Gossagårdens Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Läsåret 2017-2018
Innehåll 1. Inledning 1 2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete 2 3. Vårt mål 2 4. Utvärdering av förra årets plan 2-3 5. Främja 3-5 6. Kartläggning 5-6 7. Förebyggande åtgärder 6-8 8. Åtgärder 8-10 9. Utvärdering av årets plan 10 10. Bilagor -Diskrimineringsgrunderna -Handlingsplan -Uppföljning av Handlingsplan
1.Inledning Vår vision; På Gossagårdens förskola sker det respektfulla mötet mellan pedagoger, barn och vårdnadshavare. Mötena ska präglas av nyfikenhet på varandra och verksamheten ska genomsyras utav glädje av att lära och leka tillsammans. Syftet med denna plan är att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barn skall känna trygghet med miljön, kamrater och personal på förskolan. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbete ska genomsyra hela verksamheten, pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Planen är också en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Alla ska känna att de blir respekterade och att de har lika värde. Alla som berörs av verksamheten ska ges möjligheten att delta i likabehandlingsarbetet, all personal, barn och vårdnadshavare. Förskolechef ansvara tillsammans med utvecklingsgruppen på förskolan för upprättandet och utvärdering av planen. Denna plan är upprättad i september 2017. Förskolechefen ansvarar för att all personal får information om planen och att den utvärderas i augusti samt att en ny plan upprättas årligen. Personalen ansvarar för att likabehandlingsplanen tas upp vid inskolning, utvecklingssamtal och på föräldramöten. De ansvarar även för att alla barn får kännedom om planens innehåll och får möjlighet att agera så att den följs. Vårdnadshavarna ska ges möjlighet till medverkan genom att personal och förskolechef lyfter innehållet i likabehandlingsplanen på föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal och inskolningssamtal. 1
Personalen fångar också kontinuerligt, vid lämning och hämtning, upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med likabehandling. Likaså är vårdnadshavare med i utvärderingen av planen samt i kartläggningen inför ny plan. Barnen medverkar genom att de ges möjligheter att ge synpunkter på innehållet i likabehandlingsplanen. Barnen ska ges möjligheter att vara aktiva i denna plans kartläggning. Barnens tankar om det främjande arbetet (hur vi ska vara mot varandra) ska personalen ta tillvara. 2. Vad styr vårt likabehandlingsarbete De lagar och styrdokument som reglerar vårt arbete är: Skollagen 2010:800 6 kap 8. Diskrimineringslagen 2008:567 1 kap 1 och 3 kap 16, Läroplan för förskolan Lpfö och FN`s barnkonvention. 3. Vårt mål Ingen form av kränkande behandling ska förekomma på Gossagårdens förskola. 4. Utvärdering av förra årets plan Planen 2016/2017 var utarbetad och skriven av de två avdelningar Norrgården och Sörgården, som för tillfället fanns på Gossagården. Under vårterminen expanderande förskolan från två till fem avdelningar. Då varken nya barn, pedagoger, eller vårdnadshavare varit med i att utforma planen och dessutom var i full gång med att skapa nya avdelningar så har de heller inte varit så aktiva i arbetet med utvärderingen av den. Utvärderingen gjordes i maj 2017 av barn, pedagoger och vårdnadshavare på avdelningarna Norrgården och Sörgården. 2
Barnen har tittat på och samtalat kring kompistavlorna. Det framkom att de troligtvis används mest om de är placerade i tamburen. Vårdnadshavarna bjöds in till ett drop-in där de fick möjlighet att skriftligt svara på frågor utifrån likabehandling. Deltagandet i utvärderingen var, från vårdnadshavarnas sida, inte så stort. Utifrån inkomna svar så kunde vi utläsa att arbetet med barnens kompistavlor var uppskattat. Det framkom en viss oro kring vår utemiljö i förhållande till att vi nu kommer att vara fler än dubbelt så många människor på ungefär samma yta. Frågan kom att handla om hur vi pedagoger ska förhålla oss till det. Att intresset för utvärderingen var lågt kan vi tolka utifrån flera olika aspekter. Kanske var ett drop-in fel forum, det blev fokus på andra saker. Kanske kan det vara så att vårdnadshavarna känner sig nöjda och då kan det vara svårt sätta fingret på varför. Till nästa utvärdering behöver vi se över hur vi erbjuder delaktighet i utvärderingen av likabehandlingsplanen. Personalen har utvärderat genom samtal på reflektionsmöten. 5. Främja Vårt främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningar för vårt arbete med likabehandling och respekten för allas lika värde. Vårt utvecklingspedagogiska förhållningssätt hjälper oss att i detta arbete genom att vi är nyfikna på och utgår från den mångfald som barnen för med sig in i verksamheten. 3
Utifrån diskrimineringsgrunderna så kommer vi angripa det främjande arbetet på följande sätt: Kön, Könsöverskridande identitet och Sexuell läggning Vi funderar kring hur och var vi placerar material och vilka som ges tillgång till det. Vi har genus-glasögon på när vi köper in material och litteratur. Vi har ett öppet förhållningssätt. Vi erbjuder bilder och böcker med olika familjekonstellationer. Vi lyfter olika familjekonstellationer i syfte att synliggöra och få varje barn att känna stolthet över just sin familj. Etnisk tillhörighet Vi erbjuder lekmaterial som visar på mångfald. Vi erbjuder böcker på olika språk. Religion/annan trosuppfattning Vid inskolningssamtalet utgår vi ifrån att alla har sin egen hemkultur, vi frågar om den och vårdnadshavare ges möjlighet att berätta om ev. religion/trosuppfattning och kultur. Vi tydliggör för barnen att olika människor tror på olika saker. Funktionshinder Vi utgår ifrån att alla har olika funktionsförutsättningar, med eller utan nedsättning. Vi planerar gemensamma aktiviteter så att alla ska kunna delta på sina egna villkor. 4
Vi förändrar miljön utifrån vad som är aktuellt i barngruppen Vi söker relevant fortbildning inom aktuella områden Vi anlitar extern hjälp vid behov, såsom dietist, psykolog, BVC m.fl. Ålder Vi delar barnen i grupper utifrån olika perspektiv, såsom intresse, kamrater, aktivitet m.m Vi är medvetna om hur vi använder ord som kan innehålla värderingar såsom ex. stora och små. Vi ser till att allt material är tillgängligt och anpassat efter individerna i gruppen. Kränkande behandling Vi är medvetna om att vi pedagoger är barnens spegel, vi föregår med gott exempel. Vi är noga med att inte prata över huvudet på någon. Vi lär barnen att säga stopp och nej när något inte känns ok. Vi har en tydlig konflikthanteringsmetod, där alla har rätt till sin egen upplevelse. Vi uppmuntrar alla vuxna inklusive vårdnadshavare som befinner sig inom vår verksamhet/område att reagera och agera om de ser att någon blir utsatt. Allas barn-allas ansvar 6. Kartlägga Syftet med kartläggningen har varit att få syn på och lyfta eventuella risker i vår verksamhet. Kartläggningen är gjord utifrån 3 perspektiv barn, vårdnadshavare och pedagoger med diskrimineringsgrunderna som bas. 5
Barnen har getts möjlighet att delta i likabehandlingsarbetet genom enklare trygghetsvandringar, inne och ute. Vi har använt oss utav glada och ledsna smileys för att lyckas få fatt i känslor kring olika utrymmen i vår miljö. Utifrån dessa vandringar och smileys har vi pedagoger också observerat och sedan reflekterat för att slutligen ge oss själva tolkningsföreträde i vad som menas. Vårdnadshavarna har getts möjlighet (via mail från vår förskolechef) att utrycka sina tankar om hur vi kan göra vår förskola ännu bättre när det gäller att undvika diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla pedagoger på Gossagården har reflekterat kring och diskuterat arbetssätt, rutiner, regler och miljö utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Alla dessa samlade tankar är de som ligger till grund för det förebyggande arbetet. 7. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet har som syfte att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i vår verksamhet. Det utgår ifrån konkreta risker och problem som upptäckts vid kartläggningen. Utifrån vår kartläggning har vi kunnat identifiera följande risker vad det gäller vår verksamhet: Vår kompetens kring diskrimineringsgrunderna behöver ses över. Mål Alla pedagoger ska höja sin kompetens kring diskrimineringsgrunderna. Strategi Alla som arbetar på förskolan ska ges möjlighet att sätta sig in i vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. 6
Alla pedagoger ska genom litteratur, reflektionen i arbetslagen, föreläsning, studiebesök etc. utveckla sin kunskap kring diskrimineringsgrunderna. Vem ansvarar och när Alla har ett ansvar kring att skaffa sig kunskap om området. Vi ser en risk för kränkande behandling med att vi som pedagoger inte har uppsikt över hela gården vid utevistelse, exempelvis vid pilträdskojorna och bakom det lilla huset. Mål Alla barn ska kunna leka på hela gården utan att riskera kränkande behandling Strategi Vi pedagoger ska sprida oss mer över gården. Vi pedagoger ska vara nära och ha god uppsikt över barnen. Vi pedagoger måste fundera kring och arbeta med vår miljö i och utanför vårt lilla hus på gården. Vem ansvarar och när Alla pedagoger vid utevistelse Vi ser en risk med att den litteratur som vi läser tillsammans med barnen ibland är oreflekterad. Mål Det ska vara ett syfte med den litteratur vi väljer att använda oss av. Vi ska ha våra styrdokument, denna plan och vår utvecklingsplan i fokus när vi väljer litteratur. 7
Strategi Vi ska göra en check-lista för bokhyllorna med diskrimineringsgrunderna som utgångspunkt. Vi ska göra oss medvetna om vad litteraturen på våra avdelningar förmedlar. Vem ansvarar och när Alla pedagoger när det gäller att välja litteratur på bibliotek eller vid inköp. Vi ser en risk med att de normer vi pedagoger oreflekterat förmedlar kan bidra till att barnen begränsas av våra föreställningar. Mål Att genom diskussioner och reflektioner öka alla pedagogers medvetande kring sina egna normer och hur de kan påverka det dagliga arbetet. Strategi Vi börjar med att använda oss av checklista för bemötande, för att få syn på våra egna normer. Vi reflekterar både ensamma och tillsammans i våra arbetslag på reflektionstiden. Vem ansvarar och när Alla pedagoger har ett ansvar att aktivt arbeta med sina egna normer och sin egen värdegrund. Att aktivt kunna skilja på det privata jaget och uppdragsjaget. 8. Åtgärder Det åtgärdande arbetet ska innehålla rutiner för hur förskolan ska agera när ett barn eller en vuxen har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Alla fall av kränkningar ska utredas, åtgärdas och följas upp utan dröjsmål. Vid behov ska en handlingsplan upprättas. 8
Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att upprätthålla ordning och ge en god och trygg miljö för barnen. Arbetsgång vid kränkning barn emellan: Personalen avleder/avbryter handlingen omedelbart. Personalen pratar med barnen om händelsen, låter båda sidor komma till tals och är tydlig i sitt sätt att hantera kränkningen. Personal följer upp och arbetar förebyggande så att kränkningen inte upprepas. Vid upprepade tillfällen av kränkningar dokumenterar pedagogerna händelserna, informerar vårdnadshavare och förskolechefen. Förskolechef gör anmälan om kränkningen till huvudman. Vid allvarliga och upprepade händelser skall stöd och handledning ges till personalen av specialpedagog och/eller psykolog. Åtgärder som vidtas skall dokumenteras i en handlingsplan, vid upprättandet av denna deltar vårdnadshavare och pedagog, vid behov även förskolechef och/eller berörd stödfunktion. Arbetsgång när vuxna kränker barn: Vid kränkning vuxen mot barn ska den som upptäcker det, ifrågasätta den vuxnes agerande samt omedelbart lämna ärendet till förskolechef som utreder händelsen. Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda. Utredningen dokumenteras och anmälan till huvudman görs. Förskolechef vidtar åtgärder, till exempel samtal, varning eller anmälan till annan myndighet. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare. 9
Arbetsgång när vuxna kränker vuxna: Om en vuxen blir kränkt eller trakasserad av sina arbetskamrater skall kontakt tas med förskolechefen. Förskolechefen ansvarar för att nödvändig information samlas in samt kontaktar facket. Förskolechefen har samtal med den som kränkte, den personen kan välja om fackombud ska vara närvarande. Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka. Samma regler och lagar gäller i förskolan som i samhället i övrigt. Vid misstanke eller kunskap om att kränkningen kan vara en brottslig handling skall polisanmälan göras av förskolechef 9. Utvärdering av årets plan Utvärdering och analys av årets plan kommer att ske i Utvecklingsgruppen och av Förskolechef under veckorna 22-24. 10
10. Bilagor Nedan följer de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för vårt likabehandlingsarbete samt definitioner av begrepp samt åtgärdsplan och uppföljning av åtgärd. Diskrimineringsgrunderna De sju diskrimineringsgrunderna: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder 6. Sexuell läggning 7. Ålder Definitioner och begrepp Kränkning innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Annan kränkande behandling innebär ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Alla känner sig inte kränkta av samma saker. Det är viktigt att vi är lyhörda för varandra och är uppmärksamma på om någon känner sig kränkt av exempelvis ett skämt. Det är den utsattes upplevelse som ska tas på allvar. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. Diskrimineringsgrunderna är etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder och funktionshinder.
Direkt diskriminering innebär att ett barn behandlas sämre (missgynnas) än andra barn. Ett exempel kan vara att förskolan inte integrerar ett barn med funktionsnedsättning i verksamheten. Indirekt diskriminering innebär att man behandlar alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, ålder, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, eller funktionshinder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. Det är t.ex. trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder med mera. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behvöer inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Handlingsplan Den personal som upptäcker att kränkning skett ansvarar för att samtal med barnen och föräldrar kommer till stånd samt att dessa dokumenteras. Följande ska ingå i dokumentationen: Närvarande Vem har dokumenterat och när. Händelseförlopp utifrån diskriminerings, trakasserier eller kränkande behandlingsperspektiv. Inblandade Åtgärd/åtgärder Datum för uppföljningssamtal. I de fall där personal är inblandade ansvarar förskolechefen för utredning, åtgärder och dokumentation. Händelser som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket. Förskolechefen ansvarar för rapporten.
Handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Datum: Närvarande: Ansvarig för denna handlingsplan: Händelseförlopp utifrån ett diskriminerings-, trakasseri-, eller kränkande behandlingsperspektiv: Vad har hänt? Vilka var inblandade? Orsaker? Följder? Åtgärd/åtgärder Vilket är målet? Vad skall göras? Hur ska det göras? Vem gör vad? Datum för uppföljning: Underskrifter:
Uppföljning av handlingsplan vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Datum: Närvarande: Är målet för handlingsplanen uppnått? Vad återstår att göra? Ska ny handlingsplan upprättas? Om ny, datum: Underskrifter: