktet inom Mälardalens högskola (MDH /13) i uppdrag att söka andra finansieringsmöjligheter utöver basfinansieringen från Samhällskontraktet. Syfte Syfte med denna aktivitet är att knyta kontakter med lämpliga parter inom akademi, offentlig sektor, näringsliv och tredje sektor som på sikt kan bidra till att andra finansieringsformer kan sökas utöver basfinansieringen från Samhällskontraktet. Kort beskrivning HSU styrgrupp vill verka för att söka ytterligare externfinansiering för att stärka HSU samverkansområde. Det sker dels genom att ge uppdrag till HSU delprocessledare att söka medel för det övergripande temat för HSU samverkansområde, dels genom att ge uppdrag till projektledare att söka medel för att utöka verksamheten i respektive projekt. Samtal med näringslivsparter inleds och fördjupas under 2015, också inom ramen för MDH fundraiseprojektet, med syfte att långsiktigt söka gemensamma medel som stärker HSU samverkansområde och på sikt möjliggör ett HSU kompetenscentrum. Möjliga kontakter som kan fördjupas för att stärka möjliga framtida ansökningar är exempelvis KTH, Peab, Skanska, Mimer. Ansvar HSU styrgrupp och HSU delprocessledare har ansvar för detta. 2.9 Aktivitet: Att genomföra ett inspirationsseminarium Bakgrund Som ett led i att ytterligare stärka och och stimulera projektledare, projektdeltagare och styrgruppens ledamöter och resurspersoner kommer HSU under våren 2015 organisera ett internt inspirationsseminarium. Syfte Syfte med ett inspirationsseminarium är att skanna av intressant praktik och forskning från andra delar av Sverige, förmedla goda exempel till projektledare, projektdeltagare och styrgruppens ledamöter och resurspersoner inom HSU samverksansområde och därmed stimulera dem till fortsatt utveckling av HSU. 11

12 Kort beskrivning 2-3 externa gäster med erfarenheter inom hållbar samhällsutveckling bjuds in. Förhoppningen är att HSU-relaterade medarbetare inom MDH, kommuner och landsting kan ta till sig och låta sig inspireras för att vidareutveckla befintliga projekt och formulera nya projektideer. Ansvar HSU delprocessledare har ansvar att ta fram förslag till upplägg, inbjudna föreläsare och målgrupp Aktivitet: Att utveckla ett nytt samhällsvetarprogrammet Bakgrund och kort beskrivning Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) vid Mälardalens högskola kommer under 2015 att utveckla ett nytt utbildningsprogram med en statsvetenskaplig grundexamen och färdigheter att arbeta som kvalificerad handläggare, utredare, analytiker inom offentlig sektor. Syfte Syfte med aktiviteten är att möta behovet av en föränderlig kompetensförsörjning inom offentlig sektor. Förslaget till nytt program kommer utvecklas och tas fram i dialog med HSU:s aktörer. Ansvar Akademichef, utbildnings- och programansvarig, HSU delprocessledare. 3 Output (värde) Kommuner, landsting och högskolor står inför stora utmaningar när samhället lokalt och internationellt utvecklas och förändras genom politiska reformer, ökande digitalisering och en globalisering med gradvis tyngdpunktförändring mot Asiens växande ekonomier till nackdel för den Europeiska marknaden. HSU samverkansområde - stärker kunskapsnivån i regionen i Södermanland och Västmanland i allmänhet och i Västerås stad respektive Eskilstuna kommun i synnerhet, - stärker forskning och utbildning vid MDH i allmänhet och vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik i synnerhet - manifesterar MDH:s vision om samproduktion med relevanta parter i högskolans omgivning. 12