Evnetesting i spesial/pedagogisk teori og praksis Seminar Oslo Universitet 22. november 2017:
|
|
- Britt-Marie Sandra Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Evnetesting i spesial/pedagogisk teori og praksis Seminar Oslo Universitet 22. november 2017: IQ, hverdagsfungering og læringspotensial hos mennesker med utviklingshemming Patrik Arvidsson Med.dr. i handikappvetenskap Leg. Psykolog Vuxenhabiliteringen, Gävleborg och Jönköping University Varför utreder vi? För att diagnosticera/klassificera (administrativa skäl)? För att ge insatser och stöd (av praktiska/kliniska skäl)? 1
2 Relationen IK adaptiv förmåga Massor av forskning visar stor empirisk osäkert Omfattande metaanalys visade på korrelationer från.03 till.91 (Flanaga, 2009; Tiekstra et al., 2009) Dynamiska mått (lärandepotential) är bättre på att förklara skolprestation Exempel: HART (The Hessels analogical reasoning test) (Tiekstra et al, 2009; 2016; Hessels, 2012) 2
3 Problem med traditionella bedömningar De fångar inte upp viktig information om hur personen lär sig (lärandepotential) eller andra viktiga faktorer som är kopplade till lärande Missgynnar personer från lägre socialgrupper och/eller de som redan han inlärningssvårigheter (Feuerstein et al., 1979; Haywood, 1988; Borkowski, 1989; Tzuriel and Haywood, 1992; Guthke and Stein, 1996; Haywood, 1997; Flanagan, 2009; Nisbett, 2012) Intellektuell funktionsnedsättning Överrepresentation i både somatisk och psykosocial ohälsa Svårare i sociala relationer Svårare komma ut i arbetslivet Socialt sårbarhet/socialt utsatthet (Tideman, 2000; Umb-Carlsson & Sonnander, 2005; Snell et al, 2009; Thompson et al., 2009; Greenspan, Switzky & Woods, 2011; Kuosmanen & Starke M, 2015; J. Arvidsson, 2016;). 3
4 Delaktighet som mått på vardagsfungerande Positivt kopplat till hälsa, välbefinnande och lärande (WHO, 2001; 2007; Arvidsson 2013) Delaktighet Sociologiska rötter att vara där Utvecklingspsykologiska rötter hur är det när du är där (Granlund et al, 2012) (Imms et al, 2016) 4
5 Att mäta/bedöma delaktighet Delaktighet (inga upplevda problem i vardagsfungerande): Något som görs ofta och som personen tycker är viktig att få göra/vill göra Delaktighetsinskränkning (upplevda problem): Något som görs sällan eller aldrig, men som personen skulle vilja göra/tycker är viktig att få göra Självskattningar i 68 olika vardagsaktiviteter (Arvidsson et al, 2012; 2014) (Arvidsson, 2013) 5
6 Delaktighetsinskränkning (problem) För personer (16-45 år) med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Umgås med vänner, föräldrar/vårdnadshav, syskon Vara med i en klubb/förening, delta i idrott/kultur Vara ute i naturen, Åka på semester Besöka restaurang/kafé, Bo som man vill Arbeta med lön, Köra bil Hantera stress (Arvidsson et al, 2014) Delaktighet Höga korrelationer med självskattat välbefinnande Höga korrelationer med t.ex. autonomi, självbestämmanden. Höga negativa korrelationer med godtrogenhet och naivitet (social sårbarhet) (Arvidsson et al, 2014; submitted; in prep) 6
7 Delaktighet Andra (närstående) har ganska lätt att bedöma gör men inte viktigt (Jämför med mått på adaptiv förmåga) (Arvidsson et al, submitted) Samband mellan IK och delaktighet/ delaktighetsinskränkningen? Intressant eftersom nivå av intellektuell förmåga (IK) i klinisk praxis fortfarande avgör diagnos eller inte cutoff IK 70 (+/- felmarginal för testet) 7
8 IK kan inte förklara nivå av delaktighetsinskränkning/delaktighet (IK 55-85) Kan lärandepotential förklara delaktighet? En svensk version av ESCAPE-NOW (Hickson & Khemka, 2013; 2015) ESCAPE-NOW (An Effective Strategy-based Curriculum For Abuse Prevention And Empowerment For People with Developmental Disabilities) är en 12-gångers gruppintervention för personer med intellektuell funktionsnedsättning som lär ut: hur deltagarna kan förstå socialt riskfyllda situationer en 4-stegsmodell för effektivt beslutsfattande i sociala situationer 8
9 Kan lärandepotential förklara nivå av delaktighet? Kognitiv lärandepotential kan lättare lära sig problemlösning i sociala situationer? Förmåga till problemlösning i sociala situationer högre social delaktiget och/eller högre välbefinnande? Pilotstudie påbörjas nu och större studie planeras Varför utreder vi? För att diagnosticera/klassificera? Kan förmåga (ability). Vad individen klarar att göra? Individens prestation jämfört med andra i samma ålder. Vad individen klarar av utan stöd. Fråga närstående För att ge insatser och stöd? Måste ta hänsyn till individens vilja och preferenser. Gör i kombination med viktigt Vad individen själv upplever som problematiskt. Vad klarar individen med stöd? Individens förmåga att klara sig i framtiden. Individens lärandepotential. Fråga individen själv 9
10 Tusen takk! 10
Intellektuell funktionsnedsättning
Kognitiv inlärningspotential och delaktighet som förutsättningar för optimalt lärande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning Patrik Arvidsson Med.dr. i handikappvetenskap Leg. Psykolog Katarina
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande
Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Föräldrarutiner och kognitiva nedsättningar
Föräldrarutiner och kognitiva nedsättningar det kan kompenseras Kraftsamling 29/11 Mats Granlund Professor i psykologi och handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping Professor i specialpedagogik, Oslo
Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning
Delaktighet för vuxna med utvecklingsstörning Patrik Arvidsson, Mikael Thyberg, Mats Granlund Särvuxpedagogernas rikskonferens Jönköping 1 oktober, 2010 Delaktighet vad säger WHO? (Se fotnot sidan 18 i
Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning
Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning Ett samarbete mellan CHILD, Hälsohögskolan i Jönköping, Jönköpings kommun, Vetlanda kommun samt Habiliteringen i Jönköpings län.
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011
Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Tydliggörande pedagogik
Tydliggörande pedagogik - hur får vi våra elever att förstå sig själva Cecilia Olsson, fil.dr. spec.ped och pedagogisk handledare Skollagen: Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?
Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle? Filip Fors, Sociologiska institutionen, Umeå Universitet Tre perspektiv på välfärdsmätning
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i
Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap
Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap lisa.palmqvist@liu.se Lisa Palmqvist Vad är en doktorand? 2018-09-10 2 Lisa Palmqvist
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-294780 Fastställandedatum: 2018-01-25 Giltigt t.o.m.: 2019-01-25 Upprättare: Ulrika S Mjöhagen Fastställare: Kristina Lingman Autism, intellektuell
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom
Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder
Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Om Socialstyrelsens uppbyggnad av ett system för uppföljning Representant för sjulänsregionen vid samverkan med Socialstyrelsen anita.nyquist@liv.se
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Genomförandeplan. Min vilja
Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning
SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE
FORSKNING I KORTHET #10 INTELLEKTUELL FUNKTIONS- NEDSÄTTNING OCH ARBETE LÄTTLÄST VERSION I den här trycksaken skriver vi om forskning som handlar om arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Målgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning
VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Målgrupp för VUB Vuxna (> 18 år)med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem, där insatser från vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering ej haft tillräcklig
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet Fattigdom Olika begrepp: ekonomisk utsatthet, ekonomisk knapphet, fattigdom Olika
VAD ÄR UTVECKLINGSSTÖRNING? Mats Granlund FUB:s forskningsstiftelse ALA och Forskningsprogrammet CHILD, ISB Mälardalens Högskola
VAD ÄR UTVECKLINGSSTÖRNING? Mats Granlund FUB:s forskningsstiftelse ALA och Forskningsprogrammet CHILD, ISB Mälardalens Högskola Begreppet utvecklingsstörning Begreppet utvecklingsstörning har definierats
NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE
NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK
GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och
Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer
Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,
Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet
Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet Sara Elofsson enhetschef/socialpedagog Maria Heiver enhetschef/psykolog 2018-06-04 Barn- och ungdomshälsan Innehåll Om barn- och ungdomshälsan Bakgrund till
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Klarar alla barn skolans mål?
Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum
Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass
Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass 2019-04-02 Lena Olsson lena.olsson@ju.se Kommunal utveckling, FoUrum social välfärd Barn med utvecklingsstörning
Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag. Ing-Marie Carlsson Med.dr.
Delaktighet för barn och unga i hälso- och sjukvård: En realitet eller ett omöjligt uppdrag Ing-Marie Carlsson Med.dr. vårdvetenskap Tidigare forskning Barn vill ta del av sin vård Barn vill ta del av
Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner
Organisatoriska vägar till hälsa Hållbart förändringsarbete och chefskap i kommuner Stefan Szücs, Docent i statsvetenskap Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet AFA Försäkrings FoU-dag
Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Språkstörningar hos vuxna
Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid
SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Uppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Är arbete bra för hälsan?
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, Leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening
Vägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango
Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar - It takes two to tango Petra Svedberg, docent Högskolan Halmstad Patrik Dahlqvist Jönsson, klinisk lektor FoUU Region
IHV OCH CHILD JÖNKÖPING. Mats Granlund
IHV OCH CHILD JÖNKÖPING Mats Granlund Grundläggande ideér i CHILD:s forskning Barn och ungdomar som är aktivt engagerade I vardagsaktiviteter mår bra och lär sig mer Delaktighet är en process över tid
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom
Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva
Delaktighet i olika världar
Delaktighet i olika världar Martin Molin Lektor i socialt arbete Fil Dr i handikappvetenskap martin.molin@hv.se Delaktighet i olika världar om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv (postdoc-projekt)
Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa
Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa ARBETSTERAPI OCH LEVNADSVANOR UTIFRÅN SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER Rasta hunden och tvätta fönster
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (
Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning
Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne
Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne 180424 Ingen homogen grupp Flyktingbarn Ensamkommande utsatta för
Forskare: LSSreformen
Forskare: LSSreformen har urholkats Regeringen måste återta makten över LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En begränsande rättspraxis har urholkat LSS-reformen, skriver forskare
Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014
Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th
Delaktighet och patientmedverkan
Delaktighet och patientmedverkan Ann Catrine (Ankie) Eldh Leg. sjuksköterska, fil.dr. Bitr. professor Historik Antiken Medeltid 1900-tal Nutid Reflektion Jag kände mig delaktig i rollen som patient när.
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]
2017-2019 [mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet] Region Skåne Lunds universitet Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser (CEPI) Projektgrupp Jan Sundquist, professor (PI, RS) Ulrika Bejerholm,
Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning
Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36
Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36 Patientrapporterat mått - ett kraftfullt verktyg i personcentrerad vård Agneta Pagels Sjuksköterska, kvalitetssamordnare Njurmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset
(O)Hälsan bland unga
(O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska
Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller
Modellagentur för människor med funktionsnedsättningar sedan 2009. Funki models har idag runt 500 modeller Förändra attityder Koppla begreppet funktionshinder till nya områden: Catwalks Fashion and beauty
Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Universell design för kognitiv tillgänglighet
Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum
Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2016-09-08 Giltigt t.o.m.: 2017-09-08 Upprättare: Patrik J Arvidsson Fastställare: Caroline Engberg Remissmall utredning
Delaktighet, inflytande och medbestämmande
Delaktighet, inflytande och medbestämmande Vad ska jag prata om? Vad är delaktighet Varför delaktighet, inflytande och medbestämmande? Brukarinflytande Pict-O-Stat två exempel Delaktighet Delaktighet uppstår
KURSMATERIAL. Riktat familjestöd
KURSMATERIAL Riktat familjestöd Kursmaterial Riktat familjestöd Detta material är framtaget av forskningsmiljön CHILD vid Högskolan i Jönköping tillsammans med Jönköpings kommun, Vetlanda kommun, utvecklingsplattformen
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt
Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt Spelproblem kan medföra allvarliga konsekvenser, inte bara för personen med spelproblem
Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring
Anteckningar från kvällsseminarium inom projektet Från forskningsobjekt till medaktör Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring Kerstin Möller, Örebro universitet
Angående remisser för utredning på Vuxenhabiliteringen avseende intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning för personer över 18 år
Formulär Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-217768 Fastställandedatum: 2017-05-19 Giltigt t.o.m.: 2019-05-19 Upprättare: Marléne M Huoman Fastställare: Kristina Lingman Remissmall utredning
Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Låt oss tala om DOWNS SYNDROM
Låt oss tala om DOWNS SYNDROM Ett häfte om Downs syndrom för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det här häftet handlar om Downs syndrom. Detta är det sjätte häftet från Down s Syndrome Scotland
"Utvecklingsstörning- problem eller förklaring till problem? Relationen mellan utredning och åtgärder."
"Utvecklingsstörning- problem eller förklaring till problem? Relationen mellan utredning och åtgärder." Mats Granlund (Patrik Arvidsson, Elisabteh Elgmark, Karina Huus, Gunnel Janeslätt, Lena Olsson, Michael
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf
Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING
På väg till en evidensbaserad integrerad psykiatri i kommun och landsting Korta berättelser ULF MALM Karlstad 29 april 2014 Vägen hit Här är vi nu Vägar till havet Vägen hit. Korta berättelser Vägen till
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga
Från epidemiologi till samhällsinsatser och klinisk praktik för att förebygga kronisk smärta och nedsatt arbetsförmåga Stefan Bergman Emma Haglund Katarina Aili Syfte Att med en ökad kunskap om den långvariga
Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå
Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS
Psykosociala behov och åtgärder
Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi
Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.
Närstående är ett samlingsbegrepp för de personer som brukaren anser sig ha en nära relation till. De kan vara familjemedlemmar eller andra betydelsefulla och nära personer. Det är inte de professionella,
Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast
FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat
Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet
Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet Kajsa Lönn Rhodin 2015-09-22 Tonårstiden "Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor. De säger emot
Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?
Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning
Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning Forskningsrapport Maj 2014 Innehållsförteckning Presentation av forskargrupp och referensgrupp... 2 Riktat föräldrastöd... 3 Sammanfattning...