VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi
|
|
- Lina Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄLKOMNA! Föreläsning om välbefinnande och tillämpad positiv psykologi
2 UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg
3 Välbefinnande
4 Välbefinnande (Keyes, 2002)
5 Välbefinnande Hög psykisk hälsa Ofullständig psykisk ohälsa Fullständig psykisk hälsa Hög psykisk ohälsa Låg psykisk ohälsa Fullständig psykisk ohälsa Ofullständig psykisk hälsa Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)
6 Välbefinnande Hög psykisk hälsa Ofullständig psykisk ohälsa Fullständig psykisk hälsa Hög psykisk ohälsa Låg psykisk ohälsa Fullständig psykisk ohälsa Ofullständig psykisk hälsa Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)
7 Välbefinnande (Seligman & Czikszentmihalyi, 2000)
8 Välbefinnande Hög psykisk hälsa Positiv Psykologi Låg psykisk hälsa (Keyes, 2002)
9 Välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)
10 Välbefinnande Subjektivt välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)
11 Välbefinnande Subjektivt välbefinnande (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)
12 Välbefinnande PA(t%)/NA(t%) + (LS&DS) (Deci & Ryan, 2008; Waterman, 2008)
13 Välbefinnande + - Sysselsättning Socialt Samhälle Personlighet Tid i livet (Carstensen et al., 2011; De Neve, 2011; Diener et al., 2017)
14 Välbefinnande Högt välbefinnande i stunden BREDDAR Fler lösningar på problem Fler initiativ till socialisering Fler handlingsalternativ Mer benägen att agera Högre sannolikhet att hjälpa Bättre minnesåterkallning Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)
15 Välbefinnande Högt välbefinnande över tid BYGGER Mer positivt evaluerad Högre arbetstillfredsställelse Högre produktivitet Högre tro på egen förmåga Högre målsättningar Högre tillhörighetsupplevelse Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)
16 Välbefinnande Högt välbefinnande i längden BUFFRAR Lägre grad av utbrändhet Färre depressiva symptom Mindre grad av riskbenägenhet vid stor insats (t.ex. hälsorisker) Mer långsiktig självreglering Mer lösningsfokuserad coping Etc. (Aspinwall, 1998; Isen, 2000; Fredrickson, 2001)
17 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Hur kan man öka sitt välbefinnande?
18 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Evidensbaserad kunskap (Grant, 2001)
19 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) STYRKOR Kontroll (n=70) Styrkor (n=66) Tänk igenom kommande vecka. Beskriv vad du planerar att göra. Ta reda på dina styrkor. Beskriv hur du planerar att använda 1 styrka/dag. (Seligman et al., 2005)
20 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) STYRKOR Båda grupperna ökade sitt välmående under veckan. Kontrollgruppen föll tillbaka till ursprungliga nivåer redan efter en vecka. Styrkegruppen fortsatte att öka sitt välmående, helt upp till 6 månader efter övningen. (Seligman et al., 2005)
21 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Var regelbundet fysisk aktiv (lagom ansträngning). Känn och ge uttryck för tacksamhet. Utveckla känsloregleringstekniker för positiva känslor. Genomför altruistiska handlingar. Meditera regelbundet (LKM och CM). Spendera mycket tid i aktiviteter som ger dig Flow. Tydliggör och uppmärksamma ditt sociala nätverk. Identifiera och fokusera på dina personliga styrkor. (Hofmann et al., 2011; Otake et al., 2006; Quoidbach et al., 2010; Seligman et al., 2005; Watkings et al., 2015)
22 UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg
23 Resultat HAS projektet 166 deltagare delades slumpmässig in i 3 olika grupper SAMTAL (56) WEBB (55) MÄTNING (55) Första mätning av individuellt välbefinnande TPP samtal 4 TPP webb - Andra mätning av individuellt välbefinnande TPP samtal Tredje mätning av individuellt välbefinnande Statistisk analys
24 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande genomförande SAMTAL WEBB MÄTNING Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden 78% Vid uppföljning 63% Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden 62% Vid uppföljning 58% Till vilken grad har du arbetat med innehållet? Under TPP perioden - Vid uppföljning 56%
25 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande resultat SAMTAL WEBB MÄTNING Övervägande signifikanta positiva förändringar OCH flera är ihållande vid uppföljning. Övervägande signifikanta positiva förändringar DOCK sällan ihållande vid uppföljning. Inga betydande förändringar inledningsvis MEN flera signifikanta positiva förändringar vid uppföljning.
26 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Övergripande kommentarer SAMTAL WEBB MÄTNING - Upplever att jag mår bättre. - Skulle gärna fortsätta. - Önskar att fler fick detta. - Nyttigt, stanna upp/reflektera. - Något kort och intensivt. - Kommer att ha nytta av detta. - Hade önskat få detta tidigare. - Bra och lärorikt. - Intressanta övningar. - Hade önskat fler samtal. - Förstod inte allt så hade velat bolla med någon. - Svårt att skriva, lättare att prata. - Bra insats. - Intressant projekt. - Lärorikt att få en bild av sitt eget välmående. - Insiktsgivande. - Har tänkt mycket på samtalet i efterhand.
27 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Upplevda positiva känslor SAMTAL WEBB MÄTNING
28 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Upplevda negativa känslor SAMTAL WEBB MÄTNING
29 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med dåtid SAMTAL WEBB MÄTNING
30 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med nutid SAMTAL WEBB MÄTNING
31 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med framtid SAMTAL WEBB MÄTNING
32 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Tillfredsställelse med olika livsdomäner SAMTAL WEBB MÄTNING
33 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Genomsnittlig pulsvariation över 3 dygn SAMTAL WEBB MÄTNING
34 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Summering av signifikanta utfall SAMTAL WEBB MÄTNING Efter Uppf. Efter Uppf. Efter Uppf. Positiva känslor Positiva känslor Positiva känslor Negativa känslor Negativa känslor Negativa känslor Tillfreds dåtid Tillfreds dåtid Tillfreds dåtid Tillfreds nutid Tillfreds nutid Tillfreds nutid Tillfreds framtid Tillfreds framtid Tillfreds framtid Tillfreds domän Tillfreds domän Tillfreds domän Pulsvariation Pulsvariation Pulsvariation
35 Tillämpad Positiv Psykologi (TPP) Samlade slutsatser TPP verkar generellt ha en positiv inverkan på individers välbefinnande. Det är inte bara samtal som verkar ha effekt utan även övningar i sig. Kombinationen av samtal och övningar verkar dock vara mest effektiv, framförallt i relation till slutförande samt ihållande positiva effekter. Även en mindre mängd TPP samtal (1 st) verkar kunna ha positiv effekt. Resultaten från skattningar av subjektivt välbefinnande går i linje med inrapporterad sjukfrånvaro, dvs signifikant positiv effekt av TPP samtal. Det ges uttryck för önskemål om fler TPP samtal till fler personer.
36 UPPLÄGG Välbefinnande & Tillämpad Positiv Psykologi Resultat Tillämpad Positiv Psykologi Hållbart Arbetsliv i Skaraborg
37 Referenser TACK! Aspinwall LG. Rethinking the role of positive affect in self-regulation. Motivation and Emotion. 1998;22:1 32. Carstensen, L. L., Turan, B., Scheibe, S., Ram, N., Ersner-Hershfield, H., Samanez-Larkin, G. R.,... & Nesselroade, J. R. (2011). Emotional experience improves with age: evidence based on over 10 years of experience sampling. Psychology and aging, 26(1), 21. Diener, E., Heintzelman, S. J., Kushlev, K., Tay, L., Wirtz, D., Lutes, L. D., & Oishi, S. (2017). Findings all psychologists should know from the new science on subjective well-being. Canadian Psychology/psychologie canadienne, 58(2), 87. Deci, E. L., Ryan, R. M. (2008) Hedonia, eudaimonia, and well-being: an introduction. Journal of Happiness Studies, 9, 1-11 De Neve, J. E. (2011). Functional polymorphism (5-HTTLPR) in the serotonin transporter gene is associated with subjective well-being: evidence from a US nationally representative sample. Journal of human genetics, 56(6), Duan, W., Ho, S. M., Tang, X., Li, T., & Zhang, Y. (2014). Character strength-based intervention to promote satisfaction with life in the Chinese university context. Journal of Happiness Studies, 15(6), Fredrickson, B. L., (2001) The role of positive emotions in positive psychology: The Broaden-and-Build theory of positive emotions. American Psychologist, 56, Grant, A. M. (2001). Towards a Psychology of Coaching: The Impact of Coaching on Metacognition, Mental Health and Goal Attainment. Hofmann, S.G., Grossman, P., Hinton, D.E., (2011). Loving-kindness and compassion meditation: Potential for psychological interventions. Clinical Psychology Review, 31: Isen AM. Positive affect and decision making. In: Lewis M, Haviland-Jones JM, editors. Handbook of emotions. 2nd ed. Guilford Press; New York: pp Keyes, C. L. (2002). The mental health continuum: from languishing to flourishing in life. Journal of health and social behavior, 43(2), Otake, K., Shimai, S., Tanaka-Matsumi, J., Otsui, K., & Fredrickson, B. L. (2006). Happy people become happier through kindness: A counting kindnesses intervention. Journal of Happiness Studies, 7(3), Quoidbach, J., Berry, E. V., Hansenne, M., & Mikolajczak, M. (2010). Positive emotion regulation and well-being: Comparing the impact of eight savoring and dampening strategies. Personality and Individual Differences, 49(5), Seligman, M., Csikszentmihalyi, M., (2000) Positive psychology: An Introduction. American Psychologist, 55, 5-14 Seligman, M. E., Steen, T. A., Park, N., & Peterson, C. (2005). Positive psychology progress: empirical validation of interventions. American psychologist, 60(5), 410. Waterman, A. S. (2008). Reconsidering happiness: a eudaimonist's perspective. The Journal of Positive Psychology, 3(4), Watkins, P. C., Uhder, J., & Pichinevskiy, S. (2015). Grateful recounting enhances subjective well-being: The importance of grateful processing. The Journal of Positive Psychology, 10(2), Kontakt Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se
Kristoffer Ekman
Kristoffer Ekman kristoffer.ekman@his.se www.his.se/psc Positiv psykologi Välbefinnande Tillämpning Utfall/Resultat (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000; PsychINFO, 2009) (Seligman & Csikszentmihalyi, 2000)
Läs merPositiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö
Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra
Läs merPsykologi för effektivt lärande
Psykologi för effektivt lärande Jenny Friedl och Lars Eriksson Bakgrund Projekt inom Högskolepedagogikkurs Resultat: Projektrapport Psykologi för effektivt lärande Presentationen: Sammanfattning av rapporten
Läs merSjälvbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende
GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Självbestämmande och välbefinnande på arbetet hos personal på äldreboende Maud Ekström Självständigt arbete 15 poäng Fördjupningsarbete i psykologi PC1546
Läs merTMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Läs merÄldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning
Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning Johanna Nordmyr (Doktorand, PM) Anna K. Forsman (Docent, DrPH) Seminarium Alla läser II 15.9.2016 Projektet @geing Online (2012-) Fokus:
Läs merHur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga? Linda Sundberg Leg. psykolog Fil.dr Umeå universitet Inst. för klinisk vetenskap, Barnpsykiatri
Läs merFrämjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp
Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,
Läs merLIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE
PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE: LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK HÄLSA HOS ÄLDRE ANNE INGEBORG BERG DOCENT, LEG PSYKOLOG PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ÄLDREPSYKIATRISK MOTTAGNING,
Läs merAutism Good Feeling frågeformulär
Autism Good Feeling frågeformulär Peter Vermeulen, PhD Autisme Centraal, Gent, Belgium 2014 Bakgrund: Autism Good Feeling frågeformuläret är ett informellt bedömningsverktyg. Syftet är att ge utbildare,
Läs merRELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION. Ulrika Funck
RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION Ulrika Funck Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och
Läs merLivsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
Läs merVarför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?
Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom
Läs merVÄLMÅENDE GER RESULTAT
VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande
Läs merAvhandling Livsgnista hos mycket gamla
Avhandling Livsgnista hos mycket gamla Johan Niklasson Överläkare och medicine doktor Geriatriska institutionen, Umeå universitet Geriatriska kliniken, Sunderby sjukhus Om engelska ordet morale Morale
Läs merResande och det vardagliga livet
Resande och det vardagliga livet Lars E. Olsson Docent i psykologi SAMOT/CTF, Karlstads universitet @Lyckolars Olsson, L. E. Örebroregionens infrastruktur- och transportdag, 20/3 2015 SAMOT - Service och
Läs merVad kan vi lära oss av posi/v psykologi?
Vad kan vi lära oss av posi/v psykologi? Arbets- och miljö medicinskt vårmöte Uppsala 140410 Lo8a Wallin, Utbildare, handledare, Skövde Högskola PhD student. Organiza/onal health and wellbeing, Lancaster
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merIngenjörsmässig Problemlösning -TOOLKIT-
Ingenjörsmässig Problemlösning M ed de mjuka variablerna -TOOLKIT- Att Bli Din Ingenjör Hitta och utveckla vem Din Ingenjör är genom att: Reflektera kontinuerligt Agera Vara Proaktiv Reflekterandes blir
Läs merPågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada
2010-03-01 Institutionen för psykologi Pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet Projektledare Farida Rasulzada Nedan hittar ni en beskrivning av ett projekt jag bedriver vid Lunds universitet i
Läs merFunktionshinder Aktivitet Delaktighet
Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i
Läs merMaya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman
Yngre äldres upplevelser av hemmet & hälsa Maya Kylén,PhD Maya.kylen@med.lu.se Foto:Johan Bävman Center for Ageing and Supportive Environments (CASE) Tvärvetenskapligt forskningscentrum Medicinska fakulteten,
Läs merDigitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE
Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet
Läs merSeminarium 1: Hur kan jag leva utirån min fulla potential? KTH Modul i Social Hållbarhet
Seminarium 1: Hur kan jag leva utirån min fulla potential? KTH Modul i Social Hållbarhet Fråga Vill du må bra och bli framgångsrik? 60 sek utmaning Rita av varandra! Varför självledarskap? Källa: Inglehart
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merPsykologen som ledare
Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination
Läs merAcceptans and committment therapy & Compassion focused therapy
Frida Johansson Metso, leg psykolog Projektledare Flykt, exil och trauma Transkulturelltcentrum.se/ kompetenshojning 170428 Acceptans and committment therapy & Compassion focused therapy Smärta och lidande
Läs merTEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015
TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015 Bakgrund Den 13:e november 2015 genomförde vi i World Values Initiative Lund vår tredje World Values Day. Under dagen fick vi många frågor kring de olika modeller
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Kontorsarbetsplatsernas miljö och utformning är under ständig omprövning. Historiskt ser vi fem pendelsvängningar som gett upphov till varsin kontorstyp. Med start från förrförra
Läs merBARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN
PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets
Läs merUpplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning -relationer till social interaktion, arbetsrollen och daglig sysselsättning Elisabeth Argentzell, leg. arbetsterapeut, med.
Läs merDigitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion
Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion -ett personcentrerat perspektiv WEMAN-JOSEFSSON, A. K a,b., HALILA, F a., JOHNSON, U a., LINDWALL, M b., WICKSTRÖM, N a., & WÄRNESTÅL,
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merUPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR
UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR analys av enkätdata från AktiKonprojektet Maria Öhrn, ST-läkare/doktorand KONTORSTYPER Cellkontor o enskilt kontor (1 pers) o delat kontor
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merSÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS. SOBONA medlemsdagar maj 2018
SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS SOBONA medlemsdagar 29-30 maj 2018 SÅ SKAPAS SVERIGES MEST ATTRAKTIVA ARBETSPLATS Torbjörn Eriksson, VD 0709-20 39 39 torbjorn.eriksson@tenantandpartner.com
Läs merFaktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA
Läs merHJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA
TORKEL KLINGBERG HJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA Vektor träning med tallinjen Förbättring under träning av tallinjen Pekka Räsänen Ola Helenius Torkel Klingberg 3 ggr skillnad David Sjölander, Jonas Beckeman
Läs merSkolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband. Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Närvarosatsningen Webbseminarium 20141210 Björn Wickström Temaledare Psynk www.psynk.se Psykisk hälsa Inte bara frånvaro av ohälsa. En resurs som
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merStress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merMetoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Läs merSociala relationer och upplevelse av ensamhet
Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merMotivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema
Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2012 Delkursansvarig: Mats Najström Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema 12 november
Läs merGENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD
Wise Mind AB Specialistkurser för psykologer www.wisemind.se GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM, GAD Diagnostik och evidensbaserad psykologisk behandling Stockholm 2-4/9, 30/9-1/10 och 28/10 2019 Kursens syfte
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merGDQ Associates lanseringsmingel. 21 mars 2017 i Stockholm
GDQ Associates lanseringsmingel 21 mars 2017 i Stockholm Program Maria Åkerlund hälsar välkomna Christian Jacobsson berättar om senaste forskningen om och med GDQ. Björn Pehrson från Lightweb och Nishteman
Läs merBusiness Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor.
Business Case EQ-i Chefer, New Zeeland Telecom ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Källa: EI and Return on Investment: www.mhs.com 1 Business Case
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merKommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )
1 Department of Clinical Neuroscience Division of Occupational Therapy and Gerontology Mona Eklund Slutredovisning av projekt Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en
Läs merVarför talar alla om grit? Berit Nordström Fil dr., leg. psykolog
Varför talar alla om grit? Berit Nordström Fil dr., leg. psykolog 1 Vad betyder grit? uthållighet, hålla fast vid långsiktiga mål trots motgångar och svårigheter driv, blanding av drivkraft och passion
Läs merUtvecklingspsykopatologi: utvecklings- och kliniska perspektiv, 15 högskolepoäng
Kursplan Utbildning på forskarnivå Utvecklingspsykopatologi: utvecklings- och kliniska perspektiv, 15 högskolepoäng Developmental Psychopathology: Developmental and Clinical Perspectives, 15 credits Kurskod
Läs merEmotioner och livstillfredsställelsens betydelse för lycka. Tony Loi. Örebro universitet. Sammanfattning
1 Emotioner och livstillfredsställelsens betydelse för lycka. Tony Loi Örebro universitet Sammanfattning I den här studien undersöks hur lyckliga människor är och skillnader i livstillfredsställelse, mellan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI Three Good Things Exercise som en teknik för att öka det subjektiva välbefinnandet och minska depressiva symptom en interventionsstudie med distriktssköterskor Åsa Bankert Masteruppsats
Läs merInre arbetsmotivation och förändringsengagemang vid förändringsarbete
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Inre arbetsmotivation och förändringsengagemang vid förändringsarbete Warda Katto D-uppsats i arbetslivsvetenskap, VT 2016 Handledare: Per Lindström
Läs merSTUDIEMotivation. Tutorlärarnas hemsida. Facebook. Infobrev (6.5)
STUDIEMotivation Tutorlärarnas hemsida Facebook Infobrev (6.5) Våra studerande Etta pojke 16 år Duktig på att fixa motorer Intresset för studierna svagt Svaga vitsord efter de första perioderna (6 och
Läs merVetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Läs merAnvisningar till delkurs PERSONLIGHETSTEORI (7.5 HP)
Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II 30 högskolepoäng HT 2014 Anvisningar till delkurs PERSONLIGHETSTEORI (7.5 HP) Version 140526 Kursplanen Delkursen behandlar ett urval av personlighetspsykologiska
Läs merPsykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp
1 (6) Kursplan för: Psykologi AV, Psykologiska behandlingsmetoder och psykoterapi, 22,5 hp Psychology MA, Psychological Treatment Interventions and Psychotherapy, 22,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merIKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet
IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet aileen.bergstrom@ki.se Aktuellt ämne: Stödet till anhöriga behöver öka omgående,
Läs merDen fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens
Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens Helle Wijk Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merLärorientering och Motivation. Tim och Veronica
Lärorientering och Motivation Tim och Veronica Syn på motivation i skolkontext Klassisk Information ska tryckas in Behaviorism Individualistiskt, behov, beteende Socialt/Miljö Socialt, beteende i miljö
Läs merKIT 104 Kognitiva processer
KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merKursplan. Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum Psykologi, allmän inriktning, poäng. Kursen ges som fristående kurs.
Kursplan Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod PSB525 Dnr 2003:1D Beslutsdatum 2003-01-14 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Psykologi, allmän inriktning, 21-40 poäng Psychology, General 21-40
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merFramtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor
Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv
Läs merVad har hänt sedan oktober? Värnamo den 4 februari Förändring. Två verksamhetsnivåer
Värnamo den 4 februari 2014 Att leda och arbeta med utvecklingsoch förändringsarbete del 2 Vad har hänt sedan oktober? Berätta för dina grannar runt bordet: a) vad som hänt i arbetsgruppen b) vad som hänt
Läs merAgenda. Coachens roll. Förhållningssätt. Övningar. Samtalsmodell. Samtal Hitta egna frågor
Cochande Samtal Agenda Coachens roll Förhållningssätt Övningar Samtal Hitta egna frågor Samtalsmodell Uppgift som Coach? Lyssna mer än prata (80-20) Att ställa frågor undvika oombeda råd Strukturera tillsammans
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merThe European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views
The European Commission support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents which reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held
Läs mer10 november 13 januari 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET
Går det att bli positivt instruerad till välbefinnande? Can positive instructions improve satisfaction with life? Anna Söderström Handledare: Maria Larsson Kandidatuppsats, PSYKOLOGI III Vetenskaplig Undersökning
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merOm hur positiva känslor får oss att vidgas och växa. Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum
Om hur positiva känslor får oss att vidgas och växa Åse Fagerlund, FD, PsL i neuropsykologi Folkhälsans Forskningscentrum Styrka, glädje och medkänsla Forskarteam Ansvarig forskare: Åse Fagerlund, FD,
Läs merGenusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll
Läs merGrundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)
1 (5) Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) Alvesson, M. & Spicer, A. (2012). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merDeltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Läs merDrömmen om det goda är en ideell förening.
Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merSupported employment -från en doktorands perspektiv
Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,
Läs merEn arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Läs merGymnasieelevers subjektiva välbefinnande Vilken betydelse har kön, självkänsla och livskvalitet?
Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för psykologi Gymnasieelevers subjektiva välbefinnande Vilken betydelse har kön, självkänsla och livskvalitet? Johanna Tallstig Kandidatuppsats
Läs merAlexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson, Astrid Karlsson, Mindy-Li Nixon & Christina von Tell
Jag har inte råd att slösa bort min tid på att tjäna pengar En studie kring effekter av informationsvinkling och preferenser inför val av pensionsålder Alexander Brusmark, Jonathan Dandemar, Frida Jonsson,
Läs merHANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI
HANDLEDNING I BARNPSYKOTERAPI Med tonvikt på att handleda på implicita processer SCHOWALTER & PRUETT. (1975). THE SUPERVISION PROCESS FOR INDIVIDUAL CHILD PSYCHOTHERAPY When I began my adult work, I at
Läs merVad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?
Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning? Mycket fokus har under de senaste 25 åren varit på rätt träningsmängd samt deliberate practice.
Läs mer