Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller

Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller 2017-2018

1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn... 3 4 Utvärdering av tidigare plan... 4 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 4 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel... 4 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 4 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen 4 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 5 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 5 11 Kompetensutvecklingsplan... 5 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 5 13 Barns medverkan... 7 14 Vårdnadshavares kännedom... 7 15 Kontaktperson... 7 16 Rutiner vid akuta situationer... 8 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn 8 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn... 8 19 Begreppens innebörd... 8 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser... 10 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete... 11

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. I januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i kraft med sju diskrimineringsgrunder; Kön-könsöverskridanden identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättningen, sexuell läggning och ålder. Skollagen (kap6) säger att skolor har skyldighet att arbeta aktiv för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Barn har även ett lagligt skydd mot kränkande behandling som inte är kopplat till diskrimineringsgrunderna, till exempel mobbing. Förskolans läroplan (Lpfö98 reviderad 2010) Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Citat Lpfö98 Syftet med en likabehandlingsplan är att elever ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi gör det Goda livet möjligt genom Mod, Helhetssyn och Öppenhet och Alltid bästa möjliga möte för fortsatt lärande. Vistelsen i förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Vi vill att alla ska få förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla behövs. Vi vill att alla barn ska vara delaktiga och kunna påverka sin vistelse i förskolan genom gemensamma regler som barnen har varit med och bestämt.

På grund av att vi under ett år befinner oss i tillfälliga lokaler med en ny utemiljö samt att vi upplevde att barnen kände sig trygga och trivdes på förskolan, väljer vi att lämna oron som barnen uttryckte (att de skulle göra sig illa ute på gården) och fokusera på ett annat område istället. Vi har inte observerat någon risk för kränkning. Vi upplever att barnen känner sig trygga och trivs på förskolan. Vi ska arbeta för att alla barn ska känna sig trygg i våra tillfälliga lokaler samt i den nya utemiljön. Vi pedagoger kommer att aktivt arbetat med Kompissolen för att lägga grunden för barnens normer och värden. Detta genom att göra en kartläggning på HUR vi pedagoger planerar in/ involverar Kompissolen i verksamheten. I förlängningen vill vi att alla barn och pedagoger blir väl medvetna om vad Kompissolen innefattar och står för. Genom vårt aktiva arbete med Kompissolen blir vårt mål att det sa vara en självklarhet för alla hur vi bemöter varandra. Pedagogerna är positiva och erbjuder nya möjligheter till lärande för att alla barn ska få en trygg och innehållsrik vistelse på vår tillfälliga förskola.

Vi kommer att dokumentera och följa upp hur vi pedagoger bedriver ett aktivt arbete gällande Kompissolen. I förlängningen vill vi även göra barnen delaktiga genom någon form av frågeformulär. Ett frågeformulär där de får möjlighet att berätta hur de upplever att de möts med respekt. Vi följer upp arbetet genom att sammanställa dels pedagogernas aktiva arbete samt svaren som barnen ger oss utifrån frågeformulär. Alla barn ska få möjlighet att reflektera om barns mänskliga rättigheter Att alla ska bli delaktiga i Likabehandlingsplanen.. En representant från Bosvedjan, Skogsbacken och Solens förskolor har ett extra ansvar för att finna ny litteratur, föreläsare. De träffas en gång per år. 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag Vi ska lyfta fram olikheter och förståelse för andra människors livssituationer. Vi vill att alla ska få förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Alla behövs. Det ska finnas litteratur, film etc. för att öka förståelsen, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. En pedagog per förskola ansvarar för detta. Vi ska vara medvetna om vårt förhållningssätt, hur vi uttrycker oss gentemot varandra. Vad har vi för röstläge? hör vi en kollega som höjer rösten, mer än vad som är rimligt? Ska vi då göra personen uppmärksam på detta? För att undvika onödig negativ uppmärksamt i barngruppen undviker vi att benämna barnets namn i dessa situationer. Blir det många negativa tillsägelser måste vi se över hur vi arbetar.

Kön Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Vi ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Åtgärd: Vara uppmärksam på språkbruket gentemot respektive kön. För att tydliggöra att både flickor och pojkar kan göra samma saker görs en gemensam bok till varje förskola. Vi ska dramatisera olika situationer utifrån ett genusperspektiv. För att locka både pojkar och flickor ska vi se till att de finns lockande materiel tillgängligt. Etnisk Acceptera att alla har lika värde och att alla är lika viktiga och betydelsefulla trots olikheter och likheter. Barnen ska känna sig trygg och stolt över sitt ursprung Åtgärd: Lära oss lite om barnets ursprung, kunna vanliga fraser på de språk som barnen har anknytning till. Inför våra internationella veckor gör vi intervjuer med barn och vårdnadshavare för att få mer kunskap om barnets ursprung. Ibland är modersmålslärarna delaktiga i dessa veckor. Musik, film, litteratur ska finnas tillgängligt. Kocken lagar mat från de olika länderna under dessa veckor. Religion Göra barnen uppmärksamma på att det finns olika religioner och olika trosuppfattningar. Vi ska se godheterna i de olika religionerna. Barnen ska känna sig trygg i sin tro. Åtgärd: Vid inskolning får vårdnadshavarna möjlighet att vara med och påverka hur de vill att vi ska lyfta fram deras religion. Vid våra högtider ska vi presentera andra trosuppfattningar, vi betonar vikten av att man kan tycka olika, det finns inget rätt eller fel. Funktionsnedsättning Miljön ska ge varje barn utmaningar och stimulans. Miljön ska inte vara ett hinder för barn med funktionsnedsättning. Åtgärd: Vi anpassar miljön utifrån barnet för att underlätta så mycket som möjligt. Hörselskada, funktionshinder astma, allergier, stödtecken, syn etc. är funktioner som inte får begränsa barnets delaktighet i förskolans verksamhet.

Sexuelläggning Vi ska förmedla samhällets gemensamma värdegrund, förståelse och acceptans för olikheter och allas lika värde. Åtgärd: Lyfta fram hur olika familjebilder kan se ut. Vad är kärlek? En pappa kan bo med en annan pappa. Man behöver inte bestämma sig innan man blir vuxen. Barnmöten sker 2 ggr/termin där vi lyfter upp de områden som finns i likabehandlingsplanen. Vi använder oss av litteratur, drama, film etc. Alla som arbetar inom förskolan har ett särskilt ansvar för att barn och vuxna blir sedda och bekräftade på ett positivt och rättvist sätt. För att ta reda på hur barnen uppfattar sin vistelse i förskolan görs intervjuer utifrån barnens arbetsmiljöenkät. Detta görs minst 1g/år. Tillsammans med barnen dramatisera vi olika situationer för att förtydliga hur det kan kännas. Vid våra barnmöten diskuterar barn och personal hur vi ska göra i olika situationer för att alla ska må bra på förskolan. Alla har något bra som ska lyftas fram. Varje barn säger något bra om sina kompisar som sammanställs och presenteras på samlingen. Ord kan såra jättemycket. Öknamn, när känns det OK eller inte? Man får bli arg, men aldrig genom att slåss. Hur kan man visa sin ilska? Ta hjälp av en fiffig kompis med nya idéer och tankar. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler hur vi ska vara mot varandra så att alla trivs på förskolan. Likabehandlingsplanen ska vara väl känd och det ska finnas ett sammanfattande exemplar på varje avdelning och i förskolans kommunikationsplats Föräldramötet. Vid inskolning presenteras likabehandlingsplanen. Kristina Abremark förskolechef 070-6810554

Om man som vårdnadshavare misstänker att ens barn eller något annat barn utsetts för diskriminering kontakta personal eller förskolechef för ett möte. Vi gör en LISA anmälan, som är vår dokumentation. Vårdnadshavarna uppmanas att ta kontakt och berätta för personal om de hör något av kränkande karaktär hemma som barnet upplevt på förskolan. Pedagogernas uppgift blir att direkt åtgärda och förebygga detta. Vid kränkning görs en handlingsplan. (bilaga.1) och en LISA anmälan. Förskolechefen ansvara för att utreda och åtgärda. Det görs alltid en LISA anmälan. Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för Den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Varje hösttermin har vi barnmöten och bestämmer hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas och känna sig trygga på förskolan. En pedagog på varje avdelning ansvarar. Alla ska känna sig trygga, betydelsefull och viktig. Vi bekräftar barnens val, vi har barnmöten där barnen får vara med och påverka. Varje år görs en barnenkät där vi frågor hur de känner sig när de är i förskolan. När vi har internationella veckorna lyfter vi olika länder som barnen kommer ifrån. Vi ska ha roligt tillsammans. Barnen är med och gör trivselregler som sätts upp på kompissolen. Vi gör gemensamma aktiviteter. Vi ska uppmuntra barnen att hjälpa varandra och lyfter goda exempel. Vi ska ha en inbjudande och utmanade miljö som stimulerar lärandet. Nytt material presenteras. Inför varje tema ser vi över miljön att den ser inbjudande ut. Vi ska ta tillvara varandras styrkor och se olikheter som berikande. Vi lyfter fram alla barns styrkor. Barnen får olika uppdrag som de ska lösa tillsammans och ibland får de egna uppdrag. Pedagogerna följer upp hur barnen uppfattar vistelsen på förskolan. Pedagogerna säkerhetsställer att alla barn ska få känna sig trygg, betydelsefull och viktig.

November *Kön *Sexuelläggning December *Religion Januari *Funktionsnedsättning Februari Utvärdering av planen. September Oktober *Etnisk tillhörighet Likabehandlings planen presenteras på F- mötet Mars Lika behandlings plan Kartläggning April Nya mål utifrån kartläggning En från varje avdelning ansvarar Augusti Inskolning trygghet och normer Lika behandlingsplanen presenteras för nya föräldrar Juli Juni Maj Likabehandlings -planen läggs ut på föräldramötet för granskning Litteratur Lagen o diskriminering Skollagen Allmänna råd skolverket Barn konventionen

Handlingsplan vid kränkning, diskriminering trakasserier Datum 2018-02-05 Förskola Avdelning Namn Händelse Åtgärd för att förebygga Klart Ansvarig Uppföljning Underskrift förskolechef personal förälder