VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi"

Transkript

1 VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi

2 UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg

3 Välbefinnande

4 Välbefinnande (Keyes, 2002)

5 Välbefinnande Hög psykisk hälsa Ofullständig psykisk ohälsa Fullständig psykisk hälsa Hög psykisk ohälsa Låg psykisk ohälsa Fullständig psykisk ohälsa Ofullständig psykisk hälsa Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)

6 Välbefinnande Hög psykisk hälsa Ofullständig psykisk ohälsa Fullständig psykisk hälsa Hög psykisk ohälsa Låg psykisk ohälsa Fullständig psykisk ohälsa Ofullständig psykisk hälsa Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)

7 Välbefinnande (Seligman & Czikszentmihalyi, 2000)

8 Välbefinnande Hög psykisk hälsa Positiv Psykologi Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)

9 Välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

10 Välbefinnande Subjektivt välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

11 Välbefinnande Subjektivt välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

12 Välbefinnande PA(t%)/NA(t%) + (LS&DS) (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)

13 Välbefinnande + - Sysselsättning Socialt Samhälle Personlighet Tid i livet (Carstensen et al., 2011; De Neve, 2011; Diener et al., 2017)

14 Välbefinnande Högt välbefinnande i stunden BREDDAR Fler lösningar på problem Fler initiativ till socialisering Fler handlingsalternativ Mer benägen att agera Högre sannolikhet att hjälpa Bättre minnesåterkallning Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)

15 Välbefinnande Högt välbefinnande över tid BYGGER Mer positivt evaluerad Högre arbetstillfredsställelse Högre produktivitet Högre tro på egen förmåga Högre målsättningar Högre tillhörighetsupplevelse Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)

16 Välbefinnande Högt välbefinnande i längden BUFFRAR Lägre grad av utbrändhet Färre depressiva symptom Mindre grad av riskbenägenhet vid stor insats (t.ex. hälsorisker) Mer långsiktig självreglering Mer lösningsfokuserad coping Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)

17 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Hur kan man öka sitt välbefinnande?

18 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Evidensbaserad kunskap (Grant, 2001)

19 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) STYRKOR Kontroll (n=70) Styrkor (n=66) Tänk igenom kommande vecka. Beskriv vad du planerar att göra. Ta reda på dina styrkor. Beskriv hur du planerar att använda 1 styrka/dag. (Seligman et al., 2005)

20 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) STYRKOR Båda grupperna ökade sitt välmående under veckan. Kontrollgruppen föll tillbaka till ursprungliga nivåer redan efter en vecka. Styrkegruppen fortsatte att öka sitt välmående, helt upp till 6 månader efter övningen. (Seligman et al., 2005)

21 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Var regelbundet fysisk aktiv (lagom ansträngning). Känn och ge uttryck för tacksamhet. Utveckla känsloregleringstekniker för positiva känslor. Genomför altruistiska handlingar. Meditera regelbundet (LKM och CM). Spendera mycket tid i aktiviteter som ger dig Flow. Tydliggör och uppmärksamma ditt sociala nätverk. Identifiera och fokusera på dina personliga styrkor. (Hofmann et al., 2011; Otake et al., 2006; Quoidbach et al., 2010; Seligman et al., 2005; Watkings et al., 2015)

22 UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg

23 Resultat HAS projektet 166 deltagare delades slumpmässig in i 3 olika grupper SAMTAL (56) WEBB (55) MÄTNING (55) Första mätning av individuellt välbefinnande TPP samtal 4 TPP webb - Andra mätning av individuellt välbefinnande TPP samtal Tredje mätning av individuellt välbefinnande Statistisk analys

24 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande genomförande SAMTAL WEBB MÄTNING Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden 78% Vid uppföljning 63% Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden 62% Vid uppföljning 58% Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden - Vid uppföljning 56%

25 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande resultat SAMTAL WEBB MÄTNING Övervägande signifikanta positiva förändringar OCH flera är ihållande vid uppföljning. Övervägande signifikanta positiva förändringar DOCK sällan ihållande vid uppföljning. Inga betydande förändringar inledningsvis MEN flera signifikanta positiva förändringar vid uppföljning.

26 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande kommentarer SAMTAL WEBB MÄTNING - Upplever att jag mår bättre. - Skulle gärna fortsätta. - Önskar att fler fick detta. - Nyttigt, stanna upp/reflektera. - Något kort och intensivt. - Kommer att ha nytta av detta. - Hade önskat få detta tidigare. - Bra och lärorikt. - Intressanta övningar. - Hade önskat fler samtal. - Förstod inte allt så hade velat bolla med någon. - Svårt att skriva, lättare att prata. - Bra insats. - Intressant projekt. - Lärorikt att få en bild av sitt eget välmående. - Insiktsgivande. - Har tänkt mycket på samtalet i efterhand.

27 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Upplevda positiva känslor SAMTAL WEBB MÄTNING

28 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Upplevda negativa känslor SAMTAL WEBB MÄTNING

29 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med dåtid SAMTAL WEBB MÄTNING

30 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med nutid SAMTAL WEBB MÄTNING

31 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med framtid SAMTAL WEBB MÄTNING

32 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med olika livsdomäner SAMTAL WEBB MÄTNING

33 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Genomsnittlig pulsvariation över 3 dygn SAMTAL WEBB MÄTNING

34 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Summering av signifikanta utfall SAMTAL WEBB MÄTNING Efter Uppf. Efter Uppf. Efter Uppf. Positiva känslor Positiva känslor Positiva känslor Negativa känslor Negativa känslor Negativa känslor Tillfreds dåtid Tillfreds dåtid Tillfreds dåtid Tillfreds nutid Tillfreds nutid Tillfreds nutid Tillfreds framtid Tillfreds framtid Tillfreds framtid Tillfreds domän Tillfreds domän Tillfreds domän Pulsvariation Pulsvariation Pulsvariation

35 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Samlade slutsatser TPP verkar generellt ha en positiv inverkan på individers välbefinnande. Det är inte bara samtal som verkar ha effekt utan även övningar i sig. Kombinationen av samtal och övningar verkar dock vara mest effektiv, framförallt i relation till slutförande samt ihållande positiva effekter. Även en mindre mängd TPP samtal (1 st) verkar kunna ha positiv effekt. Resultaten från skattningar av subjektivt välbefinnande går i linje med inrapporterad sjukfrånvaro, dvs signifikant positiv effekt av TPP samtal. Det ges uttryck för önskemål om fler TPP samtal till fler personer.

36 UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg

37 Referenser TACK! Aspinwall LG. Rethinking the role of positive affect in self-regulation. Motivation and Emotion. 1998;22:1 32. Carstensen, L. L., Turan, B., Scheibe, S., Ram, N., Ersner-Hershfield, H., Samanez-Larkin, G. R.,... & Nesselroade, J. R. (2011). Emotional experience improves with age: evidence based on over 10 years of experience sampling. Psychology and aging, 26(1), 21. Diener, E., Heintzelman, S. J., Kushlev, K., Tay, L., Wirtz, D., Lutes, L. D., & Oishi, S. (2017). Findings all psychologists should know from the new science on subjective well-being. Canadian Psychology/psychologie canadienne, 58(2), 87. Deci, E. L., Ryan, R. M. (2008) Hedonia, eudaimonia, and well-being: an introduction. Journal of Happiness Studies, 9, 1-11 De Neve, J. E. (2011). Functional polymorphism (5-HTTLPR) in the serotonin transporter gene is associated with subjective well-being: evidence from a US nationally representative sample. Journal of human genetics, 56(6), Duan, W., Ho, S. M., Tang, X., Li, T., & Zhang, Y. (2014). Character strength-based intervention to promote satisfaction with life in the Chinese university context. Journal of Happiness Studies, 15(6), Fredrickson, B. L., (2001) The role of positive emotions in positive psychology: The Broaden-and-Build theory of positive emotions. American Psychologist, 56, Grant, A. M. (2001). Towards a Psychology of Coaching: The Impact of Coaching on Metacognition, Mental Health and Goal Attainment. Hofmann, S.G., Grossman, P., Hinton, D.E., (2011). Loving-kindness and compassion meditation: Potential for psychological interventions. Clinical Psychology Review, 31: Isen AM. Positive affect and decision making. In: Lewis M, Haviland-Jones JM, editors. Handbook of emotions. 2nd ed. Guilford Press; New York: pp Keyes, C. L. (2002). The mental health continuum: from languishing to flourishing in life. Journal of health and social behavior, 43(2), Otake, K., Shimai, S., Tanaka-Matsumi, J., Otsui, K., & Fredrickson, B. L. (2006). Happy people become happier through kindness: A counting kindnesses intervention. Journal of Happiness Studies, 7(3), Quoidbach, J., Berry, E. V., Hansenne, M., & Mikolajczak, M. (2010). Positive emotion regulation and well-being: Comparing the impact of eight savoring and dampening strategies. Personality and Individual Differences, 49(5), Seligman, M., Csikszentmihalyi, M., (2000) Positive psychology: An Introduction. American Psychologist, 55, 5-14 Seligman, M. E., Steen, T. A., Park, N., & Peterson, C. (2005). Positive psychology progress: empirical validation of interventions. American psychologist, 60(5), 410. Waterman, A. S. (2008). Reconsidering happiness: a eudaimonist's perspective. The Journal of Positive Psychology, 3(4), Watkins, P. C., Uhder, J., & Pichinevskiy, S. (2015). Grateful recounting enhances subjective well-being: The importance of grateful processing. The Journal of Positive Psychology, 10(2), Kontakt Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se

Kristoffer Ekman

Kristoffer Ekman Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se www.his.se/psc Positiv psykologi Välbefinnande Tillämpning Utfall/Resultat (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000; PsychINFO, 2009) (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000)

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Psykologi för effektivt lärande

Psykologi för effektivt lärande Psykologi för effektivt lärande Jenny Friedl och Lars Eriksson Bakgrund Projekt inom Högskolepedagogikkurs Resultat: Projektrapport Psykologi för effektivt lärande Presentationen: Sammanfattning av rapporten

Läs mer

Självbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende

Självbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Självbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende Maud Ekström Självständigt arbete 15 poäng Fördjupningsarbete i psykologi PC1546

Läs mer

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.

Läs mer

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:

Läs mer

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE

LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE: LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE ANNE INGEBORG BERG DOCENT, LEG PSYKOLOG PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ÄLDREPSYKIATRISK MOTTAGNING,

Läs mer

Autism Good Feeling frågeformulär

Autism Good Feeling frågeformulär Autism Good Feeling frågeformulär Peter Vermeulen, PhD Autisme Centraal, Gent, Belgium 2014 Bakgrund: Autism Good Feeling frågeformuläret är ett informellt bedömningsverktyg. Syftet är att ge utbildare,

Läs mer

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION. Ulrika Funck

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION. Ulrika Funck RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION Ulrika Funck Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla

Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Johan Niklasson Överläkare och medicine doktor Geriatriska institutionen, Umeå universitet Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus Om engelska ordet morale Morale

Läs mer

Resande och det vardagliga livet

Resande och det vardagliga livet Resande och det vardagliga livet Lars E. Olsson Docent i psykologi SAMOT/CTF, Karlstads universitet @Lyckolars Olsson, L. E. Örebroregionens infrastruktur- och transportdag, 20/3 2015 SAMOT - Service och

Läs mer

Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi?

Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi? Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi? Arbets- och miljö medicinskt vårmöte Uppsala 140410 Lo8a Wallin, Utbildare, handledare, Skövde Högskola PhD student. Organiza/onal health and wellbeing, Lancaster

Läs mer

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

Läs mer

Ingenjörsmässig Problemlösning -TOOLKIT-

Ingenjörsmässig Problemlösning -TOOLKIT- Ingenjörsmässig Problemlösning M ed de mjuka variablerna -TOOLKIT- Att Bli Din Ingenjör Hitta och utveckla vem Din Ingenjör är genom att: Reflektera kontinuerligt Agera Vara Proaktiv Reflekterandes blir

Läs mer

Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada

Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada 2010-03-01 Institutionen för psykologi Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada Nedan hittar ni en beskrivning av ett projekt jag bedriver vid Lunds universitet i

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman Yngre äldres upplevelser av hemmet & hälsa Maya Kylén,PhD Maya.kylen@med.lu.se Foto:Johan Bävman Center for Ageing and Supportive Environments (CASE) Tvärvetenskapligt forskningscentrum Medicinska fakulteten,

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Seminarium 1: Hur kan jag leva utirån min fulla potential? KTH Modul i Social Hållbarhet

Seminarium 1: Hur kan jag leva utirån min fulla potential? KTH Modul i Social Hållbarhet Seminarium 1: Hur kan jag leva utirån min fulla potential? KTH Modul i Social Hållbarhet Fråga Vill du må bra och bli framgångsrik? 60 sek utmaning Rita av varandra! Varför självledarskap? Källa: Inglehart

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Acceptans and committment therapy & Compassion focused therapy

Acceptans and committment therapy & Compassion focused therapy Frida Johansson Metso, leg psykolog Projektledare Flykt, exil och trauma Transkulturelltcentrum.se/ kompetenshojning 170428 Acceptans and committment therapy & Compassion focused therapy Smärta och lidande

Läs mer

TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015

TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015 TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015 Bakgrund Den 13:e november 2015 genomförde vi i World Values Initiative Lund vår tredje World Values Day. Under dagen fick vi många frågor kring de olika modeller

Läs mer

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.

Läs mer

Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion

Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion -ett personcentrerat perspektiv WEMAN-JOSEFSSON, A. K a,b., HALILA, F a., JOHNSON, U a., LINDWALL, M b., WICKSTRÖM, N a., & WÄRNESTÅL,

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS. SOBONA medlemsdagar maj 2018

SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS. SOBONA medlemsdagar maj 2018 SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS SOBONA medlemsdagar 29-30 maj 2018 SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS Torbjörn Eriksson, VD 0709-20 39 39 torbjorn.eriksson@tenantandpartner.com

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

HJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA

HJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA TORKEL KLINGBERG HJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA Vektor träning med tallinjen Förbättring under träning av tallinjen Pekka Räsänen Ola Helenius Torkel Klingberg 3 ggr skillnad David Sjölander, Jonas Beckeman

Läs mer

Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.

Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk. Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.se Psykisk hälsa Inte bara frånvaro av ohälsa. En resurs som

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet

Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika

Läs mer

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk

Läs mer

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2012 Delkursansvarig: Mats Najström Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema 12 november

Läs mer

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD

GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD Wise Mind AB Specialistkurser för psykologer www.wisemind.se GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD Diagnostik och evidensbaserad psykologisk behandling Stockholm 2-4/9, 30/9-1/10 och 28/10 2019 Kursens syfte

Läs mer

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs

Läs mer

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm

GDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman

Läs mer

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor.

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Business Case EQ-i Chefer, New Zeeland Telecom ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Källa: EI and Return on Investment: www.mhs.com 1 Business Case

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ ) 1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en

Läs mer

Varför talar alla om grit? Berit Nordström Fil dr., leg. psykolog

Varför talar alla om grit? Berit Nordström Fil dr., leg. psykolog Varför talar alla om grit? Berit Nordström Fil dr., leg. psykolog 1 Vad betyder grit? uthållighet, hålla fast vid långsiktiga mål trots motgångar och svårigheter driv, blanding av drivkraft och passion

Läs mer

Utvecklingspsykopatologi: utvecklings- och kliniska perspektiv, 15 högskolepoäng

Utvecklingspsykopatologi: utvecklings- och kliniska perspektiv, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Utvecklingspsykopatologi: utvecklings- och kliniska perspektiv, 15 högskolepoäng Developmental Psychopathology: Developmental and Clinical Perspectives, 15 credits Kurskod

Läs mer

Emotioner och livstillfredsställelsens betydelse för lycka. Tony Loi. Örebro universitet. Sammanfattning

Emotioner och livstillfredsställelsens betydelse för lycka. Tony Loi. Örebro universitet. Sammanfattning 1 Emotioner och livstillfredsställelsens betydelse för lycka. Tony Loi Örebro universitet Sammanfattning I den här studien undersöks hur lyckliga människor är och skillnader i livstillfredsställelse, mellan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Three Good Things Exercise som en teknik för att öka det subjektiva välbefinnandet och minska depressiva symptom en interventionsstudie med distriktssköterskor Åsa Bankert Masteruppsats

Läs mer

Inre arbetsmotivation och förändringsengagemang vid förändringsarbete

Inre arbetsmotivation och förändringsengagemang vid förändringsarbete Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Inre arbetsmotivation och förändringsengagemang vid förändringsarbete Warda Katto D-uppsats i arbetslivsvetenskap, VT 2016 Handledare: Per Lindström

Läs mer

STUDIEMotivation. Tutorlärarnas hemsida. Facebook. Infobrev (6.5)

STUDIEMotivation. Tutorlärarnas hemsida. Facebook. Infobrev (6.5) STUDIEMotivation Tutorlärarnas hemsida Facebook Infobrev (6.5) Våra studerande Etta pojke 16 år Duktig på att fixa motorer Intresset för studierna svagt Svaga vitsord efter de första perioderna (6 och

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Anvisningar till delkurs PERSONLIGHETSTEORI (7.5 HP)

Anvisningar till delkurs PERSONLIGHETSTEORI (7.5 HP) Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II 30 högskolepoäng HT 2014 Anvisningar till delkurs PERSONLIGHETSTEORI (7.5 HP) Version 140526 Kursplanen Delkursen behandlar ett urval av personlighetspsykologiska

Läs mer

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp

Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp 1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet

IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet aileen.bergstrom@ki.se Aktuellt ämne: Stödet till anhöriga behöver öka omgående,

Läs mer

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica

Lärorientering och Motivation. Tim och Veronica Lärorientering och Motivation Tim och Veronica Syn på motivation i skolkontext Klassisk Information ska tryckas in Behaviorism Individualistiskt, behov, beteende Socialt/Miljö Socialt, beteende i miljö

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.

Kursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs. Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum 2003-01-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Psykologi, allmän inriktning, 21-40 poäng Psychology, General 21-40

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Vad har hänt sedan oktober? Värnamo den 4 februari Förändring. Två verksamhetsnivåer

Vad har hänt sedan oktober? Värnamo den 4 februari Förändring. Två verksamhetsnivåer Värnamo den 4 februari 2014 Att leda och arbeta med utvecklingsoch förändringsarbete del 2 Vad har hänt sedan oktober? Berätta för dina grannar runt bordet: a) vad som hänt i arbetsgruppen b) vad som hänt

Läs mer

Agenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor

Agenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor Cochande Samtal Agenda Coachens roll Förhållningssätt Övningar Samtal Hitta egna frågor Samtalsmodell Uppgift som Coach? Lyssna mer än prata (80-20) Att ställa frågor undvika oombeda råd Strukturera tillsammans

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

The European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views

The European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views The European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held

Läs mer

10 november 13 januari 2011

10 november 13 januari 2011 STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET

STOCKHOLMS UNIVERSITET Går det att bli positivt instruerad till välbefinnande? Can positive instructions improve satisfaction with life? Anna Söderström Handledare: Maria Larsson Kandidatuppsats, PSYKOLOGI III Vetenskaplig Undersökning

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa. Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum

Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa. Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum Styrka, glädje och medkänsla Forskarteam Ansvarig forskare: Åse Fagerlund, FD,

Läs mer

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll

Läs mer

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)

Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) 1 (5) Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) Alvesson, M. & Spicer, A. (2012). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.

Läs mer

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Drömmen om det goda är en ideell förening. Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Supported employment -från en doktorands perspektiv Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Gymnasieelevers subjektiva välbefinnande Vilken betydelse har kön, självkänsla och livskvalitet?

Gymnasieelevers subjektiva välbefinnande Vilken betydelse har kön, självkänsla och livskvalitet? Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi Gymnasieelevers subjektiva välbefinnande Vilken betydelse har kön, självkänsla och livskvalitet? Johanna Tallstig Kandidatuppsats

Läs mer

Alexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson, Astrid Karlsson, Mindy-Li Nixon & Christina von Tell

Alexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson, Astrid Karlsson, Mindy-Li Nixon & Christina von Tell Jag har inte råd att slösa bort min tid på att tjäna pengar En studie kring effekter av informationsvinkling och preferenser inför val av pensionsålder Alexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson,

Läs mer

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI

HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at

Läs mer

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Mycket fokus har under de senaste 25 åren varit på rätt träningsmängd samt deliberate practice.

Läs mer