Foto: Adrie Buitendijk NEUROPSYKIATRI & FÖRÄLDRASKAP Aspekter på problemlösning vid autistiska och begåvningsmässiga funktionshinder Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi
Det bryts ny mark.
Copyright skydda bild Happy family
Familjen Addams Copyright skyddad bild
Foto: Adrie Buitendijk Barnperspektivet FNs Konvention om barnets rättigheter De vuxnas plikt att lyssna på barnet och att beakta dess mening Dominansordning Barn har samma värde som vuxna Barn är inte de vuxnas ägodel
Astrid Lindgren (1907-2002) Copyright skyddad bild
Foto: Barry Karlsson Astrid Lindgrens barndomshem i Vimmerby
Krister Henriksson som Karlsson På Taket Copyright skyddad bild
Karlsson På Taket Hemmasittaren, transan, fyllot Copyright skyddad bild Krister Henriksson som Karlsson Nour El Rafai som Lillebror Astrid Lindgrens inifrån barnperspektiv Regi av Alexander Öberg Karlssons kusin är Ylva-li. Flickan Barbro har en hemlig tvillingsyster
Familjen Svantesson Copyright skyddad bild Storasyrran Bettan, Mamma, Pappa, Storebror Bosse och Lillebror Svante
Familjen Melkersson Copyright skyddad bild
Melker Melkersson en lättsinnig far Han skulle fylla femtio snart, men han var impulsiv som ett barn och mer pojkaktig och bekymmerslös än sin egna pojkar Copyright skyddad bild
Pelle leker med bin Dom är så gulliga Copyright skyddad bild
Vem gömmer sig under båten? Copyright skyddad bild
Ur Malins dagbok Det hällregnade när båten la till, och på bryggan stod en enda liten människa och en hund hon stod stilla, liksom uppvuxen ur bryggan, regnet sköljde över henne men hon rörde sig inte hon var öns härskarinna och väktare till evig tid. Hon hade en blick som såg allt. Om vi inte blir accepterade av henne, så blir vi aldrig accepterade på ön. Copyright skyddad bild
Familjen Svensson i Lönneberga Copyright skyddad bild
Familjen Långstrump Copyright skyddad bild
Copyright skyddad bild Pippi Långstrump
Stolt och glad Copyright skyddad bild
Hur regleras social status? Dr Jessica Tracy Director of the UBC Emotion & Self Lab Associate Professor of Psychology, University of British Columbia, Vancouver, Canada 20
Pride and Shame Peace and Pride Conference 2014
Stolt (Pride) Copyright skyddad bild Pride Honour Stigma Heder Source: Tracy JL & Robins R, Schriber RA (2009). Development of a FACS-Verified Set of Basic and Self-Conscious Emotion Expressions. Emotion Vol. 9, No. 4, 554 559. (ppt with permission of Jessica Tracy) http://ubc-emotionlab.ca/research/ 22
Pride S k a m Photo created in FaceGen Modeller 3.5
Kontrollförlust Neuropsykiatriska aspekter och problemlösning vid stress Individuellt Funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Neuropsykiatri AST, ADHD, Emotionell instabilitet ( borderline ), Tourette, Bipolära fenomen Fysisk omgivning (exempel: buller) Social omgivning signifikanta andra
Kejsaren av Portugallien (1914) Jan i Skrolycka och Klara Fina Gulleborg Copyright skyddad bild Selma Lagerlöf 1858-1940
Då stolthetens språk söker kompensera kränkt självkänsla vi slår andra eller oss själva Du har förstört mitt liv Du respekterar inte mig Jag säger upp mig Jag vill inte vara med dig Försök inte styra mig Jag kan själv Säg inte åt mig vad jag ska göra Jag kan slå dig om du är otrogen / sviker mig Om du inte älskar mig så hatar jag dig Jag är värd mer än andra Jag har rätt till ett förstklassigt bemötande Tafsa inte på mina ägodelar 26
Procent Krosskulturell validitet för igenkänning av känslouttryck Tracy & Robins (2008, JPSP) Slump Dimberg & Öhman: Emotionell igenkänning (aggressiv-glad) sker på 20 ms.
Stolthetskompassen - en preliminär skiss En sociobiologisk approach som via ANS per definition är automatiserad. Det krävs aktiv medvetenhet för att förstå processerna. Känsla av kompetens Nyfiken Utforskande utplånande ANS-Sympatiska Grandiositet Hämnd Våld Autentisk stolthet Stolt Hybristisk stolthet Empati Förståelse Omvårdande ANS- Parasympatiska Själv- Modell av Barry Karlsson och Jessica Tracy
Tommy Krångh - teckentolk Copyright skyddad bild Svenska uttagningen Melodifestivalen 2015
Photo created in FaceGen Modeller 3.5
Då skammens språk drabbar vår självkänsla vi slår oss själva Pinsam Förnedrad Vanärad Löjlig Ful Fel Värdelös Äcklig Patetisk Utskämd Osynlig Oduglig Usel Defekt Bortgjord Tillintetgjord 31
Skam- & stolthetens ansikten - en översiktstablå Postulat Axiom Anknytning Neural och privat sfär Social sfär och beteende Bekräftad Autentiska skam- & stolthetsreaktioner Sunt och socialt vidgade domäner Grundläggande stolthet och värdighet Kränkt Offensiv skam (fightreaktioner) Defensiv skam (flight, freeze) Hedersrelaterat destruktiv Hämndaktioner Grandiosa uppblåsta domäner och maktsfärer Självdestruktiv Modell av Barry Karlsson Scheff, T. (1990, 1991, 1994); Tracy, J. (2008)
Skam & stolt vid funktionshinder Utseende Prestation Att inte duga Att inte få vara Funktionsnedsättningar Sociala nedsättningar Empatinedsättning Talnedsättning Synnedsättning 33
Ärftlighet och hereditet 15-40 % av barnen utvecklar liknande svårigheter som föräldrarna Kärnproblem, t ex Begåvning Adaptivt Exekutivt planering, impulskontroll Sekundära problem Samspel och försummelser Bristande stimulans Bristande anknytning
Problem i föräldraskap vid Aspergers De primära problemen är direkt kopplade till centrala neurokognitiva funktioner 1. Begränsande kognitiv flexibilitet 2. Avsaknad av en Theory of Mind 3. Svag central koherens (sammanhängande helhetsförmåga) Att enbart en av dessa tre funktioner påverkar föräldraförmågan är uppenbart, men tillsammans placerar de barnen i en riskzon
1. Begränsande kognitiv flexibilitet En oförmåga att snabbt skifta uppmärksamhet Föräldrar måste snabbt byta perspektiv Fokuserad på detaljer Andra ovidkommande saker stör denna fokusering Svårt att skifta sensoriskt - överstimulerad Hänger upp sig på dofter, ljus, ljud, oväsen, barnskrik som hindrar föräldraförmågan Släcker ner och kopplar ur den giftiga situationen: Överger barnet som istället borde tas om hand
2. Avsaknad av en Theory of Mind Oförmåga att sätta sig in i vad andra vet eller inte vet (paranoida tendenser) Oförmåga att tolka tankar, ansiktsuttryck, önskningar och avsikter hos sina barn Trygg anknytning skapas genom föräldrarnas förmåga till sensitivitet och responsivitet till barnets behov och signaler Missbedömningar av avsiktliga eller oavsiktliga händelser, vilket leder till missnöje/bestraffning, disciplin och kriticism, eller inkonsekvent eftergivenhet. Impulskontrollstörningar och svartvitt konsekvenstänkade
Reading the Mind in the Eyes Test Copyright skydda bild 36 bilder Flerval med fyra svarsalternativ, t ex - Glad - Flörtig - Intresserad - Upptagen Medel 25 p Range 22-28 p Över 30 p exceptionellt bra Under 20 p lågt 38
3. Svag central koherens eller oförmåga att se saken i sitt sammanhang AST-föräldrar har fokus på detaljer snarare än helheter Svårt att snabbt urskilja vad som är viktigt eller oviktigt Borsta tänderna eller hinna med tåget Säkerhetsrisk (trafik, rusa ut, lämna barnet åt dess öde)
Andra NP-fenomen Emotionell instabilitet Ångest Rigiditet och rutinbunden Instrumentell regelstyrning Oförmåga att sätta barnets behov i första rummet Påverkar barnets förmåga att utveckla självkänsla Deprimerade barn som ihållande blir avvisade
Typisk Aspergerförälder Bristande samspel Perfektionistisk Oresonligt krävande eller motsägelsefullt eftergiven Enkelspårig och snarstucken Snar till ilska (eftersom egna planer går i stöpet) Övergrepp på olika vis Ffa verbala övergrepp (oförstånd, svårigheter med perspektivskiften och flexibilitet)
Barnperspektivet med AST-förälder Föräldrarna upplevs ofta oeniga Föräldern upplevs ofta ha egocentriska prioriteringar Föräldern har monologer om egna problem Föräldern upplevs ägna sig åt favorisering och svart-vita positioner Barnet är rädd för känslosvängar och rigida positionsbyten Föräldern upplevs intolerant mot barnets ljud oväsen Föräldern är oförstående av behov av vänner Barnet är rädd för känslokyla och kalla händer Barnet känner sig skammad i offentliga sammanhang Barnet har ofta en önskan att lämna hemmet Barnet blir kritiserat istället för att få komplimanger Barnet upplever brist på kärlek, förståelse och stöd
Neuropsykologi: Barn som skriker Anknytning spelar roll för föräldraförmåga? Mammor som är försummar eller misshandlar sina barn (fysiskt eller psykiskt) har en "avtrubbad" respons i sympatiska-ans när de lyssnar på barn som gråter hög andel desorganiserad anknytning i den gruppen Mammor med vårdförmåga har normal aktivering av symp-ans Sophie Reijman, Lenneke R. A. Alink, Laura H. C. G. Compier-de Block, Claudia D. Werner, Athanasios Maras, Corine Rijnberk, Marinus H. van IJzendoorn, and Marian J. Bakermans-Kranenburg. (2014). Autonomic Reactivity to Infant Crying in Maltreating Mothers. Child Maltreatment 1-12, DOI: 10.1177/1077559514538115
ADHD ADHD är inte orsakat av dåligt föräldraskap det är ett neuropsykiatriskt syndrom vid hjärndysfunktion Trots vanligare hos män är föräldraskapet mest undersökt hos mödrar med ADHD En viktig uppgift är att: vi ska hjälpa föräldrar att inte lägga sin begränsade energi på självanklagelser
ADHD-föräldrar Impulsivitet och organisationsproblem skapar snabbt problem i föräldraförmåga Roliga (Jfr Melker) Energiska, entusiastiska och kreativa Skäms för att inte få till det Självanklagelser för bristande föräldraförmåga Depressioner inte ovanliga Inkonsekventa: ibland mer strikta än nödvändigt ibland eftergivna (oförutsägbar och motsägelsefull) Benägna att ge upp (eftergiven)
ADHD-föräldern till ett ADHD-barn Flygplansmodellen: Ta hand om dig själv före barnet, dvs: Sök professionell hjälp och stöd (PEGASUS) Egen tid för återhämtning Sätt rutiner, schema (speciellt på morgonen) Agera proaktivt, inte reaktivt Schema: avsätt strukturerad tid bara för barnet Lågaffektivt bemötande vid barn som är impulsivt krävande
Statistisk fördelning IF = 1 % Låg = 13 % AST = 0,5 % Pojkar 3 av 4 ADHD =
Psykisk ohälsa och Intellektuella Funktionsnedsättningar Alla grupper i samhället har psykiska ohälsa 10-20% i normalpopulationen har psykisk ohälsa Varav c:a 2% har kontakt med psykiatrisk heldygnsvård per år Hos IF är förekomsten av psykisk ohälsa 3-4 ggr större Varav psykiatrisk heldygnsvård c:a 1% Vid dessutom autism beräknas förekomsten av samtidig psykisk sjukdom till 65-95% Källa: Carina Gustafsson (2003). Intellectual Disability and Mental Health Problems
Skammen för det avvikande Stockholms läns Idiotanstalt 1884 Copyright skyddad bild Anckarström Löwenström Gustav III (1746-1792) 1910 Sinnesslöanstalten, 1942-1955 Skol- och arbetshemmet
Idiotanstalten på Rickomberga 1889
The Royal Albert Asylum for Idiots (Lancester, England)
Bemötande, begrepp och samtid Problemen ligger hos individen Vanförig och vanföriganstalter 5:5 (1864 år strafflag: 5 kap. 5 ) Idiot (svår) Imbecill (måttlig till lindrig) Debil (lindrig uvs) Dåre Fånig helidioter (byfåne) Sinnesslö halvidioter (1868-1955) Psykiskt efterbliven (lag 1954) Utvecklingsstörning (Omsorgslagen 1968) Mental retardation (DSM-III, DSM-IV) Oligofreni Tyra Larsson (1894-1920), sångfågeln på Idiotanstalten - avlider i sockersjuka 26 år gammal. Funktionshinder är miljörelaterade Intellectual Developmental Disorder (DSM-5) Intellektuell funktionsnedsättning
De sjukas fördelning inom Upsala Hospital 31 dec 1870 Sjukdomsform Ursinne Vansinne Förryckthet (paranoie) Svagsinthet (dementia) Fånighet Allmäns förlamning Fallandesot Betalande/Utan afgift Snygga och osnygga
Inklusion och delaktighet Copyright skyddade bilder Foto: I, Tyabji Flicka med multipla funktionsnedsättningar, i Bhutan, 2000-talet Barnet från Vallecas (1645) Pradomuséet, Madrid Diego Velázquez (1599-1660) Pojke med klumpfot (1642) Louvren, Paris José de Ribera (1591-1652)
De bortglömda flyktingarna Copyright skyddad bild
Information- och besöksreglering anno 1931 Copyright skyddad bild
Normaliseringsprincipen Försvaret av de svagaste Avvecklingen av institutionsvården och de s.k. vanföreanstalterna Rätten till ett vanligt liv Kommun (LSS, SoL, LASS, etc) Arbete Bostad Fritid Landsting (HSL, PL, LPT, etc) Primärvård Specialistvård och heldygnsvård Psykiatri Habilitering olika ansvar
Normalisering lättkränkt personal? Inkludering Exkludering Reaktioner och restriktioner Verbala restriktioner med konsekvenstänkade [ Uppfostran ] om du inte nu har du betett dig illa, därför om du inte lyder, så får du inte Sociala restriktioner Att förhindra sociala aktiviteter (besök, utegång) Materiella restriktioner Låsa dörrar, låsa kylskåpet, ta bort prydnadssaker Medicinska restriktioner Sederande, insomnande
Något gick fel Copyright skyddad bild
Att arbeta med inklusion som verktyg Insatser med högre signifikanta resultat Insatser med lägre signifikanta resultat Personalhandledning Utbildning Omgivningsförändrande arbeten Biologisk intervention (medicinering) Inlärning av alternativa ersättningsbeteenden, belöningssystem (token), straff (aversiva metoder) Utsläckningsmetoder Insiktsmetoder. Systematisk översikt över 137 meta-analyser och reviews av gruppstudier av interventioner för personer med utvecklingsstörning och challening behavior. Därpå en meta-analys på 598 individer fördelade på sammanlagt 285 olika single-case studier eller small-n-studier. Heyvaert, M., Maes, B., Van den Noortgate, W., Kuppens, S., & Onghena, P. (2012). A multilevel meta-analysis of single-case and small-n research on interventions for reducing challenging behaviour in persons with intellectual disabilities. Research in Developmental Disablities 33 (2), 766-780.
Lågaffektivt bemötande Grundläggande förhållningssätt: Skydda personen Undvik restriktioner Arbeta med avledning Tala lugnt, långsamt, sänk rösten Använd få ord Använda ett neutralt språk. Inte ett anklagande, besviket, uppgivet Domdera inte, dvs styra och ställa, dvs dominera över självständighet och delaktighet Anpassa rimliga funktionsanpassade krav Undvika det som triggar individen Det får ta tid
Lågaffektivt bemötande (forts) Grundläggande förhållningssätt: Skydda personen Tänka på positionen och hur vi står: Stå neutral eller lågt: inte provocera eller verka hotfull (genom att ha händerna i sidorna, eller ta tag i personen eller kräva ögonkontakt). Backa undan fysiskt kräv inte att personen sätter sig på något visst ställe, men gå till ett i förväg tryggt överenskommet ställe: sitt rum, sätta sig i soffan, gå till ett träd Låt personen hitta sitt lugn. Visa förståelse för att situationen eller att vårt eget beteende kan ha upprört personen
Nödvärn och nödrätt Vid våldsamhet och självskadande beteende Personskydd skydda alltid den som inte förstår Andra kan flytta på sig eller flyttas till säkerhetszoner Det är svårt att göra så mycket då personen är i affekt Arbeta med avledande strategier Skapa trygghetszoner (mellanområden) Gå till överenskommen plats lyssna på musik, spela spel, se favorit-tv-serie, läsa bok, baka, springa en runda, gosa med katten
Föräldra- & personalpositioner Asymmetri: personal är i överläge Lättare att tycka om lika Föräldrar har en tung ryggsäck Föräldrar kan ha låsta perspektiv Föräldrar ställer krav ur ett krisperspektiv: bakom varje klagomål finns en önskan Möt på förälderns funktionsnivå Föräldrar som kan uppföra sig, gör också det Lennart Lindqvist (2014)
Lågaffektivt föräldrabemötande 1 Tydliga ramar: lokal, tid, kaffe Klädval och parfymer Inled positivt och lagom strukturerat som ger frihetsgrader och flexibilitet Tydligt lågaffektivt ledarskap Kroppsspråk: sitt ner, undvik maktspråk t ex tornet Asymmetri, personal i överläge: var lyhörd, empatisk och inkluderande, men dölj inte din egen kompetens eller inkompetens Låt föräldern få utrymme, hindra inte uttryck, möt på rätt funktionsnivå Varaktiga förändringar tar tid
Lågaffektivt föräldrabemötande 2 Klandra inte, döm inte, kritisera inte föräldrar Skuldbelägg och moralisera inte Intellektualisera och argumentera mindre Känslor är viktigare än ord Ha inte förutfattade meningar Tolka inte beteende, utan beskriv det du ser Tro inte på enkla förklaringar (inte ens dina egna)
SLUT