Kviingeskolan Plan mot kränkande behandling Främjande av likabehandling Likabehandlingsplan Mot diskriminering Grundskola F-6 och Fritidshem 1 Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar Upprättad 2011-09-09 Omarbetad och Reviderad 2015-10-30
INNEHÅLL 1. Vision... 3 2. Giltighet och ansvar... 3 3. Utvärdering... 4 4. Kartläggning... 5 5. Konkreta åtgärder mot kränkande behandling... 5 6. Främja lika rättigheter och möjligheter.... 6 7. Förebyggande arbete... 6 8. Bilagor... 7 9. Anmälan och Utredning... 9 2
1. VISION Vi lär genom att lära tillsammans Ingen elev på Kviingeskolan eller Kviingeskolans fritidshem ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. 3 Alla som arbetar på Kviingeskolan ska verka för att skolan är en trygg arbetsplats där arbetsro råder. Alla som arbetar på Kviingeskolans fritidshem ska verka för att fritidshemmet är en trygg verksamhet. Alla vuxna ansvarar för att främja barns och elevers lika rättigheter motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning/-hinder, sexuell läggning eller ålder. förebygga, upptäcka, utreda och att följa upp trakasserier och annan kränkande behandling. 2. GILTIGHET OCH ANSVAR 2.1 PLANENS GILTIGHET Planen gäller från 1 november 2015 till den 30 oktober 2016 2.2 ANSVARIG FÖR PLANEN Rektor Catharina B. Rooth
3. UTVÄRDERING 3.1 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE PLAN Utvärdering har gjorts med hjälp av enkäter till elever i åk 2 och 5 samt elever på fritidshemmen under våren 2015. Personal har utvärderat efter läsårets slut. Rektor har sammanställt och analyserat de kränkningar som anmälts till huvudman. 4 Grundskolan Värdegrundsarbetet har haft fokus på attityder och förhållningssätt samt hur vi lyssnar på varandra. Ett av arbetssätten har varit att arbeta i trygghetsgrupper, grupper som består av elever från olika årskurser och som gör aktiviteter tillsammans kontinuerligt under året. De här trygghetsgrupperna gör att eleverna känner någon som är äldre eller yngre. De yngre har alltid någon de känner igen när de möter de äldre ute på skolgården och i enkätresultaten kan vi se att både yngre och äldre elever är trygga på skolgården 100% har svarat att svaret stämmer helt eller delvis. Ett område där tryggheten är något mindre är omklädningsrummen där 88% av eleverna i åk 2 känner sig trygga medan 76% av eleverna i åk 5 känner sig trygga där. Trivseln är hög på skolan 100% av eleverna har svarat helt eller delvis vilket visar på att elever och personal trivs tillsammans och respekterar varandra. Skolan har många elever som varit i Sverige kort tid men även om inte alla kan språket finns alltid någon där och hjälper till att översätta. Fritidshemmet Även fritidshemmet har arbetat utifrån samma värdegrundsfokus. Det område där eleverna upplevde var ett riskområde för konflikter är backen. Arbetet med att skapa planerade lekaktiviteter i detta område har gjort att det blivit färre konflikter och ett tryggare område. Det visar sig inte minst i enkätsvaren där hela 95% svarat att de är trygga när de är ute och leker. Eleverna är också rörande överens 100% om att personalen bemöter dem positivt och 97% är trygga med all personal. Detta läsår hade vi två fritidshemsavdelningar en för de yngre och en för de äldre eleverna. 3.2 UTVÄRDERING AV NUVARANDE PLAN Utvärdering sker genom enkäter vårterminen 2016 diskussioner i elevråd genomgång av samlad dokumentation personalens utvärdering av måluppfyllelse i slutet av läsåret 2015-2016.
4. KARTLÄGGNING Kartläggning för F-6 Detta år gjordes kartläggningen i lärargruppen Skolan växer snabbt i antal elever. För två år sedan 85 elever, för ett år sedan 105 elever och nu 140 elever. Många elever har inte varit så länge i Sverige och arabiska är ett stort språk på skolan. Det leder till risk för segregering där exempelvis fotbollslagen skapas efter språk eller att barnen leker med varandra beroende på vilket språk de lättast uttrycker sig på. 5 Vi har också märkt av att språket i sig kan leda till missförstånd och konflikter, men även upplevelser nya elever har med sig kan påverka deras relationer med andra barn innan de hittar lugnet och tryggheten på skolan. Kartläggning för Fritidshemmen Detta år gjordes kartläggningen på fritidshemsavdelningarna elever och personalen tillsammans. Eleverna lyfter fram backen som en risk även detta år. Vilket tyder på att de behöver personalen där för att känna sig fortsatt trygg. Fritidshemmet växer och avdelningen för de yngre eleverna börjar bli stor med 44 barn inskrivna. Det finns en trängsel på skolan som gör att fritidshemmets lokaler inte är optimalt utformade för elevernas behov. 5. KONKRETA ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola F-6 För att skapa trygghet på idrottslektioner och i omklädningsrum så har vi två idrottslärare/personal på lektionerna för F-klass, åk 1 och åk 2. Ett aktivt arbete för att överbrygga hinder i språkförståelse. Ett gemensamt tema för hela skolan havet gör att vi kan ge eleverna förkunskaper om begrepp som ska tas upp på kommande lektioner. Det ger också eleverna möjlighet att samtala på lika villkor ute på rasterna då alla har en gemensam upplevelse. Trygghetsgrupperna fortsätter med blandade elever från alla årskurser. Vi kommer att ha tätare återkoppling och stämma av med eleverna i samtliga årskurser angående hur de upplever tryggheten i omklädningsrummen.
Fritidshemmet Arbetet med att ha planerade lekar ute vid backen fortsätter då eleverna behöver den tryggheten. Eleverna på Q- lan, den yngre gruppen delar upp sig och samlas i två olika klassrum för att ge alla elever möjlighet att uttrycka sig. 6. FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER. 6 Mål läsåret 15-16 Eleverna har förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation. Hit når vi genom att i skolan Arbeta för att eleverna är väl förtrogna med skolans värdegrund Kamratstödjarverksamhet. Två gånger under läsåret kommer vi att mäta hur eleverna haft det genom en enkät som kamratstödjarrepresentanterna står bakom. Undersöka hur eleverna upplever trivseln i skolan genom en trivselenkät. Hit når vi genom att i fritidshemmet Arbeta för att eleverna är väl förtrogna med fritidshemmets värdegrund Arbeta för att elever bjuder in nya elever i lekar och samtal 7. FÖREBYGGANDE ARBETE Mål läsåret 15-16 Eleverna ska känna trygghet med varandra och med personalen på Kviingeskolan och Kviingeskolans fritidshem. Hit når vi genom att i skolan tar vi i hand och hälsar på varje elev på morgonen är personalen väl synlig genom att bära reflexväst på skolgården och har, med jämna mellanrum, tillsyn över identifierade dolda områden hjälper personalen eleverna att vid behov lösa konflikter arbeta med värdegrunden tillsammans med den egna klassen och i tvärgrupper Hit når vi genom att i fritidshemmet vara ute på skolgården, väl synlig för eleverna, samt planera lekar som aktivitet i backen. dela upp eleverna och arbeta i mindre grupper
8. BILAGOR 8.1 DELAKTIGHET Eleverna har varit delaktiga genom att berätta för personalen hur de upplever dagen samt genom att ha svarat på enkäter under VT 2015. Personalen har varit delaktig genom att stödja vid klassråd samt diskuterat vid arbetsplatsträffar. Elever och personal kommer att utvärdera denna plan se 3.1. 7 Föräldrarna har varit delaktiga genom att getts möjlighet att svara på enkäter under VT 2015. 8.2 FÖRANKRING AV PLANEN Personal information om planens innehåll ges vid arbetsplatsträffar. Elever information om planens innehåll ges under en lektion samt fortlöpande vid klassråd. Vårdnadshavare information om planens innehåll ges vid föräldramöte. Planen publiceras på kommunens hemsida och föräldrar får hem information om var de kan hitta den. 8.3 DEFINITIONER Vad är kränkande behandling? Begreppet kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar och trakasserier. Att kränka betyder att man uppträder så att en annan persons värdighet förminskas. Att trakassera betyder förfölja och/eller plåga. Skolan och fritidshemmet ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering (orättvis behandling) på följande punkter:
Kränkningar kan vara: Fysiska exempelvis slag och knuffar Verbala exempelvis uttalade hot eller nedsättande ord Psykosociala exempelvis utfrysning eller ryktesspridning Kan finnas i text eller på bilder exempelvis klotter, brev lappar, e-mail, sms och mms. 8 En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse alltid måste tas på allvar. Diskrimineringspunkter Kön: Att någon är tjej eller kille. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att vara som det motsatta könet som till exempel att en kille har klänning. Etnisk tillhörighet: Att tillhöra eller komma ifrån ett visst land eller viss folkgrupp. Religion eller annan trosuppfattning: Att tro på en gud eller något annat som innebär en viss livsstil och vissa traditioner. Funktionsnedsättning/hinder: Att ha svårt för något till exempel att gå, se, höra eller läsa. Att kanske behöva extra hjälp eller något hjälpmedel. Sexuell läggning: Att älska någon av samma kön, motsatt kön eller båda könen. Ålder: Hur gammal du är, ung eller gammal. Vad är mobbing? Mobbing är ett specialfall av annan kränkande behandling. När en eller flera individer upprepade gånger och över tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. Det kan också innebära en viss obalans i styrkeförhållandet. Negativa handlingar betyder att man tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag. Obalans i styrkeförhållandet betyder att den som blir utsatt ofta inte har så lätt att försvara sig och är lite hjälplös mot den som angriper.
8.4. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Elev kränker elev Bedömning av situationen Det är viktigt att skilja på bråk mellan två eller flera individer, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. 9 Vid bråk mellan två eller flera individer hjälper närvarande personal eleverna att reda ut problemet. Det kan vara hjälp till självhjälp, eller samtal med inblandade elever. När en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska detta utredas oavsett hur vetskap om fallet har framkommit. I detta är alla ansvariga att meddela rektor, klasslärare och/eller personalen på fritidshemmet. 9. ANMÄLAN OCH UTREDNING Grundskola F-6 och Fritidshem Steg 1 Steg 2 Skolpersonal eller fritidshemspersonal får information om misstänkt kränkning, trakasserier eller diskriminering och kontaktar den utsatta elevens klasslärare, samt rektor. Den som mottagit anmälan fyller i Anmälan om misstänkt kräkning som finns på Kommunens intranät (Ugglan) Ansvar: den som mottagit anmälan om kränkning. Klasslärare eller personal på fritidshemmen informerar föräldrar till ett barn som kränkts. Tid: Inom 24 timmar Steg 3 Steg 4 Steg 5 Anmälan sänds till Huvudman som beslutar om utredning skall ske. Huvudman beslutar om den misstänkta kränkningen ska utredas eller ej. Vid behov tas ett muntligt samtal med verksamhetschef för att snabba på utredningen. Klasslärare eller fritidshemspersonal tillsammans med 2 deltagare från utredningsgruppen utreder genom samtal och faktainsamling (Samtalsunderlag, bilaga 2). (Rektor och/eller biträdande rektor
sköter ibland utredningen) Utredning och åtgärder redovisas på därför avsedd blankett som finns på Kommunens intranät Ugglan. Rektor översänder blanketten till huvudman. Steg 6 Huvudman beslutar om föreslagna åtgärder är tillräckliga. Vid behov kontaktas antimobbingteamet: Katarina Carlsson och Cathrine Carlström. 10 Vuxen kränker elev All personal på Kviingeskolan och Kviingeskolans fritidshem är skyldiga att anmäla till skolledningen om man får kännedom om att personal diskriminerar, trakasserar eller kränker elever. Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Skolledningen samlar in information om vad som hänt bl.a. genom att samtala med eleven/eleverna om hur de upplevt det inträffade. Den vuxne kallas till samtal med skolledningen Berörda föräldrar kontaktas Skolledningen dokumenterar. HR-avdelning kontaktas Vuxen kränker vuxen Situationer kan uppstå utifrån olika perspektiv. Personal Personal: Anmälan kan ske till rektor, bitr.rektor eller skyddsombud. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod. Andra vuxna gentemot personal: Informera rektor eller biträdande rektor för vidare hantering. Personal gentemot andra vuxna: Personal ska alltid uppträda professionellt mot andra vuxna. Kränkning hanteras utifrån situationen med vald metod.
Elev kränker vuxen Se skollag för åtgärder. Vuxen ska alltid uppträda professionellt mot elev och får absolut inte ge igen. Att ge igen betecknas som Vuxen kränker elev. 11 9.1 DOKUMENTATION Det är viktigt att varje personal som hanterar konflikter för någon form av enkel dokumentation av större konflikter. Det som uppfattas som en löst konflikt av oss i skolan kan tas upp som kränkning av en elev eller en förälder i ett senare sammanhang och komma som en anmälan till skolan. Om du som personal uppfattar att det finns en kränkning mot något barn ska du anmäla detta till rektor. Detta görs via blankett om kränkning som finns på Kommunens intranät. Denna blankett lämnas till rektor. Är du osäker på om händelsen är att betrakta som konflikt eller kränkning så mejlar du en enkel beskrivning till rektor. 9.2 UTREDNINGSORDNING 1. När huvudman gett i uppdrag att utreda en misstänkt kränkning kan det ske på följande sätt. 2. Ta reda på fakta, intervjua barnet eller eleven som blivit diskriminerad eller kränkt. a. Vad har hänt, när hände det, var hände det. b. Vem eller vilka har gjort detta, finns det någon ledare. c. Prata även med föräldrar för att få mer information, poängtera att de inte ska föra information kring utredning vidare till övriga föräldrar. 3. Enskilt samtal med de utpekade a. Fråga Varför tror du att du är här. (Ibland får man veta även andra bra saker.) b. Om eleven direkt förstår vad det handlar om, försök få fram så mycket som möjligt. Poängtera att det är absolut förbjudet att kränka någon annan och att skolan inte accepterar detta beteende. Från och med nu är det slut på detta och att ni tänker följa upp hur det går. Ge gärna ett första datum.
c. Om eleven inte förstår vad det handlar om, vilket kan ske då elever har olika tolerans och uppfattar olika saker som kränkande, måste ni fråga hur är det mellan dig och? (den utsatte). Intervjua eleven kring detta och försök få fram så mycket som möjligt. Om eleven i sin berättelse medger att han/hon kränkt? så poängtera som ovan. I annat fall måste ni ta upp vad det är som? uppfattar som kränkande och sedan poängtera som ovan. 4. Konfrontation 12 a. När alla elever är intervjuade kan det ibland komma fram flera olika kränkningar mellan eleverna. Då behöver man samla alla och ta upp hur varje person uppfattar situationen och klart och tydligt ange vad som ska upphöra och hur skolan förväntar sig att eleverna ska vara mot varandra. Ge sedan eleverna ett datum på uppföljning 5. Information till föräldrar 6. Uppföljning a. Bör ske direkt efter samtal b. Ska ske om kränkningen inte upphör. a. Om alla elever upplever att det blivit bra, fortsätt att prata lite då och då med eleverna för att förhindra att det hela upprepas. b. Om kränkningarna inte upphört underrätta biträdande rektor eller rektor. Biträdande rektors/rektors ansvar: När biträdande rektor/rektor får ett ärende kan utredning ske som ovan. Om ärendet gäller brottsligt beteende underrättas rektor. Rektor är huvudansvarig.