Finlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Relevanta dokument
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Vägkost från Utbildningsstyrelsen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

LP 2016 Läroämnen i samverkan

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Bildkonst årskurserna 7 9

Det nationella läroplansarbetet. LPstöd2016 Tammerfors Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

Gun Oker-Blom 1

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Lärare kan totta kai!

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

HISTORIA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 4-6 Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 4 6

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Kompetens som målet anknyter till

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

En välmående skola från nationella grunder till en lokal läroplan

Öppna i webbläsaren /8

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9

Läroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Eleverna sätter sig in i kolets kretslopp och dess betydelse för liv. Eleverna övar sig att tolka kemiska symboler och enkla reaktionsformler.

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Gun Oker-Blom

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors

LP2016: Digitala resurser i olika läroämnen. Utvecklingsdagarna Kristian Smedlund

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

Lahden kaupunki

Engelska A2 årskurs 7-9

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURSERNA 7-9

SLÖJD ÅRSKURS 7 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET SLÖJD I ÅRSKURSERNA 7 9

Biologi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

GYMNASTIK ÅRSKURS 3-6

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

GYMNASTIK ÅRSKURS 7-9

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

1. Miljöfostran in Ingå

SLÖJD. Läroämnets uppdrag

Omgivningslära årskurs 3-6

NYA PI OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

EXPEDITION OCH LÄROPLANSGRUNDERNA

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Kapellby skolas läroplan 2016

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

etwinning nätverket för skolor i Europa

egrunder - en dynamisk läroplan

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Möten för modersmål. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Programmering i skolan var kan man börja och hur gå vidare? Ohjelmointia koulussa mistä aloittaa ja miten edetä? Linda Mannila

Transkript:

Finlands nya läroplan och IKT kompetenser Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland

Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen och internationaliseringstjänster Ämbetsverket ansvarar för utvecklandet av småbarnspedagogik, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamhet, gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen, vuxenutbildningen, det fria bildningsarbetet (bl.a. folkhögskolorna, studiecentralerna, sommaruniversiteten) samt den grundläggande kostundervisningen Personal har vi ca. 350 människor. 10/11/2017 Opetushallitus 2

Läroplansprocessen

Ansvarsfördelning i läroplansprocessen Skolnivå Pedagogisk ledning Förankra framtidsmålen i skolans verksamhetskultur Genomföra lp Utbildningsanordnarnivå Strategisk ledning, pedagogiskt ledningsansvar, lp-beslut Organisering av det lokala arbetet, resursfördelning, uppföljning, utveckling Nationell nivå Strategiska och pedagogiska riktlinjer för utvecklandet av undervisningen UBS grunder Lag och förordning om utbildning, SR förordning, regeringens riktlinjer 10/11/2017 Opetushallitus 4

Läroplansprocessen 2012-2017 2012 2013 2014 2015 2016 2017 NCC for early childhood educ. Local curricula NCC for pre-primary, basic and voluntary additional basic education Local curricula NCC for general upper secondary education Local curricula NCC Preparatory education for general upper secondary school Local curricula NCC for basic education for adults and NCC for general upper secondary education for adults Local curricula NCC for basic education in the arts Local curricula NCC = National Core Curriculum 10/11/2017 Opetushallitus 5

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 22.12.2014. De nya grunderna: http://www.oph.fi/lp2016/103/0/utbildningsstyrelsen_har_faststallt_de_nya_grunderna_for_laroplanen_ 22_12_2014 Utbildningsstyrelsens webbplats stöder det lokala läroplansarbetet: http://www.oph.fi/lp2016/stod_for_det_lokala_arbetet http://www.oph.fi/ops2016/tiekartta 10/11/2017 Opetushallitus 6

Kärnfrågor i revideringen Pedagogisk förnyelse Fokus på hur vi lär oss framom vad Värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, kompetenser, lärmiljöer, arbetssätt, handledning och bedömning Helhetsskapande undervisning Mångvetenskapliga lärområden, strategier för verksamheten, årskurshelheter och ämnesövergripande samarbete Verksamhetskulturen förändras Processinriktat läroplansarbete med fokus på pedagogiska diskussioner och självreflektioner kring den egna verksamheten Läroplanen som arbetsredskap Målet är att skapa en levande läroplan både nationellt och lokalt (egrunder) https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv 10/11/2017 Opetushallitus 7

Värdegrunden Fyra centrala aspekter Varje barn är unikt och har rätt till god undervisning Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar som kan ta etiskt ansvar Det finländska kulturarvet, mångfalden av kulturella identiteter och utvecklingen till världsmedborgare Nödvändigheten av hållbar utveckling Värdegrunden ska synas i verksamhetskulturen. 10/11/2017 Opetushallitus 8

10/11/2017 Opetushallitus 9

Verksamhetskulturen Är en helhet bestående av Normer och mål för verksamheten Ledning och organisation, planering, förverkligande och utvärdering Skolsamfundets samlade kunnande och utveckling Fortbildning och spridning kollegialt lärande och nätverkande Pedagogik och yrkesstolthet Växelverkan, atmosfär, vardagsrutiner och inlärningsmiljöer. 10/11/2017 Opetushallitus 10

Verksamhetskulturen ska kännetecknas av Jämställdhet och likvärdighet Ansvar för miljön och en hållbar framtid Välbefinnande och en trygg vardag En lärande organisation Delaktighet och demokrati Kommunikation och mångsidiga arbetssätt Kulturell mångfald och språkmedvetenhet 10/11/2017 Opetushallitus 11

Mångsidiga kompetenser

Mångsidiga kompetenser Dessa sju centrala kompetenser ingår i i målen för varje läroämne 7. Delaktighet och hållbar utveckling 1. Förmåga att tänkaoch lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagkompetens MÅL FÖR LÄRANDE 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap 5. Digital kompetens 4. Multilitteracitet 10/11/2017 Opetushallitus 13

Mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning Syn på lärande Värdegrund Verksamhetskultur Strukturer Läroämne Lärmiljöer ML Läroämne Samarbete Mål för fostran och undervisning Mångsidiga kompetenser Arbetssätt Grund Handledning och stöd Mål Redskap Studieperioder som ger ett helhetsperspektiv pa undervisningen och grundar sig på samarbete mellan la roa mnena. 10/11/2017 Opetushallitus 14

Lärmiljöer och arbetssätt Mål utveckling och undervisning Synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Stärka motivationen, glädje i lärandet Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande och kommunikation Läraren handleder och väljer arbetssätt i samråd med elever Informations-och kommunikationsteknik betonas som ett sätt att stöda lärandet Taxonomiska färdigheter: söka/hitta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information. 10/11/2017 Opetushallitus 15

Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Kompetens som målet anknyter till Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt... I årskurserna 7-9 är uppdraget i undervisningen i historia att fördjupa elevernas uppfattning om den historiska kunskapens natur... Att förstå historiska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp I1 I6 K1 K2, K3 10/11/2017 Opetushallitus 16

Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 forts. Centralt innehåll som anknyter till målen för historia i årskurs 7 9 Innehållet väljs så att målen för läroämnet uppnås. I det centrala innehållet ska man fästa uppmärksamhet vid sådana företeelser som kan relateras till den egna familjens, ortens och traktens historia. Innehållet kan behandlas kronologiskt eller enligt tema. I1 Industrisamhällets uppkomst och utveckling: Eleven fördjupar sig i någon företeelse som har förändrat människans liv, förhållandet mellan människan och naturen samt världen. I2 Människor förändrar världen: Eleven granskar olika samhällsidéer, deras innebörd och följder samt hur människor har kunnat påverka samhället under olika tider. osv. 10/11/2017 Opetushallitus 17

Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 forts. Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9 Med tanke på målen i läroämnet är det viktigt att prioritera undersökande åldern lämpliga första- och andrahandskällor... arbetssätt, till exempel att undersöka olika för Handledning, differentiering och stöd i historia i årskurs 7 9 Vissa begrepp som används i historieundervisningen (till exempel samhälle och demokrati) ska fördjupas under hela den grundläggande utbildningen i takt med att eleven utvecklar sitt tänkande... Bedömning av elevens lärande i historia i årskurs 7 9 Utöver skriftliga uppgifter ska också elevernas sätt att arbeta tas i betraktande. I bedömningen ska man fokusera på om eleverna kan tillämpa kunskap och behärskar historiskt tänkande, inte på om hen har memorerat innehållet... 10/11/2017 Opetushallitus 18

Läroämnenas struktur ex. Historia åk 7-9 forts. Bedömningskriterier för goda kunskaper (vitsordet 8) i slutbedömningen efter avslutad lärokurs i historia Mål för undervisningen Inne-håll Föremål för bedömningen i läroämnet Kunskapskrav för goda kunskaper/vitsordet åtta Att förstå historiska företeelser M4 stärka elevens förmåga att förstå begreppet historisk tid och därmed relaterade begrepp I1 I6 Förståelse av begreppet kronologi i historiska sammanhang Eleven kan placera händelser och företeelser i sina tidsmässiga sammanhang och med hjälp av dem i kronologisk ordning. 06/11/2017 Opetushallitus 19

Digital kompetens

Digital kompetens i LP2016 Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet Varje elev ska ha möjlighet att utveckla sin digitala kompetens IKT ska systematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena, i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet. 10/11/2017 Opetushallitus 21

Digital kompetens i LP16, fyra huvudområden 1) 2) 3) 4) Praktiska färdigheter och egen produktion Ansvarsfulla och trygga arbetssätt Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt Kommunikation och nätverksbildning Olika mål för årskurserna 1-2, 3-6 och 7-9. 06/11/2017 Opetushallitus 22

1. Praktiska färdigheter och egen produktion Eleverna ska få öva sig att använda utrustning, program och tjänster Eleverna får erfarenheter av att arbeta med digital media och av att programmera Eleverna lär sig att producera flytande text och att behandla den med olika verktyg samt att skapa bild, ljud, videor och animationer Eleverna ska fördjupa sin uppfattning om enligt vilken logik olika apparater, program och tjänster används och fungerar. 06/11/2017 Opetushallitus 23

2. Ansvarsfulla och trygga arbetssätt Datasäkerhet (identifikation) Integritetsskydd (på Internet) Säker och strukturerad hantering av data Dataskydd virusskydd, brandväggar, hacking mm. Regler för upphovsrätt och källhänvisningar Hälsosamma och ergonomiska arbetssätt Bildkälla: http://creativecommons.org.nz/licences/licences-explained/ 10/11/2017 Opetushallitus 24

3. Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt Eleverna ska öva sig att söka information i olika källor med hjälp av söktjänster. De ska lära sig att använda källorna för att producera egen kunskap och öva sig att bedöma information kritiskt (åk 3 6) Eleverna ska lära sig att söka och producera information och att använda informationskällor på ett mångsidigt sätt som underlag för undersökande och kreativt arbete (åk 7 9) Digitala verktyg kan användas mångsidigt! 10/11/2017 Opetushallitus 25

4. Kommunikation och nätverksbildning Sociala medietjänster ska användas i undervisningen för att eleverna ska inse vad samarbete och kommunikation betyder för lärandet, för undersökande arbete och för att kunna skapa något nytt Eleverna ska lära sig använda olika medier och kommunikationsstilar på ett ändamålsenligt sätt Eleverna övar sig att använda digitala verktyg för internationell kommunikation och lär sig förstå dess betydelse, möjligheter och risker i en global värld (åk 7-9). 10/11/2017 Opetushallitus 26

IKT på ämnesnivå Omgivningslära 3-6 M7 handleda eleven att förstå betydelsen av vardagliga tekniska tilllämpningar och hur de fungerar och används samt inspirera eleven att pröva, upptäcka och skapa nytt tillsammans Musik 3-6 M5 uppmuntra eleven att improvisera samt planera och skapa mindre kompositioner eller tvärkonstnärliga helheter på olika sätt, även med hjälp av digitala verktyg. 10/11/2017 Opetushallitus 27

IKT på ämnesnivå fortsätter Matematik 7-9 M9 vägleda eleven att tillämpa informations- och kommunikationsteknik i matematikstudierna och för att lösa matematiska problem Biologi 7-9 M8 handleda eleven att använda utrustning som behövs vid biologisk undersökning samt informations- och kommunikationsteknik Fysik 7-9 M9 vägleda eleven att använda informations- och kommunikationsteknik för att söka, behandla och presentera information och mätresultat samt stödja elevens lärande med hjälp av åskådliga simuleringar. 10/11/2017 Opetushallitus 28

Läroplan analysen Är på gång Första resultater ska vi få nästä vår 10/11/2017 Opetushallitus 29

Tack!