Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.



Relevanta dokument
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Omvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström

Riktlinje Dokumentation HSL

Att arbeta med suicidnära patienter

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Ångest/Oro Självskada

Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Nyckelord VIPS / NANDA

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

Standardvårdplan för patienter som genomgår ECT behandling

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Underlag för psykiatrisk bedömning

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Suicidriskprevention genom forskning

Arbetsmiljö/Vårdmiljö

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Individuella Grundläggande Behov. Omvårdnadsplan. Grupp 4

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Journalmall för psykiatrikursen

God palliativ vård state of the art

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Journalmall för psykiatrikursen

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

BVC-rådgivning om sömnproblem

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Psykisk ohälsa under graviditet

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Orkidektomi vid testikelcancer

SJÄLVSKADA OCH SUICIDPREVENTION PÅ BOENDET. AnnaCarin Söderholm & Anna-Karin Wennberg

Min vårdplan introduktion och manual

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

TUR-B. Sammanfattning. Innehållsförteckning

Att möta den som inte orkar leva

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Identifiera dina kompetenser

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Psykiskt status

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Självmordsriskbedömning

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Rutin vid bältesläggning

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Rutin för BPSD-registrering

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Checklista demens biståndshandläggning

Transkript:

Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen. Första steget av meningen beskriver den förmodade orsaken (etiologin) till problemet och det tredje steget beskriver befintliga tecken (symtom) och konsekvenser som verifierar problemet. Tre typer av diagnoser - Problemdiagnos Beskriver ett faktiskt problem hos patienten, där åtgärderna syftar till att lösa eller lindra problemet. - Riskdiagnos Beskriver ett potentiellt problem hos patienten, där åtgärderna syftar till att förebygga. - Resursdiagnos Beskriver förmåga patienten har som kommer att hjälpa honom att hantera sin sjukdom eller svåra situation, där åtgärderna ska syfta till att stödja och förstärka egenförmågan. Resursdiagnoser fokuserar på vad som är friskt och fungerade hos patienten istället för det som är sjukt eller handikappat. Omvårdnadsmålen ska vara enligt SMART; S - Specifik M - Mätbart A - Accepterat R - Realistiskt T - Tidsbestämt Anamnes Kontaktorsak Hälsohistoria/ vårderfarenhet - tidigare självskada - hot & våld Överkänslighet Pågående vår Minimistatus Kommunikation Nutrition Elimination Aktivitet Sömn Psykosocialt - emotionellt - relationer - socialt/ekonomi - missbruk 8

1. Omvårdnadsplan Aktivitet Svårighet att klara ADL r/t nedstämdhet, försämrat sjukdomstillstånd l/t beroende av andas hjälp Att bli så självständig som möjligt i ADL innan utskrivning. Att pt klarar av att följa ett veckoschema. Åtgärder: Medverkan - Patienten själv utför morgontoalett, duscha, äta etc Information/Undervisning - PAS informerar om vikten av mobilisering och att patienten gör det han/hon kan själv. - Tillsammans med pt göra ett veckoschema kring regelbunden egenvård och skötsel Skötsel - Hjälp med... - PAS konsulterar med sjukgymnast för bedömning - PAS konsulterar med arbetsterapeut för bedömning 2. Omvårdnadsplan Sömn Sömnsvårighet r/t oro, ångest, försämrat sjukdomstillstånd etc Minst x timmars sammanhängande nattsömn. Åtgärd: - Samtal vid oro/ångest - Börja förbereda sänggående senast kl: 22 och ligga i sängen kl: 22:30 - Gå upp på morgonen och äta frukost utan att personalen säger till - Byta sängkläder och vädra rummet. - Se till att pt har minimalt med stimuli på rummet innan sänggående. 3. OmvårdnadsplanSjälvdestruktivitet Risk för självdestruktivitet r/t impulsivitet, s-tankar/planer, ångest ect. - Att patienten ska uppsöka personal när han/hon känner begär att skada sig - Att patienten inte ska skada sig under vårdtiden. 9

Åtgärder Medverkan - Avtala med patienten att uppsöka personal när han/hon känner att hon kommer att skada sig själv. - Kunna beskriva alternativa sätt att hantera självdestruktiva tankar/s-tankar/impulser - Vid självskada: Ta hand om skadorna på ett känslomässigt neutralt vis och undvik att förstärka beteendet genom att visa sympati eller ge extra uppmärksamhet i dessa sammanhang. Undvik att anklaga eller skuldbelägga patienten. - Erbjuda pt till social samvaro med personal, t ex arbetsterapi - Motiverande samtal. - Tillsammans med patienten göra ett veckoschema. Information & Undervisning - Kedjeanalys efter självskada för att kunna se tydligare mönster - Förklara innebörden av kontraktet - Erbjuda pt att gå på färdighetsträning - Hålla kontakt med öppenvården (samordnad utskrivning) 4. Omvårdnadsplan Suicid Risk för suicid r/t depression, psykisk sjukdom, kris, missbruk, tidigare s-försök, ångest Inget suicidförsök under vårdtiden Kunna uttrycka känslor bakom önskan att suicidera Medverkan - Kartlägga pt nätverk tillsammans med pt Information/Undervisning - Hjälpa pt att känna igen riskfaktorer, vad hände innan du fick de här tankarna? - Se till att pt/anhöriga har telefonnummer till avdelningen, journummret i akuta fall - Se till att pt har en veckoplan med aktiviteter, färdighetsträning etc - Gör hembesök med pt om pt gjort suicidförsök i hemmet - Sätt gränser för ständigt återkommande diskussioner om självmord eller tidigare försök med andra pt, hänvisa till personal - Acceptera inte hemligheter med pt om t ex suicidfantasier eller planer - samtal Observation/Övervakning - X-obs efter bedömning, tala tydligt om för pt orsaker till extra-vak/x-obs. - Observera förändrad sinnesstämning hos pt och dokumentera detta. 10

Läkemedelshantering - Kontroller att pt sväljer oral medicinering (tydliggör kontrollnivå). - Kontakta öppenvården för samordnad utskrivning - Kontakta anhöriga för att ge information, stöd och för att främja delaktighet - Hänvisa till krisintervention för anhöriga efter genomfört suicid/suicidförsök - Suicidriskbedömning ska finnas i annat fall kontakta/informera läkare 5. Omvårdnadsplan Hot & Våld Risk för våld mot andra r/t ångest, irritation, nedsatt kommunikativ förmåga, låg impulskontroll etc. - Inget våld mot andra - BVC < på samtliga skattningar fram till (utvärderingsdatum) Åtgärder: Information & undervisning - Förklara varför ett hotfullt beteende eller farligt beteende inte accepteras hänvisa inte enbart till regler. - Ta reda på, efter våldsincidenten, vad som varit utlösande för att pt tappat kontrollen över sig själv. - Tala om för pt att personalen kommer och hjälper till för att kontrollera situationen om pt inte klarar det själv. - Hänvisa pt till sitt rum tillsammans med personal - Erbjud pt val och alternativ - Se till att pt inte känner sig fysiskt trängd. - Se över möjligheten för pt att komma utanför avdelningen tillsammans med personal. - Tänkt på att inte rör vid pt vid aggressivt beteende Observation/övervakning - Skatta risk för våld genom BVC - Dokumentera våldsincidenter enligt SOAS-R - Håll pt under uppsikt och var tillgänglig för pt - Hänvisa pt till en viss utsedd personal. 6. Omvårdnadsplan Kommunikation Svårighet att kommunicera r/t nedsatt verbal förmåga, bristande språkkunskaper. Kunna göra sig förstådd under vårdtiden 11

Åtgärder: - Lugn miljö vid samtal och informationstillfällen - Ställa ja och nej frågor till patienten, en fråga i taget - Ge patienten tid för att svara på frågor Information & Undervisning - Ge pt information muntligt och skriftligt - Tolksamtal 7. Omvårdnadsplan Nutrition Risk för undernäring r/t nedstämdhet, försämrat sjudomstillstånd BMI x eller bibehållet BMI under vårdtiden. Åtgärder: Information & Undervisning - Ansvarig ssk informerar pt om vikten av kaloriintag för att undvika malnutrition Skötsel - Näringsdryck x gånger/dygn - Mellanmål x gånger/dygn - Hjälp/tillsyn vid måltid - Energirik kost Observation/Övervakning - Vätske- och kaloriregistrering - Viktkontroll x gång/gånger per vecka (ange veckodag) - Följa BMI för pt i samband med viktkontroll 8. Omvårdnadsplan Kunskap/Utveckling Pt klarar inte följa rekommendationer angående sjukdomen r/t saknar kunskap om sjukdom/diagnos och egenvård. Alt r/t svårt att följa instruktioner/vårdplan. Att pt tillgodogör sig given information Information/Undervisning - Ssk informerar pt om behandlingsplan - Upprepa information vid behov - Ge information både muntligt & skriftligt 12

- Medverkan av närstående vid minst ett informationstillfälle - Lugn och stressfri miljö vid informationstillfällen - Öppenvården kontaktas inför utskrivning Referenser Anna Björkdahl Catrin Björvell Maire Taskinen Skriven av Silvia Lisewska 13