GRANSKNINGSHANDLING. Rastplats Bocksliden. Lycksele kommun, Västerbottens län. Planbeskrivning, Projektnummer:

GRANSKNINGSHANDLING Rastplats Bocksliden Lycksele kommun, Västerbottens län Planbeskrivning, 2016-11-21 Projektnummer: 880803

TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.3.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Rastplats Bocksliden Författare: Tyréns AB Dokumentdatum: 2016-11-21 Ärendenummer: TRV 2013/71308 Uppdragsnummer: 880803 Version: 1 Kontaktpersoner: Gun-Marie Mårtensson, Eleonora Knekta 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 7 2.1. Bakgrund 7 2.2. Planläggningsprocess 8 2.3. Tidigare utredningar och beslut 8 2.4. Vägplanens omfattning 9 2.5. Ändamål och projektmål 10 3. MILJÖBESKRIVNING 10 3.1. Läsanvisning 10 3.2. Avgränsning och bedömningsgrunder 10 3.3. Bedömningsgrunder 11 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 11 4.1. Vägens funktion och standard 11 4.2. Trafik och användargrupper 12 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 12 4.4. Landskapet 13 4.5. Miljö och hälsa 14 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. 17 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 18 5.1. Val av lokalisering 18 3

5.2. Val av utformning 18 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 24 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 25 6.1. Trafik och användargrupper 25 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 25 6.3. Miljö och hälsa 26 6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 31 6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 31 6.6. Påverkan under byggnadstiden 32 7. SAMLAD BEDÖMNING 33 7.1. Transportpolitiska mål 33 7.2. Nationella miljökvalitetsmål 33 7.3. Sammanställning av konsekvenser 34 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 34 8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 34 8.2. Miljökvalitetsnormer 35 8.3. Hushållning med mark- och vattenområden 35 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 35 9.1. Vägområde för allmän väg 36 10. FORTSATT ARBETE 37 10.1. Bygghandling 37 10.2. Dispenser och tillstånd 37 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 38 11.1. Formell hantering 38 4

11.2. Genomförande 39 11.3. Finansiering 40 12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 40 5

1. Sammanfattning Väg E12 utgör en viktig förbindelselänk för långväga transporter och andelen tung trafik är hög. Vägen är också en viktig länk för turismen. Utmed sträckan mellan Umeå och Lycksele, finns idag endast en rastplats i Tallbacken. Trafikverket har därav funnit att det finns behov av ytterligare en rastplats i anslutning till Lycksele. Trafikverket har för avsikt att anlägga en ny rastplats i Bocksliden, ca 1 mil söder om Lycksele. Projektet syftar till att höja trafiksäkerheten på vägsträckan mellan Umeå och Lycksele genom att erbjuda trafikanter en plats att stanna på. Rastplatsen föreslås placeras mellan E12 och slänten mot älven. Trafikverket har valt en placering och utformning av rastplatsen som innebär hög trafiksäkerhet, effektivt nyttjande av hårdgjord yta, begränsat intrång i naturmark samt tillräckligt avstånd från den närliggande campingen samtidigt som sträckan inom den svåra passagen av riksintresse för rennäringen begränsas. Förslaget inrymmer uppställningsytor för två lastbilar med släp, sju husvagnar/husbilar, 15 personbilar samt två tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser. Parkeringsytor för tunga fordon placeras närmast vägen. Parkeringsytorna för husvagnar/husbilar placeras i mitten av rastplatsen. Rastplatsen kommer utöver parkeringsplatser att inrymma grundfunktioner som toalett, behållare för färdsopor, sittplatser, lekplats, belysning, Trafikverkets nationella information/trafikinformation samt lokal information i samråd med lokala intressenter. Skoterporten planeras utföras som en lågbyggd rörbro i stål med fri höjd på minst 2,5 meter och bredd på minst 2,5 meter. Länsstyrelsen har den 22 augusti 2016 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Anläggande av rastplatsen och skoterporten bedöms som positivt för trafiksäkerheten. För campingen uppstår såväl positiva konsekvenser i form av ökat kundunderlag som negativa konsekvenser i form av ökade störningar. Konsekvenserna bedöms för de flesta miljöaspekter bli små negativa till obetydliga. Anläggande av rastplats inom område som utgör svår passage av riksintresse för rennäringen bedöms medföra måttligt negativa konsekvenser. Renarna kommer dock fortsättningsvis att kunna passera väg E12 även om en rastplats och skoterport anläggs. Bedömningen är att påtaglig skada inte uppstår för riksintresset. Störningar i form av buller, vibrationer, ökad trafik och damning kommer att uppkomma under byggnadstiden. Total anläggningskostnad bedöms uppgå till ca 14,8 miljoner kronor enligt 2015 års prisnivå. Planerad byggstart är 2019. 6

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Väg E12 utgör en viktig förbindelselänk för långväga transporter och andelen tung trafik är hög. Vägen är också en viktig länk för turismen. Utmed sträckan mellan Umeå och Lycksele, finns idag endast en rastplats i Tallbacken. Trafikverket har därav funnit att det finns behov av ytterligare en rastplats i anslutning till Lycksele. Trafikverket har för avsikt att anlägga en ny rastplats i Bocksliden, ca 1 mil söder om Lycksele (se figur 2.1-1). Projektet syftar till att höja trafiksäkerheten på vägsträckan mellan Umeå och Lycksele genom att erbjuda trafikanter en plats att stanna på. I anslutning till planerad rastplats finns en skoterled som korsar väg E12. Under samrådet för rastplatsen har det framkommit att det finns ett behov av en säker passage under vägen. På den norra sidan av väg E12 finns en skidanläggning som utgör ett populärt färdmål för skoterburna. För att ta sig till anläggningen behöver väg E12 passeras. En passage under vägen för skotertrafik och gående bedöms kunna öka trafiksäkerheten i området. Trafikverket har därför för avsikt att anlägga en skoterport under väg E12 strax öster om den planerade rastplatsen. Figur 2.1-1 Översiktskarta 7

2.2. Planläggningsprocess Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighetsoch skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Figur 2.2-1 Planläggningsprocessen. Om projektet inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan (BMP) så krävs ingen MKB, då görs endast en miljöbeskrivning. Länsstyrelsen har den 22 augusti 2016 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att aktuellt planförslag utförs med integrerad miljöbeskrivning. 2.3. Tidigare utredningar och beslut Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts för projektet. Motiv till val av lokalisering grundar sig på Trafikverkets planeringsunderlag Regional inriktning för rastplatser och rastställen region Nord, se även avsnitt 5.1. För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, fyrstegsprincipen, där möjliga förbättringar av transportsystemet prövas stegvis (se figur 2.3-1). 8

Figur 2.3-1 Fyrstegsprincipen För att på bästa sätt uppfylla projektets mål om ökad trafiksäkerhet på väg E12 och skapa en attraktiv rastmöjlighet för trafikanter på väg E12 bedöms åtgärder enligt steg 1 och 2 inte vara aktuella. En enligt steg 3 åtgärd bedöms vara aktuell då det finns ett behov av rast och vila längs sträckan och att detta inte bedöms kunna uppnås utan ombyggnadsåtgärder. 2.4. Vägplanens omfattning Området för den planerade rastplatsen är beläget intill väg E12 vid Bocksliden i Lycksele kommun, Västerbottens län, se figur 2.4-1. Skoterporten planeras anläggas strax öster om rastplatsen i läget för befintlig skoterled. Figur 2.4-1 Vägplanens omfattning. 9

2.5. Ändamål och projektmål Projektet syftar till att höja trafiksäkerheten på vägsträckan mellan Umeå och Lycksele genom att erbjuda trafikanter en plats att stanna på. Projektets mål är att: Skapa en attraktiv rastmöjlighet för de resande längs väg E12 Bidra till ökad trafiksäkerhet för trafikanter på väg E12 Målet om ökad trafiksäkerhet har koppling till det transportpolitiska hänsynsmålet som anger att transportsystemet ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Målet om en attraktiv rastplats hör samman med att transportsystemets utformning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet. 3. Miljöbeskrivning 3.1. Läsanvisning Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och således krävs ingen miljökonsekvensbeskrivning. Projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön redovisas istället i en miljöbeskrivning. Miljöbeskrivningen utgör en del av vägplanbeskrivningen, plankartor och illustrationskartor. Miljöbeskrivningen utgör en del av följande avsnitt: I avsnitt 4 redovisas förutsättningarna för de intressen som kan komma att påverkas samt nuvarande miljöbelastning och brister i befintlig miljö. I avsnitt 5 redovisas vilken miljöhänsyn som tagits vid val av utformning och alternativ. Här redovisas även skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska fastställas. I avsnitt 6 beskrivs effekter och konsekvenser för de miljöaspekter som kan komma att beröras. Under detta avsnitt anges bedömningsgrunder för respektive aspekt. Här anges även påverkan och skyddsåtgärder under byggnadstiden. I avsnitt 7 redovisas projektets sammanvägda effekter för miljön. I avsnitt 8 anges planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. I avsnitt 9 redovisas markanspråk och pågående markanvändning samt vilka avvägningar som gjorts mellan vald utformning och markintrång. I avsnitt 10 redovisas behov av tillstånd och dispenser, uppföljning samt kontroller med avseende på miljön. 3.2. Avgränsning och bedömningsgrunder Bedömningen av konsekvenserna för miljön har gjorts utifrån de planerade åtgärdernas förväntade influensområde, vilket innebär det område som direkt eller indirekt kan påverkas av föreslagna åtgärder. Influensområdet för den allmänna miljöpåverkan i detta 10

projekt bedöms som relativt lokalt ur de flesta aspekter, med fokus på de aspekter som bedöms kunna påverkas av rastplatsen och skoterporten. 3.2.1. Avgränsning av miljöaspekter I planen redovisas endast de förutsättningar, skyddsåtgärder samt effekter och konsekvenser som bedöms vara relevanta för planen. Relevanta miljöaspekter för projektet bedöms främst vara naturmiljö, landskap, friluftsliv, boendemiljö och hälsa, naturresurser och rennäring. Kulturmiljö I projektets närområde finns ett antal fornlämningar i form av boplatser. Den närmsta lämningen är belägen ca 500 meter från aktuell rastplats. Inga kända forn- eller kulturlämningar finns inom området. Vid en arkeologisk undersökning som genomfördes hösten 2015 påträffades inga forn- eller kulturlämningar inom området. Projektet bedöms inte påverka några kulturhistoriska värden och således kommer kulturmiljö inte att beskrivas vidare i miljöbeskrivningen. Påträffas tidigare icke känd fornlämning, kulturlager eller fynd i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 3.3. Bedömningsgrunder Bedömningen av projektets konsekvenser görs utifrån en sammanvägning av intressenas värde och omfattningen av de effekter som uppstår. Bedömningsgrunderna för verksamhetens påverkan är indelade i stor, måttlig och liten negativ påverkan samt positiv påverkan. Bedömningsgrunder för respektive aspekt redovisas i avsnitt 6. 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg E12 utgör en regionalt viktig väg samt ingår i det transeuropeiska nätverket TEN-T. Vägen har bärighetsklass BK1. Vägen utgör rekommenderad väg för transport av farligt gods. Generellt är vägen relativt smal med många snäva kurvor. Detta i kombination med den höga andelen tung trafik medför att det kan vara problematiskt att köra om och att omkörningar sker när siktförhållandena så tillåter. Bocksliden kan vara en sådan omkörningssträcka Hastighetsbegränsningen är 90 km/h vid Bocksliden. Samma hastighetsbegränsning gäller längs stora delar av väg E12. Utfarten till området är idag reglerad med stopplikt och belysning saknas. 11

Figur 4.1-1 Nuvarande infart till campingen (till vänster i bild). 4.2. Trafik och användargrupper Trafikmängden längs sträckan är 1266 (år 2014) varav tung trafik utgör ca 17 %. Olycksstatistik Sedan 2001 finns ingen trafikolycka rapporterad i det nationella STRADA-systemet för anslutningarna till campingplatsen och skidbacken. Kollektivtrafik Aktuell väg E12 mellan Umeå och Lycksele trafikeras av Länstrafiken Västerbotten med busslinje 31. Vardagar trafikeras sträckan med 10 turer i riktningen Lycksele-Umeå och 11 turer i riktningen Umeå-Lycksele. På lördagar trafikeras sträckan med 6 turer i riktningen Lycksele-Umeå och 5 turer i riktningen Umeå-Lycksele. På söndagar trafikeras sträckan med 5 turer åt respektive håll. Närmsta busshållplats finns i Karonsbo och Vilan, ca 4 km norr respektive ca 3 km söder om området för planerade åtgärder. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Aktuellt område är beläget inom Lycksele kommuns översiktsplan, antagen den 19 juni 2006. I översiktsplanen är området upptaget som utflyktsområde. Bockslidenområdet är enligt Lycksele kommuns översiktsplan ett område som har utvecklingsmöjligheter vad gäller turism. 12

Området för campingen ingår i detaljplan för Bocken 1:1. Området är planlagt för friluftsändamål samt kvartersmark. Delar av rastplatsen omfattades tidigare av detaljplanen för Bocken 1:1, men dessa delar har upphävts genom beslut 2016-11-19. Inom området finns områdesbestämmelser för områden som berörs av hinderytor omkring Lycksele flygplats. Bestämmelserna anger högsta höjd för vegetation. Den högsta tillåtna höjden varierar från 210 till 256 meter i bestämmelserna. I anslutning till planerad rastplats och skoterport finns Lapplandsportens camping/stugby/b & B. Ägarna till campingen bor inom området. I närområdet finns Björngrottan (hotell och konferens), en skidbacke och en motorbana. 4.4. Landskapet Landskapet är kuperat, storskaligt och dominerat av skog. I dalgångarna mellan bergsryggarna finns sjöar och myrmark. Inslagen av odlad mark är få och små. Landskapets storskaliga riktning är nordväst-sydost och det är i denna riktning Umeälven rinner. Väg E12 följer i stort sett älvens dalgång. Området där rastplatsen och skoterporten planeras får sin karaktär av skogen, Umeälven och topografin. Området är beläget i ett sandhedsområde med Umeälven djupt nedskuren i den sandiga marken och kantad av branta älvbrinkar. Skogen utgörs av gles tallskog med fältskikt dominerat av ljung, lingon och kråkbär. Rastplatsen planeras att byggas mellan väg E12 och älven, på en av få platser där där avståndet är nog litet för att älven ska synas från vägen. Norr om väg E12 stiger terrängen och blir bergig, här finns stora hyggen och en motorbana som syns från vägen. Mellan vägen och älven ligger en mindre camping, med servicebyggnad och övernattningsstugor i skogen och husvagnsplatser vid älstranden. I området för själva rastplatsen, intill campingen, finns en platå med en grusad plan där det tidigare har stått en byggnad. Platån övergår i en brant sluttning (strandbrink) mot Umeälven. Sydost om grusytan är marken skogsklädd och platån smalnar av och blir mindre tydligt markerad i terrrängen. Den planerade skoterporten placeras i ett läge där en svacka i strandsluttningen når fram mot vägen. Från grusplanen leder ett par grusvägar ner till campingplatsen och stuganläggningen. En öppen, gräsklädd strandremsa närmast älven används av campingen för husvagnsuppställning. Avståndet mellan vägen och älven är som närmast endast omkring 60 meter, vilket tillsammans med det höga läget möjliggör fina utblickar mot älven. Ungskog växer delvis längs älvbrinken, vilket medför att utblicken hindras något. 13

Figur 4.4-1 Utsikt från planerad rastplats. 4.5. Miljö och hälsa 4.5.1. Riksintressen Väg E12 utgör riksintresse för kommunikationer i enlighet 3 kap 8 miljöbalken. Aktuellt område är beläget inom svår passage av riksintresse för rennäringen i enlighet med 3 kap 5 miljöbalken. 4.5.2. Boendemiljö och hälsa Ägarna till campingen bor inom området. I övrigt finns inga bostäder i anslutning till området. 4.5.3. Naturmiljö Aktuellt område för rastplats och skoterport är beläget i gles tallskog med fältskikt dominerat av ljung, lingon och kråkbär. Längs med väg E 12 finns artrik vägmiljö enligt Trafikverkets inventering, genomförd 2010. Den artrika vägmiljön sträcker sig längs ett 7 km långt område på båda sidorna om vägen, i både ytter och innerslänt. Vägkanten har inte värdeklassats. Motivering till utpekandet är rikligt med liten getväppling och hävdgynnad flora. De dominerande kärlväxterna är liten getväppling, ängsklocka, fjällvedel, röllika, kattfot, prästkrage, höstfibbla, ormrot, ängsskallra, ljus kråkvicker, bergssyra, ljung, ängssyra, klotpyrola, ros, vitpyrola, blåklocka, gullris, renfana. 14

I figur 4.5-1 visas foto taget längs inventeringssträckan år 2010. På foton tagna vid platsbesök på rastplatsen år 2016 kan ses att dikesmiljön, främst på den norra sidan av vägen, är påverkad och att växtligheten är sparsam (se figur 4.5-2). Figur 4.5-1 Artrik vägmiljö på den norra sidan av vägen. Bild från inventeringen 2010. Figur 4.5-2 Dikesmiljö på den norra sidan av vägen. Bild från platsbesök vid den planerade rastplatsen i juni 2016. Inga skyddade arter finns inrapporterade i området enligt artportalen. Området är beläget inom 100 meter från Umeälven och omfattas således av det generella strandskyddet. Syftet med det generella strandskyddet är att ge allmänheten tillgång till stränder samt bevara växt- och djurliv. Inga områden som omfattas av biotopskydd finns inom området. 15

4.5.4. Rekreation och friluftsliv I projektets närområde finns anläggningar av intresse för rekreation och friluftsliv: Bockslidens skidsportanläggning, Björngrottan (hotell och konferens), motorstadion, fritidshusområde samt Lapplandsportens camping/stugby/b & B. Det är troligt att det i närområdet förekommer bärplockning, jakt och fiske. Skoteråkning förekommer på skoterleden som passerar ca 100 m öster om den planerade rastplatsen. På den norra sidan av väg E12 finns en skidanläggning som utgör ett populärt färdmål för skoterburna. För att ta sig till och från anläggningen behöver väg E12 korsas. I dagsläget saknas en trafiksäker passage av vägen. Figur 4.5-3 Vy mot campingplatser vid vattnet. 4.5.5. Rennäring Aktuellt område ingår i Ubmeje tjeälddie fjällsamebys vinterbetesmarker och nyttjas 1 okt 30 april. Samebyn har sina åretruntmarker i Storumans kommun. Längs med väg E12 och Umeälven finns flera områden som pekats ut som svåra passager av riksintresse för samebyn. En av dessa svåra passager, Bocksliden, är belägen i området för planerad rastplats och skoterport. Flyttleder av riksintresse för rennäringen finns både norr om E12 samt längs med Umeälven. 4.5.6. Naturresurser Aktuellt område består av skogsmark. 16

Umeälvens dalgång nedan Lycksele är en vattenförande sand- och grusförekomst. Umeälvens dalgång har fastställd miljökvalitetsnorm, se avsnitt 8.2. 4.5.7. Miljöbelastning Trafiken längs vägen kan orsaka störningar i omgivningen avseende barriäreffekter, buller, vibrationer samt utsläpp. Genom vägens avvattning påverkas grund- och ytvatten i området. Den befintliga vägens belastning avseende yt- och grundvatten bedöms dock vara liten. För vägar med trafik <2000 ÅDT varav <200 tung trafik bedöms den kontinuerliga dagvattenpåverkan vara ringa. Vägsträckan kan innehålla tjärhaltig beläggning. Aktuell del av väg E12 är utpekad som vägsträcka med hög risk för tjärinnehåll i stora mängder enligt Trafikverkets (dåvarande Vägverkets) inventering från 2005. Figur 4.5-4 Miljöförutsättningar. 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. Den aktuella platsen ligger i ett geologiskt bildningsområde som utgörs av isälvssediment, i huvudsak bestående av sand och silt. Älven har genom årens lopp eroderat ner genom isälvssedimenten och de ytligaste jordlagren längst ned närmast älven bedöms vara omlagrade. Planerad rastplats ligger på en terrass/hylla och terrängen går nedanför i en slänt ner mot Umeälven. Genomförda stabilitetsberäkningar har visat på att slänten är stabil. Grundvattenytan ligger djupt, ungefär i älvens nivå. 17

I läge för skoterporten har geotekniska sonderingar och provtagningar utförts. Provtagningarna har visat att jorden består av isälvsediment bestående av sand och silt. Skoterporten kan grundläggas enligt normalt förfarande utan förstärkningsåtgärder. Grundvattenytan ligger djupt, under en eventuell skoterports grundläggning. De byggnadstekniska förutsättningarna för att anlägga en rastplats och skoterport är goda. 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Motiv till val av lokalisering grundar sig på Trafikverkets planeringsunderlag Regional inriktning för rastplatser och rastställen region Nord. Där anges att rastplatsstråk i Västerbotten och Norrbotten består av Nationella vägar och de av regionen utpekade regionala vägarna. Rastplatsen utmed E12 vid Bocksliden är prioriterad som en av de viktigaste platserna i Norrbottens och Västerbottens län. Trafikverket har även i dialog med Lycksele kommun kommit fram till att lokaliseringen vid Bocksliden är den mest fördelaktiga. Genom att lokalisera en skoterport/gångtunnel enligt föreslaget läge löses behoven av att kunna passera E12 på ett säkert sätt för både skotertrafiken, för rastplatsens besökare och för övrigt friluftsliv i området. 5.2. Val av utformning 5.2.1. Rastplats Generell utformning Rastplatsen föreslås placeras mellan E12 och slänten mot älven. Trafikverket har valt en placering och utformning av rastplatsen som innebär hög trafiksäkerhet, effektivt nyttjande av hårdgjord yta, begränsat intrång i naturmark samt tillräckligt avstånd från campingen samtidigt som sträckan inom den svåra passagen av riksintresse för rennäringen begränsas. Rastplatsen och campingen får en gemensam in- och utfart i samma läge som idag. Rastplatsen placeras så långt österut som är möjligt inom ramen för utformningsförslaget för att erhålla en buffertzon mellan rastplats och camping. Ytterligare buffert mot campingen uppnås genom plantering av buskar mellan campingområdet och rastplatsen Förslaget inrymmer uppställningsytor för två lastbilar med släp, sju husvagnar/husbilar, 15 personbilar samt två tillgänglighetsanpassade parkeringsplatser. Parkeringsytor för tunga fordon placeras närmast vägen, vilket gör att de inte skymmer utsikten mot älven. Parkeringsytorna för husvagnar/husbilar placeras i mitten av rastplatsen. Placeringen innebär att husvagnar/husbilar inte behöver backa för att komma från sin plats, vilket minskar risken för att parkerade ekipage står i vägen. Rastplatsen kommer utöver parkeringsplatser att inrymma grundfunktioner som toalett, behållare för färdsopor, sittplatser, lekplats, belysning, Trafikverkets nationella 18

information/trafikinformation samt lokal information i samråd med lokala intressenter. Exakta placeringar av dessa funktioner kommer att bestämmas i samband med bygghandlingen, men föreslås placeras enligt följande: Serviceplats med informationstavlor och toalettbyggnad placeras i den östra delen av rastplatsen med hänsyn till anslutning till markbädd för infiltration av avloppsvatten. I anslutning till toalettbyggnaden kommer möjlighet till latrintömning att finnas. Lekplatsen föreslås placeras i den östra kanten av rastplatsen, där det är minst pågående trafik. Sittplatser föreslås placeras längs med den södra långsidan av rastplatsen där utsikten över älven är som bäst. Behållare för färdsopor föreslås placeras i anslutning till den södra långsidan. Detta för att det ska vara lättillgängligt från sittplatserna. Rastplatsen kommer att anpassas till terrängen. Anpassning sker även med hänsyn till vilka träd som ska tas bort/bevaras för att skapa utblickar mot älven samt bibehålla buffertzon mot rastplatsen. I figur 5.2-1 redovisas placering av parkeringsytor, grundfunktioner samt placering av grönytor och träd. Figur 5.2-1. Illustration, planerad rastplats. 19

In- och utfart Rastplatsen och campingen får en gemensam in- och utfart i samma läge som idag. In- och utfarten breddas till ca 10,3 meter. Väganslutningar för rastplatser ska dimensioneras och utformas likt korsningar. Krav på sikt och säkerhetszon baseras på aktuell tillåten hastighet 90 km/h. I detta fall är önskvärd sikt 230 meter och minsta godtagbara sikt 180 meter. In- och utfarten i befintligt läge uppnår en siktsträcka utan siktröjning på cirka (240) meter västerut och cirka 200 meter österut. För att kunna erhålla önskvärd siktsträcka österut behöver viss siktröjning göras. Vägområdet utökas därför öster om in- och utfarten för att ge utrymme för siktröjningen. Avvattning Den norra delen av rastplatsen (uppställningsytor för tunga fordon samt husvagnar/husbilar) kommer huvudsakligen att avvattnas via ett dike norr om rastplatsen. Diket ansluter mot befintligt vägdike som i sin tur omleds till en ny trumma under breddad infart. Den södra delen av rastplatsen avvattnas genom diffus avrinning i slänten. Vatten och avlopp Avloppsvattnet från rastplatsen kommer att renas i en markbädd med fosforfilter. Avloppsvattnet leds till en slamavskiljare varpå det pumpas vidare till markbädden. I markbädden renas avloppsvattnet genom ett sandlager. Sandlagret byggs upp med särskild markbäddssand. Avloppsvattnet infiltrerar genom markbäddssanden varpå det avleds till via en utloppsledning till Umeälven. Markbädden föreslås placeras mellan rastplatsen och skoterporten. 5.2.2. Skoterport Bro Skoterporten planeras utföras som en lågbyggd rörbro i stål med fri höjd på minst 2,5 meter och bredd på minst 2,5 meter. Den fria brobredden blir ca 7,5 meter och spännvidden blir ca 4,5 meter. Bron får en längd på ca 28 meter. Föreslagen utformning av bron framgår av broskiss i figur 5.2-2 och figur 5.2-3 nedan. Figur 5.2-2. Planerad skoterport. 20

Figur 5.2-3. Illustration, planerad skoterport. Anpassning av väg och skoterled Skoterleden ansluts mot den föreslagna skoterporten (rörbron). Ledens sträckning följer i huvudsak befintlig leds sträckning förutom några meter närmast skoterporten. Skoterleden får en bredd på ca 3 meter i anslutning till och genom rörbron. För att ge utrymme för rörbron/skoterporten kommer befintlig parkeringsficka på den norra sidan av väg E12 att tas bort. Parkering hänvisas istället till den planerade rastplatsen. Den befintliga vägens stödremsa breddas från 0,25 till 0,5 meter på en sträcka av ca 90 meter före respektive efter bron för att ge utrymme för anläggande av vägräcken. Den befintliga vägrenen breddas inte. Avvattning För att förhindra tillrinning av ytvatten till skoterled och rörbro från omgivande avrinningsområde på den norra sidan av väg E12 kommer låga vallar att anläggas vid skoterleden. För att hantera vägdagvatten som kommer österifrån kommer en trumma med diametern 1000 mm att placeras parallellt med rörbron. Söder om väg E12 omleds befintligt vägdike till nytt terrängdike som löper parallellt med skoterledens södra del. Utloppet från vägtrumman ansluts även till terrängdiket. Diket avslutas i närheten av skoterleden, där befintlig leden övergår till opåverkad befintlig mark. 21

5.2.3. Bortvalda utformningsalternativ Under arbetet med vägplanen har flera alternativa utformningar av rastplatsen studerats. Alternativa utformningar samt motiv till varför de valts bort presenteras nedan. Alternativ 1 Droppformad lösning Figur 5.2-4 Alternativ 1 Droppformad lösning. Generellt om utformningen: Rastplatsens placering nyttjar delar av befintlig grusplan. In- och utfart är gemensam med campingen, i samma läge som idag. Förslaget inrymmer uppställningsytor för två lastbilar med släp, tre husvagnar/husbilar, nio personbilar, en parkeringsplats för rörelsehindrade samt grundfunktioner för rastplats. För att klara svängradier placeras parkeringsytor för tunga fordon mot den centrala friytan. Parkeringsytorna för husvagnar/husbilar placeras närmast E12, liksom toalettbyggnaden. Lekplats och sittplatser placeras öster om uppställningsytorna. Alternativet har valts bort med hänsyn till att infarten till campingen blir otydlig med risk för konflikter mellan trafik från camping och rastplats, att uppställda lastbilar skapar barriär mellan rastplats och älven, att rastplatsen hamnar alltför nära campingen samt medför utfyllnad i sandbrinken. 22

Alternativ 2 Rastplats med vändplan i befintligt läge Figur 5.2-5 Alternativ 2 Rastplats med vändplan i befintligt läge. Generellt om utformningen: Rastplatsen placeras öster om befintlig grusplan med separata in- och utfarter till rastplats och camping. Förslaget inrymmer uppställningsytor för två lastbilar med släp, två-tre husvagnar/husbilar, nio personbilar, en parkeringsplats för rörelsehindrade samt grundfunktioner för rastplats. Rastplatsen blir lång och smal, med en asfalterad vändyta längst in. Parkeringsytor för tunga fordon placeras närmast E12, där de kan bidra till avskärmning och visst bullerskydd. Parkeringsytorna för husvagnar/husbilar placeras i vändytan längst in på rastplatsen. Lekplats och sittplatser placeras mellan uppställningsytorna och strandbrinken. Camping och rastplats blir väl åtskilda. Alternativet har valts bort med hänsyn till att separata in/utfarter är sämre ur trafiksäkerhetssynpunkt, att förslaget innebär risk för att husbilar/husvagnar blockerar vändytan så att lastbilar inte kan komma runt, att det medför ett ineffektivt nyttjande av den hårdgjorda ytan samt innebär utfyllnad i sandbrinken. 23

Alternativ 3 Rastplats utanför detaljplanelagt område Figur 5.2-6 Alternativ 3 Rastplats med vändplan utanför detaljplanelagt område. Generellt om utformningen: Rastplatsen placeras öster om befintlig detaljplanegräns med separata in- och utfarter till rastplats och camping. Förslaget inrymmer uppställningsytor för två lastbilar med släp, två-tre husvagnar/husbilar, nio personbilar, en parkeringsplats för rörelsehindrade samt grundfunktioner för rastplats. Rastplatsen blir lång och smal, med en asfalterad vändyta längst in. Parkeringsytor för tunga fordon placeras närmast E12, där de kan bidra till avskärmning och visst bullerskydd. Parkeringsytorna för husvagnar/husbilar placeras i vändytan längst in på rastplatsen. Lekplats och sittplatser placeras mellan uppställningsytorna och strandbrinken. Camping och rastplats blir väl åtskilda. Alternativet har valts bort med hänsyn till att separata in/utfarter är sämre ur trafiksäkerhetssynpunkt, att förslaget innebär risk för att husbilar/husvagnar blockerar vändytan så att lastbilar inte kan komma runt, att det medför ett ineffektivt nyttjande av den hårdgjorda ytan, innebär utfyllnad i sandbrinken samt innebär en längre sträcka med infrastruktur inom den svåra passagen av riksintresse för rennäringen. 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Vägplanen innehåller inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som fastställs. I vägplanen fastställs endast de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som rör vägens drifttid. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått relaterade till byggnadstiden kommer således inte att fastställas. Skyddsåtgärder under byggnadstiden redovisas i avsnitt 6.7.1. 24

6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Anläggande av rastplatsen innebär att trafikanter längs sträckan ges möjlighet att rasta, röra på sig, vila, äta och toalettbesök. Anläggande av skoterporten innebär att skotertrafiken, men även gående, ges möjlighet att korsa E12 på ett säkert sätt i anslutning till befintliga friluftsanläggningar och planerad rastplats. Detta bedöms kunna bidra till en ökad trafiksäkerhet. 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling Det naturnära läget bedöms vara attraktivt för besökare med hänsyn till paus och rekreation. Rastplatsen utgör ett positiv inslag för Trafikverket, kommunen och lokala intressenter då de ges möjlighet att nyttja platsen för information. Utformningen av rastplatsen har gjorts med hänsyn till att minska de negativa effekterna för den närliggande campingen. Rastplatsen placeras så långt österut som är möjligt inom ramen för utformningsförslaget för att erhålla en buffertzon mellan rastplats och camping. Ytterligare buffert mot campingen uppnås genom plantering av buskar i området mellan campingområdet och rastplatsen. Placeringen av rastplatsen i närhet till campingen möjliggör till samverkan mellan anläggningarna. Samtidigt finns det risker med placering intill en befintlig verksamhet. Projektet innebär att fler personer kommer att röra sig i området, vilket kan medföra positiva effekter i form av ökat kundunderlag för campingen. Fler besökare i området kan dock även medföra negativa effekter i form av ökade störningar för campinggäster samt konflikter avseende nyttjande av parkeringsplatser, toaletter och servicebyggnader. Placeringen av skoterporten i anslutning till rastplatsen och campingen möjliggör att den, förutom att nyttjas av passerande skotertrafik, kan nyttjas av båda anläggningarna och att skotertrafiken kan dra nytta av rastplatsens och campingens service, förutsatt att de är tillgängliga under skotersäsong. Då campingen främst är öppen sommartid är emellertid möjligheterna till ömsesidigt utbyte begränsade, samtidigt som risken för störning av skotertrafiken är mycket liten. 25

6.3. Miljö och hälsa 6.3.1. Landskap Bedömningsgrunder Konsekvens Mycket negativa konsekvenser Måttligt negativa konsekvenser Små/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Uppstår där föreslagen åtgärd står i mycket stor kontrast med omgivande landskap eller omöjliggör eller kraftigt försvårar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Uppstår där föreslagen åtgärd står i kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Uppstår då föreslagna åtgärder innebär att områdets landskapsbild påverkas i liten eller marginell omfattning exempelvis vad gäller rumsligt förstärkande vegetation, utsikt och harmoniering till landskapets skala och struktur. Uppstår då föreslagna åtgärder innebär att områdets landskapsbild förbättras exempelvis genom anpassad terrängmodellering som förstärker en anläggnings förankring i landskapet eller åtgärder som förbättrar orienterbarheten, ger påtagligt ökad rumslighet eller förstärker stråk, målpunkter eller landmärken. Effekter och konsekvenser Rastplatsen medför att endast ett fåtal träd kommer att bevaras mellan väg E12 och älvbrinken på platsen. Även vid skoterporten öppnas en utblick mot älven. Det innebär att älven kommer att bli mer synlig från vägen och vägen blir mer synlig från älven. Ur resenärssynpunkt kan detta upplevas som positivt. Exploateringen gör att det förhållandevis orörda intrycket minskar, men samtidigt tas den befintliga grusytan, som idag ger ett övergivet intryck, omhand. Gestaltningen av rastplatsen och skoterporten syftar till att få anläggningen att i möjligaste mån harmoniera med platsens naturliga förutsättningar, och att tillföra platsen ytterligare estetiska värden. Även om påverkan på landskapet lokalt blir stor när rastplatsen byggs, blir påverkan på landskapet kring E12 och Umeälven i ett vidare perspektiv liten eller obetydlig. Då den planerade skoterporten lokaliseras till en naturlig svacka intill vägen bedöms påverkan av skoterpotren på upplevelsen av landskapet längs Umeälven bli liten eller obetydlig. Sammantaget bedöms projektet medföra små eller inga negativa konsekvenser för landskapsbilden. 26

6.3.2. Naturmiljö Bedömningsgrunder Konsekvens Mycket negativa konsekvenser Måttligt negativa konsekvenser Små/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Uppstår när åtgärden/verksamheten orsakar att viktiga ekologiska samband bryts eller att artmångfalden reduceras i stor omfattning. Mycket negativa konsekvenser bedöms också uppstå om åtgärden/verksamheten helt förstör de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer. Uppstår när åtgärden/verksamheten försvagar viktiga ekologiska samband eller i viss grad reducerar artmångfalden. Måttligt negativa konsekvenser uppstår också om de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer försämras. Uppstår om ekologiska samband, artmångfald och/eller livsmiljöer inte påverkas av åtgärden/verksamheten. Uppstår när åtgärden/verksamheten stärker viktiga ekologiska samband eller ökar artmångfalden. Positiva konsekvenser uppstår också om de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer förbättras. Effekter och konsekvenser Projektet medför att naturmark tas i anspråk. Ingreppet är sammantaget mycket litet och konsekvenserna bedöms som små negativa. I samband med breddning av infart, anläggande av rörbro samt anläggande av diken för omhändertagande av dagvatten kommer område som utpekats som artrik vägmiljö att påverkas. Schakt i diken kommer att ske på en sträcka av ca 210 meter på den södra sidan respektive 230 meter på den norra sidan av vägen. Det är i huvudsak innerslänten på diket som påverkas, förutom vid bron där både innerslänt och ytterslänt påverkas. Den artrika vägmiljön vid rastplatsen är påverkad sedan tidigare och växtligheten, främst på den norra sidan av vägen är sparsam. Avbaningsmassor (översta jordlagret med plantor, fröer och rötter) ska sparas för att placeras ut i ny slänt. Kompletterande insådd av ängsfröblandning kan ske vid behov där växtligheten sedan tidigare är sparsam. Med vidtagna skyddsåtgärder bedöms påverkan vara kortsiktig och av liten karaktär. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå. Projektet innebär hantering av avloppsvatten och dagvatten. Påverkan från avlopps- och dagvattenhanteringen inom området bedöms vara liten då dagvatten tas omhand genom diffus avrinning samt i befintliga diken och avloppsvattnet renas i en markbädd med fosforfilter. Projektet bedöms inte på sikt påverka vattenkvaliteten i Umeälven. En ökad risk för olyckor och utsläpp av miljöfarliga ämnen bedöms finnas under byggnadstiden. Strandskydd, biotopskydd och samråd 12:6 Anläggande av rastplatsen innebär intrång i strandnära markområde. Konsekvenserna för växt- och djurliv på grund av åtgärderna bedöms som små. Projektet bedöms öka tillgängligheten, vilket ses som en positiv konsekvens för allmänhetens tillgång till strandområdena. Strandskyddets syften bedöms inte motverkas. För åtgärder som innebär en väsentlig ändring av naturmiljön krävs inget separat samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken om åtgärderna behandlats i en vägplan som fastställs. 27

6.3.3. Boendemiljö och hälsa Bedömningsgrunder Konsekvens Mycket negativa konsekvenser Måttligt negativa konsekvenser Bedömningsgrund Uppstår där föreslagen åtgärd tydligt försämrar boendemiljön i området med avseende på hälsa, trafiksäkerhet och/eller buller. Riktvärden överskrids. Uppstår där föreslagen åtgärd till viss del försämrar boendemiljön i området. Riktvärden överskrids i ett fåtal fall. Små/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Uppstår då föreslagna åtgärd innebär ingen eller liten skillnad för boendemiljön. Inga riktvärden överskrids. Uppstår då åtgärderna innebär en förbättring avseende boendemiljön med avseende på hälsa, trafiksäkerhet och/eller buller. Effekter och konsekvenser Projektet kommer medföra att fler personer kommer att röra sig i området, vilket kan innebära ökade störningar för de boende i området. Anläggande av skoterporten innebär att passage av E12 kommer att kunna ske på ett trafiksäkert sätt, vilket bedöms som positivt för boendemiljön. Buller Bullerriktlinjer och råd för användningen av riktvärdena Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Inriktningen är att i första hand eftersträva dessa riktvärden när ny väg byggs. Trafikverkets råd hur de tillämpar riktvärdena för vägtrafik innebär att: Riktvärdet 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid får överskridas högst fem gånger per natt (kl 22 06) 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad får överskridas högst fem gånger per timme. Planerad byggnation av rastplatsen klassas inte som väsentlig ombyggnad. Det finns inte heller några tillämpbara riktvärden för buller från rastplatser. Däremot kan ovanstående riktvärden användas för konsekvensbedömning av de bullernivåer som rastplatsen bidrar med. 28

En bullerberäkning har genomförts. Med det ringa antalet fordonsparkeringar (15 personbilar, 7 husvagnsplatser, 2 lastbilar) kommer antalet fordonsrörelser till och från rastplatsen vara marginell. Trafikmängden på väg E12 är uppmätt till 1300 fordonspassager varav 17 % är tung trafik. Angiven hastighet är 90 km/h. Beräkning har utförts i Soundplan 7.4 enligt Nordisk beräkningsmodell. Marken har antagits mjuk och inga skärmande objekt har antagits finnas mellan vägen och campingens byggnader. Resultatet från beräkningen visar att ekvivalent ljudnivå kommer uppgå till mellan 54-58 dba vid campingbyggnadens mest utsatta fasad och mellan 40-45 dba på innegård. Maximal ljudnivå beräknas till 71-73 dba respektive 60-65 dba. En lastbil på tomgång på avsedda parkeringsplatser kan överslagsmässigt beräknas ge upphov till ekvivalent ljudnivå under 40 dba vid campingens byggnader. Maximal ljudnivå från startande lastbil och smällande i dörrar bör inte medföra till ljudnivåer över 50 dba. Rastplatsen kommer inte att bidra med ljudnivåer över riktvärde för inomhusbuller. Bullersituationen kommer således påverkas marginellt av rastplatsens fordon. Sammantaget bedöms små negativa konsekvenser uppstå för boendemiljön. 6.3.4. Rekreation och friluftsliv Bedömningsgrunder Konsekvens Mycket negativa konsekvenser Måttligt negativa konsekvenser Små/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Uppstår om åtgärden förstör möjligheten till nyttjande av området och i skapar betydande barriärer mellan viktiga målpunkter. Åtgärden försämrar kraftigt tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Uppstår om åtgärden reducerar möjligheten till nyttjande av området och i viss mån skapar barriärer mellan viktiga målpunkter. Åtgärden försämrar tillgänglighet, upplevelsevärde och områdets identitetsskapande betydelse. Uppstår när åtgärden inte ändrar nyttjandet av området och i liten grad påverkar barriärer. Åtgärden påverkar i liten grad områdets tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Uppstår om åtgärden förbättrar nyttjandet av området och i liten grad påverkar barriärer. Åtgärden ökar områdets tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Effekter och konsekvenser Rastplatsen och skoterporten bedöms främja tillgängligheten för friluftslivet och turismen i området, vilket ses som en positiv konsekvens. Fler besökare i området kan även medföra negativa effekter i form av ökade störningar. Små negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå med hänsyn till detta. Strandskyddets syften om allmänhetens tillgång till stränder bedöms inte motverkas när strandskyddet upphävs i och med vägplanens fastställelse. 29

Sammantaget bedöms små negativa till positiva konsekvenser uppstå för rekreation och friluftslivet. 6.3.5. Rennäring Bedömningsgrunder Konsekvens Mycket negativa konsekvenser Måttligt negativa konsekvenser Små/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Uppstår när värdekärnan i områden med höga värden för rennäringen permanent förstörs eller försvinner. Dessa områden kan vara viktiga flyttleder som är klassade som riksintressen eller viktiga betesmarker. Stora negativa konsekvenser kan även ske när renbetesmarker fragmenteras så att rennäringen permanent får sämre åtkomst till sina kärnområden och möjligheten till renbete påtagligt omöjliggörs. Uppstår när delar av viktiga områden för rennäringen förstörs eller påverkas negativt. Måttliga negativa konsekvenser bedöms uppstå när stora negativa konsekvenser endast uppstår temporärt och områden och funktion kan återställas efter byggnadstiden. Uppstår när områden av mindre vikt för rennäringen påverkas och påverkan sker i liten omfattning. Uppstår när tillgängligheten till områden av intresse för rennäringen förbättras. Effekter och konsekvenser Projektet innebär exploatering inom område som utgör svår passage av riksintresse för rennäringen. Projektet innebär även att fler människor kommer att röra sig inom området, vilket kan bidra till ytterligare negativ påverkan för rennäringen under de tider då samebyn nyttjar flyttleden och den svåra passagen av väg E12. Med hänsyn till den mark som tas i anspråk samt de störningar som uppstår bedöms konsekvenserna kunna bli måttligt negativa. Samebyn har varit på platsbesök inom området för den planerade rastplatsen och skoterleden. Samebyn motsätter sig inte projektet och gör bedömningen att renarna fortsättningsvis kommer att kunna passera väg E12 om en rastplats anläggs. Med hänsyn till detta görs bedömningen att påtaglig skada ej uppstår för svår passage av riksintresse för rennäringen. 6.3.6. Naturresurser/miljöbelastning Bedömningsgrunder Konsekvens Mycket negativa konsekvenser Måttligt negativa konsekvenser Små/inga negativa konsekvenser Positiva konsekvenser Bedömningsgrund Uppstår om åtgärden i stor grad reducerar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Uppstår om åtgärden reducerar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Uppstår om åtgärden i stort inte påverkar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. Uppstår om åtgärden ökar grundresursens omfattning och/eller kvalitet. 30

Effekter och konsekvenser Projektet innebär små ingrepp och bedöms inte påverka skogsbruket i området. Projektet kommer att innebära ca 2700 m 3 schaktmassor, varav ca 600 m 3 utgör vegetationsavtagning. Av dessa bedöms ca 1200 m 3 kunna återanvändas. Massöverskottet bedöms bli ca 1500 m 3. Till nya vägöverbyggnaden kommer ca 400 m 3 bärlager och ca 1900 m 3 förstärkningslager att påföras. Mängden överskottsmassor som uppkommer är små. Om hantering av överskottsmassor sker på ett lämpligt sätt och enligt gällande lagstiftning bedöms konsekvenserna bli små. Vägsträckan kan innehålla tjärhaltig beläggning. Beläggningen kommer att rivas upp på en ca 70 meter lång sträcka. Provtagning bör genomföras under byggskedet för att fastställa om vägsträckan innehåller tjärhaltig beläggning. I annat fall ska massorna omhändertas som farligt avfall och transporteras till godkänd mottagningsanläggning för farligt avfall. Projektet innebär hantering av avloppsvatten och dagvatten. Påverkan från dagvattenhanteringen inom området bedöms vara obetydlig då merparten av dagvattnet från rastplatsen kommer att ledas till befintligt vägdike och avrinning från övriga ytor kommer att ske genom diffus avrinning i slänten. Avloppsvattnet från rastplatsen kommer efter slamavskiljning att renas i en markbädd med fosforfilter. Vattnet kommer att avleds till det befintliga vägdiket, vilket innebär att Umeälven inte blir primär recipient. Med hänsyn till detta bedöms påverkan från avloppshantering inom området bli mycket liten. Rastplatsen bedöms inte på sikt påverka vattenkvaliteten i Umeälven. En ökad risk för olyckor och utsläpp av miljöfarliga ämnen bedöms dock finnas under byggnadstiden. 6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Det har inte genomförts någon samhällsekonomisk kalkyl i projektet. 6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Kumulativa effekter skulle kunna uppstå för rennäringen om fler exploateringar görs inom området. Samebyn gör bedömningen att projektet i sig inte påverkar renarnas möjligheter att korsa vägen, men att en exploatering på den norra sidan av vägen skulle innebära en negativ påverkan. En exploatering på den norra sidan av vägen skulle innebära att fler verksamheter samlas till ett ställe. Detta medför att renarna får svårt att passera vägen med ökat antal renpåkörningar som följd. Trafikverket planerar ingen verksamhet på den norra sidan av vägen och har inte kännedom om att någon sådan verksamhet planeras av annan verksamhetsutövare. En exploatering på den norra sidan av vägen skulle, med hänsyn till de kumulativa effekter som uppstår, kunna medföra mycket negativa konsekvenser för rennäringen och risk för påtaglig skada för område av riksintresse för rennäringen. Med hänsyn till detta görs bedömningen att ingen verksamhet bör planeras på den norra sidan av vägen mittemot planerad rastplats. 31