Eksjö kommuns årsredovisning 2008

Eksjö kommuns årsredovisning 2008 Besöksadress: Södra Kyrkog. 4 575 80 Eksjö tfn vxl: 0381-360 00 fax: 0381-166 00 e-post: kommun@eksjo.se www.eksjo.se

Innehåll Organisationsschema - politiskt och förvaltningen...4 Inledning...5 Koncernen Sammanställd redovisning...6 Koncernresultaträkning...7 Koncernbalansräkning...8 Kommunen Omvärld och framtid...9 Ekonomisk översikt och analys...10 Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål...14 Fem år i sammandrag...20 Varifrån kommer kommunens pengar?...21 Hur används pengarna?...21 Personalekonomisk redovisning...22 Driftredovisning...28 Investeringsredovisning och resultatbudget...29 Resultaträkning och finansieringsanalys...30 Balansräkning...31 Nothänvisningar...32 Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar...36 Vart gick kommunens pengar?...37 Politik...38 Kommunfullmäktiges beredningar...38 Förvaltningen...40 - Kommunledningskontoret...40 - Internserviceavdelningen...45 - Samhällsbyggnadssektorn...47 - Barn- och ungdomssektorn...54 - Sociala sektorn...58 Överförmyndaren...62 Eksjö kommuns revisorer...63 Bolagen Eksjö Stadshus AB...64 AB Eksjö Industribyggnader...64 Eksjö Energi AB...65 Eksjö Kommunfastigheter AB...66 Eksjöbostäder AB...66 Eksjö Fordonsutbildning AB...66 eksjo.nu ab...67 Koncernbolagens resultat- och balansräkningar...68 Revisionsberättelse Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret. Fotografer, omslagsbilder: Föreningen Bruzaholms Bruksmuseum (stora bilden), fr vänster: Björn Andersson, Click Photo, Inger Nilsson Produktion: Ekonomiavdelningen April 2009 3

Politisk- och förvaltningsorganisation Valnämnden 7 ledamöter Kommunrevisionen 8 ledamöter Överförmyndaren 49 ledamöter (25 ersättare) Tre fasta beredningar: Beredningen för: Näringslivs- och samhällsbyggnadsfrågor Barn- och ungdomsfrågor Vuxenfrågor Tillfällig beredning: Vision 2020 Tillstånds- och myndighetsnämnden 7 ledamöter 17 ledamöter (19 ersättare) Fyra utskott: Ledningsutskottet Samhällsbyggnadsutskottet Barn- och ungdomsutskottet Socialutskottet 5 ledamöter per utskott Förvaltningen Kommundirektör Kommunledningskontoret Internserviceavdelningen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadssektorn Barn- och ungdomssektorn Sociala sektorn

Visst har det varit turbulent... 2008 kommer att gå till historien som året då världsekonomin havererade med en svår lågkonjunktur som följd. Det var inte oväntat men kom ändå överraskande snabbt och med följder som vi inte kunnat förutse. Bubbelekonomin som fenomenet kallats har med de globala sammanflätningar som den nya tekniken medger en oerhörd genomslagskraft internationellt och får konsekvenser ut i näringslivet och därmed kommunerna. Näringslivet som genererar arbetstillfällen leder till skatteintäkter till kommunerna som därmed kan utveckla välfärden. Sverige som land, vårt näringsliv eller landets kommuner kan inte anses vara de skyldiga till detta haveri då vi trots allt lärde oss mycket av 90-talets ekonomiska kris. God ekonomisk hushållning har varit och är en god regel för alla inom vilket område i samhället man än arbetar. Högkonjunkturen som vi förundrats över har gett oss möjligheter att samla i ladorna och trots minskade skatteintäkter har vi under året kunnat amortera fem miljoner på vår skuld. Detta har varit vårt sätt att ta vara på de goda åren. De finansiella målen kommer med all sannolikhet att behöva revideras inför det närmaste året för att slå vakt om den service medborgarna har behov av. Ekonomisk hushållning och beundransvärda arbetsinsatser av personalen har gjort att vi haft en god kvalité i verksamheterna och ett godkänt ekonomiskt resultat. Den ekonomiska krisen på 90-talet lever vi med ännu. Vi klarade den genom att investera i rationella lokaler inom omsorg och skola som minskade kostnaderna för verksamheterna. Vi lånade till dessa investeringar och det är dessa skulder vi nu betalar. Att en lägre efterfrågan på varor och tjänster skulle komma insåg vi nog alla men att det skulle slå så hårt känns tungt. Nu är viktigt att hålla i ekonomin. Vi måste avvakta med amorteringar, göra strategiska investeringar då vi får mycket för pengarna, men ändå undvika öka låneskulden så långt som möjligt. Trots att vi fokuserar på kärnverksamheterna får vi inte tappa vårt utvecklingsarbete som gör oss bättre rustade när konjunkturen vänder. Arnold P Simkin, internationell expert inom finansvärlden, säger om den senaste högkonjunkturen: Detta var fyrtiotalisternas sista fest som de haft på lånade pengar men nu: Game over! Nu är det slut! Om denna pessimistiska slutsats är den sannolika har inte jag förmåga att bedöma, men vi kan inte agera efter den filosofin. Vi måste se framåt och tro på framtiden. Vi kommer klara detta även om erfarenheter från året som gått återigen varit lärorikt. De reella värdena i ekonomin måste alltid ha en substans i riktiga tillgångar. Företagen gick in i året med bra orderstock och fortsatte de senaste årens satsningar fram till dess det blev tvärstopp. Trots ett antal varsel p.g.a. kraftig nedgång i efterfrågan på t.ex. träprodukter har ändå arbetslösheten under året legat på en låg nivå. Företag satsar för nästa uppgång och vi har kunnat se ett samarbete mellan företagen med avsikten att behålla kompetensen kvar i produktionen så långt det är möjligt. Tillgång till kompetens och kvalificerad personal är avgörande vid nästa uppgång och hur vi kan ta vara på den. Under året som gått har vår nya stadsdel Itolv-området fortsatt att utvecklas. En ny förskola byggs och ett vårdboende har just påbörjats. Ett avtal har under året undertecknats med Tekniska Högskolan i Jönköping vilket ger förutsättningar för fortsatt positiv utveckling av högskoleverksamheten på området. Lokaler för nyföretagande med ett nytt koncept som företagskuvös, VPARKEN, är också under uppbyggnad. Inom den offentliga sektorn har vi upplevt ett turbulent år. Flera myndigheter har minskat omfattningen på sin verksamhet i vår kommun samtidigt som byggnationen av ett nytt polishus fortskrider. Landstinget har fortsatt satsa på Höglandssjukhuset och planerna för de kommande åren är positiva för hela Höglandet genom fortsatt förnyelse av lokalerna. En avgörande fråga även för verksamheten är förmågan att rekrytera personal. Detta gäller såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn. Eksjö Garnison är ytterligare exempel. Ett mycket turbulent år inom försvarsmakten har gjort att frågan om var i landet försvarsmaktens olika verksamheter ska vara lokaliserade åter varit aktuell. De fysiska övningsförutsättningarna och förmågan att rekrytera personal har visat att verksamheten i Eksjö står stark och är effektiv. Storstadsregionerna och myndigheternas vilja 5

att alltmer koncentrera statliga verksamheter till dessa områden är det stora hotet trots de goda resultaten som kan redovisas. Kommunbygderådet bestående av företrädare för de olika samhällsföreningarna inom kommunen har under året haft flera träffar där viktiga frågor kring den lokala utvecklingen lyfts fram. Vägar, bredband, företagsutveckling, offentlig service, befolkningsutvecklingen är ständigt aktuella frågor. Arbetet kommer alltmer fokuseras på att för respektive bygd göra konkreta handlingsplaner för utveckling. Målet att 100 procent av innevånarna ska tillgång till bredband är uppfyllt. Vissa platser där det krävs speciallösningar återstår dock och här krävs mellankommunalt samarbete. Vägarna runt Värne är nu belagda vilket innebär en stor fördel för bygden och höjer attraktiviteten avsevärt. Försöken att marknaden skulle stå för bostadsbyggandet har inte lyckats i tillräcklig omfattning. En företagsplan för Eksjöbostäder har arbetats fram vilket innebär att bolaget tillsammans med privata aktörer på ett affärsmässigt sätt kommer tillskapa fler bostäder. Utöver arbete och boende är en orts, bygds och regions attraktivitet mycket viktig för inflyttning och rekrytering av personal. Inom vår stad och kommun finns en tradition att arrangera och genomföra evenemang av olika slag. Mycket bygger på historia och traditioner i de olika orterna. Hembygdsföreningar, teater och musikföreningar av olika slag gör detta möjligt. Eksjö Tattoo som genomfördes var det enda tattoo som genomfördes i landet under 2008. Folk-08 som genomfördes i Mariannelund fick flera av oss att undra vad det är som händer och hur det är möjligt. Dessa är två bra exempel bland flera andra. Framtidssatsningen Eksjö Fiesta har under året vuxet sig allt starkare med Eksjö Stadsfest med 8 000 besökare under helgen som höjdpunkt. Det är en ung generation som bestämt sig för att tillsammans med professionella aktörer och företag lyfta vår stad och kommun än mer som evenemangskommun. Detta samarbete mellan framförallt eldsjälar och näringsliv men även kommunen kommer att spela en stor roll i framtiden Vår kommun är och skall ännu mer utvecklas till en mötesplats man gärna besöker och förhoppningsvis bosätter sig i. Visst har det varit turbulent, visst har vi lärt oss att det kommer bli en svår period men Nej! Game over! Nu är det slut gäller inte året som gått och kommer inte att få gälla åren som kommer. Lennart Bogren, kommunstyrelsens ordförande Sammanställd redovisning Kommunkoncernen Koncernens resultat, plus 8,8 mnkr (19,3 mnkr) Koncernens investeringar uppgår till 83 mnkr. Koncernstruktur Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB, AB Eksjö Industribyggnader, Eksjö Fordonsutbildning AB. I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo. nu som ägs till 50 procent och ITolv AB där Eksjö Industribyggnader AB innehar en aktiepost på 35 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent. Positivt resultat Koncernen Eksjö kommun redovisar ett positivt resultat 2008 med 8,8 mnkr. Årets resultat blev sämre än 2007 års resultat som slutade på 19,3 mnkr. Det redovisade resultatet före skatt och bokslutsdipositioner i kommunkoncernen uppgick till 9,0 mnkr (23,3 mnkr). Kommunens andel i resultatet uppgick till 7,7 mnkr medan bolagen svarade för 1,1 mnkr. Bäst resultat av bolagen redovisade Eksjöbostäder AB och Eksjö Elnät AB med vinst på 2,9 mnkr vardera. 6

Omsättning Den totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryckt i verksamhetens intäkter inkl skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till 1 182 mnkr, vilket är en ökning med 42 mnkr. Av ökningen kommer 27 mnkr från kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning medan övrig kommunal verksamhetsintäkter ökade med 8 mnkr. Bolagskoncernens omsättning/intäkter ökade med 7 mnkr. Finansnetto Kommunkoncernens finansnetto försämrades under året med 6,8 mnkr. Det är de finansiella kostnaderna som ökat under året med 8,8, mnkr till 43,5 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgår till 5,4 procent (4,3 procent 2007). Investeringar Den samlade investeringsvolymen uppgick till 83 mnkr, vilket var 7 mnkr mindre jämfört med föregående år. Bolagskoncernen investerade 61 mnkr och kommunen 22 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjö Energi AB, 27 mnkr. Av dessa investeringar har 20 mnkr investerats i fjärrvärmeanläggningar. Tillgångar och skulder Koncernens anläggningstillgångar uppgår till 1 296 mnkr (1 280 mnkr), en ökning med 16 mnkr, varav kommunens anläggningstillgångar har ökat med 7 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 17 mnkr till 141 mnkr. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 798 mnkr, vilket är en minskning med 4 mnkr. Bolagens andel av skulden är 80 procent och kommunens andel 20 procent. Finansiell ställning Koncernens soliditet uppgår till 22,8 procent, vilket är en marginell minskning med 0,2 procent jämfört med föregående år. Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning, har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 48,9 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB är 3,1 procent. Koncernresultaträkning (mnkr) Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2008 2007 2008 2007 Verksamhetens intäkter 263,9 255,9 461,1 446,3 Verksamhetens kostnader -974,4-934,0-1 066,7-1 017,9 Avskrivningar -12,4-11,9-67,2-66,3 Verksamhetens nettokostnader -722,9-690,0-672,8-638,0 Skatteintäkter 600,4 569,7 600,4 569,7 Utjämning 120,5 124,0 120,5 124,0 Finansiella intäkter 18,1 16,5 4,5 2,3 Finansiella kostnader -8,4-6,9-43,5-34,7 Resultat före extraordinära poster 7,7 13,2 9,0 23,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 0,0 0,0-0,2-4,1 Årets resultat 7,7 13,2 8,8 19,3 7

Koncernbalansräkning (mnkr) Tillgångar Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2008 2007 2008 2007 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar 181,3 174,0 1 236,5 1 226,4 - Maskiner och inventarier 34,3 33,0 52,7 46,6 Finansiella anläggningstillgångar 297,8 299,8 4,0 6,8 Övriga anläggningstillgångar 0,0 0,0 2,5 0,0 Summa anläggningstillgångar 513,4 506,8 1 295,7 1 279,8 Omsättningstillgångar Förråd/exploateringsfastigheter 0,7 0,8 5,2 4,9 Kortfristiga fordringar 55,6 63,0 115,0 106,8 Kassa och bank 21,5 9,5 20,8 12,5 Summa omsättningstillgångar 77,8 73,2 140,9 124,3 SUMMA TILLGÅNGAR 591,1 580,0 1 436,7 1 404,1 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital - Ingående eget kapital (justerat) 281,2 268,0 322,7 303,5 - Direktbokat mot eget kapital 0,0 0,0-4,0-0,1 - Årets resultat 7,7 13,2 8,8 19,3 Summa eget kapital 288,9 281,2 327,6 322,7 Avsättningar Avsättning för pensioner 4,5 4,7 4,8 6,9 Avsättning för deponi 3,0 3,0 3,0 3,0 Avsättning för uppskjuten skatt 0,0 0,0 12,3 12,4 Skulder Långfristiga skulder 156,1 161,1 798,5 802,5 Kortfristiga skulder 138,6 130,0 290,5 256,6 Summa skulder 294,7 291,1 1 089,0 1 059,1 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 591,1 580,0 1 436,7 1 401,1 Soliditet 48,9% 48,5% 22,8% 23,0% 8

Omvärld och framtid Ekonomisk utveckling Internationell konjunkturutveckling Den ekonomiska tillväxten i vår omvärld blev mycket svag under fjärde kvartalet 2008. Enligt preliminär statistik minskade BNP i de stora EU-länderna med mellan en och två procent kvartal fyra jämfört med kvartal tre. Även USA:s BNP sjönk med en procent. Den markanta försämringen följer på en redan svag tillväxt kvartal två och tre. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med låg eller negativ tillväxt även under större delen av 2009. Mot slutet av året förväntas låga styrräntor, åtgärder för att återställa förtroendet på de finansiella marknaderna samt expansiv finanspolitik leda till en ekonomisk återhämtning och successivt positiva tillväxttal. Svensk ekonomi För Sveriges del gör SKL bedömningen att BNP minskade i linje med de stora EU-länderna sista kvartalet 2008. Både efterfrågan från utlandet och den inhemska efterfrågan minskade. En mycket svag orderingång och tvärstopp på kreditmarknaderna fick export och investeringar att minska. Samtidigt har en kraftig ökning av hushållens sparkvot inneburit lägre privat konsumtion, trots en bra utveckling för hushållens disponibla inkomster. Bedömningen för de närmaste kvartalen 2009 präglas av den i huvudsak negativa information som kommit de senaste månaderna t.ex. industriproduktionsindex, konjunkturbarometern och varselstatistik. Antalet personer varslade om uppsägning är fortfarande stort och varslen kommer nu att resultera i faktiska uppsägningar och fler arbetslösa. Antalet arbetade timmar minskar från och med tredje kvartalet 2008 t.o.m. andra kvartalet 2010 och det dröjer till första kvartalet 2011 innan antalet timmar återigen ökar. I mörkret finns det trots allt några ljuspunkter. Hushållens disponibla inkomster ökar realt med över 3 procent i år. Räntorna har börjat sjunka och förväntas bli låga vid slutet av året. Olika åtgärder för att få finansmarknaden att fungera samt finanspolitiken får positiva effekter. Sjunkande energipriser och svag efterfrågan leder till låga prisökningar 2009. Kommunernas ekonomi Det samhällsekonomiska läget har under senaste året Förvaltningsberättelse förändrats ovanligt snabbt, från överhettning till vikande tillväxt och sysselsättning. Ekonomiska prognoser har därigenom tenderat att bli inaktuella kort efter att de presenterats, till följd av att ny statistik visat på allt svagare utveckling. Kommunerna står inför ovanligt svåra utmaningar de närmaste åren. För 2008 landar kommunernas resultat på 5,6 miljarder kronor en kraftig resultatförsämring jämfört med 2007 som gav överskott med 14 mdkr. Totalt är det drygt 70 kommuner som redovisar ett underskott för 2008. Jämfört med 2007 är det en fördubbling av antalet. Befolkning Den 31 december 2008 var Sveriges folkmängd 9 259 347. Folkmängden ökade med drygt 73 000 personer under året, mycket tack vare en fortsatt hög invandring och ett stort antal födda. En så stor folkökning har Sverige inte haft sedan 1970. Under det gångna året har 101 000 personer invandrat. Totalt emigrerade 45 000 personer vilket leder till ett invandringsöverskott på rekordhöga 56 000 personer. Under 2008 har 109 000 barn sett dagens ljus. Då 91 000 personer har avlidit under året blir födelseöverskottet 18 000 personer. Av landets 290 kommuner ökade 155 sin folkmängd under 2008. 133 kommuner minskade sin folkmängd medan två kommuner hade oförändrad folkmängd. Trenden att små kommuner minskar medan större kommuner ökar sitt invånarantal håller i sig. Eksjö kommun minskade sin folkmängd med 123 personer under 2008 och uppgår till 16 312 invånare. Folkminskningen beror på dels negativt flyttningsnetto med 97 och negativt födelsenetto med -28. Bostadsmarknad Totalt finns det 8 502 lägenheter i Eksjö kommun, varav 41 procent i flerbostadshus och 59 procent i småhus. I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt 1 391 lägenheter. Antalet outhyrda lägenheter har under 2008 i genomsnitt uppgått till 26 lägenheter, vilket motsvarar en uthyrningsgrad på 98 procent. Efterfrågan på villamarknaden har minskat markant. Det senaste året har ett 7 villor uppförts i kommunen. I det nya området för småhusbebyggelse vid norra delen av Talluddasjön finns 18 tomter lediga. Det finns ytterligare lediga tomter i Kvarnarp och i övriga mindre orter i kommunen. 9

Arbetsmarknad De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandsjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har flest anställda. En mycket stor del av kommuns omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverkottet uppgår i snitt till ca 1300. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Ekonomisk översikt och analys Årets resultat Eksjö kommuns resultat för 2008 ger överskott med 7,7 mnkr. Detta resultat når inte riktigt upp till det budgeterade resultatet som är 9,5 mnkr. Förvaltningen/sektorerna har bedrivit sina verksamheter inom de anslagna ekonomiska ramarna och visar ett litet plus med 0,7 mnkr. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning visar underskott med 4,4 mnkr. Fig 1 Årets resultat 2004-2008, mnkr Årets resultat motsvarar 1,1 procent av skatteintäkter och bidrag. Resultatet uppfyller till hälften det finansiella resultatmålet som är 2,0 procent. Därmed nåddes inte resultat som bör eftersträvas för att klara god ekonomisk hushållning. Fig 2 Årets resultat i % av skatteintäkter och bidrag 2004-2008, mnkr Årets resultat visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen under perioden visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,5 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nettokostnaderna och skatteintäkterna Förutsättning för en fortsatt god ekonomisk hushållning är att utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag balanserar kostnadsutvecklingen över tiden. Ett sätt att belysa detta är att jämföra hur nettokostnader och skatteintäkter inkl utjämningsbidrag har utvecklats under de senaste fem åren. Se figur 3. För 2008 har nettokostnaderna ökat med 4,8 procent medan skatteintäkterna endast ökat med 3,9 procent. Under den senaste femårsperioden har nettokostnaden ökat mer än skatteintäkterna främst beroende det på två senaste årens utveckling. Det är nödvändigt att balansen återställs för att inte riskera framtida minusresultat. Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 2004 2008, % 10 Förvaltningsberättelse

Budgetutfall Årets resultat 2008 uppgår till 7,7 mnkr, vilket är 1,8 mnkr sämre än det budgeterade resultatet. Verksamheternas redovisning uppvisar ett budgetöverskott på totalt 0,7 mnkr. Bland de verksamheter som redovisar överskott märks Kommunledningskontoret som redovisar 3,9 mnkr i budgetöverskott. Barn- och ungdomssektorn och Samhällsbyggnadssektorn redovisar negativ budgetavvikelse med omkring 1 mnkr vardera. För mer ingående analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisning sid. 28 och verksamhetsberättelse sid. 40-59. I figur 4 framgår att verksamheternas budgetavvikelse successivt förbättrats fram till 2007. För 2008 fick verksamheterna ett mindre budgetöverskott med 0,7 mnkr. Efter de två senaste goda åren visar den totala budgetavvikelsen budgetunderskott med 1,8 mnkr för 2008. Det är viktigt att budgetavvikelsen är positiv för att den ekonomiska planeringen ska kunna uppfyllas. Investeringar och avskrivningar Årets nettoinvesteringar har uppgått till 22 mnkr och är med de lägsta under femårsperioden. Orsaken till detta är dels att investeringar i kommunens verksamhetslokaler sker i Eksjö Kommunfastigheter AB:s regi och dels på grund av målsättningen att kommunens investeringsvolym ska sänkas så att full självfinansiering uppnås. De största investeringarna har skett på gator och vägar med 7 mnkr. Nettoinvesteringsvolymen var under åren 2004 2008 i genomsnitt cirka 24 mnkr per år. I flerårsplanen finns en medveten strategi att minska investeringsvolymerna en period för att kunna stärka kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Investeringsanslagen för år 2009 uppgår till 27 mnkr utöver detta återstår 9 mnkr av 2008 års anslag. I figur 5 framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren 2004-2008. Fig 4 Fig 5 Fig 6 Budgetavvikelse Nettoinvesteringar och avskrivningar 2004-2008, mnkr Självfinansiering av investeringar 2004-2008, mnkr 2004 2005 2006 2007 2008 Självfinansiering av investeringar Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har nästan uppfyllts, 95,5 procent har självfinansierats. I figur 6 framgår hur utvecklingen ser ut de senaste 5 åren. Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 27,4 43,3 41,3 27,3 21,0 Årets nettoinvesteringar, mnkr 30,4 22,6 23,1 23,1 22,0 Självfinansieringsgrad av investeringar, % 90 191 179 118 95,5 Förvaltningsberättelse 11

Låneskuldens utveckling Den långfristiga låneskulden har under 2008 amorterats med 5 mnkr och uppgår till 156 mnkr. Låneskuldens utveckling framgår av figur 7. Den genomsnittliga räntenivån på låneskulden var vid årets slut 3,9 procent. Soliditetsutvecklingen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas. Detta har uppfyllts genom att soliditeten under 2008 ökat med 0,4 procentenheter till 48,9 procent. Det långsiktiga soliditetsmålet är 50 procent. Fig 7 Låneskuldens utveckling 2004-2008, mnkr I figur 8 framgår soliditetstalets förändring sedan 2004. Pensionsförmåner intjänade före 1998 (422 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -22 procent. Fig 8 Soliditetsutveckling 2004-2008, % Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgick 2008-12-31 till 647 mnkr, figur 9. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker med kommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har ökat med 3 mnkr under året. Ökningen beror i huvudsak på ökad upplåning hos Eksjö Energi AB. Av kommunens totala borgensåtagande på 647 mnkr avser endast 4 mnkr externa åtaganden medan resterande 643 mnkr avser kommunens helägda bolag. Eksjöbostäder AB 209 mkr, Eksjö Energi AB 386 mkr, AB Eksjö Industribyggnader 48 mkr. Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2008 har inga förluster på grund av borgen förekommit. Fig 9 Borgensåtagande 2004-2008 Pensionsåtagande och pensionskostnader Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 422 mnkr denna post ligger inom linjen och ingår således inte i balansräkningen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 5 mnkr. Ansvarförbindelsen har under 2008 ökat med 5 mnkr. 12 Förvaltningsberättelse

Pensionsförpliktelsen inom linjen i balansräkningen avser nuvarande och f d kommunanställdas intjänade pensionsrätt före 1998. Avsättningen i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden 1998-2007 till den del som inte betalas ut som individuell del. Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2008 till 43 mnkr, samma belopp som föregående år. Fig 10 Pensionskostnader, mnkr 2005 2006 2007 2008 Löpande pensionsutbetalningar 12,1 12,4 12,6 14,1 Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del) 17,8 19,6 22,0 24,2 Förmånsbestämnd ålderspension (försäkringspremie) 5,3 0,3 8,4 4,7 35,2 32,3 43,0 43,0 I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2009 års förutsättningar. Kommunens ekonomiska utveckling Känslighetsanalys Ränteförändring 1 % 1,6 mnkr Löneökning med 1 % 5,6 mnkr Prisökning varor och tjänster 1 % 2,3 mnkr 10 heltidstjänster (18.000) 3,1 mnkr Förändrad utdebitering 10 öre 2,8 mnkr Förändrad befolkning 100 pers 4,5 mnkr De ekonomiska förutsättningar för kommunerna har börjat att försämras under 2008. Detta märks för Eksjö genom att skatteintäkterna blev 4,4 mnkr mindre än budgeterat. Resultat hamnade ändå på 7,7 mnkr, något under det budgeterade. Med det positiva resultat som nu redovisas för fjärde året i följd har ytterligare en liten förstärkning gjorts av kommunens ekonomi. Men med det kraftigt försämrade konjunkturläget kommer Eksjös ekonomi och verksamheter att sättas på hårda prov de närmaste åren. SKL:s senaste prognos (feb 2009) visar på 9 mnkr mindre skatteintäkter än budgeten för 2009. För 2010 är skatteintäktsminskningen 22 mnkr jämfört med den fastställda planen. Förvaltningsberättelse 13

Övergripande verksamhetsuppföljning Kommunstyrelsen har tidigare beslutat att följa upp vissa övergripande mål för den kommunala verksamheten. Uppföljningen sker på sektorsnivå genom metoden balanserad styrning och där utfallsdata analyseras i förhållande till målen. För kommunstyrelsen gäller att man följer vissa generella nyckeltal och indikatorer. Dessa är indelade enligt styrkortens olika perspektiv. I tidigare årsredovisningar har inte kund/medborgarperspektivet kunnat redovisas och några fastställda nyckeltal för kundnöjdheten saknas. Emellertid har SCB under det gångna året, på uppdrag av kommunstyrelsen genomfört en medborgarundersökning hösten 2008 vilket redovisas under avsnittet kundperspektiv. När det gäller ekonomiperspektivet och de finansiella målen redovisas dessa på annan plats i denna årsredovisning. Diagram 1 Nettoinflyttning under perioden 2004 2008 Källa: SCB Utvecklingsperspektiv Befolkningsutveckling Mål: Årligen ett positivt flyttningsnetto om 25 invånare. Utfall: Den totala migrationen 2008, uppgår tillsammans till 1745 in- och utflyttningar. Föregående års resultat uppgick till 1748 flyttningar, alltså i princip oförändrat. Däremot har de tre senaste åren flyttningsöverskott vänts till underskott och för 2008 redovisas ett negativt flyttningsöverskott om -97 invånare. Eftersom målet är +25 i flyttningsnetto är målavvikelsen på -122 invånare. Sedan flera år tillbaka har underskottet kunnat hänföras till underskottet i de inrikes flyttningarna. Detta har dock balanseras med överskottet i de utrikes flyttningarna, så är dock inte fallet 2008. Skälet är att de inrikes utflyttningar har ökat rejält mellan 2007 och 2008. Även mellan åren 2006-2006 skedde kraftiga förskjutningar i inrikes utflyttning, men kunde den gången kompenseras med ett rejält överskott i utrikes flyttningar så är inte fallet under föregående år. Trend: Kommunen har sedan tidigare haft en målsättning att uppgå till 17 000 invånare senast år 2010. Variationerna i flyttningsnettot gör det svårt att nå detta mål. Födelsenettots utveckling har från att varit mycket stort, förbättrats något om än fortfarande negativt. Vi ser dock att antalet födda börjat öka, och uppgick vid året slut till 150 levande födda, vilket är en ökning jämfört med föregående år då 118 föddes. Födelsenetto har förbättrats från -84 2007 till -28 år 2008. 14 Med nuvarande demografiska utveckling förefaller det svårt att nå såväl flyttningsmålet om +25 invånare årligen, som målet för den totala befolkningen storlek (17 000 invånare). Se diagram 1. Näringslivs- och arbetsmarknadsutveckling Mål: Stimulera bildandet av alternativa driftformer. Utfall: Alternativa driftformer som intraprenader finns fortfarande bara inom barn- och ungdomssektorn samt inom sociala sektorn. Under 2008 upp gick de till 7 stycken 1). Några intraprenader har lagts samman i början av 2007. Det bör nämnas i sammanhanget att vissa kommunala åtaganden redan sedan en längre tid tillbaka, sker i föreningsregi. Som exempel kan nämnas att stor del av kommunens skötsel m.m. för utomhusanläggningar för idrott sker i föreningsregi, där kommunen tecknat avtal med olika föreningar. Av tabell 1 på nästa sida framgår kommunens intraprenader. Trend: Under 2008 har två av intraprenaderna upphört och ingår i större enheter. Horizont/Linnean kommer att uppgå i den nya organisationen för Hälsa, Integration och Arbete (HIA). Linden överförs till enheten för psykatri och missbruk. 1) Utöver intraprenader fi nns två föreningsdriva daghem/förskolor nämligen Fröhuset och Benjamin Övergripande verksamhetsuppföljning

HIA har begärt att få bli alternativ driftform under 2008. Ärendet har ännu inte behandlats i socialutskottet. Mål: Förbättrad näringslivsranking minst plats 97 inom tre år (2008). Utfall: I den senaste genomförda och publicerade näringslivsrankingen 2) år 2008 har kommunen avancerat ytterligare 7 placeringar från plats 126 till plats 119. Rankingen avser här den sammanfattande rankingen. Själva utvärderingsmodellen bygger på ett rankingförfarande om 17 olika parametrar, där de olika parametrarna har olika vikter. Företagsklimatet har också värderats och Eksjö kommun har här avancerat från 140:e plats år 2007 till 137:e plats år 2008. Det aktuella målet har inte nåtts under år 2008, det bör dock hållas i minnet att verksamheten har flyttat fram sina positioner väsentligt jämfört med för några år sedan. Se diagram 2. Tabell 1 Alternativa driftformer, intraprenader, månadsanställda. Antal anställda Antal årsarbetare Bruttobudget mnkr EksjöVux 16 15,25 12 649 Norrtullskolan 34 21,22 10 837 Nifsarpsskolan 24 23,5 21 100 Förskola Stocknäs 12 9,27 4 043 Lönnen 20 16,97 7 699 OiC 74 68,97 38 472 Komomsorg 73 55,6 36 781 Summa 284 238,06 131 581 Utöver den ranking som Svensk Näringsliv gör, har näringslivsenheten för första gången genomfört en kundnöjdhetsenkät inom det lokala näringslivet med avseende på bemötande, tillgänglighet, kompetens, flexibilitet och inlevelseförmåga hos personalen inom näringslivsbolaget eksjö.nu. Resultaten visar, bland dem som svarat, att man i stor utsträckning är nöjd med den aktuella verksamheten. Trend: Eksjö kommun har sedan 2004/2005 avancerat från 202:e plats till 119:e plats. I svenskt näringslivs analys redovisas Eksjö kommun som en av kommunerna med en positiv trend. Det bör också noteras i sammanhanget att även företagsklimatet väsentligt förbättrats sedan år 2005, med en förbättring på ca 100 platser på tre år. Utvecklingen de närmaste åren är svår att bedöma mot bakgrund av den pågående finanskrisen och lågkonjunkturen. Samhällsutvecklingen i övrigt Diagram 2 Näringslivsrankning. Bästa möjliga placering är 1 och sämsta är 290 Källa: Svenskt näringsliv Diagram 3 Relationen mellan beläggningen och kapaciteten mätt i 1000-tal volymtimmar/månad inom förskola/barnomsorg Mål: Full behovstäckning inom barnomsorgen. Alla som efterfrågar barnomsorgsplats tre månader före önskad placering skall kunna få det. Utfall: All efterfrågan på barnomsorgsplats har kunnat effektueras inom föreskriven tid under det gångna året. 2) Rankingen utförd av Svenskt näringsliv Övergripande verksamhetsuppföljning 15

Av diagram 3 på föregående sidan framgår att beläggningen och kapaciteten har varit hyggligt dimensionerad på kommuntotalen. Sett över en femårscykel (från 2004-2008) balanserar beläggning och kapacitet varandra relativt bra (t.o.m. 2008-06-30). Det måste dock framhållas att efterfrågetrycket varierar inom kommunen, och i framför allt Eksjö och Hult tätorter har trycket på barnomsorg/förskola varit mycket starkt. Trend: I samband med bokslutet 2007 noterades följande: Att dimensionera kapaciteten i förhållande till förväntad beläggningsgrad är problematisk, detta förhål- lande gäller särskilt vid vårintagningarna. Efterfrågan på barnomsorgsplats bestäms inte bara av antalet individer, utan också av antalet efterfrågade timmar, förändrade hushållsmönster, reformer m.m. Trycket på förskoleplatser har som förväntas sjunkit vid intagningen till grundskolan ht 08. Kapaciteten kommer fr.o.m. juli 2009 att minska med 2 300 volymtimmar, motsvarande 3,5 avdelning, som ett resultat av tidigare års låga födelsekullar. Effekterna av pågående lågkonjunktur har ännu ej värderats med avseende på kommande efterfrågan av barnomsorgsplats. Mål: Minskad ungdomsarbetslöshet Utfall: Den totala arbetslösheten (obalanstalet) bland de förvärvsarbetande 16-64 år uppgick i dec 2008 till 249 st vilket är en ökning med 32,9 procent jämfört med december året innan till. Motsvarande siffra för ungdomar 18-24 år innebär att ungdomsarbetslösheten uppgår under motsvarande tid till 82 stycken vilken är en ökning med 78,3 procent jämfört med december 2007. Arbetslösheten relaterad till befolkningen totalt innebär att, arbetslösheten uppgår till 1,7 procent i dec 2008, medan ungdomsarbetslösheten 18-24 år uppgår till 4 procent. Ungdomsarbetslösheten är något högre bland män. Antalet ungdomar i konjunkturåtgärder under 2008 är något högre jämfört med 2007, men inte alls i nivå med inledningen av 2000-talet vilket framgår av diagram 5. Diagram 4 Antal arbetslösa 2008. Källa: AMS Diagram 5 Andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) och i konjunkturåtgärder Det finns en tydlig tendens att ungdomsarbetslösheten ökar under pågående lågkonjunktur. Inledningen av 2009 har inneburit ökade arbetslöshetstal för såväl ungdomar som totalt. Eksjö med sina sin speciella branschsammansättning har under tidigare lågkonjunkturer inte drabbats så hårt. Så är dock inte fallet nu, då 16 Övergripande verksamhetsuppföljning

även den offentliga sektorn tvingas till nedskärningar på grund av det ekonomiska läget. För att i viss mån möta den ökade ungdomsarbetslösheten har kommunen startat ett samordningsprojekt med socialtjänst, skola, näringslivsenhet och tillsammans med arbetsförmedlingen för att bättre kunna svara upp mot den enskildes behov av arbete och försörjning. Mål: Minskad brottslighet Utfall: Antalet anmälda brott har mellan åren 2007 och 2008 ökat med knappt 20 procent eller med 378 anmälningar. Totalt anmälda brott uppgår därmed för 2008 till 2 303 anmälningar, se tabell 2. Om man relaterar antalet anmälda brott under 2008 i relation till befolkningsstorleken intar Eksjö en föga smickrande placering, med flest anmälda brott per invånare, se digram 6. Det är framför allt brottstyperna, alkohol och narkotika brott, stöldbrott, samt hot- kränknings- och frihetsbrott som ökat kraftigt. Det är lätt att få uppfattningen att den höga brottsfrekvensen skulle få medborgarna att känna sig otrygga. Under hösten 2008 genomförde SCB på kommunens uppdrag en omfattande medborgarundersökning, där bl.a. trygghet undersöktes. Under 2008 genomförde SCB motsvarande undersökning bland 97 andra kommuner. I betygsindex gav medborgarna 59 poäng av möjliga 100. Genomsnittet för samtliga av SCB undersökta kommuner uppgick till 53 poäng. Även om man tar hänsyn till kommunstorlek har Eksjö ett statistiskt signifikant bättre värde. Kommunen har under gångna året startat ett pilotprojekt i Bruzaholm tillsammans med Polisen och samhällsföreningen i syfte att förhindra stöldbrott genom bl.a. grannsamverkan. Projektet kommer att utvärderas under 2009. Tabell 2 Antal anmälda brott efter brottstyp, 2007 och 2008 3) Källa Brå 2007 2008 prel. Förändring 2007-2008 värde värde värde % Våldsbrott 167 179 12 7,2 Misshandel inkl. grov 138 139 1 0,7 Hot-, kränknings- och frihetsbrott 232 282 50 21,6 Vårdslöshet- och vållandebrott 22 18-4 -18,2 Stöldbrott 853 1 120 267 31,3 Bilbrott 265 248-17 -6,4 Skadegörelsebrott (inkl mordbrand) 270 257-13 -4,8 Vissa trafikbrott 142 142 0 0 Alkohol- och narkotikabrott 98 171 73 74,5 Vapenbrott 21 8-13 -61,9 Summa 1 925 2 303 378 19,6 3) BRÅ redovisar vid tidpunkten för denna årsredovisning endast preliminära uppgifter för 2008 Diagram 6 Antal anmälda brott i relation till befolkningsstorlek (per 100 000 invånare) Källa: BRÅ Kommunens målsättning om att få ner brottsligheten har ej kunnat infrias under 2008. Trend: Antalet anmälda brott har ökat under senare år i Eksjö. Övergripande verksamhetsuppföljning 17

Arbetssättsperspektiv Mål: den totala frånvaron skall sänkas med 0,5 procent jämfört med år 2005. Utfall: Den totala sjukfrånvaron i förhållande till normalarbetstiden uppgick år 2008 till i snitt 6,25 procent. Uppgiften avser månadsanställa och tillsvidareanställda och innebär att den totala frånvaron ökat något jämfört med föregående år. Se diagram 6. Vid en analys av korttidsfrånvaron framgår att frånvaron sjunkit från januari till december från 2,9 procent till 2,6 procent. Noteras dock att korttidsfrånvaron steg kraftigt under februari och mars för att sedan sjunka igen. Samma tendens fanns för åren 2005-2007, dvs. att korttidsfrånvaron steg kraftigt under februari och mars för att vara som lägst under juni-juli. Korttidsfrånvaron uppgår i snitt till 2,5 procent i förhållande till normalarbetstiden. Se diagram 7. Vid en jämförelse med andra kommuner är utvecklingen likartad. Det är framförallt inom de personalintensiva verksamheterna i kombination med många brukare som korttidssjukfrånvaron ökar i de aktuella månaderna. En sannolik förklaring är influenser av olika arter. Långtidsfrånvaron ligger i snitt på 3,6 procent för det gångna året vilket är något lägre jämfört med delårsrapporten 12 månaderscykel. Målsättningen om en minskning av sjukfrånvaron jämfört med 2005 års nivå är ännu ej uppfyllt. För ytterligare kommentarer hänvisas till avsnittet Personalekonomisk redovisning. Diagram 6 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till normalarbetstiden, månadslön och tillsvidareanställda 2008 (procent) Diagram 7 Kort- respektive långtidssjukfrånvaro för perioden 2008-01--2008-12, månadslön tillsvidareanställd personal 18 Övergripande verksamhetsuppföljning

Kundperspektiv Under 2008 lät 98 kommuner SCB genomföra en medborgarundersökning. Medborgarundersökningen mätte kundnöjdheten i termer av betygsindex och tre sammanfattande index gavs nämligen: Hur nöjda invånarna är med Eksjö som en region att bo och leva i Nöjdregionindex (NRI) Tabell 3 Resultat av SCB:s medborgarundersökning 2008 Index Eksjö Bench Nöjdregionindex (NRI) 65 64 Nöjd medborgarindex (NMI) 58 54 Nöjdinflytandeindex (NII) 45 40 Hur nöjda invånarna är med kommunens service Nöjdmedborgarservice (NMI) Hur nöjda invånare är med des påverkan och inflytande på den kommunala utvecklingen Nöjd inflytandeindex (NII) I tabell 3 redovisas Eksjö resultat i jämförelse med snittet för samtliga undersökta kommuner (Bench). När det gäller NRI är avvikelsen mellan kommunens resultat inom felmarginalen, medan resultatet för NMI och NII är statistiskt signifikanta. Resultatet får betraktas som tillfredsställande gentemot benchen. Även vid en jämförelse mot kommungruppen (15 000-25 000 invånare) klarar sig Eksjö bättre än kommunsnittet för denna kommungrupp. Medborgarundersökningen kommer att utgöra ett viktigt underlag i kommande budgetprocess och i all verksamhetsplanering. Övergripande verksamhetsuppföljning 19

Fem år i sammandrag 2004 2005 2006 2007 2008 Antal invånare 16 571 16 575 16 516 16 435 16 312 Utdebitering 31,57 31,57 31,57 31,57 31,57 -därav kommunen 21,90 21,90 21,90 21,90 21,90 Årets resultat mnkr, kommunen 1,6 8,3 21,0 13,2 7,7 -exkl extraordinära/jämförelsestörande poster 1,6 17,5 27,0 13,2 7,7 Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 30,4 22,6 23,1 23,1 23,8 Skattefinansieringsgrad av nettoinvest % 90,2 191,0 179,0 118,4 88,4 Verksamhetens nettokostnad, mnkr 601,5 629,1 657,1 690,0 723,0 Avvikelse verksamhetens driftbudget, mnkr -4,9-3,7 2,8 6,1 0,7 Nettokostnader inkl finansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 99,7 98,7 96,9 98,1 98,9 Balansräkning Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 77,0 69,8 73,9 73,2 77,8 -per invånare K29:L2kr 4 647 4 211 4 474 4 454 4 769 Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 124,1 120,0 159,3 124,3 140,9 -per invånare kr 7 494 7 240 9 645 7 563 8 637 Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 537,4 521,7 516,3 506,8 513,4 -per invånare kr 32 428 31 475 31 261 30 837 31 474 Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 162,5 1 220,6 1 266,2 1 279,8 1 295,7 -per invånare kr 70 153 73 641 76 665 77 870 79 432 Kortfristiga skulder mnkr, kommunen 148,0 138,0 133,3 130,0 138,6 -per invånare kr 8 932 8 326 8 071 7 910 8 497 Kortfristiga skulder mnkr, koncernen 210,1 232,0 281,4 256,6 290,5 -per invånare kr 12 679 13 996 17 038,0 15 613,0 17 809 Långfristiga skulder mnkr, kommunen 1) 228,1 206,5 188,8 168,8 163,6 -per invånare kr 13 765 12 459 11 431 10 271 10 029 Långfristiga skulder mnkr, koncernen 1) 819,3 835,0 840,1 824,8 818,6 -per invånare kr 49 442 50 377 50 865 50 186 50 184 Eget kapital mnkr, kommunen 238,6 247,0 268,0 281,2 288,9 -per invånare kr 14 401 14 902 16 227 17 110 17 711 Eget kapital mnkr, koncernen 257,1 273,1 303,9 322,7 327,6 -per invånare kr 15 517 16 477 18 400 19 635 20 083 Soliditet %, kommunen 38,8 41,8 45,4 48,5 48,9 Soliditet %, koncernen 20,0 20,4 21,3 23,0 22,8 Inkl hela pensionsåtagandet %, kommunen -13,4-12,9-14,2-23,4-22,5 1) inkl avsättningar 20 Förvaltningsberättelse

Varifrån kommer kommunens pengar? Hur används pengarna? Förvaltningsberättelse 21

Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och kan vara ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedömningar. De personalnyckeltal som redovisas är fr.o.m. 2004 uppställda efter den mall som tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting. Det gör att det kan skilja något i jämförbarhet med tidigare år. Kommunens verksamhet är mycket personalintensiv och de samlade personalkostnaderna uppgår till 639 miljoner kronor. De utgör 65 procent av verksamheternas bruttokostnader vilket innebär att personalkostnadens andel i kommunens budget är lika stor som föregående år. De anställdas medelålder har ökat under de två senaste åren efter att tidigare ha minskat. Den är nu 45,6 år vilket är 0,4 år högre än 2007. Antalet pensionsavgångar beräknas vara stort under flera år framöver. Detta, tillsammans med naturlig personalomsättning och förändrade behov, medför att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov under en lång tid framöver. För att klara detta behöver därför insatser göras för att öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. En sådan åtgärd är att erbjuda olika personalförmåner inom ramen för policyn om löneväxling. De åtgärder som nu erbjuds är semestervecka, pension, hem-pc och personalbil. En hög medelålder ger också utslag i sjukfrånvaron som under 2008 ligger på ungefär samma nivå som året före. Långstidsfrånvarons del av den samlade sjukfrånvaron har återigen minskat något medan en markant uppgång kan ses hos anställda som är över 50 år. Den ökade satsningen på friskvård har ännu inte märks i form av lägre sjuktal. För att minska sjukfrånvaron måste därför ytterligare ansträngningar göras. Även under 2008 har mycket arbete lagts på att skapa gemensamma enhetliga strukturer och rutiner för personalfrågorna i den nya förvaltningen. Detta arbete kommer också att fortsätta under kommande år. Mer fokus måste också sättas på arbete med långsiktig personalförsörjning och kompetensutveckling. En ökad personalomsättning och framtida brist på arbetskraft ställer allt större krav på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare som yngre människor gärna söker sig till. En analys över kommunens personalbehov under den kommande tioårsperioden har tagit fram och utgör grunden för den fortsatta planeringen av rekryteringsoch kompetensutvecklingsåtgärder. Antal anställda Eksjö kommun hade den 30 november 2008 1575 tillsvidareanställa. Det är en ökning med 25 anställda jämfört med föregående år. Den största förändringen finns på sociala sektorn som ökat med 34 anställda. På övriga sektorer är förändringarna små. Över tid finns dessutom en utveckling att en större andel av kommunens anställda har en tillsvidareanställning Utöver de tillsvidareanställda finns dessutom 149 månadsavlönade visstidsanställda. Det är en kraftig minskning som troligen beror på att alltfler anställda får en tillsvidareanställning. Utöver de anställda som redovisas ovan finns 54 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare. Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr % Sektor (eller motsvarande) 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Kommunledningskontor 36 39 14 13 50 52 48,8 48,9 97,5 94,0 Samhällsbyggnadssektor 50 51 39 38 89 89 79 80,5 88,7 90,4 Barn- och ungdomssektor 482 484 117 101 599 585 558,2 543,6 93,2 93,9 Social sektor 625 648 67 78 692 726 584,1 615,7 84,4 84,8 Internserviceavdelning 108 110 11 13 119 123 97,9 102,2 82,3 83,0 TOTALT 1302 1332 248 243 1550 1575 1368,9 1390,8 88,3 88,3 22 Förvaltningsberättelse

Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändras såtillvida att alltfler anställda ligger i intervallet 75-99 procent sysselsättningsgrad. 85,9 procent av kommunens anställda har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Det är en ökning sedan föregående år. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är dock densamma som föregående år. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor och mellan tillsvidareanställda och visstidsanställda går det dock att se vissa förändringar. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda var 95,5 procent för män och 87,0 procent för kvinnor. Alla anställda (kvinnor och män) Tillsvidare-/visstidsanställda % Anställningsform Kvinnor och män Deltid Deltid Heltid < -74 % 75-99 % 2007 2008 2007 2008 2007 2008 16,8 15,1 29,8 31,7 53,4 53,2 För kommunen totalt var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 88,3 procent, vilket är samma som föregående år. Alla anställda Uppdelat på män/kvinnor och tillsvidare-/visstidsanställda % Kvinnor Män Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Anställningsform < -74 % 75-99 % < -74 % 75-99 % 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Tillsvidareanställd 17,51 15,85 31,95 35,24 50,54 48,91 4,84 4,53 11,29 14,81 83,87 80,66 Visstidsanställd 26,97 28,10 41,57 32,23 31,46 39,67 19,67 13,79 24,59 20,69 55,74 65,52 Totalt 18,65 16,87 33,11 34,99 48,24 48,14 7,77 6,31 13,92 15,95 78,33 77,74 Prognos för framtida pensionsavgångar utgår från hur många som fyller 65 år respektive år (se diagrammet till höger). Det finns en ökande tendens att anställda kvarstår i anställning efter fyllda 65 år samtidigt som andra anställda tar ut sin pension innan de fyllt 65 år. Antal beräknade pensionsavgångar Personalkostnader Den totala kostnaden, inklusive lönekostnad, pensioner och arvoden är 639 mkr, en ökning med 6,5 procent från föregående år. År 2009 2010 2011 2012 2013 Pensionsskulden (=ansvarsförbindelsen) är inkl löneskatt ca 422 mkr, vilket är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Semesterlöneskulden uppgår till 35,8 mkr, en ökning med 0,8 miljoner kronor. Personalkostnader år 2006, 2007 och 2008 (tkr) 2008 2007 2006 Grundlön och arvoden 411,3 389,8 370,5 OB-ersättning 17,8 16,8 16,2 Övertids-/mertidsersättning 4,6 4,7 5,0 Jour och beredskap 3,8 5,9 6,4 Sjuklön 4,9 4,4 4,6 Arbetsgivaravgifter enl lag o avtal 179,1 174,7 165,1 Utbetalda pensioner 11,2 10,3 10,3 Löneskatt på pensionskostnad 2,7 2,5 2,5 Förvaltningsberättelse 23

Övertid och mertid Övertiden/mertiden utgör ca 1,4 procent av normalarbetstiden. Detta är en något lägre andel är året innan. Den genomsnittliga mertiden och övertiden per anställd är 18,3 tim respektive 7,1 timmar med stor variation mellan sektorerna. Uttaget av både mertid och övertid har fortsatt att minska sedan föregående år. Löner och lönepolitik Kommunens lönepolicy reviderades under 2006 under ledning av en politisk styrgrupp ur kommunstyrelsen. Policyn förtydligades och möjligheten till verksamhetsbaserade lönekriterier har införts. Den nya började delvis tillämpas vid löneöversynen 2008 för att få ett kraftigare genomslag vid löneöversynen 2009. Liksom tidigare kommer lönesättningen i kommunen att grunda sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom den arbetsvärdering som genomfördes i slutet på 90-talet och som ständigt uppdateras. Varje år genomförs en lönekartläggning som utgör underlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner. Arbetsvärderingen är också ett viktigt underlag för de lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna. Mellan 2007 och 2008 har den genomsnittliga ökningen av heltidslönen för kommunens anställda varit 1214 kr eller 5,71 procent. Hur den genomsnittliga lönen förändrats under perioden 1998-2008 framgår av diagrammet till höger. Den relativ stora löneökningen mellan 2007 och 2008 beror på att Kommunals avtal gav en löneökning på nästan 10 procent och som avsåg både 2007 och 2008. Övertid och mertid 2007 och 2008 (timmar) Sektor (motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim) 2007 2008 2007 2008 Kommunledningskontoret 16 291 68 59 Samhällsbyggnadssektorn 494 585 1 792 1 408 Barn- och ungdomssektorn 9 790 9812 3 849 3 329 Sociala sektorn 18 943 15 615 5 682 5 937 Internserviceavdelningen 3 277 2 561 395 392 Summa övertid/mertid 32 520 28 866 11 785 11 125 Genomsnittlig heltidslön (kr) 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Lön uppdelat på befattning, man och kvinna, 2007 och 2008 (kr) Man Kvinna Totalt BSK 2007 2008 2007 2008 2007 2008 Differens 01 Vård och omsorg 20 649 21 579 19 699 21 165 19 711 21 201 1 490 02 Bildning/fritid 25 721 26 719 24 127 24 904 24 575 25 351 776 03 Teknik 21 504 23 103 18 459 20 098 19 308 20 919 1 611 04 Administration 34 355 36 477 22 504 23 592 25 436 26 774 1 338 Totalt 24 401 25 265 20 632 21 950 21 244 22 458 1 214 24 Förvaltningsberättelse