ÖVA TEKNISK BESKRIVNING, TUNNEL

ÖVA TEKNISK BESKRIVNING, TUNNEL STOCKHOLM 2017-03-20 WSP Sverige AB

Innehåll 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SYFTE... 5 1.3 AVGRÄNSNING... 5 1.4 LÄSANVISNING... 5 2 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 REGELVERK OCH LAGSTIFTNING... 6 2.1.1 Gällande normer... 6 2.1.2 Säkerhetsklass... 6 2.1.3 Skyddsklass... 7 2.1.4 Klimatskal... 7 2.2 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 7 2.2.1 Dimensionerande förutsättningar för pumpstationen i Karby... 7 2.2.2 Dimensionerande förutsättningar för teknikområde väg... 8 2.2.3 Livslängdsklass... 8 2.3 MATERIALVAL... 9 2.3.1 Ledningar... 9 2.3.2 Pumpar... 9 2.3.3 Manuella ventiler... 9 2.3.4 Slussventiler med elektriskt manöverdon... 9 2.3.5 Flödesmätare... 9 2.3.6 Beständighet och kvalitet... 9 2.4 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 11 2.5 HÖJD- OCH KOORDINATSYSTEM... 11 3 OMGIVANDE FÖRHÅLLANDEN...11 3.1 GEOLOGISKA OCH GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 11 3.2 HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 11 3.2.1 Avrinningsområde 1... 14 3.2.2 Avrinningsområde 2... 14 3.2.3 Avrinningsområde 3... 14 3.2.4 Avrinningsområde 4... 14 3.2.5 Avrinningsområde 5... 15 3.3 FÖRORENADE OMRÅDEN... 15 3.4 TRANSPORT... 15 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING...16 4.1 ÖVERGRIPANDE SYSTEMBESKRIVNING... 16 4.2 DRIVNINGSTEKNIK... 16 4.3 TÄTNING... 16 4.4 TUNNELNS STRÄCKNING OCH UTFORMNING... 17 2 (39)

4.5 TRANSPORTER OCH MASSHANTERING... 18 4.6 PÅSLAG SAMT ARBETS-/SERVICETUNNLAR... 20 4.7 VATTENFLÖDE... 21 4.7.1 Medelflöde tunnel... 21 4.7.2 Pumpstation... 21 4.7.3 Släppkammare och befintligt nedströms tunnel... 22 4.8 VATTENHANTERING... 22 4.9 ANSLUTNINGAR... 23 4.9.1 Anslutning från sjöledningar... 23 4.9.2 Anslutning vid Karby... 23 4.10 UTRYMNINGSSCHAKT... 24 4.11 VENTILATIONSANLÄGGNINGAR... 25 4.11.1 Pumpstation Karby... 25 4.11.2 Luftreningsanläggning Svinninge... 27 5 GENOMFÖRANDE...28 5.1 FÖRBEREDANDE ARBETEN... 28 5.2 ARBETS-/SERVICETUNNLAR OCH HUVUDTUNNEL... 28 5.2.1 Ny teknikbyggnad och pumpstation i Karby... 28 5.2.2 Teknikbyggnad i Svinninge... 29 5.3 UTRYMNINGSSCHAKT... 30 5.4 ARBETSOMRÅDE OCH ETABLERINGSOMRÅDE VID PÅSLAG... 30 5.5 BYGGTRANSPORTER... 30 5.6 TIDPLAN... 31 6 PÅVERKAN PÅ OMGIVNINGEN...31 6.1 BULLER, STOMLJUD OCH VIBRATIONER... 31 6.2 MASSTRANSPORTER... 31 6.3 LUFT OCH LUKT... 32 6.4 UTSLÄPP AV VATTEN, BYGGSKEDE... 32 6.5 VÄGAR OCH PÅSLAG, PÅVERKAN PÅ NATUR OCH KULTURVÄRDEN... 33 6.6 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTEN, DRIFTSKEDE... 33 7 SKYDDSÅTGÄRDER...35 7.1 FÖR VA-INSTALLATIONER KARBY PUMPSTATION... 35 7.2 SKYDDSINFILTRATION VID EVENTUELL GRUNDVATTENPÅVERKAN... 35 7.3 LÄNSHÅLLNINGSVATTEN... 36 7.4 KONSTRUKTIONSBESKRIVNING SYSTEMVAL TUNNELPÅSLAG... 37 7.5 UTTAGSRESTRIKTIONER OCH FÖRSTÄRKNINGSLÖSNINGAR... 37 7.6 TRANSPORTER, VÄGAR... 37 7.7 LUFT OCH LUKT... 37 7.8 BULLER, VIBRATIONER, STOMLJUD... 38 8 REFERENSER...39 9 RITNINGSBILAGOR...39 3 (39)

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Käppalaförbundet planerar att ansluta avloppsvatten från reningsverken Margretelund i Österåkers kommun och Blynäs i Vaxholms stad till Käppala reningsverk på Lidingö, ett projekt kallat ÖVA (Österåker Vaxholm Anslutning). Syftet med anslutningen är att Österåker och Vaxholm inom en snar framtid beräknas ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades 2003. Att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket bedömdes vara den mest realistiska åtgärden för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening. Käppalaförbundet har sökt och erhöll 2014 tillstånd för att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers kommun och Vaxholms stad i Käppalaverket. En förstudie för ÖVA-projektet startades hösten 2014 och slutfördes under våren 2015. I den utreddes tre alternativa sträckningar; två landvägsalternativ och ett sjövägsalternativ. De tre utredda alternativen illustreras i Figur 1-1. I figuren har inte de båda landvägsalternativen separerats eftersom sträckningarna i denna skala är ungefärligen densamma för båda alternativen. Figur 1-1 Utredda alternativ för anslutning 4 (39)

Landsvägsalternativet Svinninge-Karby, med sjöledningar från Blynäs och Margretelund till Svinninge och bergtunnel från Svinninge till Karby, bedömdes av styrgruppen vara det tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt bästa alternativet. En viktig orsak till att det valda tunnelalternativet är att det möjliggör anslutningar från såväl Vallentuna som Täby och framtida utbyggnad i Rosenkälla och Österåkers kommun. Ett ytterligare starkt bidragande motiv till det valda alternativet är att bygga bort flaskhalsen i det existerande Käppalasystemet, och fungera som ett utjämningsmagasin vid mycket höga flöden. Efter förstudien har ÖVA-projektet samordnats med Storängsprojektet. I Storängsprojektet planeras en ledning från Resarö till Blynäs. Nedläggning av sjöledningar mellan Blynäs och Resarö ingår i Storängsprojektet som prövas innan ÖVA. Inom ramen för ÖVA-projektet ingår fortfarande anläggandet av en pumpstation vid Blynäs. Den slutgiltiga ledningssträckningen är således att sjöledningar går från Resarö respektive Margretelund till Svinninge. Från Svinninge till Karby planeras en ca 15 km lång bergtunnel med anslutning till befintlig avloppstunnel i Karby. ÖVA-anslutningen kommer att prövas i miljödomstol med avseende på 9 kap miljöbalken (MB) miljöfarlig verksamhet liksom 11 kap MB vattenverksamhet. I systemhandlingsskedet har utredningar gjorts för att klarlägga bland annat hydrogeologiska, hydrologiska, marina, geologiska, geotekniska och bergtekniska förhållanden. Det har även utförts inventeringar av naturvärden, kulturvärden, brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar m.m. som kan skadas till följd av vattenverksamheten. 1.2 Syfte Syftet med denna tekniska beskrivning (TB) är att, tillsammans med en teknisk beskrivning för ÖVA-anslutningens sjödel, utgöra erforderligt tekniskt underlag i ansökan till Mark- och miljödomstolen om anläggande och drifttagning av VA-anläggningen för att överföra avloppsvatten från Roslagsvattens nät i Österåker och Vaxholm till Käppala reningsverk på Lidingö. 1.3 Avgränsning Den tekniska beskrivningen omfattar tunnelförbindelsen från Svinninge till Karby. 1.4 Läsanvisning Denna tekniska beskrivning utgör, tillsammans med den tekniska beskrivningen för sjödelen, underlag för Mark- och miljödomstolens prövning avseende miljöfarlig verksamhet (9 kap MB) samt vattenverksamhet (11 kap MB). Tekniska beskrivningen som utgör underlag till ansökan är uppdelad i två delar; en för tunneldelen mellan Karby och Svinninge (kallad TB Tunnel) och en för ledningssystem inklusive pumpstationer för anslutning av Vaxholm och Österåkers avloppsledningsnät (kallad TB Sjö). TB Tunnel omfattar den del av systemet som sträcker sig från Svinninge till Karby. Övriga delar i systemet beskrivs bara i den mån de har påverkan på denna del av det nya systemet. 5 (39)

Denna TB inleds med att ange tekniska och administrativa förutsättningar för tunneldelen liksom omgivande förhållanden längs sträckan. TBn redogör sedan för en teknisk beskrivning av tunneldelens olika sektioner samt beskriver genomförandet av arbetet. Rapporten avrundas genom att beskriva påverkan på omgivningen samt ger förslag på skyddsåtgärder som kan implementeras i bygg- och driftskedet. 2 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Regelverk och lagstiftning Nedan anges normer och föreskrifter för dimensionering samt för utförande av arbete för ÖVA-anslutningens tunneldel. Säkerhetsklass, skyddsklass och krav på klimatskal beskrivs även. 2.1.1 Gällande normer För dimensionering och utförande gäller följande normer och föreskrifter: Boverkets föreskrifter, EKS 10 Boverkets byggregler, BBR 22 EN 1990 Eurokod: Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk EN 1991 Eurokod 1: Laster på bärverk EN 1992 Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner EN 1993 Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner EN 1994 Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong EN 1995 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner EN 1996 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner EN 1999 Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner AMA Hus 14 inklusive RA AMA Anläggning 13 inklusive RA SSF 200: Regler för mekaniskt inbrottsskydd SSF 1047: Inbrottsskyddade väggar Om detta dokument eller annat projekt-specifikt dokument ställer ett högre krav än ovan uppräknade normer och föreskrifter, ska det högre kravet gälla. 2.1.2 Säkerhetsklass Säkerhetsklassen bestäms i enlighet med BFS 2011:10 och tar hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel. Bärverksdelar vars funktion är vertikalbärning eller stabilisering hänförs till säkerhetsklass 3. Övriga bärverksdelar hänförs i projektet till säkerhetsklass 2. 6 (39)

Partialkoefficienten γ d =0,91 för säkerhetsklass 2 Partialkoefficienten γ d =1,0 för säkerhetsklass 3 Säkerhetsindex, β 4,3 för säkerhetsklass 2 för referenstiden 1 år. Säkerhetsindex, β 4,8 för säkerhetsklass 3 för referenstiden 1 år. 2.1.3 Skyddsklass Med hänsyn till inbrottsskydd ska skalskyddet generellt uppfylla skyddsklass 2 enligt SSF 200. Prefabricerade väggelement ska uppfylla kraven för väggklass 2 enligt SSF 1047. 2.1.4 Klimatskal Värmeisolering av byggnader ska vara i enlighet med BFS 2011:26 och klimatzon III. Klimatskalet ska minst uppfylla följande krav på värmegenomgångskoefficienter U i: Tak: 0,13 W/m 2 K Vägg: 0,18 W/m 2 K Golv: 0,15 W/m 2 K 2.2 Dimensioneringsförutsättningar Nedan beskrivs dimensionerande förutsättningar för pumpstationen i Karby liksom för teknikområde väg. Livslängden som byggnader och grundläggning dimensioneras för anges även. 2.2.1 Dimensionerande förutsättningar för pumpstationen i Karby Följande dimensionerande flöden är erhållna från Käppalaförbundet daterat 2016-04-08. Tabell 1 Dimensionerande flöde för olika anläggningsdelar i Karby pumpstation. Anläggningsdel Minflöde* (L/s) Maxflöde Pumpar 250 1 600 Rör och andra installationer 250 2 000 Fasta anläggningar 250 2 600 *Minflöde motsvarar medelflöde. I vidare projektering kan hänsyn behöva tas till låga flöden under sommaren. 7 (39)

Som allmän information kan följande förutsättningar för själva avloppstunneln nämnas (avser flöden i slutet av tunneln, vid Karby): Maximalt flöde i ny tunnel, inkl. inläckande dränvatten 2 625 l/s (År 2070) Maximalt flöde i ny tunnel, inkl. inläckande dränvatten 2 025 l/s (År 2050) Maximalt flöde i ny tunnel, inkl. inläckande dränvatten 1 625 l/s (År 2035) Dimensionerande flöde för pumpar 1 625 l/s (År 2035) Dimensionerande flöde för tryckledningar/sugledningar 2 025 l/s (År 2050) Antal pumpar som installeras 4 stycken Antal pumpar som ska klara 1 616 l/s 3 stycken Dimensionerande flöde per pump 1 616/3 539 l/s (År 2035) Dimensionerande flöde för tryckledning 2016/3 672 l/s (År 2050) Statisk uppfordringshöjd för pumpar, ca 24 m Total ledningslängd per pump, ca 45 m Ovanstående dimensionerande flöden är enligt uppgifter som erhållits från beställaren, inklusive bedömningen av inläckande dränvatten på ca 25 l/s (i genomsnitt 10 l/min per 100 m, efter injektering). föroreningshalter och mängden vatten som behöver bortledas kommer i hög grad att variera under byggtiden varför dimensioneringen anpassas efter dessa behov. 2.2.2 Dimensionerande förutsättningar för teknikområde väg Vägarnas livslängd: 20 år Antagen geoteknisk materialtyp: 3b eller bättre Mängd berg per arbetstunnel och dag: 350 kubikmeter Slänter angivna i ritningar har inte undersökts av geotekniker och kan därför komma att ändras i bygghandlingsprojekteringen Nya diken har projekterats för dagvattenhanteringen för de nya vägarna. Dagvattenhanteringen bör dock utredas mer djupgående i bygghandlingsskede. 2.2.3 Livslängdsklass Byggnaderna dimensioneras för 50 års teknisk livslängd. Grundläggning dimensioneras för 100 års teknisk livslängd. 8 (39)

2.3 Materialval Materialval för samtliga anläggningar ska vara i enlighet med angivna krav på skyddsklass, säkerhetsklass, beständighet och miljöhänsyn. För VA-installationer för Karby Pumpstation råder materialvalet som nedan beskrivet. Samtliga ventiler och flödesmätare ska anslutas med flänsar. 2.3.1 Ledningar Sugledningar från pumpsump samt tryckledningar från pumpar ska utföras i rostfritt syrafast stål SS 2343, SS-EN 1.4436. Ledningar ska sammanfogas med flänsar. 2.3.2 Pumpar Pumpar ska vara torrt uppställda med horisontell anslutning mot pumpsump och vertikal anslutning till tryckledning. Fabrikat typ Hidrostal L12K-H02R eller likvärdiga. 2.3.3 Manuella ventiler Fabrikat typ Ventim eller likvärdigt. 2.3.4 Slussventiler med elektriskt manöverdon Fabrikat typ Ventim eller likvärdigt. 2.3.5 Flödesmätare Fabrikat typ Magflux eller likvärdigt. 2.3.6 Beständighet och kvalitet Nedan anges materialegenskaper för betong och stål. 2.3.6.1 Betong Betongegenskaper i enlighet med SS-EN-206-1. Bjälklag, väggar i teknikbyggnad över mark: Exponeringsklass XC1 BTG I C30/37 vct<0,55 Tillåten sprickbredd 0,45 Täckande betongskikt 25 mm Golv på mark, överbyggnad: Exponeringsklass XC3, XD2 BTG I C40/50 vct<0,4 9 (39)

Tillåten sprickbredd 0,15 mm Portlandcement EN 197-1-CEM I 42,5 N BV LA SR Stenstorlek där ej annat anges 8-27 Betongen proportioneras för att minimera problem med krympning och temperatur vid gjutsättmått 90-100 mm Täckande betongskikt ök golv 25 mm uk golv 55 mm Utvändig betong: Exponeringsklass XC4, XD3, XF3 BTG I C40/50 vct<0,4 Tillåten sprickbredd 0,15 mm Portlandcement EN 197-1-CEM I 42,5 N BV LA SR Stenstorlek där ej annat anges 8-27 Betongen proportioneras för att minimera problem med krympning och temperatur vid gjutsättmått 90-100 mm Betongen skall tillsättas luftporbildande medel och vara frostbeständig. Täckande betongskikt 55 mm Betong i vägg mot tunnel, släppkammare samt alla konstruktioner i avloppstunnel: Exponeringsklass XA3 BTG I C40/50 vct<0,4 Tillåten sprickbredd 0,15 mm Portlandcement EN 197-1-CEM I 42,5 N BV LA SR (beständig mot svavelväten) Stenstorlek där ej annat anges 8-27 Betongen proportioneras för att minimera problem med krympning och temperatur vid gjutsättmått 90-100 mm Täckande betongskikt 55 mm Armeringskvaliteter: Kamstänger: K500 C Nät: NK 500 AB-W 2.3.6.2 Stål Stålkvalitet S335 om ej annat anges på ritning eller allmänna föreskrifter. Korrosivitetsklasser för stål enligt SS-EN ISO 12944-2: C2 för stål inomhus i lokaler som hålls uppvärmda minst +5. C3 för stål inomhus i ej uppvärmda utrymmen och där kondensation kan uppkomma. C4 för stål utomhus Stål i byggnader med öppningar mot det fria behandlas som stål utomhus. Stål i kontakt med avloppsvatten utförs i kvalitet SS-EN 1.4436 10 (39)

Rostskyddssystem: (Anpassas till brandskydd) C2: A2.07 C3: A3.11 C4: A4.09 2.4 Upptagningsområde Upptagningsområdet för VA-anslutningen till tunneln sträcker sig från Svinninge till Karby. Framtida möjligheter för anslutningar inkluderar Vallentuna, Täby samt Österåkers kommun. Det blir möjligt att ansluta lokala avloppsystem till den planerade tunneln. 2.5 Höjd- och koordinatsystem I handlingarna används höjdsystemet RH2000 och koordinatsystemet SWEREF 99 1800. 3 OMGIVANDE FÖRHÅLLANDEN 3.1 Geologiska och geotekniska förutsättningar Geologin i det undersökta området domineras av äldre deformerade graniter samt delar av yngre granit vilka främst förekommer mitt i och väster om planerad tunnel. Den östra delen är mestadels gabbro minglad med yngre gabbro och gnejsgranit. Samtliga bergartstyper uppvisar liknande intakta tryckhållfasthet (>100 MPa). Bortsett från svaghetszonerna påvisar bergarterna samma blockighet förutom för den folierade gnejsiga graniten som bedöms som medel- till storblockig. De västra delarna för planerad tunnel uppvisar mycket bra bergkvalitet. De två dominerande typerna av svaghetszoner som observerats stryker N/S-ligt och N/O-ligt. De N/S-liga zonerna uppvisar sämst bergkvalitet med > 5 % RMRbas < 60 och endast 30 % RMRbas > 75 samt med en hög hydraulisk konduktivitet på 2 * 10-6 m/s. Mellan de två N/O-liga svaghetszonerna är bergkvaliteten något lägre, men bedöms mestadels som bra. I östra området för planerad tunnel är bergkvaliteten hög. 3.2 Hydrogeologiska förutsättningar Det berörda området består av ett uppbrutet mosaiklandskap med lägre liggande lerfyllda dalgångar omgivna av högre liggande berg- och moränryggar. Berg med tunt eller obefintligt jordtäcke är främst tydlig i den östra delen av det berörda området. De högre liggande partierna omges ofta av sänkor fyllda av jordarter såsom glacial och postglacial lera samt organiska jordarter som kärrtorv. Det översta lagret lera är ofta av torrskorpekaraktär och hela lermäktigheten underlagras av friktionsjord, ofta morän, vilken vanligtvis fortsätter en bit upp på omkringliggande hällsluttningar. Jorddjupet varierar mycket längs med tunnelsträckningen. I Figur 3-1 redovisas geologin längs hela utredningsområdet enligt SGU:s jordartskarta (SGU, 2016) samt ytavrinningsområden, arbetstunnlar, utrymningsschakt, arbetsvägar och skyddsvärda områden. Figur 3-2 visar en beskrivning till färgerna i jordartskartan. 11 (39)

Lövsättra Täby kyrkby Långsjön Ullnasjön Täljö Svinninge marina Svinningelund Figur 3-1 Geologin längs hela utredningsområdet enligt SGU:s jordartskarta samt ytavrinningsområden, arbetstunnlar, utrymningsschakt, arbetsvägar och skyddsvärda områden. Figur 3-2 Beskrivning till färgerna i jordartskartan (Figur 3-1). 12 (39)

Moränlagret bildar ett öppet grundvattenmagasin som, beroende av kornstorleksfördelning och mäktighet, innehåller mer eller mindre tillgängligt grundvatten. Där lera överlagrar friktionsjord bildas ett slutet grundvattenmagasin, leran utgör ett tätande lock och friktionslagrets vatten ger leran dess vattenmättnad. Grundvattnet i det övre magasinet är ofta uppdelat i mindre magasin vars nivåer kan variera kraftigt under året. Det undre magasinet står ofta i kontakt med grundvatten i underliggande bergsprickor varför även grundvattennivåer i jord kan påverkas av undermarksanläggningar förlagda i berg. I terrängens svackor inom hela utredningsområdet finns hydrauliska lågpunkter, bl.a. sjöar och våtmarker/sumpskogar, dit både yt- och grundvatten kan strömma och ansamlas. Dessa områden utgör bland annat utströmningsområden för grundvatten. I mars 2016 påbörjades installationerna av grundvattenrör i undre grundvattenmagasin inom utredningsområdet. En inventering i fält gjordes i slutet av mars då ytterligare grundvattenrör upptäcktes framförallt i Täby kyrkby (Midgårds industriområde) och Karby. Grundvattenrör hittades också vid Svinninge marina. De fältinventerade grundvattenrören funktionstestades och de som fungerade togs med i mätprogrammet. Grundvattennivåer har mätts en gång i månaden sedan slutet av mars 2016. Installationerna av grundvattenrör pågår fortfarande (december 2016) och nya rör tas med i mätprogrammet allt eftersom de installerats och mäts in. Grundvattenrörens röröverkant har mätts in med GPS i höjdsystemet RH2000. Figur 3-3 visar en översikt över installerade och planerade grundvattenrör. I Bilaga 3 till PM Hydrogeologi redovisas detaljerade kartor och en sammanställning av data för installerade och planerade rör samt diagram över uppmätta grundvattennivåer. Inom fastigheten Rydboholm 2:1 har ännu inga geotekniska undersökningar utförts. Figur 3-3. Installerade, planerade och inventerade grundvattenrör inom utredningsområdet. Inom fastigheten Rydboholm 2:1 har ännu inga geotekniska undersökningar utförts. 13 (39)

Den planerade tunnelsträckningen går igenom fem olika ytavrinningsområden, se Figur 3-1. Nedan beskrivs jordarter, grundvattenförhållanden och planerade anläggningar i varje avrinningsområde. 3.2.1 Avrinningsområde 1 Inom avrinningsområde 1 övergår sjöledningen till tunnel vid Svinninge marina och det första utrymningsschaktet, Utrymningsschakt Svinninge, är planerat inom området, se Figur 3-1. I området vid Svinninge marina består de ytliga jordarterna av gyttjelera och postglacial lera och ett undre grundvattenmagasin förekommer. Inom avrinningsområde 1 har sju grundvattenrör installerats. Fem av dessa rör har mätts in. Grundvattnets trycknivå ligger på 7-8 m.ö.h. i området vid Svinninge marina. I den södra kanten en bit upp i lersvackan mot svinningelund ligger grundvattnets trycknivå 10 meter högre, på 18 m.ö.h. Längre åt nordväst utmed tunnelsträckningen blir landskapet mer mosaiklikt med stora höjdvariationer och bergsområden som delvis är övertäckta av tunna jordlager. I svackorna mellan berghöjderna finns lokala mindre grundvattenmagasin. I dagsläget finns inga grundvattennivåer att redovisa för de norra delarna av avrinningsområde 1 då planerade rör inte är installerade. En arbetstunnel är planerad inom området, Arbetstunnel Täljö. 3.2.2 Avrinningsområde 2 Avrinningsområde 2 täcker den södra kanten av tunnelsträckningen från Svinningelund fram till lersvackan vid Rosenkälla, se Figur 3-1. Området utgörs till stor del av bergsområden som delvis är övertäckta av tunna jordlager. En sänka skär genom området där de ytliga jordarterna består av kärrtorv. Området består framför allt av obebyggd skogsmark, planerade rör inom området är ännu inte installerade. Inom området planeras ett utrymningsschakt, Utrymningsschakt Täljö. 3.2.3 Avrinningsområde 3 Inom avrinningsområde 3 finns en lång svacka och svaghetszon som sträcker sig från Långsjön i nordöst till Ullnasjön i sydväst, se Figur 3-1. De ytliga jordarterna i svackan består av postglacial lera, gyttjelera och kärrtorv. På båda sidorna om lersvackan finns bergsområden som delvis är övertäckta av tunna jordlager så som morän, postglacial sand och svallsediment, grus. Där berget stiger norr om svackan planeras ett utrymningsschakt, Utrymningsschakt Rosenkälla. Området består framför allt av obebyggd skogsmark. Planerade rör inom området är ännu inte installerade. 3.2.4 Avrinningsområde 4 Inom avrinningsområde 4 består de ytliga jordarterna framför allt av lera, finlera, morän, kärrtorv och tunna lager av torv. Den största delen av området är flackt med höjder med ytligt berg som avgränsar avrinningsområdet. Området består främst av åkermark och skog. Grundvattnets trycknivå inom området ligger mellan 14-24 m.ö.h., grundvattnets strömningsriktning är mot nordöst. Inom avrinningsområdet planeras en arbetstunnel, Arbetstunnel Rosenkälla. 14 (39)

3.2.5 Avrinningsområde 5 Inom avrinningsområde 5 består de ytliga jordarterna framför allt av lera, postglacial sand, svallsediment, grus, kärrtorv och morän. Området är flackt men höjder med ytligt berg förekommer fläckvis. Grundvattnets trycknivå varierar mellan 24-29 m.ö.h. i den norra delen av området (norra Täby kyrkby). Grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning är mot sydväst. I södra Täby kyrkby och i området vid Karby där ÖVA-tunneln ansluter till befintlig tunnel ligger grundvattnets trycknivå på 9-14 m.ö.h. Inom området planeras två arbetstunnlar en i norr, Arbetstunnel Vallentuna, och en i söder, Arbetstunnel Karby. 3.3 Förorenade områden Utmed den planerade ledningsdragningen har provtagning för miljöteknisk undersökning ägt rum. Syftet med provtagningen var att översiktligt identifiera eventuella markföroreningar och sedimentföroreningar inom undersökningsområdet. Se TB Sjö för redovisning av resultat från sedimentundersökningen. Inom området för tunneln togs jordprover i Svinninge, vilket skedde i slutet av september 2016. Provtagningsområdet utgick från våtmarken söder om Svinninge marinas större bryggområde och består av våtmark, vägkant, åkermark och betesmark. Fem av tolv provpunkter var belägna inom varvsområdet och bestod av naturligt bildade skikt av mulljord. De analyserade proverna visade på generellt låga metallhalter. Ett prov i det översta markskiktet (0-0,5 m) visade på en kopparhalt som överskred Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Vad gäller organiska föroreningar hade ett prov halt av alifater som underskred MKM, dock överskred känslig markanvändning (KM). I två prover detekterades TBT halter över 5 MKM, dock under Farligt Avfall (FA). Ett av dessa prov påvisade även höga halter DBT (mellan 2 och 5 MKM) samt MBT (överskred FA). Höga TBT halter påvisades även i sedimentproverna (se TB Sjö för ytterligare information). Det noteras i undersökningen att kompletterande karaktärisering kan komma att behövas för att avgöra omhändertagande av avfall eller återanvändning av massor. Stor del av massorna från schaktarbetena kommer troligtvis ej återanvändas inom projektet. Massorna kommer att behöva behandlingsklassas, främst i planeringsskedet men även under entreprenaden. 3.4 Transport Befintliga vägar som kommer att trafikeras av byggtrafik listas nedan: Efraimsbergsvägen (Karby) Arningevägen (Vallentuna) Gamla Norrtäljevägen (Rosenkälla) Frejvägen som ansluter till Svinningevägen (Täljö) Tillfartsvägar, både befintliga och tillkommande kommer att nyttjas. För vidare information om transporter och masshantering se kapitel 4.4. 15 (39)

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4.1 Övergripande systembeskrivning Systemet är uppbyggt med pumpstationer i Blynäs, Resarö och Margretelund, sjöledningar från Blynäs via Resarö respektive Margretelund till Svinninge, och en tunnel mellan Svinninge och Karby. I Karby anläggs ett pumphus och den nya tunneln kopplas samman med redan befintlig tunnel som leder till Käppalaverket. På uppdrag av Käppalaverket har WSP utfört bergprojektering för en planerad tunnel för avloppsvatten. Nya inkommande självfallsledningar ansluter till tunneln i Svinninge i öster, från Vallentuna och avslutas med att vattnet pumpas i Karby till en kammare för att sedan med självfall ansluta till befintlig tunnel. Utmed den 15 km långa tunneln planeras ett antal arbetsvägar och utrymningsschakt in. 4.2 Drivningsteknik För att anlägga tunneln har två drivningsmetoder studerats, dels Tunnel Boring Machine (TBM) och dels borrning och sprängning. Efter utvärdering av de båda metoderna beslutades att tunneln skall utföras med den konventionella metoden borrning och sprängning, en relativt flexibel drivningsmetod. Anslutningar i form av borrhål ska utföras genom raiseborrning och vertikalschaktet i pumpstationen genom sprängning. Drivningen av huvudtunneln kommer ske från flera fronter samtidigt, två fronter per arbetstunnel. Längs tunneln finns vändnischer var 200:e meter för att underlätta och effektivisera masshanteringen under produktion. Dessa nischer kan också användas som nisch för anslutningar i framtiden. Lutningen av huvudtunneln är bestämd till 1:1000. Lutningen på arbetstunnlarna är 1:8. Vid varje påslag till arbetstunnlarna utförs en förskärning. Bergväggarna i skärningarna lutar 10:1. 4.3 Tätning Den nya VA-tunneln förväntas ligga under grundvattennivån. För att minska risken för grundvattensänkning i området och minska inläckaget i tunneln kommer injektering utföras under hela tunneldrivningen. Injekteringen kommer utföras i en skärm runt tunnelkonturen med ca 21 m långa hål. Spetsavståndet är 4 m och sticket 4 m. Hålen ska överlappa ca 5 m. Injekteringstiden för varje hål är ca 10 minuter och mängden bruk i varje hål ca 200 liter. Generellt gäller relativt låga injekteringstryck, 1-2 MPa. Stoppvillkor för injekteringen kommer ställas avseende injekterad tid och volym. Om hål i en skärm stoppas på volym ska en ny omgång injektering göras med kontrollhål runtom aktuellt/aktuella hål. Samma krav ska gälla för kontrollhålen. Denna typ av kompletterande injektering förväntas främst i delar av tunneln med hög hydraulisk konduktivitet, framför allt inom delar med ökat antal sprickor. Vid behov, till exempel vid passage av vattenförande sprickzoner, känsliga naturområden och avsnitt med sättningskänslig bebyggelse, kan ökad injektering behövas. 16 (39)

4.4 Tunnelns sträckning och utformning Huvudtunneln, inklusive tunnelinredning i Täby, Vallentuna samt Österåkers kommun beräknas bli 15 km lång. Tunnelns sträckning har anpassats för att minimera påverkan för befintlig och planerad byggnation samt för att minimera risk för inläckande vatten vid svaghetszoner. Tunneln utformas med fall 1 promille i längdled samt tvärfall 20%. Nivån på schaktbotten i Svinninge är +0 och -15,5 i Karby. Arean för VA-tunneln blir ca 19 m 2 och tunneln får en V-formad betongbotten för att optimera avloppsvattnets flöde och för att minimera risk för sedimentering. Tunnelsektionen är 4 meter bred och 5 meter hög med rundat tak. Tunnelsektionens storlek baseras på ett tvärsnitt vilket är produktionsanpassat avseende bergarbeten. Tunnelförstärkning utgörs av armeringsjärn som gjuts in i borrhål med cementbruk. Bultarna kan kompletteras med sprutbetong för att ytterligare förstärka berget. Tunnelns botten beläggs med 150 mm platsgjuten betong. Tunneln innehåller 70 vändnischer och fyra tvärtunnlar med vertikalschakt upp till markytan. I västra änden av tunneln planeras en pumpstation förlagd i berg som via ett vertikalschakt leder till markytan. Ett borrhål från en släppkammare i pumpstationen ansluter till den befintliga tunneln i Karby. Till en av arbetstunnlarna ansluter ett borrhål i nisch med ledningar från Vallentuna. I Svinninge ansluter ett borrhål huvudtunneln med inkommande självfallsledningar från en markförlagd kammare. I Svinninge planeras även ett borrat hål för ventilation. Huvudtunnelns form illustreras i Figur 4-1. För ytterligare typsektioner, exempelvis för huvudtunneln med vändnisch samt för arbetstunneln, se ritningsbilaga A TU50-14-601. 17 (39)

Figur 4-1 Typsektion huvudtunnel. 4.5 Transporter och masshantering För projektet planeras för fyra arbetsvägar. Dessa kommer att anläggas invid arbetstunnlarna i Karby, Vallentuna, Rosenkälla och Täljö, se Figur 4-2. Utöver dessa anläggs även vägar vid teknikhusen i Svinninge och Karby. 18 (39)

Figur 4-2 Placering av arbetsvägar, arbetstunnlar och utrymningsschakt. I Karby är arbetsvägen placerad vid avloppstunnelns västra ände och nås via avfart från Bergtorpsvägen. Vägen består av en asfalterad yta för att ge tillräcklig med utrymme för svängande fordon i bygg och driftskedet. Arbetsvägen i Vallentuna är placerad väster om Byle och kommer att passera genom privat mark för att nå arbetstunneln. Längden på vägen blir ca 220 m. Arbetsvägen i Rosenkälla ansluter till Gamla Norrtäljevägen med en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Arbetsvägen i Täljö ansluter till Frejvägen. I Svinninge anläggs en arbetsväg som ansluter från Svinningevägen och leder upp till teknikhuset för luktrening. Schaktmassor för väg kommer att i största möjliga utsträckning återanvändas när vägen ligger i bank eller för att täcka över betongtunnlarna. Behov av fyllnadsmassor uppstår vid exempelvis breddningen av Frejvägen samt vid byggandet av på- och avfartsramp längs Arningevägen. Under byggtiden kommer utrymme för att lagra massor på att upptas så nära påslagen som går att anordna. Överskottsmassor lämnas på deponi. För att minska mängden jordschakt, samt för att säkerställa bergnivåer vid tunnelpåslag, har portalerna placerats i möjlig mån vid berg i dagen. 19 (39)

4.6 Påslag samt arbets-/servicetunnlar För att optimera genomförandetiden för bergschaktarbeten och framdriften av VA-tunneln planeras fyra arbetstunnlar i närhet till allmänna vägar med möjlighet till anslutning av vatten, avlopp och el. Dessa kommer vara belägna i Karby, Vallentuna, Rosenkälla och Täljö. Arbetstunnlarna kommer att ha en total längd på ca 1 260 m. Maximalt avstånd mellan slutlig tunnelfront och arbetstunnel är ungefär 3 km. Avstånd mellan arbetstunnlar begränsas i huvudsak till ungefär 6 km. Den exakta placeringen av lägena för arbetstunnlarnas påslag avgörs av befintliga vägar och var det finns lämpliga påslagspunkter för tunnelöppningar. Anslutningspunkter för byggvatten kommer att ske vid varje arbetstunnel. Påslag för arbetstunnlar placeras och utformas så att ingen risk föreligger för bräddning genom dessa. I arbetstunnel Vallentuna ansluter en ledning till tunneln via ett bergborrhål. Hålet har en diameter på 1,2 m och ansluter tunneln via en nisch. Det kritiska för borr-hålet är det begränsade arbetsområdet i nischen samt att det måste produktionsan-passas logistiskt för en effektiv produktion. I tunnelns östra ände, i Svinninge, ansluts en inkommande självfallsledning till tunneln via ett bergborrhål. Hålet har en diameter på 1,5 m och ansluter tunneln via en nisch. Inom samma område i tunneln ansluts ett rör för ventilation till tunnelns anfang via ett bergborrhål. Till arbetstunnlar ansluts vatten för att användas för spolning och rengöring av arbetstunnlarnas ytskikt i driftskedet. Se Figur 4-3 på ungefärliga anslutningar av vattenledningar till arbetstunnlarna. Se vidare ritningsbilaga B TU50-22-001 Situationsplan liksom ritningsbilaga D TU50-22-609 Arbetstunnlar för profilritningar. Figur 4-3 Översikt anslutning av vattenledning till arbetstunnlar samt lägen för arbetstunnlar och tillfartsvägar. 20 (39)

För de arbetstunnlar som ligger i närheten av bebyggelse såsom Karby, Täby Kyrkby och Svinninge torde möjligheterna att hitta lämpliga lägen för anslutningspunkter till befintligt vattensystem vara goda. Ingen inventering av lägen har dock gjorts ännu. Vid de arbetstunnlar som lokaliseras till mer obebyggda områden kan det eventuellt bli problematiskt att finna anslutningsmöjligheter för vattenanslutningar. Eventuellt kan befintligt vattendrag utgöra möjlig vattentäkt. Detta får undersökas vidare. Ett alternativ till försörjning av arbetstunnlar med vatten vid drift- och underhåll kan vara att använda tankbilar. När det gäller vattenledning i permanent skede för arbetstunnel Karby så kommer denna anslutning till arbetstunneln att ske via matning från Karby pumpstation. 4.7 Vattenflöde Nedan redovisas medelflöde i tunneln liksom vattenåtgång med avseende på länshållnings- och processvatten. Beräkningarna har utförts i hydraulisk modellen MIKE URBAN CS. 4.7.1 Medelflöde tunnel Medelflöden på olika sträckor i tunneln redovisas nedan och är beräknade utefter dimensionerade flöden erhållna från beställaren. År 2020 o Svinninge Vallentuna: 136 l/s o Vallentuna Täby Kyrkby: 233 l/s o Täby Kyrkby Karby: 256 l/s År 2035 o Svinninge Vallentuna: 212 l/s o Vallentuna Täby Kyrkby: 333 l/s o Täby Kyrkby - Karby: 362 l/s Dimensionerande maxflöde (år 2070) är 2 616 l/s. Flöden till Svinninge pumpas via en sjöledning. För att beräkna självrens har uppgifter kring dimensionerande flöden till Svinninge via anslutande sjöledningarna erhållits av Sweco. Flöden till Svinninge är 122 l/s i en timme per dag från Margretelund och 78 l/s under en halvtimme två gånger per dag från Engarn. 4.7.2 Pumpstation Pumpstationen i Karby dimensioneras för att klara maxflödet år 2035 vilket är 1 616 l/s inklusive dränvatten (se kap 2.1.0 för dimensionerande förutsättningar). Utifrån detta värde har medelflödet för pumparna räknats ut med max dygn- och max timfaktor (3,2). Medelflödet för pumparna har då beräknats till ca 490 l/s. För detaljer om pumpdimensioneringen, se avsnitt 5.1.1 i PM VA-installationer Karby. Se även ritningsbilaga C KY10-22-601 Pumpstation Karby för en detaljritning. Startnivå för pumparna har satts till -15,0 m och stoppnivå till -17,1 m. Sugrören till pumparna har dimension 600 mm. Tryckledningarna har dimension 500 mm. 21 (39)

4.7.3 Släppkammare och befintligt nedströms tunnel Släppkammaren har lagts in i modellen med måtten 7x6x3,7 m på bottennivån +6,5 (RH2000). Bräddledningen förbi pumpstationen har dimensionerats för att klara maxflöde år 2070. Befintlig tunnels vattengång är ca +5,5 (RH2000) enligt underlag från beställaren. Ledningen mellan släppkammaren och befintlig tunnel har dimensionen 1200 mm (borrad och stålbeklädd på insidan) med en lutning på 0,8 % och en längd på 125 m. Befintlig tunnel antas ha god kapacitet och vid dimensionerande fall ca 2 dm vatten i tunnel vilket är ett randvillkor. Från arbetstunnel där sprängningsarbeten i avloppstunnel drivs från två fronter bedöms processvattenmängden uppgå till 7 l/s per borraggregat under 5 tim/dygn under 5 dagar/vecka, motsvarande 630 m 3 per vecka. Mängden inläckande dränvatten uppskattas som mest uppgå till 10 l/min*100 m tunnel, och kommer därmed variera i takt med brytfronterna drivs framåt. Mängden motsvararar ca 1000 m 3 per vecka och kilometer tunnel. 4.8 Vattenhantering Vattenförsörjning till tunnlar erfordras dels för driften av borraggregat och dels för tillfälligt brandpostsystem. Vatten ska även anslutas för att användas till spolning och rengöring av arbetstunnlarnas ytskikt i driftskedet. Anslutningspunkter för byggvattnet kommer att ske vid respektive arbetstunnel i Karby, Vallentuna, Rosenkälla och Täljö. Se kap 4.5 för vidare information angående detta. För att möjliggöra byggnationen av tunnlar kommer länshållningsvatten, bestående av inläckande grundvatten samt spol- och processvatten, att omhändertas och bortledas. Under drifttiden kommer inläckande grundvatten, dränvatten, att avledas tillsammans med avloppsvattnet. Vid maximalt dimensionerande flöde blir vattenhastigheten relativt hög. Det bedöms dock inte sannolikt att detta inträffar speciellt ofta. För att klara olägenheter såsom vibrationer etc. så utformas ledningssystemet för att säkert ta hand om detta. Figur 4-4 visar på en schematisk bild hur vattenhanteringen kan komma att ske i vid Karby pumpstation. 22 (39)

Figur 4-4 Schematisk bild av nivå vid släppkammare i Karby samt ledning till befintlig tunnel. Figuren visar på nivån vid släppkammaren i Karby samt ledning till befintlig tunnel. På figurens vänstra sida visas inkommande tryckledning. Släppkammaren visas som ett smalt streck. Ledningen till befintlig tunnel visas från mitten till höger sida. Då den hydrauliska modellen Mike Urban har vissa begränsningar vid beräkning av lokala förluster, har en handberäkning utförts för att få ett resultat när man har avrundad anslutning mellan kammare och utgående ledning. Resultatet visar på att nivån i släppkammaren troligen kan sänkas från ca.+ 8,02 m till ca +7,88 m. Se även vidare ritningsbilaga E TU50-40-901 VA- Schematisk skiss. 4.9 Anslutningar Texten nedan beskriver anslutning från sjöledningarna i tunnelns östra del i Svinninge samt anslutning mellan ny och befintlig tunnel i tunnelns västra del i Karby. 4.9.1 Anslutning från sjöledningar Vid övergången från sjöledning till tunnel vid Svinninge kommer en mät- och en släppkammare installeras. För anslutningen behövs också bland annat en ventilkammare och borrhål inklätt med ett stålrör som leder vattnet ner till tunneln anordnas. Borrhålsledningen från släppkammaren kommer även att användas för luktrening. 4.9.2 Anslutning vid Karby Avloppstunneln avslutas i Karby med en pumpstation från vilken vattnet pumpas upp till en släppkammare från vilken vattnet rinner genom en borrad självfallsledning ner till befintlig avloppstunnel ansluten till Käppalaverket på Lidingö, se Figur 4-5. 23 (39)

Figur 4-5 Pump, kammare och anslutning till befintlig tunnel i Karby. Pumpstationen kommer att lyfta vattnet från nivån ca -17,1 till en släppkammare på nivån + 7,7. Från släppkammaren leds vattnet till befintlig tunnel som ligger på nivån ca + 5,5. Utloppet från släppkammaren startar på nivån +6,5 som innebär 1,0 m ovanför den befintliga tunnelns botten. Anledningen till detta är att säkerställa att borrningen för den nya självfallsledningen inte hamnar under den befintliga tunnelns botten. En bräddmöjlighet anordnas mellan ny tunnel och den befintliga tunneln. Den befintliga tunneln, som är i bruk, ansluts till via ett borrat hål. Arbetstunneln i Karby passerar ovan den befintliga tunneln. För pumpstationen Karby är fasta delar, som inte kan bytas ut på ett enkelt sätt, dimensionerat och utformat för flöden år 2070. Teknisk utrustning som kan bytas ut utan stora åtgärder, såsom pumpar och ventiler, är dimensionerade och utformade för flöden år 2035. Strax före väggen till pumpstationen, vid tunnelns slut, anordnas en pumpsump/slamficka med ett beräknat maxflöde på 2 616 l/s. Se kapitel 2.1 för vidare dimensionerande förutsättningar. 4.10 Utrymningsschakt Mellan arbetstunnlar kommer fyra stycken utrymningsschakt som mynnar över mark att anläggas. Dessa är vid Svinninge, Täljö, Rosenkälla och Byle. Avståndet för dessa begränsas till ungefär 3 km. Utrymningsschakten placerats intill befintliga vägar samt där det bedömts att det finns berg i dagen eller berg nära markytan. Utrymningsschakten placeras och utformas så att ingen risk föreligger för bräddning genom dessa. Schaktens djup varierar. Utrymningsschakten utförs som borrade vertikala schakt ner till nischer intill tunnel. Nischerna skall utföras med tät port ut mot tunnel där botten i nischer skall vara cirka 0,5 m 24 (39)

över tunnelns botten. Det kritiska för samtliga utrymningsschakt är det begränsade arbetsområdet i nischen samt att det måste produktionsanpassas logistiskt för en effektiv produktion. Samtliga schakt är 2,5 m i diameter. I de vertikala schakten installeras spiraltrappor upp till mark. I marknivå byggs kammare av betong från vilka det går att ta sig ut. 4.11 Ventilationsanläggningar 4.11.1 Pumpstation Karby I pumpstation Karby skall flera ventilationsanläggningar installeras. Dessa system beskrivs kortfattat nedan. 4.11.1.1 Ventilation av pumprum Pumprummet nere i berget ventileras av ett aggregat med varvtalsstyrda fläktar, som medger ett behovsstyrt luftflöde, och med roterande värmeväxlare för värmeåtervinning. Aggregatet dimensioneras för luftflödet 1,5 m 3 /s, vilket motsvarar en luftomsättning per timme på 2 oms/h. Detta luftflöde har bedömts ge ett bra klimat i rummet. Tillsammans med omgivande betong och bergsytor bedöms även den erforderliga kylningen av pumpmotorernas förlusteffekter erhållas. Eventuell tillsatsvärme i pumprummet sker med hjälp av eldrivna fläktluftvärmare i pumprummet. I projekteringsskedet utreds om uppvärmning med hjälp av värmepump utgör en mer ekonomisk och hållbar lösning. 4.11.1.2 Ventilation och kylning av elrum Elrummen kyls och ventileras i första hand med uteluft, vilket har bedömts som den bästa lösningen ur både drifts- och investeringsperspektiv och med lägst energiförbrukning. Aggregat förses med varvtalsstyrda fläktar, vilket medger ett behovsstyrt luftflöde. Av framför allt arbetsmiljöskäl utrustas aggregatet med en blandningsdel så att inblåsningstemperaturen kan regleras. Ett minimiflöde av uteluft tillförs alltid. Aggregatet dimensioneras för luftflödet 6,7 m 3 /s för effekttoppar, med normalflödet 4 m 3 /s. Med 10 C temperaturökning klarar aggregatet att kyla bort 80 kw som extremlast och 48 kw som normallast. 4.11.1.3 Ventilation av lokaler för personal Lokalerna ventileras med ett litet fläktaggregat med roterande värmeåtervinning. Den lilla mängd tillsatsvärme som behövs tillförs med hjälp av ett elbatteri. Aggregatet dimensioneras för luftflödet 0,2 m 3 /s, vilket motsvarar en normal luftväxling enligt BBR och praxis. 25 (39)

4.11.1.4 Kylning av hissmaskin och ventilation av hisschakt Hissmaskinrummet (i toppen av hisschaktet) kyls av en frånluftsfläkt. För att säkerställa att hela hisschaktet ventileras, leds tilluften från aggregatet för pumprummet till hisschaktets nederdel. Luftflödet dimensioneras för 100 l/s, vilket är tillräckligt för kylning av hissmaskin (ca 1 kw) och för att säkerställa att inga gaser blir stående i hisschaktet. 4.11.1.5 Ventilation av trapphus Trapphuset ventileras av en frånluftsfläkt, som placeras i toppen av trapphuset. För att säkerställa att hela trapphuset ventileras, leds tilluften från aggregatet för pumprummet till trapphusets nederdel. Luftflödet dimensioneras för 100 l/s, för att säkerställa att inga gaser blir stående i trapphuset. 4.11.1.6 Ventilation och luktrening av befintlig avloppstunnel I Karby finns idag en frånluftsfläkt för ventilering och undertryckshållning av den redan befintliga tunneln. Avluften leds igenom en markbädd där en biologisk luktrening sker. Efter ombyggnad skall markbädden ersättas av en filterlösning som består av ozongenerator med UV-ljus och aktivt kol. Ozongeneratorn, Photox-filter skapar ozon via UV-ljus, och är placerad före enheten med aktivt kol. Efter kolfiltret sitter en fläkt som suger igenom luften genom filtret. Avluften släpps ut i takhuv eller i galler, placerat i teknikhusets överkant. Luktreningens effektivitet är ca 95 %. Det totala luftflödet dimensioneras till 12 m 3 /s, vilket är samma som dagens kapacitet. Luktreningen delas upp i två parallella linjer, bland annat för att få en redundans vid haveri eller vid service. Vid sådana tillfällen ökas luftflödet tillfälligt. På detta sätt erhålls en kapacitet av ca 70 % av den totala. Fläktarna varvtalsstyrs så att ett konstant undertryck erhålls i tunneln. För att förhindra att illaluktande luft ska ventileras ut från den befintliga avloppstunneln via den nya släppkammaren så kommer en bakvattenventil att placeras på den nya självfallsledningen mellan släppkammaren och den befintliga tunneln. Denna ventil placeras på ledningen strax efter utloppet i den befintliga tunneln om nivå mellan ledningens underkant och tunnelbotten är min 0,5 m. Annars utförs en separat kammare för en bakvattenventil strax efter släppkammaren. 4.11.1.7 Ventilation och luktrening av ny avloppstunnel I tunnelns båda ändar kommer luktreningsanläggningar att anläggas. Luktreningsanläggningen i Svinninge kommer att rena luft från halva bergtunneln samt lukt från släppkammare i Svinninge. Luktreningsanläggningen i Karby kommer att rena luft från både befintlig tunnel och halva den nya tunneln. Luktreningen av den nya tunneln kommer att ske på samma sätt som den befintliga med en filterlösning som består av ozongenerator med UV-ljus och aktivt kol. 26 (39)

Luktreningen delas upp i fyra parallella linjer. Två av dessa suger luften från tunneln via släppkammaren, där en stor mängd ämnen frigörs, två st. suger direkt från tunneln. Luktreningens effektivitet är ca 95 %. Det totala luftflödet i Karby-anläggningen dimensioneras till 22 m 3 /s, vilket tillsammans med luktreningsanläggningen i Svinninge (22 m 3 /s) motsvarar ca 0,5 oms/h. Fläktarna varvtalsstyrs så att ett konstant undertryck erhålls i tunneln. 4.11.2 Luftreningsanläggning Svinninge Luktreningen av den nya tunneln kommer att ske på samma sätt som i Karby med en filterlösning som består av ozongenerator med UV-ljus och aktivt kol. Luktreningen delas upp i fyra parallella linjer. Dessa suger luften direkt från tunneln. För att ventilera släppkammaren tas uteluftintag upp i denna. Uteluft kommer då att ventilera släppkammaren via självfallsledningen som mynnar i den nya tunneln. Luktreningens effektivitet är ca 95 %. Det totala luftflödet i Svinninge-anläggningen dimensioneras till 22 m 3 /s, vilket tillsammans med luktreningsanläggningen i Karby (22 m 3 /s) motsvarar ca 0,5 oms/h. Även här varvtalsstyrs fläktarna så att ett konstant undertryck erhålls i tunneln. 27 (39)

5 GENOMFÖRANDE 5.1 Förberedande arbeten Förberedande arbeten innefattar bland annat tätning som utförs då den nya VA-tunneln förväntas ligga under grundvattennivå. För att minska risken för grundvattensänkning i området och minska inläckaget i tunneln kommer injektering utföras under hela tunneldrivningen. Tätning med injektering kommer att utföras med cementbaserat injekteringsbruk. För delar av anläggningen där vattengenomsläppligheten förväntas vara hög kommer en andra injekteringsomgång göras med nya hål mellan de redan utförda hålen. Denna typ av kompletterande injektering förväntas främst i delar av tunneln med hög hydraulisk konduktivitet, framför allt inom delarna med ökat antal sprickor. Specialanpassning för injekteringsskärm ska göras för sträckor med låg bergtäckning. Sonderingsborrning utförs under drivning av tunneln för att säkerställa antagen bergtäckning inför anpassning av injekteringsskärm. 5.2 Arbets-/servicetunnlar och huvudtunnel 5.2.1 Ny teknikbyggnad och pumpstation i Karby Pumpstationen inryms i ett bergrum, mot inloppstunneln byggs en vägg av platsgjuten betong, med en tjocklek på 1,5 meter. Väggen förankras till berg med injekterade GWSstag. På golvet i pumpsalen gjuts en betongplatta t=200 mm som grundläggs på packad makadam tjocklek min. 250 mm. Pumpar monteras på fundament gjutna på rensat berg och fundament förankras med injekterade armeringsjärn. I rummets ena hörn görs en pumpgrop i platsgjuten betong. Pumpstationens tak skall tätas mot inläckande vatten, detta kan göras genom att dräneringsmattor förankras i rutnät mot berg varefter taket förstärks med armerad sprutbetong. Intill väggar tas dräneringsvatten omhand via rännor och rör vilka ansluts till pumpgropen i rummet. Väggar i pumpstationen avses om möjligt att göras utan betong. Detta beslutas vid detaljprojektering. I pumpsalens tak installeras en travers för tunga lyft med märklast 2 ton. En släppkammare kommer att utföras i platsgjuten betong. Till släppkammaren ansluts, förutom tryckrör från pumpar, en bräddledning från den nya tunneln samt en självfallsledning till befintlig tunnel. Bräddledningen fungerar även som rör för ventilation. Från pumpsalen görs ett vertikalt schakt upp till teknikbyggnaden på mark. I schaktet byggs ett hisschakt och ett schakt för utrymningstrappa. Hissen kommer att användas för transporter av utrustning till och från pumpsalen, den skall även utföras för brandutrymning. Trapphuset utförs för brandutrymning. På nivå där det vertikala schaktet går upp i fyllning, cirka 5-6 meter under befintlig mark, görs en betongplatta t=500 mm som täcker hela schaktöppningen förutom trapphus och hisschakt vilka fortsätter upp i teknikbyggnaden. 28 (39)

Byggnaden, som är en 1-våningsbyggnad, inrymmer teknikutrymmen för el, styr och VVS samt personalrum. Byggnaden grundläggs med utbredd platta på mark t=250 mm. Under plattan utläggs min. 200 mm isolering och under detta min 200 mm makadam eller singel. Bottenplatta utförs med armering och betong för sprickfrihet. Ovan bottenplatta utförs bärande stomme med pelare av stål, längsgående hammarband av stålbalkar längs fasader. Takbjälklag utförs med bärande stålfackverk, ovan fackverk och hammarband monteras trapetsprofilerad plåt h=130 mm dimensionerad och skruvad för skivverkan. Stabiliserande system utgörs av stålpelare vilka stabiliseras med diagonaler av stål mellan pelare av stål, samt skivverkan i takbjälklag. Byggnadens klimatskärm utförs med sandwichelement typ Paroc t=240 mm på utsidan av stålpelare. Väggar bekläs på insidan. Yttertak utförs med alutrix klistrad mot trp-plåt h=130 mm. Ovan alutrix monteras isolering av stenull t=350 mm mekaniskt förankrad till trp. Ovan isolering monteras enskiktsmembran typ Resitrix MB, mekaniskt förankrad. Takavvattning utförs med hängrännor och stuprör anslutna till infiltrationssystem. Rumsskiljande väggar utförs som regelväggar av stål med plywood och mineralskivor på båda sidor. 5.2.2 Teknikbyggnad i Svinninge Byggnaden i Svinninge är en luktreningsbyggnad i en 1-våning utan innerväggar. Byggnaden inrymmer el, styr och VVS. Byggnaden grundläggs med utbredd platta på mark t=250 mm. Under plattan utläggs min. 200 mm isolering och under detta min 200 mm makadam eller singel- Under detta utläggs geotextil som materialskiljande lager. Bottenplatta utförs med armering och betong för sprickfrihet. Ovan bottenplatta utförs bärande stomme med pelare av stål, längsgående hammarband av stålbalkar längs fasader. Takbjälklag utförs med bärande stålfackverk. Ovan fackverk och hammarband monteras trapetsprofilerad plåt h=130 mm dimensionerad och skruvad för skivverkan. Stabiliserande system utgörs av stålpelare vilka stabiliseras med diagonaler av stål mellan pelare av stål samt skivverkan i takbjälklag. Byggnadens klimatskärm utförs med sandwichelement typ Paroc t=240 mm på utsidan av stålpelare. Väggar bekläs på insidan i omfattning enligt Arkitekt. Yttertak utförs med alutrix klistrad mot trp-plåt h=130 mm. Ovan alutrix monteras isolering av stenull t=350 mm mekaniskt förankrad till trp. Ovan isolering monteras enskiktsmembran typ Resitrix MB, mekaniskt förankrad. Takavvattning utförs med hängrännor och stuprör anslutna till infiltrationssystem. Bergborrhålet till den befintliga tunneln ska utföras med raiseborrning. 29 (39)