Information om anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket

Transkript

1 Information om anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket Käppalaförbundet och Roslagsvatten

2 Käppalaförbundet 2 (13) 1. Käppalaförbundet planerar att bygga ut avloppssystemen i nordöstra Storstockholm Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppssystem i nordöstra Storstockholm. Samtidigt beräknas Österåker och Vaxholm inom en snar framtid ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades redan Den mest hållbara lösningen på lång sikt och även den mest realistiska åtgärden för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening har bedömts vara att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket på Lidingö. Den lösning som på bästa sätt kan uppfylla både Käppalaförbundets behov av förstärkning och Vaxholms och Österåkers behov av reningskapacitet är att ersätta avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund med pumpstationer, bygga en ytterligare pumpstation på Resarö och leda avloppsvattnet genom sjöledningar till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga tunnel för avloppsvatten i Karby. Denna lösning skapar även en bättre driftsäkerhet genom möjligheter till reglering av flödet och minskar risken för nödutsläpp. Projektet som helhet kommer att ha en positiv miljöpåverkan då det medför en ännu bättre rening av avloppsvattnet. En utbyggnad av tunnelsystemet i nordostsektorn skapar också långsiktigt hållbara lösningar för regionens framtida expansion. Anläggningen beräknas vara i drift år Planerad ledningssträcka Den planerade ledningssträckningen berör fyra kommuner: Vaxholm, Österåker, Vallentuna och Täby. Planen är att Blynäs och Margretelund ersätts av pumpstationer och att en pumpstation även byggs på Resarö. Sjöledningar anläggs från Blynäs och Margretelund till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel fram till Karby som ansluts till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel. Från Karby planeras avloppsvattnet ledas vidare i Käppalaförbundets avloppstunnel. Den har kapacitet att hantera avloppsvatten från Österåker och Vaxholm och behöver inte byggas om. Utredningsområdet för projektet framgår av Figur 1. I utredningsområdet ingår även tillfartsvägar till påslag på tunneln. Dessa kommer att utnyttjas medan tunneln byggs för att transportera utsprängt berg.

3 Käppalaförbundet 3 (13) Figur 1. Översiktskarta med markerat utredningsområde för planerad verksamhet. Sjöledningar går från Blynäs och Margretelund till Svinninge. Från Svinninge går en bergtunnel via Rosenkälla till Karby. Exakt sträckning inom utredningsområdet är ännu inte bestämd. Utredningsområdet är det område inom vilket utredningar görs för att kartlägga bland annat hydrogeologiska, hydrologiska, marina, geologiska och geotekniska förhållanden. Inom utredningsområdet utförs det även inventeringar av naturvärden, kulturvärden, brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar med mera.

4 Käppalaförbundet 4 (13) 3. Tillstånd krävs enligt miljöbalken För de nya avloppsledningarna, tunneln och övriga delar i systemet samt de åtgärder som krävs för att anlägga det kommer tillstånd att sökas enligt kapitel 9 och 11 i miljöbalken. Kapitel 9 hanterar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd medan kapitel 11 behandlar vattenverksamheter. Det samråd som nu pågår är en del i processen att söka tillstånd. Efter samrådet sammanställs en samrådsredogörelse som utgör en del av underlaget för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en teknisk beskrivning för verksamheten. Alla handlingar sammanställs sedan i en ansökan som lämnas in till Mark- och miljödomstolen för prövning. Inlämning av ansökan planeras till januari När ansökan är inlämnad kommer ytterligare möjligheter ges att lämna synpunkter. En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för detta projekt kommer att omfatta följande verksamheter och åtgärder: Nedläggande av sjöledning Bortledning av grundvatten Anläggning och drift av ledningsnätet (sjöledningar och avloppstunnel) inklusive pumpstationer och växelkammare Andra åtgärder i vattenområde Eventuell dispens för dumpning om det bedöms vara miljömässigt bättre att lämna kvar sediment som muddras på havsbotten istället för att ta upp massorna på land. Som en del i det fortsatta arbetet kommer ett antal utredningar att genomföras för att ge underlag gällande teknisk utformning, skyddsåtgärder och miljökonsekvenser. Exempel på planerade utredningar för det berörda området är utredningar avseende hydrogeologi (grundvatten), ytvatten, kulturhistoriska lämningar, naturmiljöer, bottenförhållanden, sedimentstatus samt buller och stomljud. De fortsatta utredningarna kan visa att andra tillstånd behövs, till exempel enligt kulturminneslagen, påverkan på Natura 2000-områden eller omprövning av markavvattningsföretag. Vid behov kommer dessa prövningar att ske i parallella processer. Käppalaförbundet har i en tidigare tillståndsprövning fått tillstånd att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers kommun och Vaxholms stad i Käppalaverket.

5 Käppalaförbundet 5 (13) 4. Utredda alternativ I en förstudie som genomfördes våren 2015 undersöktes tre olika sträckningar för avloppsledningen, varefter en av dessa valdes som huvudalternativ. Två av de tre sträckningsförslagen var olika varianter på landsvägsalternativ medan ett förslag var ett sjövägsalternativ. I det sistnämnda förslaget skulle Margretelund och Blynäs anslutas till Käppalaverket direkt via en sjöledning, se Figur 2. Av kapacitetsskäl skulle sjövägsalternativet innebära att föreslagna ledningar mellan Margretelund och Käppalaverket skulle behöva kompletteras efter år Det bortvalda landvägsalternativet bestod av en kombination av bergtunnel och markförlagda ledningar. Liksom för det valda alternativet utgjordes detta alternativ av dubbla sjöledningar från Margretelund respektive Blynäs till Svinninge. Alternativet förordade att tryckledningar skulle förläggas mellan Svinninge och Rosenkälla och därefter skulle en bergtunnel byggas som skulle ansluta till Käppalaförbundets befintliga tunnel i Karby. Figur 2. Utredda alternativ för anslutning av Blynäs och Margretelunds avloppsreningsverk. Figuren visar en översikt på sjövägsalternativet samt föreslagen sträckning för de båda landvägsalternativen.

6 Käppalaförbundet 6 (13) 4.1. Vald sträckning anses vara bäst ur ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv Samtliga undersökta alternativ bedöms ge en positiv effekt gentemot hur det skulle se ut om inget av alternativen genomfördes. Det valda alternativet bedöms dock vara det bästa alternativet ur teknisk, ekonomisk samt miljömässig synvinkel. Följande motiv ligger till grund för valt alternativ: Det valda alternativet med tunnel hela vägen från Svinninge till Karby möjliggör en bättre reglering av flödet till Käppalaverket och skapar flexibilitet för framtida utbyggnader i nordost. Visionen för Stockholm Nordost är att fram till 2040 öka antalet invånare med personer och att skapa nya arbeten i området. Blir visionen verklighet kommer man med det valda alternativet att kunna hantera avloppsvattenreningen för den ökade folkmängden. Endast det valda alternativet kan fullt ut tillfredsställa Käppalaförbundets behov av en ökad utjämningsvolym. Det valda alternativet innebär en mindre risk för bräddning samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund Alternativ teknik till tunneldrivning har valts bort En alternativ teknik som har övervägts för att driva tunneln är så kallad fullortsborrning, Tunnel Boring Machine (TBM). Denna metod innebär att hela tunneln borras. Metoden har valts bort då den bedöms ta längre tid, vara dyrare och sakna fördelar ur ett miljöperspektiv jämfört med den valda tekniken. 5. Planerade åtgärder 5.1. Sjöledningar I ett projekt som pågår redan nu läggs dubbla sjöledningar mellan Resarö och Blynäs. De ledningarna kommer att vara färdigbyggda innan genomförandefasen av det här beskrivna projektet och ingår därför inte i aktuell tillståndsansökan. Det gör däremot pumpstationerna vid Blynäs, Margretelund samt pumpstationen vid Resarö. Sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge beräknas bli ungefär 5 kilometer långa och sjöledningarna mellan Margretelund och Svinninge ungefär 2,5 kilometer långa. Preliminärt anläggs två nya sjöledningar med en dimension av millimeter för sträckningen mellan Margretelund och Svinninge samt två sjöledningar med en dimension av millimeter mellan Resarö och Svinninge. Det finns också möjlighet att anlägga en ledning med större dimension från respektive anslutningspunkt vilket ger en lägre

7 Käppalaförbundet 7 (13) anläggningskostnad men det ger inte flexibilitet i systemet. Ledningarnas dimensioner baseras på uppskattningar och kan komma att ändras under den fortsatta utredningen. Ledningarnas antal och detaljerade sträckning kommer även att utredas vidare i projektet Huvudtunnel Huvudtunneln, inklusive tunnelinredning i Täby, Vallentuna samt Österåkers kommun beräknas bli 15,5 kilometer lång. Den exakta sträckningen är ännu inte bestämd. Både vid Svinninge, Rosenkälla och Täby kyrkby är det möjligt att i framtiden ansluta lokala avloppssystem till den planerade tunneln. Arean för tunneln blir cirka 20 m 2 och den får en V-formad betongbotten för att minska risken för avsättningar. Tunnelförstärkning utgörs av armeringsjärn som gjuts in i borrhål med cementbruk. Bultarna kan kompletteras med sprutbetong för att förstärka berget ytterligare Åtgärder för att undvika läckage in i tunneln För att minimera att grundvatten läcker in i tunneln kommer vissa åtgärder att vidtas. Då berggrunden i området är mycket bra behövs inte så mycket kemiskt injekteringsmedel för att täta tunneln. Vanligt cementbaserat tätningsmedel kommer att användas. Högre injekteringsklasser kan komma att väljas längs partier av tunneln som passerar vattenförande sprickzoner (exempelvis vid Rydbo), känsliga naturområden samt avsnitt med sättningskänslig bebyggelse. Inläckande grundvatten i tunneln kan påverka omgivningen i form av avsänkta grundvattennivåer i berg och jord Arbetstunnlar och pumpstationer För att driva tunneln planeras konventionell borr- och sprängteknik att användas. För att optimera genomförandetiden för bergschaktarbeten och framdriften av VA-tunneln planeras cirka fyra arbetstunnlar att etableras längs sträckan. Den exakta placeringen av lägena för arbetstunnlarnas påslag avgörs av befintliga vägar och var det finns lämpliga påslagspunkter för tunnelöppningar. Nya pumpstationer kommer att anläggas i Margretelund, Blynäs och Karby. Storleken på pumpstationen vid Blynäs kommer att bestämmas senare då den bland annat är beroende av storleken på pumpstationen på Resarö. Pumpstationen i Karby anläggs för överföring av avloppsvattnet till den befintliga tunneln som leder till Käppalaverket.

8 Käppalaförbundet 8 (13) 6. Planerade utredningar för att undersöka området och bedöma hur det påverkas av projektet 6.1. Vattenförekomster samt uppväxt- och lekområden för fisk De planerade sjöledningarna passerar genom två utpekade vattenförekomster. En vattenförekomst är ett mindre vattenområde som klassificeras enligt dess ekologiska och kemiska status. I de två vattenförekomsterna som sjöledningarna passerar är den ekologiska statusen måttlig och den kemiska statusklassningen god. Miljökvalitetsnormerna, som kan ses som ett juridiskt bindande styrmedel, är att vattenförekomsterna ska ha god ekologisk och kemisk status. Inom utredningsområdet finns det även en grundvattenförekomst i berg som sträcker sig över Täby och Danderyd kommun. Förekomsten har både god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status. Utsläpp av vatten som uppkommer på grund av arbetet, såsom vatten som kommer att användas vid sprängning av tunneln, kommer att hålla en sådan kvalitet att det inte kommer att påverka närliggande vattenförekomsters ekologiska eller kemiska status negativt. Hur vattenförekomsterna kommer att påverkas ska utredas vidare. Viss grumling av bottensediment kan ske vid nedläggning av sjöledningarna samt vid eventuella muddringsarbeten i strandzoner. I områden där sjöledningarna planeras att anläggas finns det flera potentiella uppväxtområden för gädda, abborre och gös samt lekområde för abborre. Det är framför allt där sjöledningarna kommer in till land vid Svinninge som utpekade områden kan komma att beröras. Fritidsbåtar trafikerar idag de vattenområden där sjöledningarna är planerade att förläggas. Vid Blynäs samt vid passagen av Resarö kan strandskyddade områden beröras av ledningsdragningen Värdefulla områden ur natur- och kulturmiljöperspektiv Inom utredningsområdet finns två utpekade områden av riksintresse för kulturmiljö samt ett område av riksintresse för naturmiljö. Fortsatt utredning kommer att ge underlag för en bedömning av påverkan på respektive riksintresse. Inom utredningsområdet finns även ett Natura 2000-område, se Figur 3. Naturtypen utgörs av artrik silikatgräsmark och viss del trädbeklädd betesmark. Valt alternativ bedöms inte påverka bevarandevärdena i Natura 2000-området.

9 Käppalaförbundet 9 (13) Figur 3. Natura 2000-område inom utredningsområdet för tunnelsträckningen. Den planerade sjöledningen är dragen precis intill gränsen till ett kommunalt naturreservat i Österåkers kommun, Näsuddens naturreservat, se Figur 4. Reservatet utgörs av både landoch vattenområde. Figur 4. Utredningsområdet kring aktuell ledningssträckning berör Näsuddens naturreservat. Inom utredningsområdet finns flera områden som är klassade som nyckelbiotoper (skogsområden med mycket höga naturvärden) samt som områden med naturvärden (områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop men som ändå innehar

10 Käppalaförbundet 10 (13) naturvärden). Ingen direkt anläggningspåverkan av påslag eller tillfartsvägar kommer att ske inom de nyckelbiotoper eller de utpekade områdena med naturvärden som finns inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet förekommer även våtmarker och sumpskogar med både låga och höga naturvärden. Det förekommer flertalet fornlämningar inom utredningsområdet. Ingen av dessa bedöms vara sättningskänslig, dock kan det finnas lämningar som riskerar att skadas vid en syresättning orsakad av en permanent grundvattensänkning. Rekreationsmöjligheter och friluftsliv bedöms endast påverkas i begränsad omfattning under anläggningsskedet, exempelvis vid nedläggning av sjöledning samt vid anläggning av tillfartsvägar till tunneln. Längs hela utredningsområdet kännetecknas alla landområden av hällområden och områden med morän. Den största delen av den planerade tunnelsträckningen går igenom obebyggt område och den föreslagna tunnelsträckningen går till största del under skogsmark. Dessa skogsområden nyttjas för bär- och svampplockning samt jakt Risk för störning gällande buller, stomljud och vibrationer Under anläggningsskedet kan det förekomma risk för störning i form av buller, stomljud och vibrationer. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser kommer att följas. Dessa riktvärden är tillämpliga för både buller och stomljud och innebär exempelvis särskilda begränsningar under vissa tider. I och med att tunneln ventileras för att förbättra arbetsförhållandena kommer förorenad luft att tryckas ut ur tunnelmynningen och eventuella ventilationsschakt. Halterna av spränggaser varierar med vindförhållanden, sprängmedelstyp och salvstorlek. Driften av ledningsnätet bedöms inte medföra någon risk för störande buller, stomljud eller vibrationer Viss störning gällande lukt Vid Resarö kan luktproblem uppstå vid luftning. I början av driftskedet kan luftning behöva ske med mer täta intervall än vid senare skeden när verksamheten är mer etablerad. Även vid pumpstationer kan luktintensiva ämnen uppstå. Det är större sannolikhet att lukt uppstår i tryckledningar i syrefattiga miljöer med lång uppehållstid. För projektet innebär detta att det är en större risk för luktstörning i sträckningarna mellan Resarö respektive Margretelund till Svinninge än i tunnelsträckningen mellan Svinninge och Karby. Åtgärder, såsom luktreningsanläggningar, för att begränsa olägenhet av lukt kommer att vidtas. I Käppalaförbundets befintliga tunnel från Karby sker behandling av utluften med hjälp av barkfilter.

11 Käppalaförbundet 11 (13) 6.5. Transporter av bergmassor Byggandet av avloppstunneln kommer att medföra att stora mängder bergmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Huvuddelen av alla bergmassor kommer att transporteras ut via arbetstunnlarna. Bergmassorna kommer därefter att transporteras med lastbil till mottagningsanläggningar för återvinning alternativt till anläggningsverksamheter. Vilka transportvägar som kommer att användas är inte möjligt att ange närmare i detta skede. Endast små volymer av jordmassor förväntas behöva schaktas bort på grund av att tunneln i huvudsak går i berg. Troliga lägen för arbetstunnlar visas nedan. Arbetstunnel 2 Arbetstunnel 3 Rosenkälla Ev. Arbetstunnel 4 Ev. Arbetstunnel 4 Ev. Arbetstunnel 4 Arbetstunnel 1 Figur 5. Översikt över föreslagna lägen för arbetstunnlar och tillfartsvägar. Arbetstunnel 1 ligger vid Karby och ansluter till Bergtorpsvägen/Norrortsleden. Arbetstunnel 2 ansluter Arningevägen norr om Norrortsleden Arbetstunnel 3 ansluter till Gamla Norrtäljevägen vid Rosenkälla. För arbetstunnel 4 finns flera olika alternativ, ett som ansluter Roslagsvägen (276) via en skogsbilväg, ett som ansluter Svinningevägen via Frejvägen och ett som ansluter Svinningevägen direkt, vid Svinninge. Eventuellt behöver två av dessa alternativ väljas Systemhandlingar för projektering Parallellt med tillståndsansökan tas systemhandlingar för sjöledning och tunnel fram. Exempel på fortsatta utredningar inom detta projekteringsarbete är översiktlig teknisk bedömning av tunneln. Placering av pumpstationer och lägen för bräddpunkter/nödutsläpp samt skyddsåtgärder för att förhindra bräddning utreds också Risk för buller, stomljud, vibrationer och lukt kommer att utredas vidare Buller- och stomljudsutredningar identifierar om det finns områden som är känsliga för bullerstörningar samt om det finns perioder då bullrande verksamhet inte bör ske (till exempel häckningsperioder för fågel). Områden där det är risk för vibrationsskador kommer att identifieras. Fortsatta utredningar kommer även att göras för att bedöma när och i vilken omfattning lukt kan komma att påverka boendemiljö samt rekreation och friluftsliv.

12 Käppalaförbundet 12 (13) 6.8. Undersökning av grundvattenförhållanden En hydrogeologisk undersökning pågår inom utredningsområdet för tunnelsträckningen och omfattar grundvattenförhållanden och grundvattenkvalitet i området. Ett fältarbete har inletts med installation av grundvattenrör, provtagning på lera och hydrogeologiska fältundersökningar. För att bedöma omfattningen av skyddsobjekt som är grundvattenberoende inom utredningsområdet sker en inventering av bland annat brunnar, husgrundläggning, naturområden och förorenade områden. Undersökningarna ligger även till grund för att bedöma behovet av eventuella skyddsåtgärder inom känsliga områden. Grundvattenutredningar kommer att tas fram för att säkerställa att det inte blir någon negativ konsekvens för boendemiljön Fortsatt arbete för att utreda påverkan på natur- och kulturmiljö Förutsättningarna för ytvatten kommer att utredas och beskrivas liksom bottenförhållanden och status på sedimenten. Utredningar gällande bottenflora och fauna kommer att genomföras i den fortsatta projekteringen. Underlag för att bedöma eventuell påverkan på naturreservat, Natura 2000-områden, utpekade riksintressen, nyckelbiotoper med mera kommer att tas fram. Eventuell dränerande effekt på våtmarker kommer dessutom att utredas under projektets gång. 7. Mer information Om du har frågor och funderingar, vill ha mer information eller ytterligare underlag är du välkommen att kontakta någon av nedanstående kontaktpersoner. Karin Blixt Projektledare Tel Mobil karin.blixt@sweco.se Magnus Olsson Projektchef Tel Mobil magnus.olsson@kappala.se Jonas Rune Ansvarig MKB Tel Mobil jonas.rune@wspgroup.se 8. Så här lämnar du synpunkter Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på projektet. Synpunkter lämnas skriftligen, antingen via e-post till jonas.rune@wspgroup.se eller i brev till Jonas Rune, WSP Environmental, Stockholm-Globen. Märk e-post eller brev eller e-postmed ÖVA. Synpunkter måste lämnas senast den 24 juni 2016.

13 Käppalaförbundet 13 (13) Om Käppalaförbundet, Käppalaverket och Roslagsvatten Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som består av elva medlemskommuner. Käppalaförbundet har som uppgift att ta hand om och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket på Lidingö. Det är Sveriges tredje största avloppsreningsverk med en anslutning av mer än personer. Förbundet tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. Roslagsvatten bildades 1989 som det allra första kommunägda VA-bolaget tillkom VAverksamheten i Vaxholm när Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun. Sedan dess har även Knivsta, Vallentuna och Ekerö kommuner valt att lägga sin VA-verksamhet i Roslagsvatten. I Vaxholm och Österåker har Roslagsvatten även uppdraget att hämta avfall från cirka abonnenter. Utöver planering, projektering och drift i ägarkommunerna, sköter Roslagsvatten också kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter i Täby och Danderyd.