LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE

Relevanta dokument
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Kan man förebygga depression hos äldre?

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Stillasittande & ohälsa

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Evnetesting i spesial/pedagogisk teori og praksis Seminar Oslo Universitet 22. november 2017:

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Uppmärksamma den andra föräldern

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Hälsa enligt WHO (1945)

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Intellektuell funktionsnedsättning

Översikt Psykologiska aspekter av åldrandet Sjukgymnastikutbildningen T2. Dagens barn blir 100 år gamla. DN.se. Förväntad livslängd

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Förankring, acceptans och motstånd

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Kristoffer Ekman

Anvisningar och schema

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Hälsa historiskt perspektiv

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Gerontologi Vad är det? Definitioner och begrepp Men, vad är då ålder för någonting?

Hur påverkar betygsättning elevernas prestationer? Alli Klapp Göteborgs Universitet

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

Mortalitet hos personer med AST

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Psykosociala behov och åtgärder

Barn med psykisk ohälsa

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad är ett gott åldrande?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Camilla Bogarve

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Hur levnadsvanor och samhällets strukturer påverkar åldrandet Ett historiskt perspektiv från H70-studien och hur det ser ut idag

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hbtq-personer och suicidprevention

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Barns och ungas hälsa

Psykisk ohälsa bland äldre

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Psykologi Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Transkript:

PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE: LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE ANNE INGEBORG BERG DOCENT, LEG PSYKOLOG PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ÄLDREPSYKIATRISK MOTTAGNING, SU Psykisk hälsa i psykologiskt perspektiv: Subjektivt välbefinnande: kognitivt evaluerande av ens liv ideal livssituation - verklig livssituation = grad av livstillfredsställelse 1

Fokus i studier av psykisk hälsa: Varför är du sjuk Varför är du frisk? Betydelsen av välbefinnande Metaanalys, Diener & Chan, 2011: Olika sätt att förkorta sitt liv: Moderat cigarettrökning 3 år Kedjerökning 6 år Lägst välbefinnande 4-10 år Diener, E., Chan, M.Y. (2011) Happy People Live Longer: Subjective Well-Being Contributes to Health and Longevity. Applied Psychology: Health and Well-Being; 3: 1, p 1-43. 2

Livslopp och psykisk hälsa - en rådande föreställning om likartade utvecklingskurvor för kropp och själ Fel: Är äldre individer mer eller mindre sårbara för psykosocial stress? Speglar antagande om homogenitet och att utveckling i hög ålder enbart handlar om att hantera förluster Rätt: Vilka individer har förhöjd sårbarhet för stress i hög ålder och vilka är mer resilienta? Individuella skillnader förstärks under livsloppet, ökad heterogenitet med ökad ålder. Successful aging borde enligt detta definieras som stress resiliens och inte bara inkludera psykosocial gerontologisk forskning kopplat till biogerontologi, men också ökat fokus på individers utveckling av resiliens tidigt i livet. Livsloppspsykologi enligt Paul Baltes Utvecklingspsykologin - felaktigt antagande att vetenskapen om människans utveckling börjar med barn- och ungdomspsykologi Nyvunnet intresse för vuxenliv och åldrande genom ökad livslängd och växande grupp äldre. Identifiera generella principer för livslång utveckling Mellanindividuella skillnader och likheter i utveckling Grad av och grunder för individers plastisitet i olika utvecklingsmöjligheter. Fokus på anpassning som drivkraft bak utveckling 3

Välbefinnande och livslopp Tänkbarar åldersrelaterade hot mot välbefinnande: Försämrad hälsa och funktion Neurokemiska förändringar Pensionsavgång, brist på struktur och ekonomisk försämring, socialt nätverk Förluster - partner och vänner från den egna generationen går bort 4

Välbefinnande vid 70 år vs 30 år: verkligheten vs antaganden (N = 500) Lacey, Smith, & Ubel. (2006) Hope I die before I get old: Mispredicting happiness across the adult lifespan. Journal of Happiness Studies 7: 167. doi:10.1007/s10902-005-2748-7 Social kontext i vilken vi åldras: Ålderism Andersson (2008): fördomsfulla attityder mot äldre, ålderdomen, åldrandet och diskriminerande praxis (som framförallt handlar om arbetslivet och vedertagna vanor som t.ex. övre åldersgränser och inte ta tillvara på äldres erfarenheter och kunskaper, vilket indirekt är diskriminerande). Detta gör i sin tur att de äldres självkänsla och välbefinnande påverkas negativt. 5

Ålderismens uttryck Funktionshinder SoL för 65+ vs LSS för 65- Politisk representation: 65+ utgör 28% av befolkningen men representerade med bara 4% riksdagsledamöter Media: underrepresentation särskilt av äldre kvinnor. Äldre framställs ofta som en homogen grupp våra äldre Ålderistiskt språk Ålderistiska attityder av relevans för psykologer: Det är normalt att vara lite deppig när man är äldre Det är normalt att sova dåligt när man är äldre Det är normalt att förlora partner när man är äldre. Allvarligast: Internaliserad ålderism Exempel på direkta effekter av åldersstereotyper Hess, 2003: Minnesexperiment med äldre deltagare Grupp 1: Läste artikel om nedgång i kognitive funktioner hos äldre innan testet Grupp 2: Läste artikel om stabilitet i kognitiva funktioner hos äldre innan testet Grupp 2 presterade 30% bättre på minnestestet jämfört med Grupp 1. 6

Well-being Paradox of old age Välbefinnande och livslopp Psykologisk utveckling som förklaring till the Paradox: Baltes teori om anpassning Emotionell reglering (Carstensen, 2011) Socioemotionell Selektivitet (Carstensen, 2011) Personlighetsmognad (Roberts et al, 2006) Ökad sekundär kontroll (Heckhausen, 2014; Fiske, 2016) 7

Emotionell reglering (Carstensen et al, 2003; 2011) I experiment är äldre individer överlägsna yngre i emotionell reglering Positivity effect i inlärning, fokus. Effekten starkare hos kognitivt högpresterande individer Bekräftat i longitudinella studier. Personlighet genom livsloppet (Roberts, Walton & Viechtbauer, 2006) Metaanalys N = 92 Big 5 8

Webster & Tiggeman, 2007 A motivational theory of lifespan development (Heckhausen, 2010) Primär kontroll: -riktar sig mot justering av miljöfaktorer Sekundär kontroll: -riktar sig mot justering av sig själv 9

Sammanfattningsvis så långt: Livsloppet verkar överlag rusta oss genom erfarenheter och anpassning så att vi lär oss leva på ett sätt som ger välbefinnande. Central kunskap i hur vi förhåller oss till förväntningar och målsättning med människor som inte har välbefinnande. Outnyttjad potential att ta tillvara på. Välbefinnande och gynnsamma faktorer Hälsa Scott, et al. (2010) Chronic physical conditions and their association with first onset of suicidal behavior in the world mental health surveys. Psychosomatic Medicine 72.7 712-719. Fysisk aktivitet Windle, Hughes, Linck, Russell, & Woods. (2010). Is exercise effective in promoting mental well-being in older age? A systematic review. Aging & Mental Health, 14(6), 652-669. Socialt nätverk Nyqvist, Forsman, Giuntoli, & Cattan. (2013). Social capital as a resource for mental well-being in older people: A systematic review. Aging & Mental Health, 17(4), 394-410. Siedlecki, et al. (2014). The relationship between social support and subjective well-being across age. Social indicators research 117.2 (2014): 561-576. Kontroll Heckhausen, Wrosch, & Schulz. (2010) A motivational theory of life-span development. Psychological review 117.1: 32. 10

Anpassning och åldrande (Fiske & Riley, 2016) 11

Baltes & Baltes Selective optimization with compensation: En livscykelsmodell med fokus på psykologisk anpassning och beskriver hur individen hanterar åldrandet och den förskjutning som sker till en mindre positiv balans av vinster och förluster. Selection-strategier Fokusera på viktigaste målet Vad vill du med ditt liv? Välj de viktigaste målen och överge de mål som inte är viktiga Optimiseringsstrategier Engagera dig i ditt mål tills du når det Kompensationsstrategier Om du misslyckas, hitta andra vägar att nå målet Ta hjälp av andra för att nå målet Om du inte når målet till 100%, nöj dig med 80% 12

Positive psychiatry: its time has come Dilip Jeste, President of the American Psychiatric Association. Positiv psykiatri: Vetenskap och klinisk praxis som söker att förstå och lyfta välbefinnandet i utredning och interventioner som involverar positiva psykosociala faktorer hos människor som är i risk att utveckla psykisk ohälsa (Jeste, 2015) 1: Positiva utfallsmått på psykisk hälsa 2: Positiva psykosociala faktorer inkluderar psykologiska drag resiliens, optimism, personligt inflytande och coping, självkänsla, social aktivitet, andlighet, vishet, medkänsla och det sociala nätverket. 3: Biologiska uttryck för positiv psykiatri. 4: Positiv psykiatri innebär stort fokus på prevention Kapabilitet: Individens förmåga att utföra handlingar för att nå mål han eller hon har anledning att värdesätta. (Amartya Sen) 13

Att ta med sig Välbefinnande U-kurvan och psykologisk utveckling genom livsloppet, vad är avveckling och vad är mognad? Kalibrera förväntningarna på patienter och motverka internaliserad ålderism genom att förmedla och signalera kunskap om människans utveckling Differentiera expertrollen inför sig själv och patienten. Även om patienten söker trygghet och svar, boosta kontroll och expertiskänsla. Visa ödmjukhet inför vad vi kan tänkas skönja av komplexitet hos individen i fråga. Identifiera tidigare tillgängliga strategier genom utredning av premorbid coping, tillsammans med patienten göra dessa användbara, en nytappning. Av alla självuppfyllande profetior i vår kultur, är antaganden om att åldrandet innebär försämring och dålig hälsa sannolikt den mest dödliga. Marilyn Ferguson, The Aquarian Conspiracy, 1980 14