SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Uppdragsnr: (13)

Transkript

1 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) SAMRÅDSREDOGÖRELSE INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 9 KAP. OCH 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR ANLÄGGANDE OCH DRIFT AV ETT NYTT AVLOPPSSYSTEM FRÅN ÖS- TERÅKER OCH VAXHOLM TILL KARBY I TÄBY (ÖVA) WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Innehållsförteckning Ärendet... 3 Syfte... 3 Genomförda samråd... 3 Inkomna synpunkter... 4 Yttranden utan erinran... 4 Yttranden från myndigheter och kommuner... 4 Yttranden från intresseorganisationer och företag... 7 Yttranden från övriga Bilagor... 13

3 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Ärendet Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppsnät i nordöstra Storstockholm. Samtidigt planerar Österåkers och Vaxholms kommuner att lägga ner avloppsreningsverken Margretelund och Blynäs för att i stället rena kommunernas avloppsvatten i Käppalaverket på Lidingö. Sedan juni 2014 har Käppalaförbundet tillstånd att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåker och Vaxholm. Den lösning som bäst uppfyller behoven är att leda avloppsvattnet genom sjöledningar från Blynäs och från Margretelund till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaverkets nuvarande tunnel för avloppsvatten i Karby. För de nya avloppsledningarna samt ny tunnel kommer tillstånd att sökas enligt 9 kap. (miljöfarlig verksamhet) och 11 kap. (vattenverksamhet) miljöbalken. Utbyggnaden syftar till att ansluta avloppssystemet från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket, att förstärka avloppssystemen i Täby kyrkby och Vallentuna samt att långsiktigt säkra avloppskapaciteten i regionen. Denna lösning skapar även en bättre driftsäkerhet genom möjligheter till reglering av flödet och minskar risken för nödutsläpp. Projektet drivs av Käppalaförbundet och Roslagsvatten med Käppala som projektägare. Syfte Samrådsredogörelsen syftar till att beskriva samrådets genomförande samt att sammanfatta de inkomna synpunkterna samt bemötande från Käppalaförbundet och Roslagsvatten. Samråden har bedrivits utifrån att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalkens definitioner. Sökanden önskar att Länsstyrelsen yttrar sig över samrådets genomförande och eventuella synpunkter på MKB utöver det som framförts vid samrådsmötet. Genomförda samråd Samrådsmöte med Länsstyrelse och berörda kommuner genomfördes Protokollet från mötet bifogas i bilaga 1. Förutom detta möte har flertalet samordningsmöten med inblandade kommuner hållits för projektet i stort. Annonsering angående projektet och de två öppna hus som allmänhet och närboende bjöds in till gjordes i Dagens nyheter och i Svenska dagbladet den 17 maj Annonsen bifogas i bilaga 2. Informationsblad angående projektet skickades ut till samtliga fastighetsägare inom utredningsområdet samt berörda myndigheter och organisationer den 16 maj Informationsbladet bifogas i bilaga 3. Samrådsmöten i form av öppet hus hölls den 1 juni 2016 i Midgårdsskolan i Täby samt den 2 juni 2016 i Folkets Hus i Åkersberga. Vid mötet fanns representanter för Roslagsvatten, Käppalaförbundet, projektledningen och olika tekniska specialister och miljöspecialister för att svara på allmänhetens frågor. Generell information om projektet visades, bifogas i bilaga 4. Vid mötet fanns också en VR-modell där besökarna kunde se hur anläggningsdelarna planerades i förhållande till deras fastigheter. Information om projektet och samrådsunderlag har funnits tillgängligt på Käppalaverkets hemsida, under hela samrådsperioden. Samrådet pågick fram till den 24 juni En del parter har begärt och fått förlängd samrådstid. Försvarsmakten har trots att samrådstiden förlängts två gånger inte kommit in med något annat yttrande än det som redovisas här.

4 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Inkomna synpunkter Sammanfattning samt bemötande på inkomna yttranden finns nedan. Inkomna skriftliga yttranden och synpunkter redovisas i sin helhet i bilagorna 5A, 5B och 5C. I bilaga 5A redovisas yttranden från myndigheter och kommuner, i 5B yttranden från intresseorganisationer och företag medan yttranden från privatpersoner återfinns i 5C. Yttranden utan erinran Havs och vattenmyndigheten: Avstår från att yttra sig i rubricerat ärende. Yttranden från myndigheter och kommuner Täby kommun har ställt frågor om påverkan på en detaljplan och om det går att bygga hus och borra efter bergvärme i närheten av tunneln/ledningen. Sökandens kommentar: Det är inte en ledning som planeras här utan en bergtunnel som kommer att sprängas ca 30 m under markytan. Det är i sig inget problem att bygga hus ovanför tunneln. Det bör dock nämnas att när man bygger en tunnel så kommer grundvattennivån att påverkas. Projektet kommer att göra grundläggningsinventeringar av befintliga hus som klassas som riskobjekt för att minimera risken för eventuella sättningar. Risken för sättningar är beroende av markförhållanden och husets grundläggning. Inom detaljplan föreslås ett U-område i plan som är 25 m brett och som i höjd ger en schaktdjupsbegränsning till 10 m över tunnelns hjässa. Bärighetsbegränsning och möjligheten att bebygga inom u-området behöver analyseras vidare då det påverkas av vilken byggnation som kommer att tillåtas inom planområdet. Vallentuna kommun: Ber om att få detaljerade kartor över de markprojekt som sker inom Vallentuna kommun, till exempel arbetstunnel 2, ny tillfartsväg till nämnda arbetstunnel, ev. anläggningsarbeten för avloppsledningsanslutning från Vallentunaområdet till avloppstunneln. Karta som visar masstransporternas väg genom Vallentuna. Karta som visar ev. grundvattenpåverkansområde inom Vallentuna. Vibrationspåverkan inom Vallentuna. Sökandens kommentar: Kartor (arbetsmaterial) över tunneln och påfartens läge har skickats till Vallentuna kommun. Detaljerade kartor tas fram i samband med ansökan, de kartor som tagits fram i samrådskedet visar bara planerade arbete och ska inte tas som den utformning som slutligen kommer att ansökas om. Vallentuna kommun kommer dock få möjlighet att lämna synpunkter på anläggningen innan ansökan kommer in, samordningsmöten kommer att hållas. Masstransporternas väg genom Vallentuna kommer inte kunna redovisas i ansökan, exakt var massorna transporteras kan inte styras i dagsläget. Troliga transportvägar är söderut längs 264 till Norrortsleden och därifrån troligen till Gillinge, Rydbokrossen eller Vällsta. Detta redovisas vidare i ansökan. Kartor över grundvattenpåverkan (och konsekvenser för eventuella riskobjekt) samt beräkningar av vibrationer redovisas i ansökan. Därtill kommer förslag till villkor och kontroller redovisas.

5 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Vaxholms kommun: Vaxholms stad önskar ytterligare motivering för vald sträckning genom Vaxholm och vill uppmärksamma de naturvärden som finns i Killingeviken och yngelplatser och lekplatser för fisk som finns i utredningsområdet. Även bestånd av särskilt skyddsvärda träd på Engarn och Storäng kan komma att påverkas och bör beaktas i det fortsatta arbetet. Anser att texten angående strandskyddade områden bör ändras till: Vid Blynäs kan, och vid passagen av Resarö kommer, strandskyddade områden att beröras av ledningsdragningen. Under beskrivningen av vattenförekomster står att sjöledningarna passerar två vattenförekomster. Detta bör korrigeras till fyra (Norra Vaxholmsfjärden, Kodjupet, Överbyfjärden och Trälhavet). Vilket år miljökvalitetsnormen gäller/ska uppfyllas saknas. Vaxholms stad önskar ta del av den fortsatta planeringen av inventeringar inom utredningsområdet. Dessutom önskar vi en fortsatt god dialog kring arbetet för att naturvärden ska kunna beaktas i så hög grad som möjligt längs ledningssträckningen. Sökandens kommentar: Handlingarna är justerade utifrån Vaxholms synpunkter. Motivering till den första sträckan mellan Blynäs och Resarö är samordningen med det s.k. Storängsprojektet. Det finns idag en ansökan om att lägga ledningar från Resarö till Blynäs. Genom att anpassa dimensionen på dessa kan ÖVA-projektet undvika att lägga nya ledningar på denna sträcka helt och hållet. Från Resarö till Svinninge har en så kort sträcka som möjligt valts. För att undvika påverkan på naturvärden i Killingeviken kommer tidpunkten för anläggande att anpassas samt schaktfria metoder att användas. Sjöfartsverket: Förläggning av sjöledningarna bör så långt som möjligt undvikas längs med farleder eller vattenområde för sjötrafik. Detta för att undvika konflikter med sjötrafikens behov av ankring. Om ledningar förläggs i farleder bör en sträckning vara i så rät vinkel som möjligt över farleden för att minimera den vattenyta som berörs. Sjöfartsverket anser att utredningsområdet ska klargöra (förutom hydrologiska, geologiska och marina förhållanden) risk för skador på ledningarna med avseende på eventuellt ankrande sjötrafik. Det bör även finnas med en redovisning över minskat vattendjup och ledningarnas utbredning. Sjöfartsverket vill hållas informerad över den fortsatta planeringen för samråd. Dels över sträckningen i detalj och dels för synpunkter inför anläggningsarbetenas genomförande. Sökandens kommentar: Sjöledningarna korsar inga farleder. Behörigt avstånd hålls från strandlinje för att undvika påverkan av ankring från fritidsbåtar. Vid landpåslag används om möjligt schaktfria metoder för att ledningarna inte ska vara exponerade, inte påverka vattendjup i grundområden och minska negativ påverkan av grumling. Ledningarnas slutliga sträckning och utredning kommer att redovisas i ansökan. Sjöfartsverket kommer att beredas möjlighet att yttra sig över denna.

6 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Sjöfartsverket, yttrande 2: Sträckningen i de sjöförlagda delarna av utredningsområdet utgör inte vattenområde för farled men vattenområdena är trots detta trafikerade av främst fritidsbåtstrafik. Sjöfartsverket vill hållas informerad i det fortsatta utredningsarbetet för samråd och synpunkter på ledningarnas detaljerade sträckningar, genomförande och dokumentation. Sökandens kommentar: Enligt ovan. Försvarsmakten: Försvarsmaktens tele- och informationssystemförband (FMTIS) behöver medverka vid planeringen. Sökanden ska ta kontakt med Robert Strömberg på Systemenheten. Telefonnummer är Sökandens kommentar: Sökanden har tagit kontakt med Försvarsmakten och skickat ytterligare, specificerat material till Försvarsmakten. Sökanden har sedan vid ett flertal tillfällen efterfrågat synpunkter från Försvarsmakten utan respons. Försvarsmakten: Försvarsmakten har riksintressen som omfattas av försvarssekretess, inom Vaxholms och Österåkers kommuner, inom utredningsområdet. Försvarsmakten måste erbjudas möjlighet att påverka detaljprojekteringen. Sökandens kommentar: Enligt ovan. Trafikverket: Påpekar att utredningsområdet berör flera vägar, både av riksintresse samt statliga vägar. Trafikverket påpekar att då korridoren/ledningen korsar flera vägområden måste tillstånd sökas i enlighet med väglagen (1971:948) innan man drar fram ny ledning eller utför arbete i vägområdet. Vid arbeten i och vid vägen är det angeläget att störningar på framkomligheten begränsas. En grundvattensänkning får inte innebära några negativa konsekvenser på vägkroppen eller bankroppen under byggskedet eller i framtiden. Om statliga vägar berörs av grundvattensänkningar behöver samråd ske och avtal skrivas, både för genomförande och om undersökningar ska genomföras som berör vägkroppen. Trafikverket påpekar vikten av att bibehålla värden i landskapet längs de berörda vägarna (t ex alléer och artrika vägkanter, kulturvägar, minnesstenar etc. samt anläggningar som utgör passager för vattenlevande djur etc.) De vill att följande information skall beskrivas i MKB:n: Information om var påslagen kommer att vara samt omfattning av transporter och vilka transportvägarna kommer att vara (trafikverket upplyser om att dispenstrafik kan behöva sökas). Konsekvenser vad gäller boendemiljö, luft, buller och vibrationer, vattenmiljöer, landskapets värden samt framkomligheten för alla trafikslag. Likaså bör eventuella skillnader i transportarbete och energiåtgång vid olika alternativ belysas samt konsekvenser för framkomlighet för oskyddade trafikanter och kollektivtrafik. Eventuella konsekvenser bör beskrivas om projektet skulle påverka någon av Trafikverkets anläggningar som används för att omhänderta förorenat dagvatten. Trafikverket vill gärna se MKB:n innan den skickas in till prövningsmyndigheten. Trafikverket har ett pågående projekt i Rosenkälla.

7 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Sökandens kommentar: Anläggningen är endast utformad som markledning vid passage av Resarövägen och Svinningevägen. I övrigt rör det sig om en tunnel som passerar under vägområdet. Erforderliga tillstånd kommer att sökas, och avtal kommer att träffas, avseende passage, kontroller etc. De aspekter som Trafikverket räknar upp kommer att beskrivas i MKB. Projektets påverkan på landskapet bedöms bli liten, eftersom det i huvudsak rör sig om undermarksanläggningar. Påverkan kommer förstås oavsett att beskrivas i MKB. Av tidplaneskäl finns inte möjlighet att remittera MKBn innan inlämning till markoch miljödomstolen. Trafikverket kommer dock att beredas möjlighet att yttra sig över MKB och ansökan när den är inskickad. Statens geotekniska institut: SGI har tagit del av informationen i inbjudan och har ingenting att invända mot beskrivningarna i det här skedet. SGI anser dock att det är viktigt att ursprungsförhållandena beträffande geotekniska och markmiljömässiga förutsättningar klarläggs för att underlätta bedömning av eventuell omgivningspåverkan från kommande arbeten. De avser att lämna mer detaljerade synpunkter när de fått ta del av ett kommande, mer utförligt underlag. Sökandens kommentar: Geotekniska och markmiljömässiga förhållanden kommer att utredas inför inlämnandet av ansökan så långt möjlighet ges med avseende på tillträde till mark. SGI kommer att beredas möjlighet att yttra sig över MKB och ansökan när den är inskickad. Yttranden från intresseorganisationer och företag Svartsjöns Samfällighet samt Lövsättra fritidsby Ek. förening: Önskar följande information från projektet: Löpande information om grundvattennivån från de mätningar som görs i deras område Löpande information om kommande åtgärder som ev kan förorsaka dem buller, stomljud, vibrationer eller lukt. Synpunkter från dem kan givetvis komma i samband med detta. Information om närmaste anslutningspunkt relaterat till deras område/deras anläggning, för att de ska kunna utesluta relevansen i en sådan anslutning för deras del (Roslagsvatten har gett dem information om att någon anslutning till det kommande Käppalasystemet inte är aktuellt för deras del) Löpande information om tidplan för och ev. förändringar i det planerade arbetet. Sökandens kommentar: Projektet har haft kontakt med samfälligheten via e-post och hänvisat till hemsidan som det enklaste sättet att ta del av löpande information om projektet. MKBansvarig har också åtagit sig att informera er när större händelser är på gång. För händelser som direkt berör området, till exempel brunnsinventeringar eller mätningar i brunnar, kommer kontakt att tas innan det genomförs. Övrig önskad information kommer att redovisas i MKB som samfälligheten/föreningen kommer få tillfälle att yttra sig över.

8 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Stava Fastighetsägareförening, Österåker: Föreningen kräver att projektet garanterar att grundvattennivån på intet sätt påverkas negativt då boende i Stava är helt beroende av grundvattennivån i närområdet. Föreningen motsätter sig det föreslagna alternativet att dra en skogsbilväg till väg 276 från arbetstunnel 4 som anges i samrådshandlingen. En sådan belastning på väg 276 med eventuell transport till Gillingekrossen genom Trafikplats Rosenkälla är högst olämplig med anledning av den ombyggnad av Rosenkälla Trafikplats som under det närmaste året kommer planmässigt vinna laga kraft och där ombyggnaden med all sannolikhet kommer ske inom samma tid som byggandet av tunneln. Skogsbilvägen bör istället övervägas dras västerut och ansluta intill Rydbokrossen. Transporter till Hakungekrossen genom Åkersberga är nog inte heller lämplig lösning. Sökandens kommentar: Projektet kommer att utreda eventuell grundvattenpåverkan i närområdet, föreslå skadeförebyggande åtgärder när sådana är möjliga och rimliga, och vidare skyddsåtgärder, exempelvis infiltration, om det bedöms vara nödvändigt. Projektet kan dock aldrig garantera att grundvattennivån på intet sätt påverkas. Det som garanteras är att inte oacceptabla negativa konsekvenser uppkommer på grund av grundvattenpåverkan. Detta garanteras genom prövningen i mark- och miljödomstolen. Frågan om tillfartsväg utreds fortfarande, föreningens synpunkter är noterade. Gällande masstransporternas väg kommer de inte kunna redovisas i ansökan, exakt var massorna transporteras kan inte styras i dagsläget. Naturskyddsföreningen i Österåker: Påpekar att betydande miljöpåverkan kan uppstå till exempel vid anläggande och brukande av transportvägar. Stora störningar kan uppstå som berör både värdefulla naturområden, exempelvis Träskmossen Vitmossen, och bostadsmiljön för många människor längs den tänkta tunneldragningen. De vill ha möjlighet att yttra sig igen när det finns mer detaljerad information om projektet att tillgå. Sökandens kommentar: Sökanden är medveten om miljöpåverkan från tillfartsvägar på naturmiljö och boendemiljö m.m. Naturskyddsföreningen kommer att ges tillfälle att yttra sig över ansökan när den är färdigställd. Täby naturskyddsförening: Anser att dragning av avloppstunneln under Natura 2000-området Prästgårdsängarna/Skogberga är mycket olämpligt på grund av de höga kultur- och naturvärdena som finns i området. Natura 2000-området kommer inom en snar framtid även att bli ett naturreservat. De påpekar att området redan påverkats av Norrortsleden. Sökandens kommentar: Sökanden bedömer inte att tunneln kommer att ha någon som helst påverkan på bevarandevärdena för Natura 2000-området då värdena inte är grundvattenberoende och tunneln i övrigt inte kommer att ha någon påverkan på marknivå. Inga påslag, tillfartsvägar eller utrymningsschakt planeras i närheten av området. I anläggningskedet kommer påverkan bestå av ca 1-2 veckor där stomljud/vibrationer kan uppfattas vid sprängning. I driftskedet är påverkan obefintlig.

9 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Naturskyddsföreningen Vaxholm: Påpekar att ledningen enligt planen passerar ett ur kultur- och naturmiljö mycket känsligt område på Engarnhalvön på Resarö. Bifogat yttrandet finns två kartor som visar utpekade skyddsvärda träd och utpekad nyckelbiotop. De förutsätter att alternativa dragningar tas med i bedömningen och att, om ledningen efter sådan bedömning ändå kommer att dras genom området, att all nödvändig hänsyn tas för att undvika skador på områdets kultur- och naturvärden. Sökandens kommentar: Ledningarna planeras till Engarn/Resarö eftersom projektet ÖVA ansluter till det så kallade Storängsprojektet. Storängsprojektet innefattar att ledningar anläggs mellan Resarö och Blynäs. Ledningsdragningen i projektet ÖVA börjar med andra ord på Resarö, det går inte att undvika att halvön berörs. De skyddsvärda träden och nyckelbiotopen är registrerade och kommer att undvikas. Botaniska sällskapet i Stockholm: Påpekar att i Täby kommun passerar ledningen Natura 2000-området Prästängen/Skogsberga som också kommer att bli ett naturreservat. Området har höga natur- och kulturvärden och flera rödlistade arter. I Österåkers kommun behöver hänsyn tas till, på kartan, markerade nyckelbiotoper och Vitmossen, som ligger mellan Träskmossen och Täljö. Det är viktigt att våtmarkerna inte ens tillfälligt får dräneras eller dränkas och markvattnets nivå och kvalitet måste bevaras. I Vaxholms kommun påpekar Botaniska sällskapet att området Engarn har kulturoch naturvärden i form av en allé av stora ekar. Sökandens kommentar: Sökanden bedömer inte att tunneln kommer att ha någon som helst påverkan på bevarandevärdena för Natura 2000-området då värdena inte är grundvattenberoende och tunneln i övrigt inte kommer att ha någon påverkan på marknivå. Svenska turistföreningen: Påpekar att utredningen måste kompletteras med mer information kring natur- och friluftsliv längs ledningens föreslagna sträckning och hur det kan påverka dragningen. Svenska turistföreningen påpekar att det är viktigt att redovisa påverkan på de tre gröna kilar som ledningen sträcker sig genom (Bogesundskilen, Angarnkilen och Rösjökilen). Påverkan måste också redovisas för två blivande naturreservat, ett som är planerat vid Träsksjöområdet vid Svinninge/Täljö och ett vid Prästgårdsängen-Söderberga i Täby. De påpekar att inga arbetstunnlar eller dylikt får förekomma i dessa områden. Inte heller får arbetstunnlar eller annat ha en negativ påverkan på de två vandringslederna som ledningen korsar på flera ställen (Roslagsleden och Blå leden) eller på motionsspår och rekreationsstigar. Svenska turistföreningen anser att förslagets två arbetstunnlar, nr 4 vid en skogsväg och nr 4 vid Frejvägen, måste utgå helt. Anser att nr 4, rakt mot Svinningevägen är ett bättre alternativ. Läget för alla arbetstunnlar bör ses över för att minimera negativ påverkan på grönområden, stigar och landskap. Sökandens kommentar: Mer information kommer att komma i den MKB som bifogas ansökan. Påverkan på de gröna kilarnas funktion som rekreationsområden och spridningskorridorer kommer vara mycket begränsat eftersom föreslagen lösning utgörs av undermarkskonstruktioner (markledningar och tunnel). Inga arbetstunnlar är planerade inom naturreservat. Läget för arbetstunnlar ses över för att kunna driva tunneln på ett bra sätt och minimera störningar i tid och omfattning under genomförandefasen och mini-

10 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) mera påverkan på omgivningen under driftskedet. För det sistnämnda är det viktigt att påslagen sker där det idag är nära till berget, för att undvika stora schakter. Undvikande av påverkan på samtliga stigar i områden kring påfartstunnlar kan inte garanteras, en samlad bedömning om mest lämpliga läge kommer att göras. E.ON Elnät Sverige AB: Påpekar att sannolikheten är stor att deras ledningar/kablar kan komma att beröras av projektet, detta skulle kunna innebära ett behov av att de måste flytta sina anläggningar. Kostnaden för flytt bärs av den part som initierar flytten. För elledning i mark får byggnad eller annan anläggning inte utan ledningsägarens medgivande och lämnade instruktioner uppföras på närmare avstånd än 3 meter från ledningen. Inte heller får utan ledningsägarens medgivande upplag anordnas eller marknivån ändras ovanför ledningen, så att reparation och underhåll försvåras. E.ON Elnät ber om att bli kontaktade innan arbete påbörjas för att beställa kabelutsättning och eventuellt samordna arbeten. Sökandens kommentar: E.ON har kontaktats och ett första möten har hållits om hur samordning mellan anläggningarna kan göras. Resarö Bygdeförening: Har lämnat nedanstående synpunkter: 1. Vill informera om att åkern, över vilken ledningen planeras att dras, brukas. Längs skogsbrynet mot åkern står 11 särskilt skyddsvärda träd. Dessa träd är skyddade och deras rotsystem får under inga omständigheter äventyras. De yrkar att: a) en annan dragning av ledningen. Antingen nordost om skogsområdet och direkt ner i innersta delen av Killingeviken eller nordost om skogsområdet och längs vägen ut förbi tomten Överby 2:17 och därefter ner i vattnet. Ytterligare ett alternativ är att via pumpstationen gå runt Engarnhalvön till Killingeviken och vidare mot Svinninge. Då kan man tillgodogöra sig den genomförda ledningsgrav (bredvid kolonilotterna) som grävs till pumpstationen för ledningen från Blynäs. b) att - om nedläggningen av ledningen ändå sker på åkern - måste detta utföras under årstid när skörden är bärgad och vårbruket inte kommit igång och att matjorden läggs tillbaka överst. 2. Påpekar att det finns en mur av natursten med tre sidor alldeles väster om sänkan där ledningen ska gå ut i Killingeviken. I vattnet finns rester efter en brygga eller kaj med parvis nerslagna stolpar som syns vid lågvatten. De yrkar att en inventering av eventuell kulturhistoria utförs innan grävningen utförs. 3. I Killingeviken häckar mängder av sjöfågel och den grunda viken är en ostörd lekplats för fisk. De yrkar att om ledningen läggs i den inre delen av Killingeviken ska muddring och annan verksamhet som kan grumla vattnet utföras vid sådan årstid att varken fiskens lek eller fåglarnas häckning störs. 4. Vill informera om att det finns en mindre vattenledning från huvudvattenledningens inspektionsbrunn vid Resarövägen, som går över åkern ner i samma dal där ni planerar avloppsledningen, ut i vattnet och över till tomten Överby 2:17, den lilla halvön intill Killingen. Sökandens kommentar: Ledningarna planeras till på Engarn/Resarö eftersom projektet ÖVA ansluter till det så kallade Storängsprojektet där ledningar mellan Resarö och Blynäs anläggs. Ledningsdragningen i projektet ÖVA börjar med andra ord på Resarö, det går inte att undvika att halvön berörs. De skyddsvärda träden och nyckelbiotopen är registrerade och kommer att undvikas. Ledningarna kommer att kunna anläggas på en

11 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) tidpunkt då åkern inte brukas. Samma tidsperioder gäller för nedläggning av sjöledningar, utifrån den hänsyn som behöver tas enligt yttrandets punkt 3. En kulturhistorisk inventering är genomförd, resultatet kommer att redovisas i ansökan. Ledningssamordning görs i projektet för att undvika påverkan på befintliga ledningar och infrastruktur. Yttranden från övriga Sune Thomsson, Björken: Bra! Snygga till tomter, staket, träd, vägar, sluttningar. Tacksam för detaljinfo. (Lämnat vid samrådsmöte) Sökandens kommentar: Alla områden där schakt sker kommer att återställas. Mattias Lundholm Belius, Prästgården: Känner oro för försämrat dricksvatten och bergvärme Sökandens kommentar: En inventering av samtliga bergvärmepumpar och brunnar kommer att genomföras inom utredningsområdet. De fastigheter som eventuellt kommer att påverkas kommer att kontaktas. Kontakt kommer även att tas innan eventuella mätningar i brunnar. Rosita Källström, Lidingö: Har sommarställe på Edholma, där VA är kopplad till Roslagsvattens kommunala VA. Undrar hur projektet kommer att påverka vattenoch avloppskopplingar på Edholma. Rosita undrar även om det kommer att bli någon extra kostnad för henne för eventuella omkopplingar. Sökandens kommentar: Edholma är inte direkt berört av projektet. Den sjöledning som idag ansluter Edholma till Blynäs reningsverk kommer inte att påverkas. Det enda som det innebär är att avloppsvatten från Edholma i slutändan kommer att renas i Käppalaverket istället för Blynäs. Det kommer inte att bli några fasta avgifter för omkoppling. Den rörliga taxan för VA, dvs kr/m3 kan komma att justeras. Jimmy/JiMedia, Åkersberga: Har fastighet inom undersökningsområdet och vill ha garantier för att detta inte sker i direkt anslutning eller på tomten. Jimmy hoppas att hänsyn kommer att tas till att området redan är hårt belastad av olika byggen som innebär buller och tung trafik. Sökandens kommentar: I samrådsskedet informeras brett till alla som på något sätt kan bli berörda. Utredningsområdet är baserat på en maximal teoretisk utbredning av en möjlig grundvattensänkning, samt eventuell påverkan av transporter, därav har hela inre Täljö fått information om projektet. Allteftersom utredningsarbetet fortgår kommer påverkansområdet att kunna avgränsas och skyddsåtgärder föreslås så att skador och störningar undviks i möjligaste mån. Varken tunneln eller tillfartsvägar kommer att anläggas i direkt anslutning eller på tomten. Den nuvarande planen för tunneln ligger ca 500 meter sydväst om fastigheten. Planerade tillfartsvägar för arbetstunnlar, som används i anläggningsskedet, är endera norr om eller söder om fastigheten (anslutande till Frejvägen). Om tunga transporter blir aktuella på Frejvägen kommer åtgärder behöva ske på vägen för att förbättra bärighet och trafiksäkerhet. Det är dock inte beslutat att ansökan kommer att innehålla en tillfartsväg som innefattar transporter på Frejvägen.

12 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Michael Hägg, Åkersberga: Har begärt att få samrådshandlingarna och har lämnat följande synpunkter: I handlingarna bör det tryckas mer på att den lokala vattenkvaliteten i havet runt Åkersberga och Vaxholm blir bättre med effektivare rening i större reningsverk och utsläpp av renat avloppsvatten på annan plats. Ge tydliga beskrivningar om hur man minskar risken för bräddning av orenat avloppsvatten i och med det nya systemet. Sökandens kommentar: Samrådshandlingarna har skickats till Michael. Ovanstående synpunkter kommer att beskrivas mer utförligt i kommande miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning. Cecilia Sjöblom, Täby: Som boende i Lövbrunna undrar Cecilia över om stomljud kommer påverka henne. Hon undrar även vad påslag på tunneln är och vad eventuell lukt kommer ifrån. Cecilia undrar också om hennes äldre villa med hel källare riskerar att skadas och vill veta om hennes hus och brunn kommer att kontrolleras. Sökandens kommentar: Påverkan vad gäller buller kommer att utredas innan ansökan kommer att lämnas in till mark- och miljödomstolen. För att bygga tunneln börjar man med att spränga sig ner från marknivån till den nivå och läge där tunneln ska ligga. Det kommer att göras på fyra ställen längs tunnelns sträckning. Dessa första tunnlar kallas påslag eller arbetstunnlar, och används både för att få ner maskiner och material ner i tunneln och för att få ut bortsprängt berg från tunneln. Lukt kan uppkomma från avloppsvatten. För att det inte ska lukta kommer en luktreningsanläggning att byggas. Var den kommer att placeras och hur den ska utformas kommer att utredas innan ansökan lämnas in. Vad gäller påverkan av sänkta grundvattennivåer på bostadshus och brunnar pågår en inventering av grundläggningen av samtliga hus och brunnar inom utredningsområdet. Även nivåer och rörelser i grundvattnet, vilka jordarter som finns och hur djupt ner de går kommer att utredas för att få en bra bild av om det finns någon risk för påverkan eller inte. De fastigheter som eventuellt kommer att påverkas kommer att kontaktas. Cecilia Sjöblom, Täby: Återkom med ytterligare synpunkter efter att ha erhållit svar på sitt första yttrande. Hon påpekar att hon inte bor långt från Efraimsberg och att ännu mer tung trafik i området under flera år ger då ännu sämre luft i ett redan, ur den synvinkeln, hårt belastat område. Den skog som finns mellan Lövbrunna, Hagby och Efraimsberg är ett välkänt viltstråk. Det vilda är redan mycket hårt trängt speciellt i och med Lövbrunnaområdets förtätning och norrortsledens tillkomst. Sökandens kommentar: Antalet transporter kommer inte vara av en sådan omfattning att de försämrar luftkvaliteten i närområdet. Beräkningar om detta kommer att redovisas i MKB. Transporterna från tunneln är därtill begränsade i tid. När tunneln är färdigställd kommer tranporterna att upphöra.

13 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Delbilagor\Samrådsredogörelse ÖVA _rev_161222_rev.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Uppdragsnr: (13) Ann-Sofie Fallman, Täby: Undrar hur projektet kommer påverka dem som bor i Lövbrunna. Sökandens kommentar: Samråd har skett inom ett brett område för att inte riskera att missa någon. Fortsatta utredningar och inventeringar kommer att utföras, bland annat med avseende på buller och lukt samt av brunnar och grundläggning av hus. Allteftersom utredningsarbetet fortgår kommer påverkansområdet att kunna avgränsas och skyddsåtgärder föreslås så att skador och störningar undviks i möjligaste mån. De som hamnar inom det avgränsade påverkansområdet kommer att kontaktas. Marianne Ryberg, Vaxholm: Påpekar att enligt detaljplanen har varje fastighet rätt till brygga och svajboj. För att undvika inskränkningar av denna rätt att ankra upp båtar vid befintliga, men också kommande bryggor eller svajbojar, bör sjöledningen placeras i anslutning till redan nedlagda kablar och ej närmare land än 100 meter. Sökandens kommentar: Sökanden kan inte garantera att det i alla lägen kommer att vara minst 100 meter mellan ledningar och strandlinje eftersom rören anläggs i relativt smala sund och hänsyn måste tas till bottentopografin. Någon allvarlig konflikt med fritidsbåtar bedöms ändå inte uppkomma då vattendjupen i aktuellt område är stora och ledningarnas diameter gör det i princip omöjligt för ett fritidsbåtsankare att få grepp om. Anne Oxhammar, Lövsättra: Är berörd fastighetsägare i Lövsättra fritidsby. Oro för det gemensamma brunn- och avloppsystemet. Systemet är känsligt för en eventuell grundvattensänkning. Alla 90 hus på området är byggda med torpargrund på block som står på lermark och kan vara känsliga för vibrationer. Sökandens kommentar: Fortsatta utredningar och inventeringar kommer att utföras, bland annat med avseende på buller och lukt samt av brunnar och grundläggning av hus. För händelser som direkt berör området, till exempel brunnsinventeringar eller mätningar i brunnar, kommer kontakt att tas innan de genomförs. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5A Bilaga 5B Bilaga 5C Samrådsunderlag LST samt mötesanteckningar Annonstext i DN och SvD Informationsblad, samrådsunderlag allmänhet Presentation öppet hus Yttranden myndigheter och kommuner Yttranden intresseorganisationer och företag Yttranden privatpersoner

14 Uppdragsnr: (29) UNDERLAG FÖR SAMRÅD INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 9 OCH 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR ANLÄGGANDE OCH DRIFT AV ETT NYTT AVLOPPSSYSTEM FRÅN ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM TILL KARBY I TÄBY (ÖVA) för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Reviderad: Upprättad av: Katrin Eitrem Holmgren, Jenny Jonsson, Linnea Henriksson Granskad av: Anne Thorén, Sofia Gröhn Godkänd av: Jonas Rune WSP Environmental Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

15 Uppdragsnr: (29) Underlag för samråd INFÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 9 OCH 11 KAP. MILJÖBALKEN FÖR ANLÄGGANDE OCH DRIFT AV ETT NYTT AVLOPPSSYSTEM FRÅN ÖSTERÅKER OCH VAXHOLM TILL KARBY I TÄBY (ÖVA) Verksamhetsutövare Käppalaförbundet Box Lidingö Tel Konsult miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Kontaktpersoner för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Karin Blixt Projektledare Tel Mobil karin.blixt@sweco.se Magnus Olsson Projektchef Tel Mobil magnus.olsson@kappala.se Jonas Rune Teknikansvarig MKB Tel Mobil jonas.rune@wspgroup.se

16 Uppdragsnr: (29) Innehållsförteckning för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Inledning Lokalisering Planerade åtgärder Alternativ Alternativa sträckningar Alternativ teknik Beskrivning av området Ytvatten Geologi och hydrogeologi Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rekreation och friluftsliv Planer och gällande bestämmelser Planer Gällande beslut Gällande bestämmelser och skydd enligt miljöbalken Bedömd påverkan Ytvatten Grundvatten Buller, stomljud och vibrationer Luft Transporter och hantering av bergmassor Naturmiljö Kulturmiljö Boendemiljö Rekreation och friluftsliv Riksintressen Risk Fortsatta utredningar Referenser... 29

17 Uppdragsnr: (29) 1 Inledning Käppalaförbundet planerar att ansluta avloppsvatten från avloppsreningsverken Margretelund i Österåkers kommun och Blynäs i Vaxholms kommun till Käppalaverket på Lidingö, ett projekt kallat ÖVA (Österåker Vaxholm Anslutning). Syftet med anslutningen är att Österåker och Vaxholm inom en snar framtid beräknas ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades Att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket bedömdes vara den mest realistiska åtgärden för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening. Käppalaförbundet har sökt och erhöll 2014 tillstånd för att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers kommun och Vaxholms stad i Käppalaverket. En förstudie för ÖVA-projektet genomfördes under våren I den utreddes tre alternativa sträckningar; två landvägsalternativ och ett sjövägsalternativ. De tre utredda alternativen illustreras i Figur 1. SK-alternativet, med sjöledningar från Blynäs och Margretelund till Svinninge och bergtunnel från Svinninge till Karby bedömdes av styrgruppen vara det tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt bästa alternativet. Efter förstudien har ÖVA-projektet samordnats med Storängsprojektet, där en ledning planeras från Resarö till Blynäs. Vid Blynäs kommer en pumpstation att anläggas som ingår i denna ansökan, men nedläggning av sjöledningar mellan Blynäs och Resarö kommer ingå i Storängsprojektet som prövas innan ÖVA. Utredningsområdet för ÖVA framgår av Figur 2. Utredningsområde är det område inom vilket utredningar görs för att klarlägga bland annat hydrogeologiska, hydrologiska, marina, geologiska och geotekniska förhållanden. Inom utredningsområdet utförs det även inventeringar av naturvärden, kulturvärden, brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar m.m. som kan skadas till följd av vattenverksamheten. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 För de nya avloppsledningarna mellan Resarö respektive Margretelund och Svinninge samt tunneln mellan Svinninge och Karby kommer tillstånd sökas enligt 9 och 11 kap miljöbalken. Det nu aktuella samrådet är en del i processen att söka tillstånd. Anläggningen beräknas vara i drift år En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för ÖVA- ledningen kommer att omfatta följande verksamheter och åtgärder: Nedläggande av sjöledning (med tillhörande åtgärder i vattenområdet som exempelvis muddring) Grundvattenbortledning Anlägga och driva ledningsnätet (sjöledningar och avloppstunnel) inklusive pumpstationer och växelkammare Andra åtgärder i vattenområde Eventuell dispens för dumpning om det bedöms vara miljömässigt bättre att kvarlämna sediment som muddras på havsbotten istället för att ta upp massorna på land. Som en del i det fortsatta arbetet kommer ett antal utredningar genomföras för att ge underlag när det gäller teknisk utformning, skyddsåtgärder och miljökonsekvenser. Exempel på planerade utredningar för de berörda områdena är utredningar avseende hydrogeologi, ytvatten, kulturminne, bottenförhållanden, sedimentstatus samt buller och stomljud. De fortsatta utredningarna kan visa att andra tillstånd behövs, till exempel enligt kulturminneslagen, påverkan på Natura 2000-områden eller omprövning av markavvattningsföretag. Vid behov kommer dessa prövningar att ske i parallella processer.

18 Uppdragsnr: (29) Figur 1 Översiktlig skiss över de ursprungliga alternativen. Dels ett sjövägsalternativ från respektive ARV till Käppalaverket, dels ett landvägsalternativ med inledande sjöledningar. Landvägsalternativet delades senare upp i två varianter, ett utformat med markledningar och ett tunnelalternativ. Båda landvägsalternativen ansluter befintligt tunnelsystem i Karby. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 E18 Roslagsbanan Figur 2. Översikt med markerat utredningsområde för ÖVA-anslutningen. Sjöledningen går från Blynäs/Margretelund till Svinninge. I Svinninge går en kort sträcka som markförlagda ledningar. Från Svinninge går sedan en bergtunnel via Rosenkälla till Karby. Exakt sträckning är ännu inte bestämd.

19 Uppdragsnr: (29) 2 Lokalisering Den planerade ledningssträckningen berör fyra kommuner norr om Stockholm: Vaxholm, Österåker, Vallentuna och Täby. Ledningssträckningen går i sjöledningar från Blynäs respektive Margretelund till Svinninge. Från Svinninge till Karby planeras ÖVAanslutningen gå i en tunnel och ansluta till befintlig avloppstunnel, via en ny pumpstation. Se Figur 2. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Planerade åtgärder Dragningen för ÖVA-anslutningen överensstämmer till stor del med det alternativ som i förstudien benämnts Landvägsalternativ Svinninge-Karby (SK). Alternativet har ändrats något sedan förstudien då sträckningen för sjöledningen nu kommer att gå över Resarö och inte över Bullerholmen samt att anläggningen av själva ledningarna mellan Blynäs och Resarö kommer att prövas inom ett annat projekt. Även tunnelsträckningens läge har utretts vidare. Nedan beskrivs de åtgärder som ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken för den planerade överföringen av avloppsvatten från Margretelund och från Resarö till Karby bedöms omfatta. ÖVA-anslutningen omfattar bland annat anläggning av nya pumpstationer, sjöledningar, eventuella växelkammare samt en bergtunnel. Utredningsområdet framgår av Figur 2, den tekniska utformningen av figur 3 och 4 nedan. I Margretelund kommer en ny pumpstation att anläggas. Pumpstationen i Margretelund beräknas ha en effektiv pumpsumpvolym om 115 m 3 (för självrensningsändamål). En ny pumpstation kommer även att anläggas i Blynäs. Storleken på pumpstationen vid Blynäs kommer att bestämmas senare då den bland annat är beroende av storleken på pumpstationen på Resarö. En ny pumpstation behöver även anläggas i Karby för överföring av avloppsvattnet till den befintliga tunneln som leder till Käppalaverket. Sjöledningar mellan Margretelund och Svinninge respektive Resarö och Svinninge kommer att anläggas. Preliminärt anläggs två nya sjöledningar à mm för sträckningen mellan Margretelund och Svinninge samt två sjöledningar à mm mellan Resarö och Svinninge. Det finns också möjlighet att anlägga en ledning med större dimension från respektive anslutningspunkt. Detta ger en lägre anläggningskostnad men ger inte redundans i systemet. Ledningarnas dimensioner baseras på uppskattningar och kan komma att ändras under den fortsatta utredningen. Ledningarnas antal och detaljerade sträckning kommer att utredas vidare i projektet. Sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge beräknas bli ungefär 5 km lång och sjöledningarna mellan Margretelund och Svinninge ungefär 2,5 km lång. En växelkammare installeras eventuellt på Resarö samt i Svinninge. Vid övergången från sjöledning till tunnel vid Svinninge behövs även en anslutning vilken omfattar bland annat en ventilkammare och borrhål inklätt med ett syrafast rör som leder vattnet ner till tunneln. Huvudtunneln, inklusive tunnelinredning i Täby, Vallentuna samt Österåkers kommun beräknas bli 15,5 km lång och dess exakta sträckning är ännu inte bestämd. Både vid Svinninge, Rosenkälla och vid Täby kyrkby är det möjligt att i framtiden ansluta lokala avloppssystem till den planerade tunneln.

20 Uppdragsnr: (29) Blynäs Ev Figur 3. Principlösning, flödesschema för ÖVA-anslutningen, sjödelen. Dimensioner och antal ledningar kan komma att ändras under tillståndsprocessens gång. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Figur 4. Principlösning flödesschema för ÖVA-anslutningen, tunneldelen. Dimensioner och antal ledningar kan komma att ändras under tillståndsprocessens gång.

21 Uppdragsnr: (29) Arean för VA-tunneln blir ca 20 m 2 och får en V-formad betongbotten för att minska risken för avsättningar. Tunnelförstärkning utgörs av armeringsjärn som gjuts in i borrhål med cementbruk. Bultarna kan kompletteras med sprutbetong för att ytterligare förstärka berget. Tätningsåtgärder för att minimera inflödet av grundvatten till tunneln kommer att tillämpas längs tunneln. Högre injekteringsklasser kan komma att väljas längs partier av tunneln som passerar vattenförande sprickzoner, känsliga naturområden och avsnitt med sättningskänslig bebyggelse. Inläckande grundvatten i VA-tunneln kan påverka omgivningen i form av avsänkta grundvattennivåer i berg och jord. För att driva tunneln planeras konventionell borr- och sprängteknik att användas. För att optimera genomförandetiden för bergschaktarbeten och framdriften av VA-tunneln planeras ca fyra arbetstunnlar etableras med ett maximalt avstånd mellan slutlig tunnelfront och arbetstunnel på m. Den exakta placeringen av lägena för arbetstunnlarnas påslag avgörs av befintliga vägar och var det finns lämpliga påslagspunkter för tunnelöppningar. 4 Alternativ för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Alternativa sträckningar I förstudien undersöktes tre alternativa sträckningar för avloppsledningen; ett landvägsalternativ med två varianter och ett sjövägsalternativ. De två avförda alternativen har benämningen Landsvägsalternativ, variant Kombi och Sjövägsalternativet, se figur 5 och 6. Det valda alternativet benämns Landvägsalternativ Svinninge-Karby (SK). Sjövägsalternativet består av ledningar som utgår från Margretelund och Blynäs och som leder vattnet söderut mot Käppalaverket. För landsvägsalternativet utgår sjöledningarna från Margretelund och Blynäs och avloppsvattnet pumpas mot Svinninge för att ledas vidare i landsförlagda alternativ bort mot befintlig avloppstunnel i Karby. För utredda anslutningspunkter se figur Landvägsalternativ variant Kombi Varianten Kombi är en kombination av bergtunnel och ledningar. Liksom i det andra landvägsalternativet, anläggs dubbla sjöledningar från Margretelund och Blynäs till en ny pumpstation vid Svinninge. Ledningssträckningen går sedan från Svinninge till en ny pumpstation, Stora Stava, som förläggs mellan Åkersberga och Rosenkälla. Därifrån fram till Rosenkälla läggs omväxlande tryckledning och självfallsledning med tillhörande pumpstation. I Rosenkälla ansluts ledningen till en planerad tunnel som sträcker sig till Karby. Liksom i landvägsalternativet variant SK, anordnas en ny pumpstation i Karby som lyfter upp spillvattnet till den befintliga avloppsvattentunneln som transporterar vattnet till Käppalaverket.

22 Uppdragsnr: (29) Figur 5. Landsvägsalternativet från förstudien, variant Kombi, bortvalt. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Sjövägsalternativ I sjövägsalternativet ansluts Margretelund respektive Blynäs med en sjöledning till Käppalaverket. Detta alternativ innebär att en ny pumpstation byggs i Margretelund med en effektiv pumpsumpvolym om ca m 3 för utjämning och självrensningsändamål. Från Margretelund och Blynäs läggs dubbla sjöledningar till en kammare kallad Stensundsviken. I denna kammare finns en manuell avluftningsanordning samt ett rörgalleri så att de inkommande tryckledningarna reduceras till två utgående, vilka avleder avloppsvattnet till en släppunkt nära pumpstationen Bogesund. Från pumpstationen vid Bogesund pumpas spillvattnet via två sjöledningar till en anslutningspunkt inne i Käppalaverket. Ur teknisk synpunkt är denna sträcka den svåraste delen. Utöver pumpstationerna kommer det längs sträckan finnas tre platser för avluftning av ledningar. Högpunkter under vattenytan ska om möjligt undvikas för att undvika ansamling av luft- och gasfickor. Mellan Margretelund och Käppalaverket finns fyra sträckor där ledningarna bör spolas ned i sedimenten, detta då dessa sträckor sannolikt innefattar en mindre högpunkt. Enligt tillgänglig information är det möjligt att bygga de aktuella sjöledningarna utan några större oluftade högpunkter. Detta alternativ innebär att det, av kapacitetsskäl, efter år 2035 behöver ske en komplettering av de föreslagna ledningarna mellan Margretelund och Käppalaverket. Den tredje ledning som diskuteras kan senareläggas om inläckaget i ledningssystemen kan minskas väsentligt. Det finns full reservkapacitet för att vid behov kunna anlägga de kompletterande ledningarna. Utöver denna sträckning har det även studerats ett antal andra alternativa sjöledningsdragningar.

23 Uppdragsnr: (29) för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Käppalaverket Figur 6. Sjövägsalternativet från förstudien, bortvalt.

24 Uppdragsnr: (29) Motiv till valt alternativ I förstudien fastställs att oavsett alternativ som studerats ger samtliga en positiv effekt avseende den samlade reningsgraden av det avloppsvattnet som släpps ut till recipienten gentemot 0-alternativet. Därigenom nås målet om en hållbar regional avloppsplanering. Vidare konstateras också att en inkoppling av Vaxholms och Österåkers avloppsvatten uppfyller de övriga målen med projektet. Studien pekar också på att de mervärden som är svåra att kostnadssätta överväger för alternativ SK gentemot de ekonomiska fördelar som talar för de övriga alternativen. Följande motiv ligger till grund för valt överföringsalternativ: - Det valda alternativet, alternativ SK med tunnel hela vägen från Svinninge till Karby möjliggör en bättre reglering av flödet till reningsverket och gör Käppalaverket relativt okänsligt för en framtida expansion i nordost. - Alternativ SK bedöms vara en mer hållbar lösning som även skapar flexibilitet för framtida utbyggnader i nordost. - Visionen för Stockholm Nordost fram till 2040 är en ökning av antalet invånare med och nya arbeten i upptagningsområdet för både det befintliga upptagningsområdet för Käppalaverket samt utmed den föreslagna sträckningen. Blir detta verklighet kommer Alternativ SK tillgodose detta behov till skillnad mot Alternativ SJÖ. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Mängden spillvatten minskar per person p.g.a. att den specifika vattenförbrukningen går ner men arbetet med att reducera mängden ovidkommande vatten i det kommunala ledningsnätet kräver ytterligare ansträngningar eftersom totala flödesmängden snarare ökar. Mot bakgrund av den ökade befolkningsmängden och även tillskottsvattnets ökning talar detta för att Käppalaförbundets behov av utjämningsvolym ökar. Denna utjämningsvolym tillfredsställs fullt ut endast av alternativ SK - Alternativ SK innebär en mindre risk för bräddning samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga reningsverken i Blynäs och Margretelund. Alternativ Sjö innebär att pumpning sker från pumpstation till pumpstation till inloppskanalen på Käppalaverket. Risken för driftstörning i någon av dessa punkter finns och konsekvensen blir då sannolikt att bräddning sker. Övriga synpunkter som är värt att understryka är: - Alternativ Kombi förordas inte då driftkostnaderna är betydligt högre än för övriga alternativ. - De beräknade kapital- och driftkostnaderna för Alternativ SK är på sikt bättre än för 0-alternativet men något sämre än för Alternativ SJÖ. Skillnaden mellan alternativ SJÖ och Alternativ SK är kr/pe/år (20-30 kr/år/abonnent). Den genomsnittliga VA-taxan för ett typhus inom Käppalaförbundets kommuner 2014 var kr/år.

25 Uppdragsnr: (29) - Samtliga alternativ kräver tillstånd för genomförandet där inget av alternativen är problemfritt. Alternativ SK passerar igenom ett Natura 2000 område vilket är ett område som är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. - I förstudien har risken för kostnadsförändringar bedömts för tre olika utfall, Billigare-Troligt-Dyrare. Inget av alternativen skiljer sig markant åt. Figur 7. Utredda anslutningspunkter i Käppalaförbundets system, endera vid Karby eller vid Käppalaverket. 4.2 Alternativ teknik för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 En alternativ teknik som övervägts för att driva tunneln är en s.k. fullortsborrning, Tunnel Boring Machine (TBM). Denna metod innebär att hela tunneln borras. Metoden har valts bort då den bedöms ta längre tid, vara dyrare och sakna fördelar ur ett miljöperspektiv.

26 Uppdragsnr: (29) 5 Beskrivning av området 5.1 Ytvatten Berört vattenområde ligger i stort sett inom det som räknas som Stockholms inre skärgård, vars yttre avgränsning går vid en linje i Norra Vaxholmsfjärden - Rindö - Oxdjupet - Skurusundet. Ett antal större öar bildar en naturlig avgränsning mot innerskärgården. Dessa öar, tillsammans med trånga sund och trösklar, skärmar av de inre delarna av skärgården och begränsar därigenom vattenutbytet med utanför liggande havsområde. Det bidrar till att påverkan blir stor från större sötvattensutflöden både avseende salthalt och belastning av närsalter eller giftiga substanser. Stockholms inre skärgård är starkt påverkad av utflödande sötvatten från Mälaren och har en starkt kuperad bottentopografi (varierar från <10m till 60m). Stockholms inre skärgård har en tid för vattenomsättning på över 40 dygn och har en delvis skiktad vattenpelare (övre lagret med låg salthalt och undre lagret med hög salthalt.) Ytvattenstatusen med avseende på totalhalter av fosfor och kväve enligt preliminära bedömningsgrunder generellt dålig-otillfredsställande, dock med en tydlig gradient från Strömmen (dålig-otillfredsställande) till de mot mellanskärgården angränsande vattenförekomsterna (otillfredsställande-måttlig). De planerade sträckningarna för sjöledningarna passerar genom två utpekade vattenförekomster, se figur 8. Den 22 december 2015 kommer nya beslut om reviderade miljökvalitetsnormer och statusbedömningar att tas. Eftersom statusbedömningar inom kort kommer att ändras redovisas både den beslutade statusen och den föreslagna statusen för de berörda ytvattenförekomsterna i tabell 1 nedan. (Beslutade och föreslagna miljökvalitetsnormer redovisas i avsnitt 6.3.2). Tabell 1. Beslutad och bedömd statusbedömning för vattenförekomster som passeras. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Överbyfjärden (SE ) Trälhavet (SE ) Ekologisk Gällande status Kemisk exkl. kvicksilver Preliminär status Ekologisk Kemisk exkl. kvicksilver Måttlig God Måttlig God Måttlig God Måttlig God Om de planerade anläggningsarbetena för tunneln riskerar att påverka det ytvatten som avleds via diken/bäckar riskerar ytterligare tre utpekade ytvattenförekomster att påverkas, se figur 8. Beslutad statusbedömning och föreslagen statusbedömning för dessa ytterligare vattenförekomster redovisas i tabell 2 nedan.

27 Uppdragsnr: (29) Tabell 2. Beslutad och bedömd statusbedömning för vattenförekomster som eventuellt kan påverkas av anläggningsarbeten på land. Säbyviken (SE ) Ullnasjön (SE ) Vallentunasjön (SE ) Ekologisk Gällande status Kemisk exkl. kvicksilver Preliminär status Ekologisk Kemisk exkl. kvicksilver Måttlig God Måttlig God Måttlig Otillfredsställande God God Otillfredsställande Otillfredsställande God God Vallentunasjön Vallentunasjön för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Täby-Danderyd Ullnasjön Figur 8. Vattenförekomster, grund- och ytvatten. De berörda vattenförekomsterna är markerade i bilden ovan och ungefärlig sträckning för sjöledning och tunnel är utritad. Källa: Geologi och hydrogeologi Säbyviken Överbyfjärden Trälhavet Det berörda området består av ett uppbrutet mosaiklandskap med lägre liggande lerfyllda dalgångar omgivna av högre liggande berg- och moränryggar. Berg med tunt eller obefintligt jordtäcke är främst tydlig i den östra delen av det berörda området. De högre liggande partierna omges ofta av sänkor fyllda av organiska jordarter såsom glacial och postglacial lera samt kärrtorv. Det översta lagret lera är ofta av torrskorpekaraktär och hela lermäktigheten underlagras av friktionsjord, ofta morän, vilken vanligtvis fortsätter en bit uppför omkringliggande hällsluttningar.

28 Uppdragsnr: (29) Moränlagret bildar ett öppet grundvattenmagasin som, beroende av kornstorleksfördelning och mäktighet, innehåller mer eller mindre tillgängligt grundvatten. Där lera överlagrar friktionsjord bildas ett slutet grundvattenmagasin där leran utgör ett tätande lock och friktionslagrets vatten ger leran dess fuktighet. Grundvattnet i det övre magasinet är ofta uppdelat i mindre magasin vars nivåer kan variera kraftigt under året. Det undre magasinet står ofta i kontakt med grundvatten i underliggande bergsprickor varför även grundvattennivåer i jord kan påverkas av undermarksanläggningar förlagda i berg. I terrängens svackor inom hela utredningsområdet finns hydrauliska lågpunkter dit både yt- och grundvatten kan strömma och ansamlas. Dessa områden utgör bland annat utströmningsområden för grundvatten. Alla landområden inom hela utredningsområdet kännetecknas av hällområden och områden med morän. Mellan Svinninge och Rosenkälla består berggrunden företrädelsevis av gamla granitiska bergarter med stråk av grönsten varav ett större område kring Svinningeviken. Från Rosenkälla är den geologiska miljön annorlunda då berggrunden huvudsakligen består av yngre graniter som är relativt homogena och saknar inslag av gnejs. Jorddjupet ökar väster om Rosenkälla och domineras av leror och organiska jordar. Några dalgångsstråk med djupa jordlager passeras. I utredningsområdet finns en utpekad grundvattenförekomst som kan riskera att påverkas av anläggandet av tunneln, se figur 8. Grundvattenförekomsten ligger vid Täby Kyrkby, Täby-Danderyd (SE ) och är en sprickakvifär i en urbergsförekomst, det vill säga en grundvattenförekomst i berg. Den är 27 km 2 och sträcker sig över Täby och Danderyd kommun. Förekomsten har både god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Naturmiljö I den fortsatta projekteringen kommer utredningar gällande bottenflora och fauna att genomföras. Den föreslagna tunnelsträckningen går till största delen under skogsmark. I Vallentuna kommun passerar föreslagen tunnelsträckning, förutom under skogsmark, även under en del öppen mark. I Täby kommun passerar föreslagen tunnelsträckning öster om Täby Kyrkby. Utpekade områden med naturvärden längs med den föreslagna sträckningen för sjöledningen och för tunnel beskrivs nedan Våtmarker och sumpskogar Sumpskogar och våtmarker har höga skyddsvärden på grund av deras mångfunktionella förmåga att hålla och rena vatten samt som vistelsemiljöer för många djur- och växtarter. I Stockholms län är många våtmarker påverkade antingen genom utdikning (markavvattningsföretag) eller av exploatering genom bebyggelse. De miljöer som kvarstår är värdefulla därför att det börjar bli ont om denna typ av miljöer i länet. Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns några våtmarker som är utpekade och klassade i våtmarksinventeringen (VMI), se figur 9. Ingen direkt anläggningspåverkan av påslag eller tillfartsvägar kommer att ske. Eventuellt kan tunneln ha en dränerande effekt på någon våtmark. Detta kommer att utredas under projektets gång. Det finns våtmarker och sumpskogar med både låga och höga naturvärden utmed den föreslagna tunnelsträckningen. Våtmarker och sumpskogar är både yt- och grundvattenberoende men själva klassningen av marktyperna beror på vegetationen. Minst 50 % av lågvegetationen (bottenskiktet) ska vara hydrofil.

29 Uppdragsnr: (29) Figur 9. Våtmarker och sumpskogar inom utredningsområdet (bufferområdet). för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Nyckelbiotoper och områden med naturvärden Inom utredningsområdet för den föreslagna sjöledningen samt för tunneln finns flera områden som är klassade som nyckelbiotoper. En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Det finns även flera områden som är klassade som områden med naturvärden. Det är områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop men som ändå är viktiga för den biologiska mångfalden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper, om de lämnas orörda eller vårdas. Ingen direkt anläggningspåverkan av påslag eller tillfartsvägar kommer att ske i nyckelbiotoper eller utpekade naturvärdesområden Uppväxtområden för fisk I Stockholms skärgård har lek- och uppväxtområden för abborre, gädda och gös modellerats fram baserat på arternas miljökrav under tidiga utvecklingsstadier (BALANCE-modellen). Inom utredningsområde för planerade sjöledningar finns flera potentiella uppväxtområden för fisk (gädda, abborre och gös), samt lekområde för abborre. Det är framför allt där sjöledningarna kommer in till land vid Svinninge som utpekade områden kan komma att beröras.

30 Uppdragsnr: (29) 5.4 Kulturmiljö Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns många fornlämningar, se figur 10. Det går dock att tyda en viss koncentration av fornminnen kring bebyggelsen i Karby och i området kring Rosenkälla. Merparten av dokumenterade fornlämningar utgörs av gravfält, stensättningar, boplatser och husgrunder. Även inom utredningsområdet för den föreslagna sträckningen för sjöledningen finns några utpekade fornlämningar. Figur 10. Identifierade fornminnen inom utredningsområdet. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Boendemiljö Den största delen av den planerade tunnelsträckningen går igenom obebyggt område. Söder om ledningen vid Svinninge (Österåkers kommun) finns dock ett bebyggt område. I Österåkers kommun passerar även tunneln väster om ett mindre bebyggt område (Täljö). I Vallentuna kommun passerar tunneln söder om ett mindre bebyggt område (Lövsättra) och i Täby kommun passerar tunneln öster om bebyggelsen i Täby Kyrkby. När det gäller bebyggelse i närheten av sjöledningarna är både stranden på Svinningesidan och stranden på Resarösidan bebyggda. Även vid Blynäs och Margretelund finns bebyggelse. 5.6 Rekreation och friluftsliv De skogsområden som den planerade tunneln sträcker sig under nyttjas för bär- och svampplockning samt jakt. Den planerade tunnelsträckningen passerar, i Österåkers kommun, under Blå leden och vid gränsen mellan Vallentuna och Täby kommun under Roslagsleden. I Svinningeviken finns en småbåtshamn och en marina (Svinninge marina). Fritidsbåtar trafikerar de vattenområden där sjöledningarna är planerade att förläggas. Även vid Blynäs finns det flera småbåtshamnar samt ett varv. Mellan Margretelund och Resarö finns en kappseglingsbana markerad på sjökortet.

31 Uppdragsnr: (29) 6 Planer och gällande bestämmelser 6.1 Planer Utredningsområdet, cirka 500 meter på vardera sidan om preliminär ledningssträckning, berör flertalet detaljplaner. Vaxholms kommun: 16 gällande detaljplaner och 3 pågående. Österåkers kommun: 10 gällande detaljplaner. Vallentuna kommun: 2 gällande detaljplaner. Täby kommun: 40 gällande detaljplaner, 3 pågående samt 1 kommande. Antalet berörda planer kommer att minskas när ledningssträckningen beslutats. Gällande översiktsplaner i området finns för Täby kommun, Vallentuna, Österåker samt Vaxholm. Österåker planerar att påbörja arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Vissa specifika områden inom Österåkers kommun, såsom Säbyviken, Rosenkälla samt Svinninge har egna planprogram. I Vaxholms kommun finns en fördjupad översiktsplan för bland annat Resarö. 6.2 Gällande beslut I det berörda området finns sannolikt gällande tillstånd för vattenverksamhet. Vilka tillstånd som kan beröras av den planerade avloppsledningen utreds i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. En form av tillstånd för vattenverksamhet är tillstånd för markavvattning. Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns flera markavvattningsföretag. Se karta i figur för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 11. Markavvattningsföretag inom utredningsområdet (bufferområdet). Markavvattning är åtgärder som utförs för att avlägsna (dränera) oönskat vatten eller för att skydda (valla in) mot vatten. Ett markavvattningsföretag (dåtidens dagvattenoch avloppssystem) är en vattenverksamhet vars verksamhet likställs med tillstånd

32 Uppdragsnr: (29) enligt miljöbalken genom miljöbalkens övergångsbestämmelser och ska i projektet betraktas som ett enskilt intresse. Det ska påpekas att det finns många dikessystem som inte är rättsligt prövade men kan vara lagliga ändå därför att det saknades krav om tillstånd när de kom till (dikessystem äldre än 1984). 6.3 Gällande bestämmelser och skydd enligt miljöbalken Områden av riksintresse Inom utredningsområdet för den föreslagna tunnelsträckningen finns två utpekade områden för riksintresse för kulturmiljö (3 kap. miljöbalken), Täby Prästgårdsmark och Skålhamravägen. Även ett riksintresse för naturmiljö (3 kap. miljöbalken) berörs (NRO01044 Täby Prästgård Skogberga). Den föreslagna tunneln passerar under Roslagsbanan som är utpekad som järnväg av riksintresse och E18 Norrtäljevägen som är utpekad som väg av riksintresse. Det föreslagna utredningsområdet för sjöledningen berör en ytterst liten del av utpekat riksintresse för friluftsliv och turism, Bogesundslandet. För karta över berörda riksintresseområden se figur för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 12. Berörda riksintressen Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) Miljökvalitetsnormer (MKN) ska beaktas vid tillståndsprövning och planering. MKN är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999 för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk. En miljökvalitetsnorm kan anges som en halt eller ett värde (högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, eller vatten) men kan även beskrivas i ord. Miljökvalitetsnormerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. Det finns idag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477), olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660), olika kemiska föreningar i fisk- och

33 Uppdragsnr: (29) musselvatten (SFS 2001:554), miljökvalitetsnormer för havsmiljö (HVMFS 2012:18) samt för omgivningsbuller (SFS 2004:675) Ytvatten Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt beslutade i december 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för samtliga vattenförekomster i distriktet. Den 22 december 2015 kommer nya beslut om reviderade miljökvalitetsnormer och statusbedömningar att tas. Eftersom miljökvalitetsnormer och statusbedömningar inom kort kommer att ändras redovisas både de beslutade normerna och de föreslagna normerna för de berörda ytvattenförekomsterna i tabell 3 nedan (för status i berörda vattenförekomster se avsnitt 5.1). Tabell 3. Beslutade och föreslagna normer för de ytvattenförekomster där sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge samt Margretelund och Svinninge passerar. Överbyfjärden (SE ) Trälhavet (SE ) Beslutade normer Ekologisk God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Kemisk exkl. kvicksilver God kemisk ytvattenstatus 2015 God kemisk ytvattenstatus 2015 Föreslagna normer Ekologisk God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Kemisk exkl. kvicksilver och PeBDE God kemisk status God kemisk status Om arbetet med att anlägga tunneln kommer att påverka ytvatten som leds vidare via diken/bäckar riskerar ytterligare tre utpekade ytvattenförekomster att kunna påverkas. Beslutade normer och föreslagna normer för dessa tre ytvattenförekomster redovisas i tabell 4 nedan. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Tabell 4. Beslutade och föreslagna normer för de ytvattenförekomster som kan komma att beröras av de planerade arbetena på land. Säbyvik (SE ) Ullnasjön (SE ) Vallentunasjön (SE ) Beslutade normer Ekologisk God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Kemisk exkl. kvicksilver God kemisk ytvattenstatus 2015 God kemisk ytvattenstatus 2015 God kemisk ytvattenstatus 2015 Föreslagna normer Ekologisk God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Kemisk exkl. kvicksilver och PeBDE God kemisk status God kemisk status God kemisk status

34 Uppdragsnr: (29) Grundvatten Beslutade normer för grundvattenförekomsten vid Täby Kyrkby, Täby-Danderyd (SE ), är God kemisk grundvattenstatus 2015 samt God kvantitativ status Föreslagna normer är God kemisk grundvattenstatus samt God kvantitativ status. Det finns en risk att den kemiska statusen varken uppnås till 2015 eller 2021, dock ingen risk att den kvantitativa statusen inte uppnås Luft Miljökvalitetsnormer för luft är gränsvärden för föroreningsnivåer som inte får överskridas. För närvarande finns miljökvalitetsnormer gällande utomhusluft för bland annat kvävedioxid, kväveoxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly. I urban miljö är framförallt kvävedioxid och partiklar relevanta att undersöka. Även bensen finns i trafikbelastade miljöer men beräkningar har visat att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela Stockholmsregionen Buller Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller är en slags målsättningsnorm. I förordningen står att det ska eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Normen följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller. Verksamhetsutövare ska genom sin egenkontroll sträva efter att begränsa bullerstörningar Områdesskydd (7 kap. miljöbalken) för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Natura 2000-områden Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Beslut att inrätta Natura 2000-område fattas av regeringen och verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000-område måste tillståndsprövas enligt 7 kap. 28 miljöbalken. Inom utredningsområdet för den planerade tunneln påträffas Natura 2000-området Prästgården-Skogberga (SE ), se figur 13. Naturtypen utgörs av artrik silikatgräsmark och viss del trädbeklädd betesmark. Det saknas en bevarandeplan för området, vilket beror på en pågående uppdatering av underlag i en kvalitetssäkring som genomförs av Länsstyrelsen Naturreservat Den planerade sträckningen för sjöledningarna är dragen precis i gränsen till Näsuddens naturreservat (kommunalt reservat i Österåkers kommun). Reservatet utgörs av både land och vattenområde. Naturen består bland annat av hällmarkstallskog på höjderna och lundartad blandlövskog med öppnare partier från tidigare åker- och slåtterbruk i lägre liggande partier. Vid Bogesundslandet har beslut tagits om ett nytt naturreservat och reservatsbildning pågår. En mycket liten del av naturreservatet hamnar inom utredningsområdet för den föreslagna ledningssträckningen. Se figur 14 nedan.

35 Uppdragsnr: (29) Figur 13. Natura 2000-område i västra delen av utredningsområdet. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 14. Utredningsområde kring aktuell ledningssträckning berör två naturreservat, Näsuddens naturreservat och en mycket liten del av Bogesundslandets naturreservat.

36 Uppdragsnr: (29) Strandskydd I området gäller generellt strandskydd, det finns även områden vid Näsudden och en del av Resarö som omfattas av förslag om utvidgat strandskydd. Förslaget har ännu inte vunnit laga kraft (det är överklagat). Vid Blynäs samt vid passagen av Resarö kan strandskyddade områden beröras av ledningsdragningen. Inom detaljplanerat område vid reningsverket vid Margretelund och vid Svinninge är strandskyddet upphävt i gällande detaljplaner. För strandskyddat område se figur 15 nedan. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 15. I figuren visas områden som omfattas av strandskydd samt förslag på utökat strandskydd. De heldragna blå linjerna visar den ungefärliga sträckningen för sjöledningarna.

37 Uppdragsnr: (29) 7 Bedömd påverkan Såväl anläggningsskedet som den kommande driften av avloppsnätet medför en risk för en påverkan på omgivningen. Typ av påverkan och i vilken omfattning den sker beror till stor del av val av läge, teknisk utformning, genomförandet och den kommande driften. Den fortsatta projekteringen kommer ge underlag för att mer specifikt bedöma miljöpåverkan från den nu aktuella ledningsdragningen. Projektet som helhet kommer dock ha en positiv miljöpåverkan då det medför en mindre risk för bräddning samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga reningsverken i Blynäs och Margretelund, att Norra Vaxholmsfjärden och Trälhavet avlastas från de avloppsutsläpp som finns idag samt att det bedöms vara den mest hållbar lösning som också skapar flexibilitet för framtida utbyggnader i nordost. Nedan beskrivs den förväntade miljöpåverkan övergripande. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Ytvatten Uppgrumling av bottensediment kommer att ske vid nedläggning av ledningarna och eventuella muddringsarbeten i strandzoner. Grumling i vatten kan påverka vattenlevande organismers livsbetingelser, som till exempel musslor, vilka kan kvävas av långvariga grumlingsförhållanden. Det tillfälligt minskade siktdjupet som uppstår kan också lokalt påverka tillväxten av fotosyntetiserande planktonalger, alger och kärlväxter. Vattenmiljön, och hur anläggning av sjöledningar kan komma att påverka vattenmiljön, kommer att utredas ytterligare i kommande MKB till tillståndsansökan för vattenverksamhet. Grumlingen kommer enbart att ske i anläggningsskedet och vid reparationsarbeten då ledningarna måste lyftas upp från botten. I driftfasen finns, precis som idag, en risk för påverkan på den marina miljön, främst genom risk för bräddning och nödutsläpp vid haveri. För att motverka detta byggs dubbla ledningar från respektive anslutningspunkt för att skapa redundans samt eventuellt växelkammare på Resarö och i Svinninge för att kunna driva systemet även om en ledning havererar. Risken för utsläpp vid haveri kan dock inte helt elimineras. Vid sprängning av tunneln används vatten i processen. Processvattnet, blandat med inläckande grund- och nederbördsvatten kommer att ledas bort från tunneln och dess påslag under hela byggskedet. Vattnet benämns länshållningsvatten och kommer att innehålla föroreningar från sprängningsarbeten, till exempel kväverester, och måste tas omhand innan det släpps ut till recipienter. Vilken eller vilka recipienter som det renade länshållningsvattnet kommer att släppas till är ännu ej bestämt. Vatten kan behöva ledas via kontrollpunkter där behandling av vattnet kan ske. Det är viktigt att länshållningsvattnet håller en sådan kvalitet när det släpps till recipient att det inte påverkar recipientens ekologiska eller kemiska status negativt. Utgångspunkten är att den definierade vattenförekomstens ekologiska och kemiska status inte får försämras. Fortsatta utredningar kommer att göras för att kunna bedöma eventuell påverkan. Under driftskedet leds allt vatten i tunneln, avloppsvattnet blandat med det inläckande grundvattnet, till Käppalaverket. 7.2 Grundvatten Anläggande av tunneln kommer med stor sannolikhet att innebära en påverkan på grundvattennivåerna längs med tunnelsträckningen. I detta skede är det ännu inte utrett exakt vilket område som kan komma att påverkas samt vilka konsekvenser en grundvattensänkning kan leda till. Nedan beskrivs allmänt vad som kan inträffa vid grundvattennivåsänkning. Om grundvattenytan sänks kan exempelvis byggnader i ett lerområde sätta sig. En sättning kan ge sprickor i väggar eller kärvande dörrar. Även ledningar kan påverkas och i värsta fall gå sönder.

38 Uppdragsnr: (29) Förändringar av vattnets strömningsbild kan göra så att markföroreningar flyttar på sig eller naturmiljöer förändras. Sänkta grundvattennivåer i berg eller jord kan som effekt i enskilda brunnar ge minskad uttagskapacitet. Effekten i energibrunnar kan bli minskat effektuttag. Utredningar kommer att genomföras för att kunna identifiera var eventuella negativa konsekvenser kan komma att ske för att sedan kunna föreslå skyddsåtgärder för att förhindra dessa. 7.3 Buller, stomljud och vibrationer Driften av ledningsnätet bedöms inte medföra någon risk för störande buller, stomljud eller vibrationer. Däremot finns en risk för störning vid anläggningsskedet. Buller och vibrationer som kan orsaka en störning kan generas vid sprängning, borrning, transporter, muddring, eventuell spontning m.m. Vid anläggningsskedet följs Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15. Det innebär särskilda begränsningar under vissa tider. Riktvärdena är tillämpliga för både buller och stomljud. Omfattningen av stomljuden beror på hur tunneln kommer att drivas, bergets kvalitet och hur byggnader är grundlagda. Byggnader med grundläggning direkt mot berg kommer att påverkas mest. I tidigare utförd förstudie har det inte gått att precisera hur mycket stomljud som kan förväntas utan detta får göras när exakt sträckning av tunneln har beslutats och genomförandet av tunneldrivningen har preciserats. Vibrationer beror på sprängningsteknik och bergkvalitet. Till följd av vibrationer kan skador på byggnader och anläggningar uppstå. Vilka byggnader som kan ligga i riskzonen för vibrationsskador måste utredas närmare när tunneldrivningen har preciserats. 7.4 Luft för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Spränggaser I och med att tunneln ventileras för att förbättra arbetsförhållandena kommer förorenad luft att tryckas ut ur tunnelmynningen och eventuella ventilationsschakt. Halterna av spränggaser varierar med vindförhållanden, sprängmedelstyp och salvstorlek. Dessa parametrar är avgörande för att hålla halterna nere för att upprätthålla luftkvalitetsmålen. Erfarenhet från tidigare projekt som till exempel Citybanan visar att de halter som kan uppkomma i dessa sammanhang inte bedöms ge någon avsevärd hälsopåverkan vid exponering. Vid byggarbeten uppkommer även luftföroreningar från dieseldrivna fordon och arbetsmaskiner och från transporter av massor och övrigt material. Byggtrafik och arbetsmaskiner kommer att bidra till lokalt försämrad luftkvalitet. Byggarbeten ger upphov till damning som kan vara störande för närliggande bostäder. Förebyggande åtgärder för att minimera damning är exempelvis bevattning vid torrt väder Lukt Vid den framtida driften kan lukt i form av svavelväte och andra luktintensiva ämnen orsaka problem vid exempelvis pumpstationer. Det är större sannolikhet att lukt uppstår i tryckledningar med anaeroba miljöer med lång uppehållstid jämfört med

39 Uppdragsnr: (29) självfallsledningar och tunnlar där utbyte med luft kontinuerligt sker, i detta projekt medför sträckningarna mellan Resarö respektive Margretelund till Svinninge alltså en större risk för luktstörning än tunnelsträckningen mellan Svinninge och Karby. Luktreningsanläggningar kommer att anläggas för att minimera risk för utsläpp av oönskad lukt. Vid Resarö kan luktproblem uppstå vid luftning. I början av driftskedet kan luftning behöva ske med mer täta intervall än vid senare skeden när verksamheten är mer etablerad. Under driftskedet kan lukt vid enstaka tillfällen och platser ha en negativ påverkan på boendemiljön. Även för friluftslivet finns risk för luktolägenheter vid enstaka tillfällen och platser. Åtgärder för att begränsa olägenhet av lukt kommer vidtas vid pumpstationerna. Åtgärder kommer även att vidtas för tunneln. Tunneln behöver luftas och utluften behöver då behandlas. I befintlig tunnel från Karby sker detta med hjälp av barkfilter. Fortsatta utredningar kommer att göras för att kunna bedöma när och i vilken omfattning lukt kan komma att påverka boendemiljön samt rekreation och friluftsliv. 7.5 Transporter och hantering av bergmassor Byggandet av avloppstunneln kommer medföra att stora mängder berg- och jordmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Huvuddelen av alla bergmassor kommer att transporteras ut via arbetstunnlarna. De jordmassor som behöver schaktas bort förväntas bli relativt små volymer, på grund av att tunneln i huvudsak går i berg. Bergmassorna transporteras med lastbil från arbetstunneln och vidare till mottagningsanläggningar för återvinning som ballast vid anläggningsarbeten och/eller direkt till anläggningsverksamheter såsom väg- eller bostadsbyggen. Antalet fordon per dygn kommer att styras av vilken mängd som kan transporteras per fordon. Generellt kan man säga att ju större lastbilar som används desto färre blir transporterna. Exakt vilka transportvägar som kommer att användas är inte möjligt att närmare ange i detta skede. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Naturmiljö Inom utredningsområdet för föreslagen ledningssträckning passeras ett Natura område, Prästgården-Skogberga (SE ). Två naturreservat kan komma att påverkas av den föreslagna sträckningen. Dessa är Näsuddens naturreservat (Österåkers kommun) och Bogesundslandets naturreservat (Vaxholms kommun). Inom utredningsområdet passeras flera nyckelbiotoper, utpekade områden med naturvärden samt sumpskogar och våtmarksområden. Nedläggning av sjöledningarna kan komma att innebära negativ påverkan för fisk. Största hotet för fisk är borttagandet av marina strandmiljöer där lek och reproduktion sker. Detta kan ske vid muddring för ledningsschakt i grunda strandmiljöer. Även grumling kan påverka fisk och fauna negativt. Fortsatta utredningar genomförs för att kunna visa vilken påverkan sjöledningen och tunneln riskerar att medföra på de naturvärden som ligger i anslutning till den. 7.7 Kulturmiljö Den typ av fornlämningar som har påträffats inom utredningsområdet för den planerade tunnelsträckningen bedöms inte vara sättningskänsliga. Det kan dock finnas fornlämningar som riskerar att skadas vid en syresättning orsakad av en permanent grundvattensänkning. Ingen utredning har ännu utförts gällande fornlämningarnas läge i marken i förhållande till grundvattenytan.

40 Uppdragsnr: (29) När det gäller marina fornlämningar utmed sjöledningarna kommer de fortsatta utredningarna ge underlag för att bedöma om några kända fornlämningar riskerar att påverkas negativt. Om någon okänd fornlämning påträffas under anläggningsskedet kommer Länsstyrelsen kontaktas omgående. 7.8 Boendemiljö Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att omfatta både konsekvenser för miljön och för människors hälsa. För att tydliggöra delar av det senare brukar ett stycke om boendemiljö särskilt anges. I detta projekt utgörs dock huvuddelen av påverkan på människors boendemiljö av faktorer som redan beskrivits ovan. Fortsatta grundvattenutredningar och påverkan av en grundvattenbortledning måste tas fram för att kunna säkerställa att det inte kommer att bli någon negativ konsekvens för boendemiljön, se vidare kapitel 7.2 ovan. Även buller, vibrationer och stomljud kan ha påverkan på boendemiljöer under byggskedet, se kapitel 7.3. Även lukt kan ha en negativ påverkan på boendemiljön, se avsnitt Rekreation och friluftsliv Rekreationsmöjligheter och friluftsliv bedöms endast påverkas i begränsad omfattning under anläggningsskedet, till exempel vid nedläggning av sjöledning samt vid anläggande av tillfartsvägar till tunneln. Fortsatta utredningar kommer att göras för att kunna bedöma när och i vilken omfattning rekreationsmöjligheter och friluftsliv riskerar att påverkas. för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Riksintressen Beroende på hur ledningen passerar respektive utpekat riksintresse behöver en bedömning i det enskilda fallet utföras utifrån planerade ingrepp. De fortsatta utredningarna kommer att ge underlag för en sådan bedömning. De riksintressen som passeras är Skålhamravägen och Täby Prästgårdsmark (riksintressen för kulturmiljö), Täby prästgård-skogberga (riksintresse för naturmiljö) samt en mycket liten del av Bogesundslandet (riksintresse för friluftsliv och turism). 8 Risk En riskbedömning har gjorts för de tidigare tre utredda alternativen där en värdering har gjorts utifrån sannolikhet och konsekvens med avseende på bland annat tid, ekonomi, arbetsmiljö och miljö. De identifierade riskerna har klassats som mycket kritiska, allvarliga eller förhöjda risker. Nedanstående risker omfattar de som har en påverkan på miljön eller människors hälsa. Allvarliga risker innefattar bland annat tunnelras och risk för rörbrott på sjöledning. Sannolikheten för att dessa händelser inträffar är låg men konsekvenserna om de gör det är stora, därmed bedöms den sammanvägda risken vara allvarlig och bör hanteras. Tillstånd för anläggning av sjöledning, grundvattensänkning samt att kommunernas utbyggnadsplaner inte är helt kända har bedömts vara förhöjda risker. Smittorisk finns även i anslutning till pumpstationer då det kan förekomma nödbrädd av avloppsvatten. Anläggning av avloppstunneln mellan Svinninge och Karby medför att en mycket stor mängd avloppsvatten kan bräddas i tunnelsystemet.

41 Uppdragsnr: (29) för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver Fortsatta utredningar Som nämnts tidigare kommer fortsatta utredningar inom utredningsområdet vara nödvändigt för den fortsatta projekteringen och för att ge underlag till ansökan om tillstånd. Utredningsområde är som nämnts ovan det område inom vilket utredningar görs för att klarlägga bland annat hydrogeologiska, hydrologiska, marina, geologiska och geotekniska förhållanden. Inom utredningsområdet utförs det även inventeringar av naturvärden, kulturvärden, brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar m.m. som kan skadas till följd av vattenverksamheten. Parallellt med tillståndsansökan tas systemhandlingar för sjöledning och tunnel fram. Exempel på fortsatta utredningar inom detta projekteringsarbete är översiktlig teknisk bedömning av anslutning till tunneln vid Rosenkälla. Placering av pumpstationer och lägen för bräddpunkter/nödutsläpp samt skyddsåtgärder för att förhindra bräddning utreds också. En hydrogeologisk undersökning pågår inom utredningsområdet för tunnelsträckningen och omfattar grundvattenförhållanden och grundvattenkvalitet i området. Ett fältarbete kommer att inledas med installation av grundvattenrör, provtagning på lera och hydrogeologiska fältundersökningar såsom provpumpningar med mera. Den hydrogeologiska undersökningen ligger till grund för att beräkna/bedöma influensområdets utbredning och inläckaget av grundvatten till tunneln. Influensområde är det område inom vilket det kan uppkomma grundvattenpåverkan till följd av vattenverksamheten. För att bedöma omfattningen av skyddsobjekt som är grundvattenberoende inom utredningsområdet sker en inventering av bl.a. brunnar, husgrundläggning, naturområden och förorenade områden. Undersökningarna ligger även till grund för att bedöma behovet av eventuella skyddsåtgärder inom känsliga områden. På motsvarande sätt kommer förutsättningarna för ytvatten att utredas och beskrivas liksom bottenförhållanden och sedimentens status. Detaljprojekteringen kommer visa om anläggandet eventuellt även innebär andra åtgärder i vattenområde, det kan t.ex. vara behov av omledning av vattendrag eller dike, eller omläggning, förlängning eller anläggande av trumma. Buller- och stomljudsutredningar identifierar om det finns områden som är känsliga för bullerstörningar, samt om det finns perioder då bullrande verksamhet inte bör ske (t.ex. häckningsperioder för fågel). Underlag för att bedöma en eventuell påverkan på naturreservat, Natura områden, utpekade riksintressen, nyckelbiotoper m.m. kommer att tas fram. Områden där det är risk för vibrationsskador kommer att identifieras. Om de fortsatta utredningarna visar att det finns markavvattningsföretag som kan beröras av anslutningen, utreds om åtgärderna riskerar att påverkar den avvattnande förmågan eller om dräneringsvatten planeras att avledas till befintliga diken.

42 Uppdragsnr: (29) 10 Referenser Miljöbalk (1998:808) Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 miljöbalken] NFS 2004:15 - Allmänna råd Länsstyrelserna Karttjänster WebbGIS: Riksantikvarieämbetet: (Fornsök) Skogsstyrelsen: (Skogens pärlor) Sweco 2015: Rapport Förstudie ÖVA reviderad Täby kommun: Översiktplan, Det nya Täby Vaxholms kommun: Översiktsplan 2030 Vallentuna kommun: Vallentunas översiktsplan Vattenmyndigheten Norra Östersjön: OSTERSJON/DISTRIKTETS- ORGANISATION/DELOMRADEN/KUSTVATTEN/Pages/stockholms-inre-skargardoch-hallsfjarden.aspx VISS- Vatteninformationssystem Sverige: Information hämtad Österåkers kommun: Översiktsplan från för samråd_öva_160113_slutversion.docx Mall: Memo.dot ver 1.0

43 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Bilaga 1 Mötesanteckningar.docx Mall: Protokoll dot ver 1.0 Uppdragsnr: (6) MINNESANTECKNINGAR SAMRÅD, ÖVA Fört vid samrådsmöte med länsstyrelse och berörda kommuner. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken inför om ansökan enligt 9 och 11 kap. miljöbalken om anläggande och drift av ett nytt avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Karby i Täby (ÖVA) Tid , Plats Regeringsgatan 66 Närvarande Jonas Rune WSP JR Shabnam Tavakoli WSP ST Tomas Almbo WSP TA Mikael Nielsen Käppalaförbundet MN Tomas Adolphson Roslagsvatten TAd Karin Blixt Sweco KA Eva Björkhem Södra Roslagens Miljö- och EB Hälsoskyddskontor (SRMH) Lena Ahlgren SRMH LA Marie-Louise Scanlan Roslagsvatten MLS Frida Hellbom Vallentuna kommun FH Karin Larsson Markus Andersson Österåkers kommun (MHE) KL Österåkers kommun (MHE) MA Herman Carr Länsstyrelsen HC Sofia Gröhn WSP SG Christina Berglind Länsstyrelsen CB Mateusz Sosnowski Länsstyrelsen MS Jonas Nilsson Länsstyrelsen JN Frida Resvik Täby Kommun FR Katrin Eitrem Holmgren WSP KEH Distribueras Närvarande samt projektet (projectplace) WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

44 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Bilaga 1 Mötesanteckningar.docx Mall: Protokoll dot ver 1.0 Uppdragsnr: (6) Välkomna, presentation av deltagare och projekt JR öppnade mötet, hälsade välkomna samt gick igenom agendan för mötet. Samtliga närvarande presenterade sig. TAd, MN och JR gav en presentation av projektets bakgrund och syfte: Österåker och Vaxholm har inom en snar framtid för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk (ARV). Förstudier kring hur denna brist bäst ska lösas har genomförts där överföring av avloppsvattnet till Käppalaverket funnits vara den mest hållbara lösningen på lång sikt. År 2014 fick Käppalaförbundet tillstånd att ta emot och behandla avloppsvatten från dessa kommuner. Lösningen uppfyller mål om hållbar regional avloppsplanering och förslaget ger en positiv effekt avseende den samlade reningsgraden av avloppsvattnet som släpps ut till recipienten jämfört med nollalternativet. Tillstånd kommer att sökas enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Se bifogad presentation (bilaga 2) för vidare information. Systemutformning via karta, tekniska skisser och VR-modell JR presenterade de övergripande sträckningsalternativen från förstudien som färdigställdes 2015: antingen sjövägen från respektive ARV eller sjö- och landvägen till Karby (se karta i den bifogade presentationen). Utifrån förstudien har alternativet med sjöledning från reningsverken Blynäs och Margretelund till Svinninge och tunnel därifrån till Karby valts. Långsiktig hållbarhet är det övergripande motivet till valt alternativ. Det identifierade sträckningsalternativet innefattar en långsiktigt hållbar reglering av flöden liksom en långsiktig minskning av nödutsläpp samtidigt som den tillgodoser framtida expansioner och utjämningsvolymer. Investeringskostnaden i anläggningsskedet är högre än andra alternativ, dock är driftskostnaden låg. Tunneln föreslås bygggas via Rosenkälla då det är gynnsamt att ha en snabb anslutning från både Rosenkälla och Vallentuna, båda som är områden som förväntas generera ökade mängder avloppsvatten i framtiden. Den föreslagna sträckan går under ett Natura 2000-område, dock bedöms inte bevarandevärdena i området påverkas av en grundvattensänkning. Ifall tunneln istället skulle anläggas närmare Täby Kyrkby riskerar grundvattenbortledningen ge upphov till sättningsskador på hus och ledningar samt påverkan på brunnar. JR gick igenom utredningsområdet på en karta samt övergripande teknisk lösning för sjö- och tunneldel medan TA visade det föreslagna alternativet ur projektets Virtual Reality (VR)-modell. Ytterligare VR-material finns, ta kontakt med TA ifall intresse finns för detta. Tillägg samt frågor och svar Tunneln och dess lokalisering Projektet kommer att samordnas med Storängsprojektet som drivs av Roslagsvatten där en anslutning mellan Resarö (Storäng) och Blynäs planeras. Storängsprojektet kommer att genomföras innan sjöledningarna i ÖVA-projektet anläggs. Storängsprojektet kommer att dimensionera ledningar för att passa ÖVA-projektet. På fråga om bräddavlopp förklarades det att tunnel är dimensionerad att lagra enorma volymer (20 m 2 x ca 15,2 km). KB förtydligade att samtliga pumpstationer även kommer att ha nödutlopp.

45 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Bilaga 1 Mötesanteckningar.docx Mall: Protokoll dot ver 1.0 Uppdragsnr: (6) KL undrade vilket djup det var i Svinninge. ST svarade att tunnelbotten i Svinninge är +/- 0 meter medan det i Karby är -15 meter. Marknivån i Karby ligger på ca + 13, tunneln ligger med andra ord ca 28 meter under mark där. Det kommer alltid vara en viss mängd vatten som läcker in i tunneln. Åtgärder i form av tätning kommer att vidtas för att minimera ovidkommande vatten. Inläckande grundvatten utgör dock under alla förutsättningar en mycket liten andel av totala vattenflöden. Arbetstunnlar kommer att förekomma i Svinninge samt Karby och de exakta positionerna för påslagen är inte ännu bestämda. Två eller eventuellt tre påslag kommer att finnas mellan Svinninge och Karby. Kemikalier för injektering av tunneln kommer att användas, dock behövs det inte så mycket kemiska injekteringsmedel då berggrunden i området är mycket bra, undantaget en sprickzon vid Rydbo. Vanlig cementinjektering kommer att användas. FH undrade ifall anslutningspunkter för avloppsvatten från koloniområde i Vallentuna samt område med 90 hushåll görs direkt till tunneln. MN besvarade att Vallentuna kommer att ha en anslutningspunkt som samlar ihop avloppsvattnet till tunneln. Området i Rosenkälla kan även behöva ett anslutningssystem. En diskussion mellan Käppalaförbundet och samtliga kommuner i området kommer att hållas. För Rosenkälla finns det idag flera olika förslag och det blir viktigt att tunneln passerar där det finns en planerad anslutning. Naturreservat kommer att undvikas för sträckan Rosenkälla till Svinninge. FR undrade vilka fastigheter projektet går igenom i Täby. Enligt JR finns det ca fastigheter i Täby Kyrkby inom det ursprungliga utredningsområdet. Antalet fastigheter är dock mindre när tunneln nu planeras att gå under Natura 2000-området. Alla byggnader inom fastigheterna ska grundläggningsinventeras. Det är först när influensområdet har bestämts som påverkan och konsekvens av en grundvattenbortledning kan utrönas. Fastighetsgränser är ingen aspekt vid projektering av tunneln. Alla som kommer att påverkas av buller under byggskedet kommer troligtvis att räknas som sakägare och detta kommer att utredas vidare. KL lyfte frågan angående störningsmoment för närboende vid Svinninge. I området har de tidigare haft diskussioner med boende som blivit störda av arbetsaktiviteter. Det rekommenderades att inte återanvända samma arbetsyta som för tidigare projekt, utan att placera det längre bort från de boende. Vad som görs med massorna är en entreprenörsfråga som inte kan styras över i detta skede, dock poängterades det att det finns en kross vid Rydbo. Bergmassor från tunnelsprängningen kommer att schaktas ut vid respektive arbetstunnel/påslag och bedöms pågå i 1-2 år. Det uppmärksammades att information till närboende är viktigt. En diskussion om processvatten från sprängmassor kom även att hållas då det eventuellt behövs tillstånd för att ta emot massor som kan hantera kväve. Det finns flertalet möjliga mottagningsstationer i norrort. Tillstånd för möjliga mottagningsstationer ingår inte i ÖVA-projektet.

46 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Bilaga 1 Mötesanteckningar.docx Mall: Protokoll dot ver 1.0 Uppdragsnr: (6) Sjöledning och grundvattenpåverkan Bottenscanningar är gjorda medan föroreningshalter i sediment är kvar att utreda. Sjöledningarna ska ligga bra i förhållande till djupkurvor. Vid Margretelund finns olika förslag, dock ej något bestämt alternativ ännu. Vid Svinninge är det överhängande risk att sedimenten är förorenade. Nedläggning av ledningarna i sedimenten måste ske på bästa sätt så att varken förorenade sediment sprids eller att vattenkvaliteten påverkas negativt. En fråga ifall projektet kommer att innebära en risk för båttrafiken lyftes. KB och JR svarade att kontakt redan har tagits med Sjöfartsverket och att nedläggning av ledningarna kommer att anpassas efter säsong. Exempelvis kommer ledningarna inte att läggas ned under den biologiskt mest aktiva delen på året. På frågan ifall sprängningar kommer att göras för att nå rätt djup är svaret att metod ännu inte är bestämd men att undervattenssprängningar helst undviks. FH undrade ifall naturvärden karteras redan nu. JR svarade att Länsstyrelsens lekbottnar finns med i det redan insamlade materialet. Den fysiska påverkan på botten kommer att utredas då det exempelvis är bra att undvika grunda vikar. Kontrollprogram för att se påverkan på grundvatten påbörjas redan nu. Grundvattenrör håller på att installeras. En desktop-inventering av brunnar är gjord inom hela utredningsområdet, dock har ej inventering i fält påbörjats ännu. HC noterade att grundvattenförekomster har ett skydd och inte får försämras. Vid Täby Kyrkby finns en utpekad grundvattenförekomst som kan riskera att påverkas av anläggandet av tunneln. I Täby finns även ett flertal reservvattenbrunnar, troligtvis i berg. SRMH har kontakt med Andreas Wiberg på VA-kontoret i Täby och material om reservvattenbrunnarna håller på att samlas in. Samråd och tiplan Rekommendation inkom att det är bra att ha kontakt med Generalläkaren som bedriver tillsyn på försvarets områden. JR svarade att initial kontakt har tagits med alla kommuner och försvaret och att Generalläkaren läggs till på listan över intressenter att samråda med. Miljökonsekvensbeskrivningen samt ansökan ska in vid årsskiftet. Kontinuerlig dialog kommer att föras med Länsstyrelsen dessförinnan. Ett PM för bevarandevärden gällande Natura 2000-området skickas in till Länsstyrelsen för granskning och kommentarer. Systemhandlingar tas nu fram och den kommer att vara klart till sommaren enligt tidplan. Ett antal provtagningar i jord kommer att utföras och SG sammanställer nu en GISkarta över riskområden för att kartlägga provtagningspunkter. Vid identifierade påslagspunkter undersöks natur- och kulturvärden liksom transportalternativ och förorenad mark. I slutändan får avväganden göra mellan optimal teknisk lösning och den samlade miljöpåverkan.

47 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Bilaga 1 Mötesanteckningar.docx Mall: Protokoll dot ver 1.0 Uppdragsnr: (6) Förväntad miljöpåverkan, planerade utredningar JR presenterade planerade utredningar och förväntad miljöpåverkan. Den förväntade miljöpåverkan kommer bland annat utredas för översiktsplaner, strandskydd, kulturhistoriska lämningar liksom för riksintresseområden. Preliminära utredningar visar på att det inte finns några indikatorer på att projektet kommer medföra en påverkan på riksintressen. I anläggningsskedet kommer påverkan att uppkomma på både yt- och grundvatten, dock inte på en sådan nivå att miljökvalitetsnormer riskerar att försämras. På lång sikt sker en positiv påverkan på vattenkvalitet, övergripande. Dispens från biotoper kommer att sökas ifall påverkan på nyckelbiotoper blir aktuellt. Luktstörning kommer att utredas och minimeras. Se bifogad presentation (bilaga 2) med lista över förväntad miljöpåverkan och planerade utredningar. Påverkan på planer, normer och områdesbestämmelser etc. kommer att kunna specificeras när ledningarna och tunnels läge har bestämts. Tillägg samt frågor och svar CB påminde att havsmiljödirektivet också ska tas med. Naturvärden måste ses över liksom åtgärder för detta. KL påpekade att det kan finnas ledningar på sjöbotten och att detta ska stämmas av mot gamla sjökort. KB berättade att en side-scan sonarmätning har utförts på sjöbotten och som visar ledningar och objekt som ligger inom utredningsområdet. JN och HC undrade ifall det finns åkermark som påverkas av en grundvattensänkning och i såfall vilka åtgärder som kommer att vidtas. SG svarade att det finns många åkermarker inom utredningsområdet med olika skyddsvärden och att det kommer att identifieras vilka som påverkas. Grundvattenrör kommer att installeras och skyddsinfiltration kommer att bedömas för respektive område. Det är dock orimligt att ha skyddsinfiltration vid samtliga slutna grundvattenmagasin och en viss grundvattenpåverkan kommer att vara oundvikligt. Utifrån tidigare projekt har det noterats att trycksänkning i berg är ett större problem än grundvattensänkning i jord. JR betonade att det är viktigt att se samhällsnyttan som en helhet för projektet och att domstolen får avgöra ifall samhällsnyttan av en tunnel överväger grundvattensänkning i en sumpskog. MS såg inte så många risker med projektet utan snarare vissa olycksrisker som ska förklaras i MKBn och där åtgärder ska föreslås. Ingen separat riskutredning behöver göras för detta, det räcker med att ett riskanalyskapitel inkluderas i MKBn. JR bekräftade att detta kommer att inkluderas i MKBn samt att arbetsmiljön, med hjälp av BAS-P, kommer att betonas i projektet. CB föreslog att meningen i samrådsunderlaget som syftar till hälsoförsämrad påverkan bör omformuleras. FH undrade ifall dricksvatten skulle inkluderas i sträckningen då projektet blir styrande för VA-försörjning. MN förklarade att det är Norrvatten, ej Käppalaförbundet, som hanterar dricksvatten. Det har dock förts en sådan diskussion med kommunen. Kommunen sköter ledningar medan Käppala sköter tunneln och inte äger några ledningar själv. KB lade till att Norrvatten har utbyggda ledningar för dricksvatten.

48 \\ser01col1se\common Projects\5656\2015\ \ \Samråd\Samrådsyttranden\Samrådsredogörelse m bilagor \Bilaga 1 Mötesanteckningar.docx Mall: Protokoll dot ver 1.0 Uppdragsnr: (6) Samrådets omfattning och genomförande Flertalet samråd kommer att hållas inom projektet. Samråd kommer bland annat hållas med berörda kommuner och myndigheter såsom Trafikverket, Sjöfartsverket och Försvarsmakten. Vissa utav dessa har redan fått en förhandskopia av samrådsunderlaget och återkommit med yttranden. Mark- och ledningsägare som kan beröras av grundvattensänkning eller buller och stomljud kommer även att samrådas med, liksom lokala intresseorganisationer samt övriga myndigheter som kan vara av intresse. Vilka dessa är blir tydligare då sträckan är mer bestämt i detalj. Kammarkollegiet, SGI och Generalläkaren är exempel på övriga myndigheter. Det kommer att ske två-tre informationsmöten i Täby samt Österåker/Vaxholm och allmänheten kommer att nås utav informationen genom annonsering i DN och SvD. Ifall det är det något som behöver samrådas om kan kontakt tas med JR. Tillägg samt frågor och svar FH undrade ifall boende i Vallentuna bjuds in. JR förklarade att de är inbjudna genom annonsering i dagspressen samt genom intresseorganisationer de är medlemmar i. Det är inte så många fastighetsägare i Vallentuna som är direkt involverade. HC noterade att SGU låg långt ned på listan som presenterades. JR förklarade att detta beror på att det är av större värde för SGU när utredningsområdet är mer specifikt då SGU kan då vara tydligare i sitt svar och har möjlighet att diskutera sträckningsförslaget. Enligt JN går det att utgå ifrån att detta projekt har en betydande miljöpåverkan. Frågor och diskussion CB noterade att det är flera undersökningar som ska göras ifall ansökan ska in till årsskiftet. JR förklarade att flertalet utredningar redan är igång. CB poängterade skillnaden mellan fastlagd status och gällande status för miljökvalitetsnormer. Den senaste statusen ska utgås ifrån. I underlaget fanns naturområden med, dock ej i presentationen. JR visade att den finns med i VR och att denna aspekt inkluderas i projektet. Påverkan kan minimeras genom lokalisering samt val av metod och tid att utföra vissa moment. CB poängterade att det finns gränsvärden i sediment som ska följas. HC lade till att varje försämring räknas som en statussänkning samt att SGU har riktlinjer för förorenade sediment. JR förklarade en riskbedömning av sedimenten kommer att göras och att teknik och metod för genomförande kommer att väljas därefter. En kollega till KL inom Österåkers kommun har tagit fram en lista över identifierade MIFO-områden m.m. som lämnades över till SG. Projektet kommer att ha vidare kontakt med alla kommuner och Länsstyrelsen och JR välkomnade frågor och funderingar. Å Käppalaförbundets vägnar tackade MN för inkommande frågor och synpunkter. JR tackade och avslutade mötet. Vid protokollet Justeras Katrin Eitrem Holmgren Jonas Rune

49 Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm Käppalaförbundet och Roslagsvatten bjuder in till samråd angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm. För nya avloppsledningar samt ny tunnel kommer tillstånd att sökas enligt kapitel 9 och 11 i miljöbalken. Utbyggnaden syftar till att ansluta avloppssystemet från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket, att förstärka avloppssystemen i Täby kyrkby och Vallentuna samt att långsiktigt säkra avloppskapaciteten i regionen. Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppsnät i nordöstra Storstockholm. Samtidigt planerar Österåkers och Vaxholms kommuner att lägga ner avloppsreningsverken Blynäs och Margretelund för att i stället rena kommunernas avloppsvatten i Käppalaverket på Lidingö. Den lösning som bäst uppfyller dessa behov är att leda avloppsvattnet genom sjöledningar från Blynäs och Margretelund till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaförbundets nuvarande tunnel för avloppsvatten i Karby. Denna lösning skapar även en bättre driftsäkerhet genom möjligheter till reglering av flödet och minskar risken för nödutsläpp. En utbyggnad av tunnelsystemet i nordostsektorn skapar också långsiktigt hållbara lösningar för regionens framtida expansion. En översiktlig bild av utredningsområdet finns i kartan nedan. Från Karby leds avloppsvattnet vidare i Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel. Denna sträcka ingår inte i detta samråd. Översiktskarta med markerat utredningsområde för planerad verksamhet.

50 Välkommen till öppet hus Som en del av samrådet bjuder Käppalaförbundet och Roslagsvatten in till öppet hus, där det finns möjlighet att få mer information om projektet och ställa frågor till projektansvariga. När: 1 juni 2016, kl. 17:30-20:30 När: 2 juni 2016, kl. 17:30-20:30 Var: Midgårdsskolan, matsalen Var: Folkets Hus, Åkersberga Holmgårdsvägen 2, Täby Stationsgränd 10, Åkersberga Mer information Information om projektet finns på Käppalaförbundets hemsida Där finns även ett samrådsunderlag som beskriver projektet närmare. Om du har frågor och funderingar, vill ha mer information eller vill få samrådsunderlaget hemskickat är du välkommen att kontakta någon av nedanstående kontaktpersoner. Karin Blixt Magnus Olsson Jonas Rune Projektledare Projektchef Ansvarig MKB Tel Tel Tel karin.blixt@sweco.se magnus.olsson@kappala.se jonas.rune@wspgroup.se Så här lämnar du synpunkter Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på projektet. Synpunkter lämnas skriftligen, antingen via e-post till jonas.rune@wspgroup.se eller i brev till Jonas Rune, WSP Environmental, Stockholm-Globen. Synpunkter måste lämnas senast den 24 juni 2016.

51 Inbjudan till samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm Maj 2016 Käppalaförbundet och Roslagsvatten bjuder in markägare, närboende, organisationer, myndigheter och allmänhet till samråd angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm. Utbyggnaden syftar till att ansluta avloppssystemet från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket, att förstärka avloppssystemen i Täby kyrkby och Vallentuna samt att därmed långsiktigt säkra avloppskapaciteten i regionen. Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppsnät i nordöstra Storstockholm. Samtidigt planerar Österåkers och Vaxholms kommuner att lägga ner avloppsreningsverken Blynäs och Margretelund för att i stället rena kommunernas avloppsvatten i Käppalaverket på Lidingö. Den lösning som bäst uppfyller dessa behov är att ersätta avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund med pumpstationer, bygga en ytterligare pumpstation på Resarö och leda avloppsvattnet genom sjöledningar till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga tunnel för avloppsvatten i Karby. Denna lösning skapar även en bättre driftsäkerhet genom möjligheter till reglering av flödet och minskar risken för nödutsläpp. En utbyggnad av tunnelsystemet i nordostsektorn skapar också långsiktigt hållbara lösningar för regionens framtida expansion. Den planerade ledningssträckningen berör Vaxholm, Österåker, Vallentuna och Täby. Utredningsområdet för projektet framgår av kartan på sid 2. I utredningsområdet ingår även tillfartsvägar till påslag på tunneln. Dessa kommer att användas medan tunneln byggs för att transportera utsprängt berg. Käppalaförbundets befintliga tunnelsystem har kapacitet att hantera avloppsvatten från Österåker och Vaxholm och behöver inte byggas om. För de nya avloppsledningarna samt den nya tunneln kommer tillstånd att sökas enligt kapitel 9 och 11 i miljöbalken. Välkommen till öppet hus Som en del av samrådet bjuder Käppalaförbundet och Roslagsvatten in till öppet hus, där det finns möjlighet att få mer information om projektet och ställa frågor till projektansvariga. 1 juni 2016, kl. 17:30-20:30 2 juni 2016, kl. 17:30-20:30 Midgårdsskolan, matsalen Folkets Hus, Åkersberga Holmgårdsvägen 2, Täby Stationsgränd 10, Åkersberga På följande sidor finns mer information om projektet, kontaktuppgifter och information om hur man gör för att lämna eventuella synpunkter på projektet. Med vänlig hälsning, Magnus Olsson, Projektchef, Käppalaförbundet Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

52 Käppalaförbundet 2 (4) Projektets utredningsområde Översiktskarta med markerat utredningsområde för planerad verksamhet. Sjöledningar går från Blynäs och Margretelund till Svinninge. Från Svinninge går en bergtunnel via Rosenkälla till Karby. Exakt sträckning inom utredningsområdet är ännu inte bestämd. För ledningarna och tunneln krävs tillstånd enligt miljöbalken För de nya avloppsledningarna, tunneln och övriga delar i systemet och de åtgärder som krävs för att anlägga det kommer tillstånd att sökas enligt kapitel 9 och 11 i miljöbalken. Kapitel 9 hanterar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd medan kapitel 11 behandlar vattenverksamheter. En del av ansökningsprocessen består i att genomföra samråd, som den här informationen utgör en del av. Efter samrådet sammanställs en samrådsredogörelse som utgör en del av underlaget för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en teknisk beskrivning för verksamheten. Alla handlingar sammanställs sedan i en ansökan som lämnas in till Mark- och miljödomstolen för prövning. Inlämning av ansökan för det här projektet planeras till januari När ansökan är inlämnad kommer ytterligare möjligheter ges att lämna synpunkter. Som en del i det fortsatta arbetet kommer ett antal utredningar att genomföras för att ge underlag gällande teknisk utformning, skyddsåtgärder och miljökonsekvenser. Exempel på planerade utredningar för det berörda området är utredningar avseende hydrogeologi (grundvatten), ytvatten, kulturhistoriska lämningar, naturmiljöer, bottenförhållanden, sedimentstatus samt buller och stomljud. De fortsatta utredningarna kan visa att andra tillstånd behövs, till exempel enligt kulturminneslagen, påverkan på Natura 2000-områden eller omprövning av markavvattningsföretag. Vid behov kommer dessa prövningar att ske i parallella processer. Käppalaförbundet har i en tidigare tillståndsprövning fått tillstånd att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåker och Vaxholm i Käppalaverket. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

53 Käppalaförbundet 3 (4) Under byggskedet är behovet för transport av bergmassor stort Byggandet av avloppstunneln kommer medföra att stora mängder bergmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Huvuddelen av alla bergmassor kommer att transporteras ut via arbetstunnlarna. Bergmassorna kommer vidare transporteras med lastbil till mottagningsanläggningar för återvinning alternativt till anläggningsverksamheter. Vilka transportvägar som kommer att användas är inte möjligt att ange närmare i detta skede. De jordmassor som behöver schaktas bort förväntas bli relativt små volymer eftersom tunneln i huvudsak går i berg. Troliga lägen för arbetstunnlar visas nedan. Arbetstunnel 2 Arbetstunnel 3 Ev. Arbetstunnel 4 Ev. Arbetstunnel 4 Ev. Arbetstunnel 4 Arbetstunnel 1 Översikt över föreslagna lägen för arbetstunnlar och tillfartsvägar. Arbetstunnel 1 ligger vid Karby och ansluter till Bergtorpsvägen/Norrortsleden. Arbetstunnel 2 ansluter Arningevägen norr om Norrortsleden Arbetstunnel 3 ansluter till Gamla Norrtäljevägen vid Rosenkälla. För arbetstunnel 4 finns flera olika alternativ, ett som ansluter Roslagsvägen (276) via en skogsbilväg, ett som ansluter Svinningevägen via Frejvägen och ett som ansluter Svinningevägen direkt, vid Svinninge. Eventuellt behöver två av dessa alternativ väljas. Risk för buller, stomljud, vibrationer och lukt kommer att utredas vidare Buller- och stomljudsutredningar identifierar om det finns områden som är känsliga för bullerstörningar, samt om det finns perioder då bullrande verksamhet inte bör ske (t.ex. häckningsperioder för fågel). Områden där det är risk för vibrationsskador kommer även att identifieras. Fortsatta utredningar kommer även att göras för att kunna bedöma när och i vilken omfattning lukt kan komma att påverka boendemiljön samt rekreation och friluftsliv. Grundvattenförhållanden undersöks genom bland annat provtagning i fält En hydrogeologisk undersökning pågår inom utredningsområdet för tunnelsträckningen och omfattar grundvattenförhållanden och grundvattenkvalitet i området. Ett fältarbete kommer att inledas med installation av grundvattenrör, provtagning på lera och hydrogeologiska fältundersökningar. För att bedöma omfattningen av skyddsobjekt som är grundvattenberoende inom utredningsområdet sker en inventering av bland annat brunnar, husgrundläggning, naturområden och förorenade områden. Undersökningarna ligger även till grund för att bedöma behovet av eventuella skyddsåtgärder inom känsliga områden. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

54 Käppalaförbundet 4 (4) Arbete fortsätter för att utreda påverkan på natur- och kulturmiljö Förutsättningarna för ytvatten kommer att utredas och beskrivas liksom bottenförhållanden och status på sedimenten. Underlag för att bedöma en eventuell påverkan på naturreservat, Natura 2000-områden, utpekade riksintressen, nyckelbiotoper m.m. kommer även att tas fram. Eventuell dränerande effekt på våtmarker kommer dessutom att utredas under projektets gång. Tidplan Den övergripande tidplanen för projektet är: Underlag för tillståndsansökan 2016 Behandling tillståndsärende Byggstart 2018 Färdig anläggning 2020/2021 Mer information Information om projektet finns på Käppalaförbundets hemsida Där finns även ett samrådsunderlag som beskriver projektet närmare. Om du har frågor och funderingar, vill ha mer information eller vill få samrådsunderlaget hemskickat är du välkommen att kontakta någon av nedanstående kontaktpersoner. Karin Blixt Magnus Olsson Jonas Rune Projektledare Projektchef Ansvarig MKB Tel Tel Tel Mobil Mobil Mobil karin.blixt@sweco.se magnus.olsson@kappala.se jonas.rune@wspgroup.se Så här lämnar du synpunkter Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på projektet. Synpunkter lämnas skriftligen, antingen via e-post till jonas.rune@wspgroup.se eller i brev till Jonas Rune, WSP Environmental, Stockholm-Globen. Märk brev eller e-post ÖVA. Synpunkter måste lämnas senast den 24 juni Om Käppalaförbundet, Käppalaverket och Roslagsvatten Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som består av elva medlemskommuner. Käppalaförbundet har som uppgift att ta hand om och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket som ligger på Lidingö. Det är ett av Sveriges större avloppsreningsverk med en anslutning av mer än personer. Vi tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. Roslagsvatten bildades 1989 som det allra första kommunägda VA-bolaget tillkom VAverksamheten i Vaxholm när Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun. Sedan dess har även Knivsta, Vallentuna och Ekerö kommuner valt att lägga sin VA-verksamhet i Roslagsvatten. I Vaxholm och Österåker har Roslagsvatten även uppdraget att hämta avfall från ca abonnenter. Utöver planering, projektering och drift i ägarkommunerna, sköter Roslagsvatten också kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter i Täby och Danderyd. Käppalaförbundet Post Box 3095, Lidingö Telefon Telefax E-post kappala@kappala.se Webbplats Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö

55 Information om anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket Käppalaförbundet och Roslagsvatten

56 Käppalaförbundet 2 (13) 1. Käppalaförbundet planerar att bygga ut avloppssystemen i nordöstra Storstockholm Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppssystem i nordöstra Storstockholm. Samtidigt beräknas Österåker och Vaxholm inom en snar framtid ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades redan Den mest hållbara lösningen på lång sikt och även den mest realistiska åtgärden för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening har bedömts vara att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket på Lidingö. Den lösning som på bästa sätt kan uppfylla både Käppalaförbundets behov av förstärkning och Vaxholms och Österåkers behov av reningskapacitet är att ersätta avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund med pumpstationer, bygga en ytterligare pumpstation på Resarö och leda avloppsvattnet genom sjöledningar till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga tunnel för avloppsvatten i Karby. Denna lösning skapar även en bättre driftsäkerhet genom möjligheter till reglering av flödet och minskar risken för nödutsläpp. Projektet som helhet kommer att ha en positiv miljöpåverkan då det medför en ännu bättre rening av avloppsvattnet. En utbyggnad av tunnelsystemet i nordostsektorn skapar också långsiktigt hållbara lösningar för regionens framtida expansion. Anläggningen beräknas vara i drift år Planerad ledningssträcka Den planerade ledningssträckningen berör fyra kommuner: Vaxholm, Österåker, Vallentuna och Täby. Planen är att Blynäs och Margretelund ersätts av pumpstationer och att en pumpstation även byggs på Resarö. Sjöledningar anläggs från Blynäs och Margretelund till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel fram till Karby som ansluts till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel. Från Karby planeras avloppsvattnet ledas vidare i Käppalaförbundets avloppstunnel. Den har kapacitet att hantera avloppsvatten från Österåker och Vaxholm och behöver inte byggas om. Utredningsområdet för projektet framgår av Figur 1. I utredningsområdet ingår även tillfartsvägar till påslag på tunneln. Dessa kommer att utnyttjas medan tunneln byggs för att transportera utsprängt berg.

57 Käppalaförbundet 3 (13) Figur 1. Översiktskarta med markerat utredningsområde för planerad verksamhet. Sjöledningar går från Blynäs och Margretelund till Svinninge. Från Svinninge går en bergtunnel via Rosenkälla till Karby. Exakt sträckning inom utredningsområdet är ännu inte bestämd. Utredningsområdet är det område inom vilket utredningar görs för att kartlägga bland annat hydrogeologiska, hydrologiska, marina, geologiska och geotekniska förhållanden. Inom utredningsområdet utförs det även inventeringar av naturvärden, kulturvärden, brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar med mera.

58 Käppalaförbundet 4 (13) 3. Tillstånd krävs enligt miljöbalken För de nya avloppsledningarna, tunneln och övriga delar i systemet samt de åtgärder som krävs för att anlägga det kommer tillstånd att sökas enligt kapitel 9 och 11 i miljöbalken. Kapitel 9 hanterar miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd medan kapitel 11 behandlar vattenverksamheter. Det samråd som nu pågår är en del i processen att söka tillstånd. Efter samrådet sammanställs en samrådsredogörelse som utgör en del av underlaget för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en teknisk beskrivning för verksamheten. Alla handlingar sammanställs sedan i en ansökan som lämnas in till Mark- och miljödomstolen för prövning. Inlämning av ansökan planeras till januari När ansökan är inlämnad kommer ytterligare möjligheter ges att lämna synpunkter. En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för detta projekt kommer att omfatta följande verksamheter och åtgärder: Nedläggande av sjöledning Bortledning av grundvatten Anläggning och drift av ledningsnätet (sjöledningar och avloppstunnel) inklusive pumpstationer och växelkammare Andra åtgärder i vattenområde Eventuell dispens för dumpning om det bedöms vara miljömässigt bättre att lämna kvar sediment som muddras på havsbotten istället för att ta upp massorna på land. Som en del i det fortsatta arbetet kommer ett antal utredningar att genomföras för att ge underlag gällande teknisk utformning, skyddsåtgärder och miljökonsekvenser. Exempel på planerade utredningar för det berörda området är utredningar avseende hydrogeologi (grundvatten), ytvatten, kulturhistoriska lämningar, naturmiljöer, bottenförhållanden, sedimentstatus samt buller och stomljud. De fortsatta utredningarna kan visa att andra tillstånd behövs, till exempel enligt kulturminneslagen, påverkan på Natura 2000-områden eller omprövning av markavvattningsföretag. Vid behov kommer dessa prövningar att ske i parallella processer. Käppalaförbundet har i en tidigare tillståndsprövning fått tillstånd att ta emot och behandla avloppsvatten från Österåkers kommun och Vaxholms stad i Käppalaverket.

59 Käppalaförbundet 5 (13) 4. Utredda alternativ I en förstudie som genomfördes våren 2015 undersöktes tre olika sträckningar för avloppsledningen, varefter en av dessa valdes som huvudalternativ. Två av de tre sträckningsförslagen var olika varianter på landsvägsalternativ medan ett förslag var ett sjövägsalternativ. I det sistnämnda förslaget skulle Margretelund och Blynäs anslutas till Käppalaverket direkt via en sjöledning, se Figur 2. Av kapacitetsskäl skulle sjövägsalternativet innebära att föreslagna ledningar mellan Margretelund och Käppalaverket skulle behöva kompletteras efter år Det bortvalda landvägsalternativet bestod av en kombination av bergtunnel och markförlagda ledningar. Liksom för det valda alternativet utgjordes detta alternativ av dubbla sjöledningar från Margretelund respektive Blynäs till Svinninge. Alternativet förordade att tryckledningar skulle förläggas mellan Svinninge och Rosenkälla och därefter skulle en bergtunnel byggas som skulle ansluta till Käppalaförbundets befintliga tunnel i Karby. Figur 2. Utredda alternativ för anslutning av Blynäs och Margretelunds avloppsreningsverk. Figuren visar en översikt på sjövägsalternativet samt föreslagen sträckning för de båda landvägsalternativen.

60 Käppalaförbundet 6 (13) 4.1. Vald sträckning anses vara bäst ur ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv Samtliga undersökta alternativ bedöms ge en positiv effekt gentemot hur det skulle se ut om inget av alternativen genomfördes. Det valda alternativet bedöms dock vara det bästa alternativet ur teknisk, ekonomisk samt miljömässig synvinkel. Följande motiv ligger till grund för valt alternativ: Det valda alternativet med tunnel hela vägen från Svinninge till Karby möjliggör en bättre reglering av flödet till Käppalaverket och skapar flexibilitet för framtida utbyggnader i nordost. Visionen för Stockholm Nordost är att fram till 2040 öka antalet invånare med personer och att skapa nya arbeten i området. Blir visionen verklighet kommer man med det valda alternativet att kunna hantera avloppsvattenreningen för den ökade folkmängden. Endast det valda alternativet kan fullt ut tillfredsställa Käppalaförbundets behov av en ökad utjämningsvolym. Det valda alternativet innebär en mindre risk för bräddning samt ett betydligt mindre behov av utjämningsvolymer vid de befintliga avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund Alternativ teknik till tunneldrivning har valts bort En alternativ teknik som har övervägts för att driva tunneln är så kallad fullortsborrning, Tunnel Boring Machine (TBM). Denna metod innebär att hela tunneln borras. Metoden har valts bort då den bedöms ta längre tid, vara dyrare och sakna fördelar ur ett miljöperspektiv jämfört med den valda tekniken. 5. Planerade åtgärder 5.1. Sjöledningar I ett projekt som pågår redan nu läggs dubbla sjöledningar mellan Resarö och Blynäs. De ledningarna kommer att vara färdigbyggda innan genomförandefasen av det här beskrivna projektet och ingår därför inte i aktuell tillståndsansökan. Det gör däremot pumpstationerna vid Blynäs, Margretelund samt pumpstationen vid Resarö. Sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge beräknas bli ungefär 5 kilometer långa och sjöledningarna mellan Margretelund och Svinninge ungefär 2,5 kilometer långa. Preliminärt anläggs två nya sjöledningar med en dimension av millimeter för sträckningen mellan Margretelund och Svinninge samt två sjöledningar med en dimension av millimeter mellan Resarö och Svinninge. Det finns också möjlighet att anlägga en ledning med större dimension från respektive anslutningspunkt vilket ger en lägre

61 Käppalaförbundet 7 (13) anläggningskostnad men det ger inte flexibilitet i systemet. Ledningarnas dimensioner baseras på uppskattningar och kan komma att ändras under den fortsatta utredningen. Ledningarnas antal och detaljerade sträckning kommer även att utredas vidare i projektet Huvudtunnel Huvudtunneln, inklusive tunnelinredning i Täby, Vallentuna samt Österåkers kommun beräknas bli 15,5 kilometer lång. Den exakta sträckningen är ännu inte bestämd. Både vid Svinninge, Rosenkälla och Täby kyrkby är det möjligt att i framtiden ansluta lokala avloppssystem till den planerade tunneln. Arean för tunneln blir cirka 20 m 2 och den får en V-formad betongbotten för att minska risken för avsättningar. Tunnelförstärkning utgörs av armeringsjärn som gjuts in i borrhål med cementbruk. Bultarna kan kompletteras med sprutbetong för att förstärka berget ytterligare Åtgärder för att undvika läckage in i tunneln För att minimera att grundvatten läcker in i tunneln kommer vissa åtgärder att vidtas. Då berggrunden i området är mycket bra behövs inte så mycket kemiskt injekteringsmedel för att täta tunneln. Vanligt cementbaserat tätningsmedel kommer att användas. Högre injekteringsklasser kan komma att väljas längs partier av tunneln som passerar vattenförande sprickzoner (exempelvis vid Rydbo), känsliga naturområden samt avsnitt med sättningskänslig bebyggelse. Inläckande grundvatten i tunneln kan påverka omgivningen i form av avsänkta grundvattennivåer i berg och jord Arbetstunnlar och pumpstationer För att driva tunneln planeras konventionell borr- och sprängteknik att användas. För att optimera genomförandetiden för bergschaktarbeten och framdriften av VA-tunneln planeras cirka fyra arbetstunnlar att etableras längs sträckan. Den exakta placeringen av lägena för arbetstunnlarnas påslag avgörs av befintliga vägar och var det finns lämpliga påslagspunkter för tunnelöppningar. Nya pumpstationer kommer att anläggas i Margretelund, Blynäs och Karby. Storleken på pumpstationen vid Blynäs kommer att bestämmas senare då den bland annat är beroende av storleken på pumpstationen på Resarö. Pumpstationen i Karby anläggs för överföring av avloppsvattnet till den befintliga tunneln som leder till Käppalaverket.

62 Käppalaförbundet 8 (13) 6. Planerade utredningar för att undersöka området och bedöma hur det påverkas av projektet 6.1. Vattenförekomster samt uppväxt- och lekområden för fisk De planerade sjöledningarna passerar genom två utpekade vattenförekomster. En vattenförekomst är ett mindre vattenområde som klassificeras enligt dess ekologiska och kemiska status. I de två vattenförekomsterna som sjöledningarna passerar är den ekologiska statusen måttlig och den kemiska statusklassningen god. Miljökvalitetsnormerna, som kan ses som ett juridiskt bindande styrmedel, är att vattenförekomsterna ska ha god ekologisk och kemisk status. Inom utredningsområdet finns det även en grundvattenförekomst i berg som sträcker sig över Täby och Danderyd kommun. Förekomsten har både god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status. Utsläpp av vatten som uppkommer på grund av arbetet, såsom vatten som kommer att användas vid sprängning av tunneln, kommer att hålla en sådan kvalitet att det inte kommer att påverka närliggande vattenförekomsters ekologiska eller kemiska status negativt. Hur vattenförekomsterna kommer att påverkas ska utredas vidare. Viss grumling av bottensediment kan ske vid nedläggning av sjöledningarna samt vid eventuella muddringsarbeten i strandzoner. I områden där sjöledningarna planeras att anläggas finns det flera potentiella uppväxtområden för gädda, abborre och gös samt lekområde för abborre. Det är framför allt där sjöledningarna kommer in till land vid Svinninge som utpekade områden kan komma att beröras. Fritidsbåtar trafikerar idag de vattenområden där sjöledningarna är planerade att förläggas. Vid Blynäs samt vid passagen av Resarö kan strandskyddade områden beröras av ledningsdragningen Värdefulla områden ur natur- och kulturmiljöperspektiv Inom utredningsområdet finns två utpekade områden av riksintresse för kulturmiljö samt ett område av riksintresse för naturmiljö. Fortsatt utredning kommer att ge underlag för en bedömning av påverkan på respektive riksintresse. Inom utredningsområdet finns även ett Natura 2000-område, se Figur 3. Naturtypen utgörs av artrik silikatgräsmark och viss del trädbeklädd betesmark. Valt alternativ bedöms inte påverka bevarandevärdena i Natura 2000-området.

63 Käppalaförbundet 9 (13) Figur 3. Natura 2000-område inom utredningsområdet för tunnelsträckningen. Den planerade sjöledningen är dragen precis intill gränsen till ett kommunalt naturreservat i Österåkers kommun, Näsuddens naturreservat, se Figur 4. Reservatet utgörs av både landoch vattenområde. Figur 4. Utredningsområdet kring aktuell ledningssträckning berör Näsuddens naturreservat. Inom utredningsområdet finns flera områden som är klassade som nyckelbiotoper (skogsområden med mycket höga naturvärden) samt som områden med naturvärden (områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop men som ändå innehar

64 Käppalaförbundet 10 (13) naturvärden). Ingen direkt anläggningspåverkan av påslag eller tillfartsvägar kommer att ske inom de nyckelbiotoper eller de utpekade områdena med naturvärden som finns inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet förekommer även våtmarker och sumpskogar med både låga och höga naturvärden. Det förekommer flertalet fornlämningar inom utredningsområdet. Ingen av dessa bedöms vara sättningskänslig, dock kan det finnas lämningar som riskerar att skadas vid en syresättning orsakad av en permanent grundvattensänkning. Rekreationsmöjligheter och friluftsliv bedöms endast påverkas i begränsad omfattning under anläggningsskedet, exempelvis vid nedläggning av sjöledning samt vid anläggning av tillfartsvägar till tunneln. Längs hela utredningsområdet kännetecknas alla landområden av hällområden och områden med morän. Den största delen av den planerade tunnelsträckningen går igenom obebyggt område och den föreslagna tunnelsträckningen går till största del under skogsmark. Dessa skogsområden nyttjas för bär- och svampplockning samt jakt Risk för störning gällande buller, stomljud och vibrationer Under anläggningsskedet kan det förekomma risk för störning i form av buller, stomljud och vibrationer. Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser kommer att följas. Dessa riktvärden är tillämpliga för både buller och stomljud och innebär exempelvis särskilda begränsningar under vissa tider. I och med att tunneln ventileras för att förbättra arbetsförhållandena kommer förorenad luft att tryckas ut ur tunnelmynningen och eventuella ventilationsschakt. Halterna av spränggaser varierar med vindförhållanden, sprängmedelstyp och salvstorlek. Driften av ledningsnätet bedöms inte medföra någon risk för störande buller, stomljud eller vibrationer Viss störning gällande lukt Vid Resarö kan luktproblem uppstå vid luftning. I början av driftskedet kan luftning behöva ske med mer täta intervall än vid senare skeden när verksamheten är mer etablerad. Även vid pumpstationer kan luktintensiva ämnen uppstå. Det är större sannolikhet att lukt uppstår i tryckledningar i syrefattiga miljöer med lång uppehållstid. För projektet innebär detta att det är en större risk för luktstörning i sträckningarna mellan Resarö respektive Margretelund till Svinninge än i tunnelsträckningen mellan Svinninge och Karby. Åtgärder, såsom luktreningsanläggningar, för att begränsa olägenhet av lukt kommer att vidtas. I Käppalaförbundets befintliga tunnel från Karby sker behandling av utluften med hjälp av barkfilter.

65 Käppalaförbundet 11 (13) 6.5. Transporter av bergmassor Byggandet av avloppstunneln kommer att medföra att stora mängder bergmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Huvuddelen av alla bergmassor kommer att transporteras ut via arbetstunnlarna. Bergmassorna kommer därefter att transporteras med lastbil till mottagningsanläggningar för återvinning alternativt till anläggningsverksamheter. Vilka transportvägar som kommer att användas är inte möjligt att ange närmare i detta skede. Endast små volymer av jordmassor förväntas behöva schaktas bort på grund av att tunneln i huvudsak går i berg. Troliga lägen för arbetstunnlar visas nedan. Arbetstunnel 2 Arbetstunnel 3 Rosenkälla Ev. Arbetstunnel 4 Ev. Arbetstunnel 4 Ev. Arbetstunnel 4 Arbetstunnel 1 Figur 5. Översikt över föreslagna lägen för arbetstunnlar och tillfartsvägar. Arbetstunnel 1 ligger vid Karby och ansluter till Bergtorpsvägen/Norrortsleden. Arbetstunnel 2 ansluter Arningevägen norr om Norrortsleden Arbetstunnel 3 ansluter till Gamla Norrtäljevägen vid Rosenkälla. För arbetstunnel 4 finns flera olika alternativ, ett som ansluter Roslagsvägen (276) via en skogsbilväg, ett som ansluter Svinningevägen via Frejvägen och ett som ansluter Svinningevägen direkt, vid Svinninge. Eventuellt behöver två av dessa alternativ väljas Systemhandlingar för projektering Parallellt med tillståndsansökan tas systemhandlingar för sjöledning och tunnel fram. Exempel på fortsatta utredningar inom detta projekteringsarbete är översiktlig teknisk bedömning av tunneln. Placering av pumpstationer och lägen för bräddpunkter/nödutsläpp samt skyddsåtgärder för att förhindra bräddning utreds också Risk för buller, stomljud, vibrationer och lukt kommer att utredas vidare Buller- och stomljudsutredningar identifierar om det finns områden som är känsliga för bullerstörningar samt om det finns perioder då bullrande verksamhet inte bör ske (till exempel häckningsperioder för fågel). Områden där det är risk för vibrationsskador kommer att identifieras. Fortsatta utredningar kommer även att göras för att bedöma när och i vilken omfattning lukt kan komma att påverka boendemiljö samt rekreation och friluftsliv.

66 Käppalaförbundet 12 (13) 6.8. Undersökning av grundvattenförhållanden En hydrogeologisk undersökning pågår inom utredningsområdet för tunnelsträckningen och omfattar grundvattenförhållanden och grundvattenkvalitet i området. Ett fältarbete har inletts med installation av grundvattenrör, provtagning på lera och hydrogeologiska fältundersökningar. För att bedöma omfattningen av skyddsobjekt som är grundvattenberoende inom utredningsområdet sker en inventering av bland annat brunnar, husgrundläggning, naturområden och förorenade områden. Undersökningarna ligger även till grund för att bedöma behovet av eventuella skyddsåtgärder inom känsliga områden. Grundvattenutredningar kommer att tas fram för att säkerställa att det inte blir någon negativ konsekvens för boendemiljön Fortsatt arbete för att utreda påverkan på natur- och kulturmiljö Förutsättningarna för ytvatten kommer att utredas och beskrivas liksom bottenförhållanden och status på sedimenten. Utredningar gällande bottenflora och fauna kommer att genomföras i den fortsatta projekteringen. Underlag för att bedöma eventuell påverkan på naturreservat, Natura 2000-områden, utpekade riksintressen, nyckelbiotoper med mera kommer att tas fram. Eventuell dränerande effekt på våtmarker kommer dessutom att utredas under projektets gång. 7. Mer information Om du har frågor och funderingar, vill ha mer information eller ytterligare underlag är du välkommen att kontakta någon av nedanstående kontaktpersoner. Karin Blixt Projektledare Tel Mobil karin.blixt@sweco.se Magnus Olsson Projektchef Tel Mobil magnus.olsson@kappala.se Jonas Rune Ansvarig MKB Tel Mobil jonas.rune@wspgroup.se 8. Så här lämnar du synpunkter Vi vill gärna ta del av dina synpunkter på projektet. Synpunkter lämnas skriftligen, antingen via e-post till jonas.rune@wspgroup.se eller i brev till Jonas Rune, WSP Environmental, Stockholm-Globen. Märk e-post eller brev eller e-postmed ÖVA. Synpunkter måste lämnas senast den 24 juni 2016.

67 Käppalaförbundet 13 (13) Om Käppalaförbundet, Käppalaverket och Roslagsvatten Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som består av elva medlemskommuner. Käppalaförbundet har som uppgift att ta hand om och rena medlemskommunernas avloppsvatten. Reningen sker på ett mycket effektivt sätt i Käppalaverket på Lidingö. Det är Sveriges tredje största avloppsreningsverk med en anslutning av mer än personer. Förbundet tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. Roslagsvatten bildades 1989 som det allra första kommunägda VA-bolaget tillkom VAverksamheten i Vaxholm när Vaxholms stad köpte en andel av bolaget från Österåkers kommun. Sedan dess har även Knivsta, Vallentuna och Ekerö kommuner valt att lägga sin VA-verksamhet i Roslagsvatten. I Vaxholm och Österåker har Roslagsvatten även uppdraget att hämta avfall från cirka abonnenter. Utöver planering, projektering och drift i ägarkommunerna, sköter Roslagsvatten också kundservice, avläsning av vattenförbrukning samt debitering av VA-avgifter i Täby och Danderyd.

68 Information om anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket

69 Detta är ÖVA Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppssystem i nordöstra Storstockholm. Samtidigt som Österåker och Vaxholm inom en snar framtid har behov för större reningskapacitet i sina avloppsreningsverk. Den mest hållbara och realistiska lösningen för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening har bedömts vara att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket på Lidingö. Den lösningen som bäst uppfyller behoven är att ersätta avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund med pumpstationer, bygga en pumpstation på Resarö och leda avloppsvattnet genom sjöledningar till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga tunnel för avloppsvatten i Karby.

70 Bakgrund Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades redan I förstudien, som togs fram hösten 2015, studerades flera olika alternativ Två av de tre sträckningsförslagen var olika varianter på landvägsalternativ medan ett förslag var ett sjövägsalternativ.

71 Valt alternativ Den nu valda sträckningen anses vara bäst ur ett tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

72 Tidplan 2015 Förstudie där tre olika sträckningsalternativ undersöktes under hösten Försommar. Samråd, som är en del av processen att söka tillstånd 2016 Sensommar. Sammanställning av en samrådsredogörelse Höst. Miljökonsekvensbeskrivning och teknisk beskrivning av verksamheten Inlämning av ansökan till Mark- och miljödomstolen planeras till januari, Prövning av ansökan hos Mark- och miljödomstolen Beslut från Mark och miljödomstolen, eventuellt överklagande Detaljprojektering, upphandling och byggande av avloppstunneln 2021 Anläggningen beräknas vara i drift.

73 Samråd och tillståndsprocess För de nya avloppsledningarna mellan Resarö respektive Margretelund och Svinninge samt tunneln mellan Svinninge och Karby kommer tillstånd sökas enligt 9 och 11 kap i miljöbalken. Det nu aktuella samrådet är en del i processen att söka tillstånd. Efter samrådet sammanställs en samrådsredogörelse som utgör en del av underlaget för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en teknisk beskrivning för verksamheten. Alla handlingar sammanställs i en ansökan om tillstånd som lämnas till Mark och Miljödomstolen för prövning. De verksamheter som kräver tillstånd: Nedläggande av sjöledningar Bortledning av grundvatten Anläggning och drift av ledningsnätet (sjöledningar och avloppstunnel) inklusive pumpstationer och växelkammare Andra åtgärder i vattenområde, till exempel schaktning och muddring Eventuell dispens för dumpning om det bedöms vara miljömässigt bättre att lämna kvar sediment som muddras på havsbotten istället för att ta upp massorna på land.

74 Planerade åtgärder, Sjöledningsförläggning Dubbla sjöledningar kommer att anläggas mellan Margretelund och Svinninge respektive Resarö och Svinninge. Mellan Blynäs och Resarö kommer sjöledningar av rätt dimension redan finnas när anläggning av övriga sjöledningar startar. Sjöledningarna mellan Resarö och Svinninge beräknas bli ungefär 5 km långa och sjöledningarna mellan Margretelund och Svinninge ungefär 2,5 km långa. Ledningar kan läggas ut med båt Vikter fästs till ledningarna så de sjunker till botten Preliminärt anläggs två nya sjöledningar à mm för sträckningen mellan Margretelund och Svinninge samt två sjöledningar à mm mellan Resarö och Svinninge. Dubbla ledningar läggs för att systemet ska fungera även om det blir något fel på en av ledningarna. Ledningarna schaktas eller borras ned i strandzonerna och spolas eller schaktas ned i fyra högpunkter i sedimenten längs de planerade sträckorna. På övriga sträckor ligger de på botten med vikter så att de inte rör sig.

75 Planerade åtgärder, tunneldrivning Från Svinninge byggs en tunnel fram till Karby som ansluts till Käppalaförbundets befintliga avloppstunnel. Huvudtunneln beräknas bli 15,5 km. För att optimera arbetet och genomförandetiden planeras fyra till fem stycken arbetstunnlar. För att driva tunneln planeras konventionell borr- och sprängteknik att användas. 1. Injektering som tätar bergets naturliga sprickor 2. Borrning av spränghålen 3. Laddning med sprängmedel i spränghålen 4. Sprängning 5. Utlastning av bergsmassor 6. Skrotning av allt löst berg 7. Förstärkning Källa Trafikverket, Illustratör: Tomas Öhrling, 2015

76 Transporter/Masshantering Byggandet av avloppstunneln kommer medföra att stora mängder bergmassor samt byggmaterial behöver transporteras. Massorna kommer att transporteras ut, och byggmaterialet in, via arbetstunnlarna. Transporterna kommer att utföras med lastbilar. Totalt sett är det cirka m 3 fast berg som ska sprängas ut, vilket motsvarar cirka m 3 löst berg. En lastbil kan ta cirka 10 m 3 per vända. Under hela tunnelbygget behövs alltså transporter, fördelat på fyra arbetstunnlar och två års tid. Det motsvarar ungefär 25 transporter om dagen från varje tunnel. Transporterna kommer att utföras dagtid, vardagar.

77 Utredningsområde Utredningsområdet är det område inom vilket utredningar görs för att kartlägga bland annat hydrogeologiska, hydrologiska, marina, geologiska och geotekniska förhållanden. Inom utredningsområdet utförs det även inventeringar av naturvärden, kulturvärden, brunnar, förorenade områden, byggnader, anläggningar med mera.

78 Påverkan på grundvatten (Hydrogeologi) Det berörda området består av ett uppbrutet mosaiklandskap med lägre liggande lerfyllda dalgångar omgivna av högre liggande berg- och moränryggar. Principbild av avsänkning Anläggande av tunneln kommer med stor sannolikhet att innebära en påverkan på grundvattennivåerna längs med tunnelsträckningen. I detta skede är det ännu inte utrett exakt vilket område som kan komma att påverkas samt vilka konsekvenser en grundvattensänkning kan leda till. Om det finns risk för att byggnader, installationer eller natur- och kulturmiljöer skadas kommer skyddsåtgärder att vidtas. I första hand sker tätning av tunneln, utöver det kan till exempel infiltration eller grundförstärkning komma i fråga. I utredningsområdet finns en utpekad grundvattenförekomst som kan riskera att påverkas av anläggandet av tunneln. Grundvattenförekomsten ligger vid Täby Kyrkby, Täby-Danderyd (SE ) och är en grundvattenförekomst i berg. Den är 27 km 2. Förekomsten har både god kemisk grundvattenstatus samt god kvantitativ status. Principbild av grundvatten i olika jord- och bergarter En hydrogeologisk undersökning pågår inom utredningsområdet för tunnelsträckningen och omfattar grundvattenförhållanden och grundvattenkvalitet i området.

79 Buller, vibrationer och stomljud Störningar under driften Bedöms inte medföra någon risk för störande buller, vibrationer och stomljud Störningar under anläggningsarbetet Under denna tid finns det en liten risk för störande buller, främst från transporter. Det finns även risk för vibrationer och stomljud, när tunneln anläggs i närheten av bostäder eller arbetsplatser. Omfattningen av stomljud beror på hur tunneln kommer att drivas, bergets kvalitet och hur byggnader är grundlagda. Vibrationer beror på sprängningsteknik och bergkvalitet. Buller och vibrationer beror på sprängning, borrning, transporter, m.m. Råd och Riktvärden Vid anläggningsskedet följs Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser NFS 2004:15. Det innebär begränsningar under vissa tider. Riktvärdena är tillämpliga för både buller och stomljud.

80 Påverkan på natur, kultur, landskap och vattenkvalitet Inom utredningsområde förekommer naturreservat, nyckelbiotoper och områden med högt naturvärde. Såväl anläggningsskedet som den kommande driften av avloppsnätet medför en risk för en påverkan på omgivningen. Men projektet som helhet kommer dock ha en positiv miljöpåverkan som bedöms vara den mest hållbar lösning som också skapar flexibilitet för framtida utbyggnader i nordost. Natur Utredningsområdet har många olika naturtyper. Eventuellt kan tunneln ha en dränerande effekt på någon våtmark. Ingen direkt anläggningspåverkan på nyckelbiotoper och områden med högt naturvärde. Särskilt strandnära lek- och uppväxtområden till abborre, gädda och gös kan påverkas under anläggningen av sjöledningen Kultur Den typ av fornlämningar som har påträffats inom utredningsområdet för den planerade tunnelsträckningen bedöms inte vara sättningskänsliga. Utredning kring eventuella negativ påverkan på de marina fornlämningarna pågår. Landskap Tunneln och sjöledningarna kommer inte att synas. Det som kvarstår efter projektet genomförts är att reningsverken i Blynäs och Margretelund är ersatta med pumpstationer. En pumpstation har byggts på Resarö. Fyra, eventuellt fem, portaler vid arbetstunnlar kommer att kvarstå, och överbyggander vid Svinninge och Karby. Utformning av alla konstruktioner som syns för allmänheten tas fram i samråd med arkitekter. Ytvatten Grumling under anläggnings- och reperationsfasen. Utsläpp av renat processvatten till recipienten vid sprängning av tunneln. Under driften finns risken för bräddning och nödutsläpp vid haveri. Utgångspunkten är att den definierade vattenförekomstens ekologiska och kemiska status inte får försämras. Långsiktig och övergripande kommer projektet leda till en bättre vattenkvalitet.

81

82 Yttrande Datum Beteckning FM :6 Sida 1 (2) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Mark och vatten, Jonas Rune Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA, Cecilia Milestad, , Cecilia.Milestad@mil.se Samråd avseende anläggande och drift av ett nytt avloppssystem till Karby, Täby, Österåkers och Vaxholms kommuner, Stockholms län Försvarsmakten har följande synpunkter: Försvarsmaktens tele- och informationssystemförband (FMTIS) behöver medverka vid planeringen. Sökanden ska ta kontakt med Robert Strömberg på Systemenheten. Telefonnummer är Bramer, Camilla Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. (Cecilia Milestad) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

83 Yttrande Datum Beteckning FM :6 Sida 2 (2) Sändlista WSP Environmental Att: Jonas Rune För kännedom HKV INSL HKV INS MTS HKV PROD MARIN FMTIS MWDC FMV AL Led Nät jonas.rune@wspgroup.se tillstandsarende.trv@fmv.se

84 Yttrande Änr KS 2016/ av 2 Stadsbyggnadsförvaltningen Mia Sklenar/Susanne Edén Vik. Kommunekolog/stadsbyggnadschef Information om anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket Sammanfattning Vaxholms stad är positiv till att projektet med anslutning av Blynäs reningsverk till Käppala nu går vidare. Vaxholms stad önskar ytterligare motivering för vald sträckning genom Vaxholm och vill uppmärksamma de naturvärden som finns i Killingeviken och yngelplatser och lekplatser för fisk som finns i utredningsområdet. Även bestånd av särskilt skyddsvärda träd på Engarna och Storäng kan komma att påverkas och bör beaktas i det fortsatta arbetet. Vaxholms stad önskar ta del av den fortsatta planeringen av inventeringar inom utredningsområdet, och önskar även en fortsatt god dialog för att naturvärden ska kunna beaktas i så hög grad så möjligt längs ledningssträckningen. Bakgrund Käppalaförbundet har behov av att förstärka sitt avloppssystem i nordöstra Storstockholm. Samtidigt beräknas Österåker och Vaxholm inom en snar framtid ha för låg kapacitet i sina avloppsreningsverk. Utredningar för att lösa den beräknade kapacitetsbristen påbörjades redan Den mest hållbara lösningen på lång sikt och även den mest realistiska åtgärden för att förbättra kapaciteten för regionens avloppsrening har bedömts vara att överföra avloppsvattnet till Käppalaverket på Lidingö. Den lösning som på bästa sätt kan uppfylla både Käppalaförbundets behov av förstärkning och Vaxholms och Österåkers behov av reningskapacitet är att ersätta avloppsreningsverken i Blynäs och Margretelund med pumpstationer, bygga en ytterligare pumpstation på Resarö och leda avloppsvattnet genom sjöledningar till Svinninge. Från Svinninge byggs en tunnel som ansluter till Käppalaförbundets befintliga tunnel för avloppsvatten i Karby. Post: Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: Fax: E-post: kansliet@vaxholm.se Webb: Org nr: Plusgiro:

85 Denna lösning skapar även en bättre driftsäkerhet genom möjligheter till reglering av flödet och minskar risken för nödutsläpp. Projektet som helhet kommer att ha en positiv miljöpåverkan då det medför en ännu bättre rening av avloppsvattnet. En utbyggnad av tunnelsystemet i nordostsektorn skapar också långsiktigt hållbara lösningar för regionens framtida expansion. Anläggningen beräknas vara i drift år Yttrande Änr KS 2016/ av 2 Bedömning Vaxholms stad anser att vald sträckning genom Vaxholm ytterligare bör motiveras, och om det finns andra alternativa sträckningar. Främst är det alternativ till dragning av sjöledningar i Killingeviken som bör redovisas. Viken är bedömd att ha hög känslighet samt kommunalt naturvärde i Naturvärdesbedömning av Vaxholms kustvatten (Schreiber, H. & Florén, K. AquaBiota Report 2014: sid). Yngelplatser för gädda, abborre och gös samt lekområde för abborre som kan påverkas sägs framförallt beröras vid Svinninge men finns även i Killingeviken samt i Kyrksundet och i Kodjupet vid Engarn. Det är möjligt att föreslagen sträckning på land kan påverka beståndet av särskilt skyddsvärda träd på Engarn och Storäng. En detaljkarta av området där utredningsområdet är utpekat är därför önskvärd i kommande samrådsmaterial. I informationsdokumentet anges på sidan 8 Vid Blynäs samt vid passagen av Resarö kan strandskyddade områden beröras av ledningsdragningen.. Mer korrekt är att skriva följande: Vid Blynäs kan, och vid passagen av Resarö kommer, strandskyddade områden att beröras av ledningsdragningen. Under beskrivningen av vattenförekomster står att sjöledningarna passerar två vattenförekomster. Detta bör korrigeras till fyra (Norra Vaxholmsfjärden, Kodjupet, Överbyfjärden och Trälhavet). Vilket år miljökvalitetsnormen gäller/ska uppfyllas saknas. Vaxholms stad önskar ta del av den fortsatta planeringen av inventeringar inom utredningsområdet. Dessutom önskar vi en fortsatt god dialog kring arbetet för att naturvärden ska kunna beaktas i så hög grad som möjligt längs ledningssträckningen.

86 Datum Ert datum Inkom Diarie nr Er beteckning ÖVA Vår referens Stefan Turesson WSP Environmental Att: Jonas Rune Jonas, rune^wspgroup. se Yttrande över samrådshandling Samråd angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm, Stockholms län. Bakgrund och underlag Käppalaförbundet och Roslagsvatten, har genom WSP Environmental, möjliggjort för Statens geotekniska institut, SGI, att lämna synpunkter i rubricerat samråd, med följande underlag: Käppalaförbundet. Inbjudan till samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm, 4 sidor, maj För de planerade avloppsledningarna samt den nya tunneln kommer tillstånd att sökas enligt kapitel 9 och 11 i miljöbalken, enligt inbjudan. SGI har lagt särskild vikt vid markmiljöfrågor, geoteknisk omgivningspåverkan respektive geotekniska säkerhetsfrågor omfattande bl.a. ras, skred och erosion. SGLs synpunkter Vi har tagit del av informationen i inbjudan och har, på basis av det översiktliga materialet, ingenting invända mot beskrivningarna i det här skedet. Allmänt anser SGI att det är av viktigt att ursprungsforhållandena (befintlig situation) beträffande geotekniska och markmiljömässiga förutsättningar klarläggs för att underlätta bedömning av eventuell omgivningspåverkan från de kommande arbetena. Vi avser att lämna mer detaljerade synpunkter när vi fått ta del av ett kommande, mer utförligt underlag. Ärendets handläggning Beslut i detta ärende har tagits av enhetschef HannaSofie Pedersen efter föredragning av handläggande geotekniker Stefan Turesson. Geohydrolog Bo Lind har deltagit i internt samråd. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT Myndighetsfunktionen Infrastruktur < Ha^äSofie Pedersen ^ Stefan Turésson Statens geotekniska institut LINKÖPING Besöksadress: Olaus Magnus väg 35 Tel: Fax: Internet: E-post: sgi@swedgeo.se Postgiro: Org.nr:

87 Yttrande Datum Beteckning FM :4 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning WSP Enviromental Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Martin Eliasson, , Martin.Eliasson@mil.se Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm, Vaxholm, Österåker, Vallenuna och Täby kommuner, Stockholms län Förvarsmakten har riksintressen som omfattas av försvarsekretess inom Vaxholms och Österåkers kommuner inom utredningsområdte. För att säkerställa att utbyggnaden inte innebär påtaglig skada på riksintressena måste Förvarsmakten erbjudas möjlighet att påverka detaljprojekteringen. Eliasson, Martin Tjänsteförättande Delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista WSP Enviromental jonas.rune@wspgroup.se För kännedom FMTIS Käppalaförbundet Länsstyrelsen Stockholms län kappala@kappala.se stockholm@lansstyrelsen.se (MEL) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Försvarsmakten Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

88 Bergman, Anders From: Linda Monell Sent: den 7 juni :23 To: Rune, Jonas Cc: Blixt Karin (Karin.Blixt@sweco.se) Subject: SV: Avloppstunnel: Detaljerade kartor Vallentuna Tack Jonas! Hälsningar Linda Monell Miljöinspektör Tfn: linda.monell@vallentuna.se Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöavdelningen Tuna torg 1, Vallentuna Vxl: , fax: kommun@vallentuna.se Vallentuna kommun Ursprungligt meddelande----- Från: Rune, Jonas [mailto:jonas.rune@wspgroup.se] Skickat: den 7 juni :16 Till: Linda Monell Kopia: Blixt Karin (Karin.Blixt@sweco.se) Ämne: RE: Avloppstunnel: Detaljerade kartor Vallentuna Hej Linda, Tack själv, det var ett bra möte tyckte jag. Det finns inte några detaljerade kartor för det du önskar än. Jag bifogar arbetsmaterial över tunneln och påfartens läge. Avloppledningen är tänkt att ansluta norrut från denna.. Masstransporternas väg kan vi inte styra i detalj, men det blir med all sannolikhet söderut längs 264 till Norrortsleden och därifrån troligen till Gillinge, Rydbokrossen eller Vällsta, men det är som sagt inget som kan bestämmas i dagsläget. Grundvatten- och vibrationspåverkan inom Vallentuna eller någon annan kommun är inte klara än, så det kan inte skickas förrän någon gång i höst. Vänliga hälsningar Jonas Rune Avdelningschef, Mark och Vatten WSP Environmental Direkt: Mobil: Telefon: Adress: Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 1

89 Org nr: Twitter YouTube KONSULTER FÖR SAMHÄLLE OCH MILJÖ WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 500 kontor och medarbetare i 39 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. CONFIDENTIAL This is confidential to the named recipient. If you have received a copy in error, please destroy it. You may not use or disclose the contents of this to anyone, nor take copies of it. The only copies permitted are (1) by the named recipient and (2) for the purposes of completing successful electronic transmission to the named recipient and then only on the condition that these copies, with this notice attached, are kept confidential until destruction Original Message----- From: Linda Monell [mailto:linda.monell@vallentuna.se] Sent: den 3 juni :08 To: Rune, Jonas Subject: Avloppstunnel: Detaljerade kartor Vallentuna Hej! Tack för bra presentation av avloppstunnelprojektet i Täby i onsdags. Jag skulle vilja ha detaljerade kartor över de markprojekt som sker inom Vallentuna kommun, t.ex. arbetstunnel 2, ny tillfartsväg till nämnda arbetstunnel, ev. anläggningsarbeten för avloppsledningsanslutning från Vallentunaområdet till avloppstunneln. Karta som visar masstransporternas väg genom Vallentuna. Karta som visar ev grundvattenpåverkansområde inom Vallentuna. Vibrationspåverkan inom Vallentuna. Hälsningar Linda Monell Miljöinspektör Miljöavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Vallentuna kommun Skickat från min Samsung Galaxy-smartphone. 2

90

91 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 1(2) Kopia till: Diariet Samråd enligt miljöbalken gällande nytt avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Karby i Täby kn Trafikverket Region Stockholm har mottagit rubricerade ärende och yttrar sig i egenskap som ansvarig för trafikslagsövergripande och långsiktig planering av det samlade transportsystemet inom regionen. Käppalaförbundet planerar att ansluta avloppsvatten från avloppsreningensverken i Österåkers och Vaxholm till Käppalaverket på Lidingö. Enligt tidigare förstudie går man vidare med en ansökan för en ny avloppstunnel mellan Resarö respektive Margretelund och Svinninge samt tunneln mellan Svinninge och Karby enligt miljöbalken. Detta samråd är en del i processen att söka tillstånd och Trafikverket har följande synpunkter. Påverkan på våra anläggningar Den utpekade utredningskorridoren mellan Vaxholm och Karlby berör riksintressena E18, väg 265 Norrortsleden och Roslagsbanan. Vidare berörs även de statliga vägarna 274 Vaxholmsvägen, väg 1004 Svinningevägen, väg 1003 Resarövägen och väg 264 Roslagsvägen. Då korridoren/ledningen korsar flera vägområden måste tillstånd sökas i enlighet med väglagen (1971:948) innan man drar fram ny ledning eller utför arbete i vägområdet. Vid arbeten i och vid vägen är det angeläget att störningar på framkomligheten begränsas. TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) På Trafikverkets hemsida finns mer information kring ledningsärenden och ansökan där material finns för att skriva avtal och checklistor. Se Publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet och även Nedan finns blankett för tillstånd för väg. Tillstånd för korsning av Roslagsbanan söks från Trafikförvaltningen. Påverkan på grundvatten Enligt handlingarna finns stor risk för grundvattensänkning. Då statliga vägar berörs behöver samråd ske och avtal skrivas både för genomförande men även om undersökningar ska göras som berör vägkroppen. En grundvattensänkning får inte innebära några negativa konsekvenser på vägkroppen eller bankroppen under byggskedet eller i framtiden. Övrig påverkan Utefter flera berörda sträckor finns värden i landskapet som också berör våra anläggningar i forma av t ex alléer och artrika vägkanter, kulturvägar, minnesstenar etc. samt anläggningar som utgör passager för vattenlevande djur etc. Här är det viktigt att Trafikverket Solna Strandväg Sundbyberg Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Anna-Lena Lindström Olsson Samhällsutveckling Enhet samhällsbehov Direkt: anna-lena.lindstrom-olsson@trafikverket.se

92 Ärendenummer Dokumentdatum TRV 2016/ Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeid] 2(2) dessa typer av värden kan bibehållas och även att t ex flöden kan upprätthållas vid anläggningar för passager för fisk eller andra vattenlevande djur. Avgränsning och innehåll i kommande MKB Handlingarna är så pass övergripande och saknar bland annat närmare beskrivning hur arbetena kommer att genomföras och på vilket djup tunneln planeras att ligga. Konventionell borr- och sprängteknik brukar också medföra behov av schaktning från ytan i vissa lägen. Hur och var detta behöver ske framgår inte av handlingarna. Detta är nödvändig kunskap för att kunna bedöma konsekvenser och behov av skyddsåtgärder. Det är viktigt att detta redovisas på ett tydligt sätt i den kommande MKB:n. Vidare bör den kommande MKB:n beskriva konsekvenser för störningar för de boende och för miljön i övrigt vad gäller boendemiljö, luft, buller och vibrationer, vattenmiljöer, intrång och landskapets värden samt framkomlighet för alla trafikslag. Detta gäller framförallt under byggskedet, men även situationen efter färdigställande bör beskrivas i den mån sådana effekter finns, inklusive störningar av trafik till och från arbetsplatser och verksamhet i samband med byggnation. Likaså bör eventuella skillnader i transportarbete och energiåtgång vid olika alternativen belysas samt konsekvenser för framkomlighet för oskyddade trafikanter och kollektivtrafik. Trafikverket har troligtvis anläggningar utefter de berörda vägsträckorna för att omhänderta förorenat dagvatten och för att minska risker vid en eventuell olycka med s.k. farligt gods. Eventuella konsekvenser för sådana anläggningar bör givetvis också redovisas. Då handlingarna saknar en del fördjupad information vill vi gärna se den kommande MKB:n innan den skickas in till prövningsmyndigheten. Pågående projekt Trafikverket har ett pågående projekt Rosenkälla. Projektet syftar till att utreda trafiksituationen vid det planerade handelsområdet i Rosenkälla som ligger vid vägarna E18 och 276. Trafik under byggtiden TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av Trafikverket) Byggandet av tunneln kommer medföra en hel del transporter. Trafikverket vill i det fortsatta arbetet se omfattningen på dessa och vilka transportvägarna blir. Trafikverket vill också upplysa om att dispenstrafik kan behöva sökas. Om det gäller kommunöverskridande transporter så söks detta hos Trafikverket annars respektive kommun. Länk till ansökningsblankett finns här. För Trafikverket Region Stockholm Anna-Lena Lindström Olsson Samhällsplanerare Trafikverket Solna Strandväg Sundbyberg Texttelefon: Telefon: trafikverket@trafikverket.se Anna-Lena Lindström Olsson Samhällsutveckling Enhet samhällsbehov Direkt: anna-lena.lindstrom-olsson@trafikverket.se

93 Bergman, Anders From: Sven Faugert Sent: den 22 juni :02 To: Rune, Jonas Cc: Willy Lord; Mårten Karlson; Mattias Lafvas; Kristina Eriksson PLEX; Anton Bergman; Charlotte Hedlund; Kinna Lundin; Yolanda Karlsson Subject: ÖVA Follow Up Flag: Flag Status: Follow up Flagged Åkersberga den 22 juni 2016 Till Käppalaförbundet, Roslagsvatten m fl Vi har fått inbjudan till samråd när det gäller planerna för utbyggnad av avloppsystem i nordöstra Storstockholm och har nu följande synpunkter. Hela projektet inrymmer en stor potential till miljöförbättring när det gäller avloppshanteringen i flera kommuner och är självklart mycket angeläget. Samtidigt kan det uppstå betydande miljöpåverkan, inte minst när det gäller anläggande och brukande av transportvägar. Stora störningar kan uppstå som berör både värdefulla naturområden, exempelvis Träskmossen Vitmossen, och bostadsmiljön för många människor längs den tänkta tunneldragningen. I dagsläget vet vi alltför litet om detaljerna för att kunna komma med några mer precisa synpunkter. Vi förutsätter därför att vi åter får tillfälle att yttra oss när planerna för transportvägar m.m. är mer detaljerade och det finns tillgång till de MKB:er och andra utredningar som nämns i samrådsinbjudan. Vänliga hälsningar Sven Faugert Ordförande Naturskyddsföreningen i Österåker Tel.: E-post: sven.faugert@faugert.se Post: Murkelvägen 94, Åkersberga 1

94 Bergman, Anders From: Stavaföreningen Sent: den 22 juni :47 To: Rune, Jonas Subject: Avloppssystem i bl.a. Österåkers Kommun Follow Up Flag: Flag Status: Follow up Flagged Synpunkter angående utbyggnad av avloppssystem i nordöstra Storstockholm Stava Fastighetsägareförening är markägare till Stava 4:177 i Österåkers kommun och som markägare samt företrädare för våra 181 medlemmar och boende i Stava berörs vi endast indirekt av de planerade utbyggnadsplanerna. Föreningen berörs däremot direkt av utbyggnaden av Rosenkälla Handelsområde som i sin tur är direkt beroende av detta projekt. Föreningen ser mycket positivt till Käppalaförbundets planer på anläggandet av avloppstunnel från Svinninge till Karby på den sträckning som visats i handlingar och på samrådsmötet i Åkersberga, samt även på den tidsplan som projektet omfattas av. Föreningen kräver dock att projektet garanterar att grundvattennivån på intet sätt påverkas negativt då boende i Stava är, tills vidare, helt beroende av grundvattennivån i närområdet. Föreningen motsätter sig det föreslagna alternativet att dra en skogsbilväg till väg 276 från arbetstunnel 4 som anges i samrådshandlingen. En sådan belastning på väg 276 med eventuell transport till Gillingekrossen genom Trafikplats Rosenkälla är högst olämplig med anledning av den ombyggnad av Rosenkälla Trafikplats som under det närmaste året kommer planmässigt vinna laga kraft och där ombyggnaden med all sannolikhet kommer ske inom samma tid som byggandet av tunneln. Skogsbilvägen bör istället övervägas dras västerut och ansluta intill Rydbokrossen. Transporter till Hakungekrossen genom Åkersberga är nog inte heller lämplig lösning. Oavsett dessa detaljer är föreningen som sagt mycket positiv till planerna som är till fördel för Stava och befintliga reningsverk i Österåkers kommun, samt inte minst för en hållbar lösning för kommunens framtida utveckling. Stava den 20 juni 2016 Chang Strömberg Ordförande Stava Fastighetsägareförening

95 Bergman, Anders From: "Åhlén, Jenny" on behalf of EELSV Detaljplaner kommuner Sent: den 21 juni :11 To: Rune, Jonas Cc: "Åhlén, Jenny" Subject: "ÖVA", yttrande E.ON Elnät Follow Up Flag: Flag Status: Follow up Flagged Datum Arkivnr Ö Yttrande angående utbyggnad av avloppssystemet i Nordöstra Storstockholm E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar i ovan rubricerat ärende. Det är i dagsläget svårt att avgöra eller visa på om våra ledningar/kablar och stationer kommer att beröras av Ert arbete. Dock är sannolikheten stor att de skulle komma att beröras och eventuellt kan detta medföra ett behov av att flytta våra anläggningar. Kostnaden för flytt bärs av den part som initierar flytten. För elledning i mark får byggnad eller annan anläggning inte utan ledningsägarens medgivande och lämnade instruktioner uppföras på närmare avstånd än 3 meter från ledningen. Inte heller får utan ledningsägarens medgivande upplag anordnas eller marknivån ändras ovanför ledningen, så att reparation och underhåll försvåras. Vi ber att ni kontaktar E.ON Elnät innan arbete påbörjas för att beställa kabelutsättning och eventuellt samordna arbeten. För att säkerställa kabelns exakta läge beställs kostnadsfritt kabelvisning i fält via vår kundsupport Lokalnätsprojektör är Anders Holmgren på E.ON Elnät Stockholm AB, Med vänlig hälsning/with kind regards Jenny Åhlén Tillstånd & Rättigheter T M jenny.ahlen@eon.se E.ON Elnät Sverige AB Idrottsvägen 37 Box 1422 SE Örebro Med vänlig hälsning/with kind regards Jenny Åhlén Tillstånd & Rättigheter 1

96 T M jenny.ahlen@eon.se E.ON Elnät Sverige AB Idrottsvägen 37 Box 1422 SE Örebro 2

97 Vaxholms och Österåkers anslutning till Käppala reningsverk Synpunkter på Miljökonsekvensbeskrivning inklusive samråd från Plangruppen i Resarö Bygdeförening Plangruppen inom Resarö Bygdeförening består av representanter från Resarös olika fastighetsägarföreningar, bostadsrättsföreningar och samfällighetsföreningar. Tack för vänligt tillmötesgående genom att ge oss förlängd svarstid till Enligt de dokument och det kartmaterial vi tagit del av, vad avser Resarö, planeras en pumpstation vid Engarns koloniförenings parkeringsplats. Till denna pumpstation ska avloppsvattnet från Blynäs och från delar av Resarö anslutas för vidare transport i markledning mot Killingeviken och därefter i sjöledning mot Svinninge. Bakgrund och yrkanden 1. Åkern, över vilken ledningen planeras att dras, brukas. I år och nästa år växer här vall (korn och kvävegödslande kärringtand) och i ordningsföljd därefter sannolikt brödsäd. 1 Att köra på mark som odlas med tunga maskiner komprimerar jorden, vilket innebär skador som är svåra, alternativt näst intill omöjliga, att återställa med minskad bördighet som följd. 2 När ledningsgraven ska fyllas igen ska det ske i rätt ordning med matjorden överst. Åkern arrenderas av Engarns Byförening. Ordförande är Karl-Erik Leth, tel Längs skogsbrynet mot åkern står 11 särskilt stora träd med en omkrets större än 3,14 m 1 m över mark. Dessa träd är skyddade och deras rotsystem får under inga omständigheter äventyras. 3 1 Miljöbalk (1998:808) 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. 2 (Se forskningsrapport: Randrup, T.B.: Planteväkst i forbindelse med byggeri: Planläggningens och projekteringens inflydelse på vedplanters väkstvilkår i utilsigtet komprimerede jorder.ph.d.-avhandling. Den Kgl. Veterinär- og Landbyhøjskole) 3 Se

98 Vi yrkar a) en annan dragning av ledningen. Antingen nordost om skogsområdet och direkt ner i innersta delen av Killingeviken eller nordost om skogsområdet och längs vägen ut förbi tomten Överby 2:17 och därefter ner i vattnet. Ytterligare ett alternativ är att via pumpstationen gå runt Engarnhalvön till Killingeviken och vidare mot Svinninge. Då kan man tillgodogöra sig den genomförda ledningsgrav (bredvid kolonilotterna) som grävs till pumpstationen för ledningen från Blynäs. b) att - om nedläggningen av ledningen ändå sker på åkern - måste detta utföras under årstid när skörden är bärgad och vårbruket inte kommit igång och att matjorden läggs tillbaka överst. 2. Det finns en mur av natursten med tre sidor alldeles väster om sänkan där ledningen ska gå ut i Killingeviken. I vattnet finns rester efter en brygga eller kaj med parvis nerslagna stolpar som syns vid lågvatten. I strandkanten och ut en bit i vattnet har mängder av porslinsskärvor hittats. Även nästan hela tallrikar har legat där. Enligt Roland Karlsson, tredje generationens bonde på Engarn, tippades latrintunnor från Stockholm innanför den murade vallen för att användas som gödsel på åkrarna. Vi yrkar att en inventering av eventuell kulturhistoria utförs innan grävningen utförs. 3. I Killingeviken häckar mängder av sjöfågel, bl.a. skäggdopping, sothöns, knölsvan, vigg, storskrak, fisktärna, silltrut. Fiskgjusen ses ibland jaga fisk i viken. I vassarna finns bl.a. rörsångare, kärrsångare och sävsparv. Den grunda viken är också en ostörd lekplats för fisk eftersom sjötrafiken är minimal. Vi yrkar att om ledningen läggs i den inre delen av Killingeviken ska muddring och annan verksamhet som kan grumla vattnet utföras vid sådan årstid att varken fiskens lek eller fåglarnas häckning störs. 4. Det finns en mindre vattenledning från huvudvattenledningens inspektionsbrunn vid Resarövägen, som går över åkern ner i samma dal där ni planerar avloppsledningen, ut i vattnet och över till tomten Överby 2:17, den lilla halvön intill Killingen. Vaxholm Efter samråd med plangruppens representanter (som är svåra att nå i semestertider för personlig underskrift) tecknar vi Resarö Bygdeförenings Plangrupp Karin Malmström Gill ordförande i Resarö Bygdeförening Gunilla Lauthers Sammankallande i Resarö Bygdeförenings plangrupp

99 Bil. 1 Bild över jätteträdens placering

100 Lövsättra den 15 juni 2016 Synpunkter och begäran om löpande information Svartsjöns Samfällighet är främst ett fritidsområde men i området finns det även ett antal permanentboende. Av den information vi hittills fått ser det ut som om vi kommer att beröras i högsta grad av det arbete som nu kommer att påbörjas. Vi har sen många år tillbaka ett eget vatten- och avloppsystem som fungerar utmärkt. En plan finns även för hur vi framöver ska säkra avloppsfrågan. Löpande kontakter med Roslagsvatten har också gett oss information om att någon anslutning till det kommande Käppalasystemet inte är aktuellt för vår del. Dock vill vi, för att vi ska kunna ligga steget före vad gäller ev åtgärder och information till våra medlemmar/fastighetsägare ha följande information fr projektet: Löpande information om grundvattennivån fr de mätningar som görs i vårt område Löpande information om kommande åtgärder som ev kan förorsaka oss buller, stomljud, vibrationer eller lukt. Synpunkter fr oss kan givetvis komma i samband med detta. Information om närmaste anslutningspunkt relaterat till vårt område/vår anläggning - för att vi ska kunna utesluta relevansen i en sån anslutning för vår del Löpande information om tidplan för och ev förändringar i det planerade arbetet. Tacksam för återkoppling gällande ovanstående! För styrelsen Svartsjöns Samfällighet Margareta Brathén, ordförande - tfn 070/

101 Naturskyddsföreningen i Vaxholm Anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket Naturskyddsföreningen i Vaxholm har nyligen blivit informerad om samrådet kring rubricerade plan. Eftersom tiden varit för knapp att ta fram ett mer detaljerat yttrande vill vi i detta skede nöja oss med att påpeka att ledningen enligt planen passerar ett ur kultur- och naturmiljö mycket känsligt område på Engarnhalvön på Resarö. Se till exempel de två bifogade kartorna. Vi förutsätter att alternativa dragningar tas med i bedömningen och att, om ledningen efter sådan bedömning ändå kommer att dras genom området, alla nödvändiga hänsyn tas för att undvika skador på områdets kultur- och naturvärden. Vaxholm 24/ Jan Holmbäck Ordförande, Naturskyddsföreningen i Vaxholm Jätteträd vid Engarn (Källa:

102 Nyckelbiotop vid Engarnhalvön (Källa:

103 Botaniska värden i Täby, Österåker och Vaxholm 1(2) Yttrande med anledning av samråd för utbyggnaden av avloppssystem i nordöstra Stockholm. Botaniska sällskapet i Stockholm har mottagit inbjudan till samråd om utbyggnaden av avloppssystemet i nordöstra Stockholm. Vi anser att utbyggnaden av ett nytt avloppssystem i grunden är positivt för miljön med renare vatten och minskade utsläpp. Vi ser också behovet av en ökad kapacitet för rening då befolkningen i Stockholmsorådet förutspås öka. När vi studerat kartan som visar projektets utredningsområde har vi reagerat på följande: Täby kommun: Inom det markerade området ligger Natura 2000-området Prästgårdsängarna/Skogberga som också kommer att bli naturreservat. Området, en av Täby kommuns största sammanhängande betesmarker, har hävdkontinuitet från järnålder. Lokalen har höga natur- och kulturvärden med bland annat gravfält, stensträngar och en rik hävdgynnad flora som speglar den historiska markanvändningen. Här växer rödlistade arter som finnögontröst* (en starkt hotad art), backsippa (just här finns en unik rosa varietet) och backtimjan. Botaniska Sällskapet i Stockholm info@bsis.org

104 Botaniska värden i Täby, Österåker och Vaxholm 2(2) Österåker kommun: Speciell hänsyn behöver tas till på kartan markerade nyckelbiotoper och Vitmossen som ligger mellan Träskmossen och Täljö. Våtmarkerna får inte ens tillfälligt dräneras eller dränkas, och markvattnets nivå och kvalitet måste bevaras. Vaxholm kommun: Området Engarn har kultur- och naturvärden i form av en allé av stora ekar. Stockholm 22 juni 2016 Magdalena Agestam Ordförande Sällskapets kontaktperson i detta ärende: Yolanda Karlsson Östra Syningevägen Norrtälje Mobil: *Om finnögontröst: Botaniska Sällskapet i Stockholm info@bsis.org

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114 Till Käppalaförbundet och Roslagsvatten Ärende ÖVA Yttrande med anledning av samråd för utbyggnaden av avloppssystem i nordöstra Stockholm. Naturskyddsföreningen Täby har mottagit inbjudan till samråd om utbyggnaden av avloppssystemet. Vi anser att utbyggnaden av ett nytt avloppssystem i grunden är positivt för miljön med renare vatten och minskade utsläpp. Vi ser också behovet av en ökad kapacitet för rening då befolkningen i Stockholmsorådet förutspås öka. När vi studerat kartan för projektets utbredningsområde har vi reagerat på följande. I området ligger Natura området Prästgårdsängarna/Skogberga som även inom en snar framtid kommer att bli naturreservat. Detta område är ett av Täby kommuns största sammanhängande betesmarker och har ett högt natur- och kulturvärde. Området har en rik flora med bland annat åtgärdsprogramsarten finnögontröst, den rödlistade backtimjan och en unik form av rosa backsippa. Vi anser en dragning av en avloppstunnel i detta område som mycket olämpligt på grund av de höga kultur- och naturvärdena samt att området redan påverkats av Norrortsleden. Täby den 22 juni 2016 För TNF, Täby Naturskyddsförening, Styrelsen Kontaktuppgifter: Adress: Yolanda Karlsson, Östra Syningevägen 22, Norrtälje yolandakarlsson@gmail.com

115

116 Bergman, Anders From: Blixt Karin Sent: den 2 juni :44 To: Rune, Jonas Cc: Magnus Olsson Subject: ÖVA - Samrådsfråga Follow Up Flag: Flag Status: Follow up Completed Hej! Jag har blivit kontaktad av Ann-Sofie Fallman i Lövbrunna, Täby. Epost: annsofie.fallman@gmail.com Fråga Hur kommer projektet att påverka oss som bor i Lövbrunna? Svar Jag har beskrivit tunnelmynning, pumpstation och luftrening i Karby och i ord beskrivit läget för detta. Har beskrivit sprängning och transport av massor i byggskede. Har förklarat att i detta skede bjuder vi in ett brett område tillsamråd för att inte riskera att missa någon. Har förklarat att vi gör inventeringar av bergvärme samt grundläggning och om de skulle befinna sig i någon riskzon så kommer de att kontaktas i senare skede. Har lovat Ann-Sofie att skicka över en kartbild över planerade anläggningar i närheten av dem, dvs Karby. Jonas kan du se till att hon får en sådan bild mailad till sig? Ann-Sofie var nöjd med svaren och återkommer eventuellt med fler frågor när hon har sett bilden. Med vänlig hälsning Karin Blixt Manager, International Operations Water and Wastewater Telephone direct +46 (0) Mobile +46 (0) karin.blixt@sweco.se Please consider the environment before printing this . Sweco Environment AB Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm Telephone +46 (0)

117 Bergman, Anders From: Rune, Jonas Sent: den 20 juni :30 To: 'Marianne Ryberg' Cc: Blixt Karin 'Magnus Olsson' Subject: RE: öva Hej Marianne, Tack för ditt brev. Dina synpunkter om projektet ÖVA är registrerade i tillståndsansökan för vattenverksamhet och kommer att bifogas ansökan till Mark- och miljödomstolen. Vi kommer ta fram en samrådsredogörelse efter sommaren där alla inkomna yttranden sammanställas och vid behov bemöts. Vänliga hälsningar Jonas Rune Avdelningschef, Mark och Vatten WSP Environmental Direkt: Mobil: Telefon: Adress: Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Org nr: Twitter YouTube KONSULTER FÖR SAMHÄLLE OCH MILJÖ WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 500 kontor och medarbetare i 39 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. CONFIDENTIAL This is confidential to the named recipient. If you have received a copy in error, please destroy it. You may not use or disclose the contents of this to anyone, nor take copies of it. The only copies permitted are (1) by the named recipient and (2) for the purposes of completing successful electronic transmission to the named recipient and then only on the condition that these copies, with this notice attached, are kept confidential until destruction. From: Marianne Ryberg [mailto:marianne.ryberg@home.se] Sent: den 19 juni :33 To: Rune, Jonas Subject: öva Hej! Önskar framföra dessa synpunkter å planerad anslutning av avloppssystem från Österåker och Vaxholm till Käppalaverket. Enligt detaljplanen har varje fastighet rätt till brygga och svajboj. För att undvika inskränkningar i denna rätt att ankra upp båtar vid befintliga eller kommande bryggor eller svajbojar bör sjöledningen placeras i anslutning till redan nedlagda kablar och ej närmare land än 100 m. Tacksam svar att detta mail mottagits. 1

118 MVH Marianne Ryberg Bergsudd1, Vaxholm Bergsudd 1:1, Överby 1:20, Överby 1:21, 2

119 Bergman, Anders From: Rune, Jonas Sent: den 24 maj :26 To: 'Hägg Michael' Subject: RE: ÖVA Attachments: Samrådsunderlag_ÖVA_ pdf Follow Up Flag: Flag Status: Följ upp Completed Hej Mikael, Tack för synpunkter, det finns behandlat om än lite kortfattat i materialet. Gallerian händer det inte så mycket mer med nu, Bengt-Erik var (och eventuellt är fortfarande lite sur på WSP, men jag försöker hålla det borta från Malva i vilket fall). Återkom gärna om du har mer synpunkter eller frågor om materialet. Vänliga hälsningar Jonas Rune Avdelningschef, Mark och Vatten WSP Environmental Direkt: Mobil: Telefon: Adress: Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Org nr: Twitter YouTube KONSULTER FÖR SAMHÄLLE OCH MILJÖ WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 500 kontor och medarbetare i 39 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. CONFIDENTIAL This is confidential to the named recipient. If you have received a copy in error, please destroy it. You may not use or disclose the contents of this to anyone, nor take copies of it. The only copies permitted are (1) by the named recipient and (2) for the purposes of completing successful electronic transmission to the named recipient and then only on the condition that these copies, with this notice attached, are kept confidential until destruction Original Message----- From: Hägg Michael [mailto:michael.hagg@sweco.se] Sent: den 19 maj :00 To: Rune, Jonas Subject: ÖVA Hej Jonas, 1

120 Hoppas allt är bra och att detaljerna i Gallerian-projektet har löst sig för er del. Bor i Åkersberga och fick hem lite info rörande utbyggnad av avloppssystem i NO Stockholm där du står som ansvarig MKB. Har följt projektet med intresse och tar gärna del av samrådshandlingar, digitalt via e-post om möjligt. Skicka då gärna till min privata mail michael.hagg@me.com eftersom jag är föräldraledig. En synpunkt på materialet så här långt är att jag tycker ni bör trycka lite mer på att den lokala vattenkvaliteten i havet runt Åkersberga och Vaxholm blir bättre (gissar jag) med effektivare rening i större reningsverk och utsläpp av renat avloppsvatten på annan plats. En annan sak att tänka på är att vi historiskt sett har haft problem med bräddningar av orenat avloppsvatten till badvikar såsom Sätterfjärden varför detta kan vara en känslig och oroande fråga för många närboende. Ett tips är därför att förekomma frågor kring detta med en grundlig beskrivning om hur man minskar risken för sådana händelser i och med det nya systemet. Hälsningar Michael Hägg Badbergsvägen 10A Åkersberga 2

121 Bergman, Anders From: Blixt Karin Sent: den 18 maj :24 To: Rune, Jonas Cc: Magnus Olsson Subject: ÖVA - Samrådsfråga Follow Up Flag: Flag Status: Follow up Completed Hej, Jag har fått första samtalet se nedan samt min följdfråga till dig Jonas. Rosita Källström, Larsbergsvägen 16, Lidingö (Hyresrätt) Fråga Jag har av någon anledning fått inbjudan till samråd, adresserat till samtliga boende på Larsbergsvägen 16, Lidingö. Som boende på Lidingö känner jag mig inte berörd av detta men eftersom jag har ett landställe på Edholma är jag lite orolig. Där är jag tvingat medlem i en samfällighetsförening för VA som är kopplad till Roslagsvattens kommunala VA. Styrelsen i föreningen hittar på alla möjliga kostnader som de vill att vi medlemmar ska betala. Nu undrar jag hur påverkar detta projektet de vatten och avloppskopplingar där jag har mitt landställe på Edholma? Kommer vi att drabbas av någon stor engångskostnad för exempelvis omkopplingar? Svar (från Karin Blixt): Edholma är inte direkt berört av projektet. Den sjöledning som idag ansluter Edholma till Blynäs reningsverk kommer inte att påverkas. Det eda som det innebär är att ert avloppsvatten i slutändan kommer att renas i Käppalaverket istället för Blynäs. Ni ska inte drabbas av några fasta avgifter för omkoppling. Den rörliga taxan för VA, dvs kr/m3 kan komma att justeras men det är inget som jag har någon närmare information om. Kommentar: Rosita var nöjd och lugnad av svaret. Följdfråga från Karin Blixt: Varför har boende på Larsbergsvägen 16 på Lidingö fått inbjudan till samråd? Med vänlig hälsning Karin Blixt Manager, International Operations Water and Wastewater Telephone direct +46 (0) Mobile +46 (0) karin.blixt@sweco.se Please consider the environment before printing this . Sweco Environment AB Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm Telephone +46 (0)

122 Bergman, Anders From: Rune, Jonas Sent: den 27 juni :12 To: 'Anne' Cc: Blixt Karin Subject: RE: Synpunkter ang plan tunnel: Attachments: Kartbild_Lövsättra_ docx Hej Anne, Tack för ditt brev. Dina synpunkter om projektet ÖVA är registrerade i tillståndsansökan för vattenverksamhet och kommer att bifogas ansökan till Mark- och miljödomstolen. Vi kommer ta fram en samrådsredogörelse efter sommaren där alla inkomna yttranden sammanställas och vid behov bemöts. Det enklaste sättet att ta del av löpande information om projektet är via hemsidan, jag kan också informera er när större händelser är på gång. För händelser som direkt berör ert område, till exempel brunnsinventeringar eller mätningar i brunnar, kommer kontakt att tas innan det genomförs. Skickar ett utsnitt från VR-modellen som visar tunnelns läge. Mätt från fastighetsgräns är det ca 230 meter från tunneln till Lövsättra 1:83. Vänliga hälsningar Jonas Rune Avdelningschef, Mark och Vatten WSP Environmental Direkt: Mobil: Telefon: Adress: Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Org nr: Twitter YouTube KONSULTER FÖR SAMHÄLLE OCH MILJÖ WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med över 500 kontor och medarbetare i 39 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. CONFIDENTIAL This is confidential to the named recipient. If you have received a copy in error, please destroy it. You may not use or disclose the contents of this to anyone, nor take copies of it. The only copies permitted are (1) by the named recipient and (2) for the purposes of completing successful electronic transmission to the named recipient and then only on the condition that these copies, with this notice attached, are kept confidential until destruction Original Message----- From: Anne [mailto:annox@live.se] Sent: den 21 juni :55 1

123 To: Rune, Jonas Subject: Synpunkter ang plan tunnel: Hej! Jag/vi har som berörd fastighetsägare (Lövsättra 1:83) fått info i brev samt på samrådsmöte i Täby. Jag/vi vill nu lämna några synpunkter; I vårt område Lövsättra fritidsby, är vi 90 enskilda fastighetsägare samt en ekonomisk förening med gemensam mark. Vi har en samfällighet med en gemensam brunn samt avlopp. Detta är vintersäkrat och igång året runt. Det är därför känsligt med en riskerad grundvattensänkning. Idag har vi cirka 10% av ägarna som är fastboende här och antalet ökar. Flera hus är utbyggda enligt Attefall-lagen och flera planerar för utbyggnad. Alla 90 hus är byggda med sk torpargrund på block. Dessa står på lermark och kan därför vara känsliga för vibrationer. (Ett sk Attefallhus är byggt med platta på mark.) Jag saknar en kartbild som skulle sänts till mig av min fastighet i relation till prel planerad tunnel. Tacksam om den sänds nu. Tacksam för bekräftelse att ni mottagit dessa synpunkter. Med vänliga hälsningar Anne Oxhammar (Mob: ) Skickat från min iphone 2

124 Bergman, Anders From: Magnus Olsson Sent: den 19 maj :25 To: Rune, Jonas; Blixt Karin Subject: VB: Bekymrad Täljöbo Follow Up Flag: Flag Status: Follow up Completed Hej, Skickade detta svar.. // Magnus Från: Magnus Olsson Skickat: den 19 maj :25 Till: 'JiMedia' Ämne: SV: Bekymrad Täljöbo Hej Jimmy, Varken tunneln eller tillfartsvägar kommer att anläggas i direkt anslutning eller på er tomt. Den nuvarande planen för tunneln ligger ca 500 meter sydväst om er fastighet. Planerade tillfartsvägar för arbetstunnlar, som används i anläggningsskedet, är endera norr om er eller söder om er (anslutande till Frejvägen). I samrådsskedet vill vi informera brett till alla som på något sätt kan bli berörda. Utredningsområdet vid er är baserat på en maximal teoretisk utbredning av en möjlig grundvattensänkning, samt eventuell påverkan av transporter, så vi har skickat till hela inre Täljö för information.. Allteftersom utredningsarbetet fortgår kommer vi kunna avgränsa påverkansområdet och föreslå skyddsåtgärder så att skador och störningar undviks i möjligaste mån. Med vänlig hälsning, Magnus Olsson Projektledare Käppalaförbundet Telefon, direkt: Telefon, växel: E-post: magnus.olsson@kappala.se Webbplats: Facebook: Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva kommuner. Vi tar också tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam, biogas och värme till samhällets kretslopp. 1

125 Från: JiMedia Skickat: den 18 maj :20 Till: Magnus Olsson Ämne: Bekymrad Täljöbo Hej, Vi bor på Täljö Ringväg 10 i Åkersberga och fick ett dokument i brevlådan från er idag. Vår fastighet är innanför det område som ni undersöker och vi vill därför ha garantier för att detta inte sker i direkt anslutning eller på vår tomt. Vidare hoppas jag verkligen att ni tar hänsyn till detta område (inre Täljö) som redan är hårt belastat av olika byggen till den grad att folk häromkring har börjat få nog av buller och tung trafik. Mvh/ Jimmy JiMedia Täljö Ringväg 10, Åkersberga info@jimedia.se