Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun, Jönköpings län

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun, Jönköpings län November 2017 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se Rejlers Sverige AB Fålhagsleden 61 753 23 Uppsala www.rejlers.se Rapporten har upprättats av Granskad av Ansvarig teknikfrågor, För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning 6 Bakgrund 6 E.ON Energidistribution AB 7 2 Tillstånd 7 Nätkoncession för linje 7 Rättigheter och övriga tillstånd 8 Tillåtlighet 8 3 Beskrivning av verksamheten 10 Lokalisering och omfattning 10 Teknisk utformning 11 Drift och underhåll 12 4 Alternativutredning 13 Alternativ luftledningssträckning 13 Alternativ markkabelsträckning 14 Avfärdade alternativ efter samråd 15 Nollalternativ 16 Förordat alternativ 16 5 Förordat alternativ, beskrivning av berörda intressen, konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder 16 Landskapsbild 16 Markanvändning, bebyggelse och planer 17 Natur- och vattenmiljö 17 Kulturmiljö 20 Friluftsliv och rekreation 20 Infrastruktur 21 sid 3/27

Boendemiljö, hälsa och säkerhet 21 Kumulativa effekter 26 6 Samlad bedömning 26 Referenser 27 Bilagor Bilaga 1. Samrådsredogörelse Bilaga 2. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan sid 4/27

Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör bilaga till E.ON Energidistribution ABs (E.ON Energidistribution) ansökan om förlängning av nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen, Vetlanda kommun, Jönköpings län. Den aktuella kraftledningen utgör del av E.ON Energidistributions 40 kv ledning som bl.a. sammanbinder Vetlanda och Kvillsfors. Kraftledningen försörjer bl.a. samhället Sjunnen innefattandes bl.a. bostäder, skolor och den stora industrin Sapa profiler AB och har således en samhällsviktig funktion. Samråd för projektet har genomförts enligt 6 kap. 4 miljöbalken (MB). Samrådet genomfördes mellan maj 2017 och juni 2017. Samrådet skedde skriftligen med myndigheter, fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänheten. Länsstyrelsen i Jönköping län beslutade 2017-09-26 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Information om bl.a. natur- och kulturmiljöer i ledningens sträckning har samlats in. Befintlig ledning sträcker sig genom kuperad uppväxt skogsmark längs en sträcka om 6 km. Ledningen sträcker sig delvis parallellt med befintliga luftledningar. Inga bostäder finns i ledningens direkta närhet. Sammantaget bedöms ett bibehållande av befintlig luftledning i befintlig sträckning och utförande medföra liten påverkan på berörda natur- och kulturmiljöintressen, bebyggelse och andra intressen. Ingen ytterligare påverkan tillkommer då inga förändringar planeras avseende ledningssträckning eller tekniskt utförande. sid 5/27

1 Inledning Bakgrund E.ON Energidistribution ansökte 2011 om förlängt tillstånd avseende befintlig 40 kv kraftledning mellan Brunnshult och Sjunnen, Vetlanda kommun i Jönköpings län. Energimarknads-inspektionen har nu förelagt E.ON Energidistribution att komplettera ansökan med bl.a. en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Rejlers Sverige AB har fått i uppdrag att utföra denna komplettering. Den aktuella kraftledningen är belägen strax nordost om Vetlanda, se karta i figur 1. Ledningen är en del av 40 kv ledning som bl.a. sammanbinder Vetlanda och Kvillsfors. Figur 1. Aktuell ledning markerad i rött. sid 6/27

E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution ingår i E.ON-koncernen och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON Energidistributions som är drygt 130 000 km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Energidistribution ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Energidistribution utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. 2 Tillstånd Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. MB (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. 2.1.1 Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet genomfördes mellan maj 2017 och juni 2017. Samrådet skedde skriftligen med myndigheter, fastighetsägare, andra särskilt berörda och allmänheten. Ett brev med information om samrådet och hänvisning till samrådsunderlaget på E.ON Energidistributions hemsida skickades till berörda fastighetsägare längs befintlig sträckning. I utskicket uppmanades vederbörande att informera eventuella hyresgäster, rättighetsinnehavare etc. om föreliggande samråd. Samrådsunderlaget sändes även ut till myndigheter, föreningar och andra särskilt berörda. Samrådet annonserades i dagstidningen Höglandet NU den 17 maj 2017 och Smålands Dagblad, Tranås Tidning samt Vetlanda Posten den 19 maj 2017. Samrådsunderlaget har även funnits tillgängligt på E.ON Energidistributions hemsida under hela samrådsperioden. En samrådsredogörelse som beskriver det genomförda samrådet, inkomna synpunkter samt E.ON Energidistributions bemötande av inkomna yttranden återfinns i bilaga 1. sid 7/27

2.1.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har den 26 september 2017 beslutat att en förlängning av befintligt tillstånd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se bilaga 2. Rättigheter och övriga tillstånd 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet Rättighet att för all framtid nyttja annans fastighet för befintlig ledning har reglerats genom servitutsavtal eller ledningsrätt och ersättning har utbetalats. Rättigheterna har sedan ledningen byggdes bevakats vid t.ex. fastighetsbildning. Dessa rättigheter påverkas inte av ett förlängt tillstånd för ledningen. Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning eller underhållsåtgärder på en befintlig ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Eventuella tillstånd och dispenser som krävs i vid framtida underhållsarbeten kommer att sökas. Tillåtlighet Miljöbalkens andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Energidistribution uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. 2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna 2.3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Energidistribution har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON Energidistribution anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. 2.3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) E.ON Energidistribution beaktar försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik genomgående i alla projektets faser. I aktuellt projekt, med en befintlig luftledning, implementeras försiktighetsprincipen i dess driftskede; vid underhållsåtgärder samt vid återkommande röjningar av ledningsgatan, se stycke 5.3. sid 8/27

2.3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Energidistribution är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. 2.3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen och dess tillbehör såsom stolpar och stag kommer de uttjänta eller trasiga delarna att tas upp för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. 2.3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) E.ON Energidistribution anser att den befintliga tillika föreslagna lokaliseringen av luftledningen är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Den sökta lokaliseringen strider inte mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Mot bakgrund härav anser E.ON Energidistribution att lokaliseringen av luftledningen får anses utgöra den för verksamheten bäst lämpade platsen. 2.3.1.6 Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Föreliggande projekt omfattas inte av några miljökvalitetsnormer. 2.3.1.7 Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Energidistribution anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. sid 9/27

3 Beskrivning av verksamheten Lokalisering och omfattning Aktuell kraftledning, benämnd L45S1, utgörs av en ca 6 km lång luftledning, se figur 2. Den aktuella kraftledningen utgör del av E.ON Energidistributions 40 kv ledning som bl.a. sammanbinder Vetlanda och Kvillsfors. Figur 2. Aktuell ledning markerad i rött. Ledningen utgår från fördelningsstation i Brunnshult, på norra sidan om Solgenån och sträcker sig österut mellan befintlig bebyggelse och ån. Efter ca 200 meter viker ledningen av söderut, över ån och genom skogsmark fram till E.ON Energidistributions 130 kv kraftledning som sammanbinder Nässjö och Virserum (punkt A på karta). Ledningen fortsätter parallellt med nämnda ledning, i sydostlig riktning i ca 2 km och passerar söder om byn Hällaryd. Strax före väg 896 viker aktuell ledning av från parallellgång med 130 kv ledningen (punkt B på karta), och löper därefter i sydlig riktning i ca 3 km. På sträckan mellan väg 896 och Sjunnen följer ledningen parallellt med Solgenån i ca 400 meter innan ledningen slutligen korsar ån vid Källehult. Därefter sträcker sig ledningen ca 2 km genom sid 10/27

skogsmark i sydvästlig riktning innan den ansluter till anslutningspunkten vid Sjunnen (SAPA kundstation). Sista 1 km är kraftledningen byggd parallellt med en annan av E.ON Energidistributions 40 kv kraftledningar, L45S2 (från punkt C på kartan). Teknisk utformning Den aktuella ledningen har en systemspänning om 40 kv och är en del i E.ON Energidistributions regionnät. Luftledningen är i huvudsak uppförd på ca 15 meter höga tvåbenta träportalstolpar, med de tre faslinorna i horisontal placering, se figur 3. Andra stolpkonstruktioner kan förekomma vid t.ex. vinkelstolpar. Där ledningssträckningen går genom skogbevuxen mark finns en röjd, ca 40 meter bred ledningsgata. Vid parallellgång är ledningsgatan ca 50-60 meter för båda ledningarna. Utöver det har även träd som står längre bort från ledningen, och riskerar att falla på ledningarna, s.k. farliga kantträd, tagits bort. Ledningsgatan röjs kontinuerligt ca var 8e år och kommer att göras så fortsättningsvis om ledningen får fortsatt tillstånd. Figur 3. Fotot till vänster visar en portalstolpe i trä av samma typ som i aktuell ledning. Fotot till höger illustrerar luftledningar i en ledningsgata där aktuell ledning (till vänster i bilden) löper parallellt med en 130 kv ledning. sid 11/27

Drift och underhåll För att säkerställa driftsäkerheten för en regionnätsledning utförs underhållsröjning med jämna intervaller i ledningsgatan. Underhållsröjningen genomförs för att förhindra att höga träd faller på och skadar luftledningen vilket kan leda till elavbrott. På de partier längs ledningssträckningen som är skogbeklädda finns idag en röjd ledningsgata. Ledningsgatan är normalt (om enkelledning) ca 40 meter bred, dvs. cirka 15-16 meter på vardera sida om ledningen. Vid parallellgående ledningar blir den gemsamma gatan normalt bredare. Hur mycket bredare är avhängigt vilken ledningstyp som parallellgång sker med. För att säkerställa trygga elleveranser genomförs röjning av ledningsgatan cirka var 8-10 år. Vid framtida planerade underhållsarbeten kommer hänsyn tas till identifierade naturmiljövärden, samt skyddade eller hotade arter, och samråd med länsstyrelsen kommer att ske om naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. De eventuella tillstånd som behövs kommer att sökas och erhållas innan arbete påbörjas. Vad som framkommer i samrådet med länsstyrelsen styr när och hur röjningsåtgärder och andra underhållsåtgärder ska genomföras, eventuella skyddsåtgärder etc. Vilka skyddsåtgärder som är aktuella att vidta berör på vilken ledningssträcka som åtgärden avser samt åtgärdens art, omfattning samt tidpunkt för åtgärdens genomförande mm. All högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom en 8-10 årsperiod fälls inom skogsgatan och utförs normalt motormanuellt (dvs. till fots med röjsåg och motorsåg). Eventuella träd utanför skogsgatan som anses farliga för ledningens drift fälls eller toppas. Fällning av dessa sker normalt antingen motormanuellt eller med hjälp av skogsmaskiner. Toppning av kantträd längs ledningar kan ibland även ske med hjälp av helikopter. Vilken metod och tillvägagångssätt som lämpligen ska användas för röjning och fällning av kantträd bestäms i det enskilda fallet utifrån där och då rådande förutsättningar. Utöver röjning innefattar det löpande underhållet av ledningen bland annat byte av ålderstigna eller skadade anläggningsdelar såsom stolpar och faslinor. Dessa underhållsåtgärder kräver att maskiner framförs i ledningsgatan om det inte finns framkomliga angöringsvägar till ledningen/stolparna som kräver underhåll. Inga åtgärder utöver löpande röjning och underhåll är planerade. I samband med röjning svarar E.ON Energidistribution för att erforderliga anmälningar görs och att tillstånd enligt gällande lag söks. Vid skogliga åtgärder, inklusive avverkning av kantträd, lämnas vanligtvis en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 MB till länsstyrelsen. E.ON Energidistribution har tagit beslut att fasa ut kreosotimpregnerade trästolpar och i kommande nyetableringar eller vid stolpbyten kommer antingen trästolpar som är impregnerade med kopparsalt, alternativt stolpar i andra material såsom komposit, stål eller glasfiber att användas. sid 12/27

4 Alternativutredning Alternativa lokaliseringar och tekniska utföranden har utretts på en översiktlig nivå. För att en alternativ sträckning inte ska bli orimligt lång har utredningsområdet för alternativa sträckningar begränsats. Utredningsområdet avgränsas av området mellan Brunnshult i nordväst, Skede i nordost, Sjunnen i sydväst samt Holsbybrunn i sydöst. Vid utredning av alternativa sträckningar har hänsyn tagits till kända natur- och kulturmiljövärden, bebyggelse, infrastruktur mm. Befintliga parallellgående luftledningar är också en förutsättning som beaktats. Alternativen har presenterats i genomfört samråd. Alternativ luftledningssträckning En alternativ luftledningssträckning har studerats, se karta i figur 4. Figur 4, studerat alternativ för luftledning Luftledningsalternativet innebär att en ny luftledning byggs längs en sträcka på ca 4,4 km. Den alternativa sträckan utgår från Brunnshult och korsar Solgenån strax öster om kraftverket. Sträckningen passerar en mast och fortsätter sedan i sydlig riktning i obruten sid 13/27

skogsmark fram till den befintliga 130 kv kraftledningen mellan Nässjö och Virserum. Sträckningen följer denna ledning i ca 900 meter, från punkt A till B i karta i figur 4. Därefter viker sträckningen av från parallellgång och fortsätter i en mer sydlig riktning. Sträckningen passerar väg 895 och fortsätter därefter återigen i obruten skogsmark. Strax norr om Emån ansluter sträckningen till befintliga ledningar, vid punkt C, och följer 40 kv ledningen L45S2 söderut till station Sjunnen. Investeringskostnaden för luftledningsalternativet har beräknats till ca 5,7 MSEK, exkl. kostnader för rasering av befintlig ledning. Vid etablering av den alternativa luftledningssträckningen kommer delar av befintlig ledning att avvecklas och raseras. Den parallellgående ledningen kommer dock fortsatt stå kvar. Alternativ markkabelsträckning Ett alternativ med markkabel har studerats för den aktuella ledningen, se figur 5. Figur 5, studerat markkabelalternativ. sid 14/27

Generellt är det till fördel att förlägga markkablar intill befintliga vägar eftersom den befintliga vägen kan användas som arbetsväg vid förläggningsarbetet, samt att det är lättare att lokalisera markkabeln vid t.ex. framtida underhåll och felsökning. Vägar har därför nyttjas i så stor grad möjligt vid lokalisering av alternativ markkabelsträckning. Markkabelsträckningen är ca 6 km lång och utgår från Brunnshult och vidare söderut under Solgenån vid kraftverket. Sträckningen följer vidare mindre grusvägar till Hällaryd. Sträckningen fortsätter igenom Hällaryd längs gatumark och passerar ett tjugotal bostäder. Sträckningen följer sedan länsväg 895 fram till Ulvalid där sträckningen viker av i sydostlig riktning och följer sedan en mindre grusväg fram till befintlig ledning L45S2 (punkt A) varifrån de båda ledningarna går i parallellgång genom skogsmark sista biten till stationen, knappt 1 km. Notera dock att L45S2 är utförd som luftledning. Utförandet för en markkabel för aktuell kraftledning kräver ett kabelförband med tre enledarkablar som förläggs i ett ca 1 meter djupt schakt. Förutom själva schaktet behövs också ett trädfritt arbetsområde i samband med förläggningen om ca 10-20 meter. När ledningen förläggs längs befintliga vägar kan vägbredden delvis nyttjas. Efter genomfört arbete återställs mark som påverkats så långt det är möjligt. Dock tillåts inte stora träd att växa upp inom ett område på ca 4 meter på ledningens vardera sidor. Investeringskostnaden för markkabelalternativet har beräknats till ca 8,4 MSEK, exkl. kostnader för rasering. Avfärdade alternativ efter samråd Att anlägga en ny ledning, antingen som luftledning eller markkabel, bedöms ge upphov till väsentligt mer påverkan på föreliggande intressen jämfört med att bibehålla den befintliga ledningen i nuvarande sträckning och utförande. En ombyggnad enligt något av de alternativa sträckorna skulle bl.a innebära ingrepp i oexploaterad mark och en större påverkan på pågående markanvändning jämfört med ett bibehållande av nuvarande luftledning. Rasering och nyetablering är därtill förenat med avsevärda kostnader. Det bedöms varken som samhällsekonomiskt försvarbart eller försvarbart ur ett hållbarhetsperspektiv att rasera befintlig ledning för att uppföra ny ledning i annan sträcka och/eller annat utförande, detta givet att den befintliga ledningen heller inte bedöms innebära någon negativ påverkan på föreliggande natur- eller kulturmiljöintressen eller andra intressen Inga inkomna synpunkter under samrådsförfarandet har föranlett E.ON Energidistribution att överväga andra alternativ än ett bibehållande av befintlig ledning. Länsstyrelsen har beslutat att förlängt tillstånd för befintlig sträckning och utförande inte kan anses utgöra betydande miljöpåverkan. sid 15/27

Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella kraftledningen inte får förnyat tillstånd och därmed måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området kring Sjunnen. För att upprätthålla stabila elleveranser behöver en ny anslutning i så fall etableras, vilket kan antas medföra motsvarande konsekvenser som redovisats ovan. Eftersom den aktuella ledningen går parallellt med andra kraftledningar skulle det betyda att dessa parallellgående ledningar kommer står kvar även om aktuell ledning flyttas. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som aktuell kraftledning utgör idag uteblir, undantaget den påverkan som kan förväntas följa av raseringen av densamma. Förordat alternativ Med bakgrund i vad som i övrigt redovisats i avsnitt 4 avser E.ON Energidistribution att ansöka om förlängt tillstånd för befintlig ledning i dess nuvarande sträckning och tekniska utformning. Detta benämns således fortsatt det förordade alternativet eller befintlig ledning. 5 Förordat alternativ, beskrivning av berörda intressen, konsekvensbedömning samt skadeförebyggande åtgärder Berörda intressen längs befintlig ledning har identifierats genom kartstudier. Digitala data har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Artportalen. Ingen ytterligare information om intressen som kan komma att beröras framkom under samrådets genomförande. Landskapsbild Befintlig ledning samt föreslagna alternativa sträckningar går mestadels genom kuperad uppväxt skogsmark. Den befintliga ledningen passerar flacka och relativt öppna marker vid parallellgången närmast Solgenån. Enligt Vetlanda kommuns översiktsplan går sträckningarna i utkanten av ett s.k. visuellt känsligt landskap. Detta område innefattar främst de öppna markerna norr och öster om Skede samt Emåns dalgång. 5.1.1 Konsekvensbedömning Bedömningen är att konsekvenserna för landskapsbilden är små. 5.1.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella att vidta. sid 16/27

Markanvändning, bebyggelse och planer Den primära markanvändningen bedöms bestå av skogsbruk. Bebyggelsen i området är främst koncentrerad till Skede och Hällaryd samt Sjunnen. I övrigt finns spridd bebyggelse vid Brunnshult samt vid Marebäck, söder om Hällaryd. Befintlig ledning sträcker sig nästan helt och hållet genom sluten skogsmark. Sista biten innan ledningen ansluter till station Sjunnen sträcker sig ledningen genom ett industriområde. Befintlig ledning passerar närmaste bostadshus vid Brunnshult på ett avstånd av ca 38 meter (fastighet Vetlanda kommun har en översiktsplan beslutad 2010. I Skede finns sedan 1983 detaljplan för verksamheter kring befintlig industri. Befintlig ledning går strax utanför denna detaljplan. Enligt aktuell detaljplan finns inga verksamheter i det område där de alternativa sträckningarna är lokaliserade. Mellan Skede och Sjunnen finns ett område med förekomst av naturgrus, klass 2. Kommunen anger att de inte ska ge sitt godkännande till varken nya eller utvidgning av befintliga grustäkter i klass 1- och 2-områden. Ledningen sträcker sig utanför detaljplanerat område och det finns inom området inga speciella bestämmelser. 5.2.1 Konsekvensbedömning Ledningen bedöms vara förenlig med gällande planer. Ledningen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser på markanvändning, bebyggelse eller planer. Ledningens förhållande till närmaste hus är förenligt med starkströmsföreskrifterna. 5.2.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella att vidta. Natur- och vattenmiljö Befintlig ledning sträcker sig genom ett våtmarksområde med vissa värden (MAD 2 km SO Skede), se karta i figur 6 samt foto i figur 7. Området finns upptaget i den svenska våtmarksinventeringen, VMI. Strax öster om våtmarksområdet och ledningen finns fyndplats registrerad (i Artdatabankens rapportsystem Artportalen) för spillkråka (2008-08- 15), mindre hackspett (2008-08-16), buskskvätta (2011-07-13) och gulsparv (2008-08-16). Fåglarna är rödlistade och de tre förstnämnda tillhör kategorin nära hotad och den sista tillhör kategorin sårbar. Ungefär vid samma geografiska läge passerar den befintliga ledningen också strax utanför ett betesområde. Inom betesområdet står en glasbjörk som är ett skyddsvärt träd enligt länsstyrelsens inventering. sid 17/27

Vid Solgen, strax söder om Brunnshult, går befintlig ledning strax utanför en nyckelbiotop som utgörs av en barrskog/lövsumpskog intill slingrande vattendrag. Vid sista vinkeln innan station Sjunnen finns en ek upptagen i länsstyrelsens skyddsvärda trädinventering. Här passerar också befintlig ledning samt de studerade alternativen strax utanför Natura 2000-området Emån (västra) vars syfte är att skydda de mycket höga naturvärden som är knutna till vattendraget och de arter som lever där, framförallt hotade stormusslor och utter. I aktuellt området utgörs Emån också av område av riksintresse för naturvård (NR06063 Emån). Befintlig ledning passerar strax utanför riksintresset. Befintlig ledning sträcker sig inom Emån och Solgeåns strandskyddsområde. I övrigt finns inga registrerade natur- eller vattenmiljöintressen i ledningens närhet. Figur 6. Natur- och vattenmiljöintressen. sid 18/27

Figur 7. Våtmarksområdet MAD 2 km SO Skede 5.3.1 Konsekvensbedömning Ledningen bedöms inte ge upphov till någon negativ påverkan på aktuella riksintresseområden för naturvård eller någon påverkan på de värden/intressen som riksintresseområdena syftar till att skydda. Då förordat alternativ innebär ett bibehållande av befintlig ledning planeras inga gräv- eller anläggningsarbeten. Inför byte av ålderstigna eller skadade anläggningsdelar såsom stolpar och faslinor lämnas vanligtvis en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 MB till länsstyrelsen Avseende konsekvenser för fågellivet, bedöms aktuell ledningstyp (horisontellt orienterade faslinor, hängande isolatorer) medföra mycket liten risk för fåglar. I samrådet har inga synpunkter inkommit i detta avseende. Konsekvenserna för natur- och vattenmiljön bedöms därmed som obetydliga. 5.3.2 Skadeförebyggande åtgärder Vid terrängkörning som behövs för projektering, byggande, underhåll, skötsel och inspektion av ledningen ska de maskiner och metoder användas som medför minsta möjliga ingrepp i naturmiljön. Skador i marken ska återställas i godtagbart skick. Om det inför framtida underhållsåtgärder kan antas att dessa väsentligen kan komma att ändra naturmiljön kommer dessa att föregås av samråd med länsstyrelsen enligt 12 kap 6 MB. Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms i övrigt aktuella att vidta. sid 19/27

Kulturmiljö Inom 50 meter från befintlig ledning och alternativa sträckningar finns inga registrerade fornlämningar. Kraftverket vid Brunnshultdammen, invid fördelningsstationen, har varit i bruk sedan länge och är av länsstyrelsen utpekad som kulturhistorisk industrimiljö. 5.4.1 Konsekvensbedömning Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som obetydliga. 5.4.2 Skadeförebyggande åtgärder Om tidigare okända kulturmiljövärden skulle påträffas vid framtida underhåll av ledningen kommer arbetat avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Friluftsliv och rekreation Befintlig kraftledning sammanfaller med ett elljusspår söder om Skede, se foto i figur 8. Solgenån används för bl.a. paddling. Iläggsplatser för kanot finns markerade i terrängen. I övrigt används troligen skogsmarken, särskilt i närheten till bebyggelse, för t.ex. promenader och svamp- och bärplockning. Figur 8. Befintlig ledning som passerar elljusspår vid Skede. sid 20/27

5.5.1 Konsekvensbedömning Ledningen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på möjligheten att använda elljusspår eller Solgenån för friluftsliv likt idag. Ledningen bedöms inte heller innebära någon förändring för att i övrigt fortsättningsvis kunna nyttja området för friluftsliv och rekreation. Konsekvenserna för friluftsliv och rekreation bedöms därför som obetydliga. 5.5.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella att vidta. Infrastruktur Befintlig kraftledning korsar länsväg 895. Befintlig luftledning sträcker sig också parallellt med E.ON Energidistributiona 130 kv kraftledning mellan Nässjö och Virserum. Sista 1 km in mot Sjunnen löper ledningen parallellt med annan av E.ON Energidistributions 40 kv ledningar. Där dessa ledningar går samman korsar aktuell ledning även ytterligare en 130 kv ledning, vilken sammanbinder Vetlanda med 130 kv ledningen mellan Nässjö och Virserum. 5.6.1 Konsekvensbedömning En förlängd koncession för befintlig ledning bedöms inte påverka förekommande vägar eller kraftledningar, varför konsekvenserna för infrastrukturen bedöms som obetydliga. 5.6.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella att vidta. Boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.7.1 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt faslinornas höjd och inbördes placering. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. sid 21/27

Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. 5.7.2 Magnetfält från aktuell ledning Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från en kraftledning beror på avståndet mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek (belastning). En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för befintlig ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelströmlast om 78 A och befintliga parallellgående lednings uppskattade årsmedelströmlast om 58 A (130 kv ledningen) samt 45 A (40kV ledningen). Magnetfältsberäkning presenteras i figur 9-11. sid 22/27

Fig 9. Beräknade magnetfält från aktuell ledning (benämnd Luftledning 40 kv Brunnshult K-SAPA Kundstation i diagram). sid 23/27

Fig 10. Beräknade magnetfält från aktuell ledning (benämnd Luftledning 40 kv Brunnshult K-SAPA Kundstation i diagram), för parallellgående 130kV ledning och det kumulativt (totala) magnetfältet. sid 24/27

Fig 11. Beräknade magnetfält från aktuell ledning (benämnd Luftledning 40 kv Brunnshult K-SAPA Kundstation i diagram), för parallellgående 40kV ledning och det kumulativt (totala) magnetfältet. Rakt under ledningen är det magnetiska fältet beräknat till 0,7µT. Det magnetiska fältet minskar snabbt med avståndet från ledningen. 5.7.3 Konsekvensbedömning Ledningen är utförd i enlighet med starkströmsföreskrifterna. Det finns inga bostäder eller andra lokaler där människor stadigvarande vistas i sådan närhet till befintlig luftledning att ledningen bidrar till magnetfält överstigande 0,4 µt vid dessa. Konsekvenserna för boendemiljö, hälsa och säkerhet bedöms som obetydliga. sid 25/27

5.7.4 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella att vidta. Kumulativa effekter Utöver vad som redovisats i avsnitt 5.7 ovan så finns inga andra ledningar eller andra potentiella källor till kumulativa effekter längs den aktuella ledningen. 5.8.1 Konsekvensbedömning Några kumulativa effekter utöver vad som redovisats i avsnitt 5.7 kan inte förutses och några konsekvenser finns således heller inte att redovisa. 5.8.2 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella att vidta. 6 Samlad bedömning E.ON Energidistribution förordar ett bibehållande av befintlig ledning i dess nuvarande sträckning och tekniska utförande. Den aktuella kraftledningen utgör del av E.ON Energidistributions 40 kv ledning som bl.a. sammanbinder Vetlanda och Kvillsfors. Kraftledningen försörjer bl.a. samhället Sjunnen innefattandes bl.a. bostäder, skolor och den stora industrin Sapa profiler AB och har således en samhällsviktig funktion. Ett bibehållande av befintlig ledning innebär ingen ytterligare påverkan på kända natur- eller kulturmiljöintressen, bebyggelse, planer eller andra intressen. En översiktlig studie av alternativa lokaliseringar och utföranden har gjorts och utifrån denna gör E.ON Energidistribution bedömningen att ett bibehållande av ledningen är mest fördelaktigt såväl miljömässigt, som tekniskt och samhällsekonomiskt. E.ON Energidistribution gör den samlade bedömningen att fortsatt drift och underhåll av den befintliga ledningen i dess nuvarande sträckning och tekniska utförande innebär en obetydlig påverkan på människans hälsa och miljö. sid 26/27

Referenser Rapporter och publikationer Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut, 1996, Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare, Informationsskrift. Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, 2009. Magnetfält och hälsorisker. Elsäkerhetsverket, 1996, Magnetfält - Elsäkerhetsverkets regeringsrapport. Uppgifter från Vetlanda kommun Uppgifter från E.ON Energidistribution AB GIS Länsvisa geodata, 2017-04-03 Nationella geodata, 2017-04-03 Riksantikvarieämbetet, 2017-04-03 Skogsstyrelsen, Skogens källa, 2017-04-03 Webb www.lst.se www.vetlanda.se www.artportalen.se sid 27/27