UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Johannes skola Kvalitetsredovisning 2011 2012 Johannes skola Johannes skola, Roslagsgatan 61, 113 54 Stockholm Tel: 08-508 44 500, Fax: 08-508 44 520
JOHANNES SKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (23) 2012-09-21 Handläggare: Catrin Hyllander Nyqwist Telefon: 08-508 44 540 Kvalitetsredovisning Johannes skola 2011/2012 Inledning Johannes skola är en kommunal grundskola med tvåspråkig inriktning, svenska/engelska. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurserna 1-5, fritidshem och öppen fritidsverksamhet/fritidsklubb för elever i årskurs 4 och 5. Undervisning i hem- och konsumentkunskap bedrivs på Vasa Real. Från höstterminen 2012 finns även årskurs 6 på Johannes skola. På skolan finns en förberedelsegrupp för elever som är nyanlända till Sverige. Vi har ett Elevhälsoteam (EHT) som träffas varje vecka för att diskutera och ta beslut om insatser för enskilda barn. EHT består av skolledning, skolsköterska, skolpsykolog och speciallärare. Vi har en väl fungerande Trygghetsgrupp (THG) som träffas en gång i veckan. Inriktning Vår verksamhet drivs i linje med i Stockholms stads Vision 2030 om en stad och en skola i världsklass. Vi menar att vi har unika möjligheter att leva upp till visionen här på Johannes skola. Vi bedriver tvåspråkig undervisning i en av klasserna i varje årskurs. Denna undervisning är reserverad för elever som har engelska och svenska som dagligt umgängesspråk, med en eller båda vårdnadshavarna. De svenska klasserna får utökad undervisning i engelska redan från förskoleklassen. Vi strävar efter att all undervisning i och på engelska ska bedrivas av lärare med engelska som modersmål. Eftersom vi har engelskspråkiga pedagoger både inom grundskolan och inom fritidsverksamheten, genomsyras hela dagen av det engelska språket. Vår tvåspråkiga inriktning gynnar samtliga elever på skolan; det engelska språket är såväl ett undervisningsspråk som ett sällskaps- och lekspråk. Det är ett levande språk som hörs i hela skolan och under skoldagens alla skeenden. Lokaler, miljö och organisation Johannes skola är en s.k. palatsskola med anrika lokaler från 1890. Organisatoriskt är vi indelade i tre arbetsenheter (AE), F-1 och 2-3 med integrerade fritidshem och 4-6 med integrerad fritidsklubb. F-1-enhetens verksamhet är förlagd i det s.k. F-1-huset, där också matsalen finns. I huvudbyggnaden finns arbetsenheterna 2-3 och 4-6, vaktmästeri, expedition, skolhälsovård, slöjdsalar, personalrum, bibliotek, faktarum, musiksal, aula och grupprum. Våra två idrottssalar finns i en egen byggnad mitt emot huvudbyggnaden. Elevernas utemiljö består av innegården/skolgården som är utformad för att möta elevernas behov av lek och rörelse. Klätterställningar, gungor, målade hagar och cykelbanor finns att tillgå för eleverna. Det finns även möjlighet att spela basket, bordtennis eller nyttja den konstgräsbelagda fotbollsplanen. Därutöver finns även en liten scen samt olika sittplatser. Varje AE leds av en arbetsenhetsledare (AE-ledare). Vår organisation med AE där skola och fritidshem är integrerade, stödjer ett samutnyttjande av både lokaler och olika peda-
SID 2 (23) gogiska kompetenser. Pedagogerna inom fritidsverksamheten är aktiva i klasserna under skoltid med syfte att komplettera lärandet med sin specifika kompetens. Skolan öppnar kl. 07.00 för morgonfritids (åk F-3) och stänger kl. 18.00. Fritidsklubben (åk 4-6) hålls öppen från det att skoldagen är slut till kl. 17.00. Fritidsverksamheten har hållit stängt under två dagar för gemensam kompetensutveckling och friskvård med lärarna. En dag per månad utom under sommaren har vi stängt kl. 16.00 för arbetsplatsträffar. Fritidsverksamheten hölls öppen hela sommaren bortsett från två veckor, 30-31. Skolledningen, den strategiska ledningsgruppen, SLG, består av rektor och två biträdande rektorer varav den ena har lednings- och chefsansvar för grundskolan och den andra för fritidsverksamheten, budget/uppföljning samt lokaler. I vår operativa ledningsgrupp, OLG, ingår de tre AE-ledarna. Lärarna och några av förskollärarna är anställda på ferietjänster och har 45,5 timmars arbetsvecka varav 35 timmar är reglerad, arbetsplatsförlagd tid och 10,5 timmar s.k. förtroendearbetstid. Övriga förskollärare, pedagoger inom fritidsverksamheten och den administrativa personalen är anställda på semester- eller uppehållstjänster med olika omfattning. Arbetsplatsträffar, föräldramöten m.m. är schemalagda och ingår i vars och ens totala arbetstid. Varje vecka har skolledningen genomfört pedagogiska utvecklingsmöten med lärarrespektive fritidspersonal. AE-möten har vi haft en gång per vecka under ledning av AEledarna. De båda grupperna OLG och SLG har haft möte vardera en gång i veckan. Vi har genomfört 10 arbetsplatsträffar (APT) och 10 möten med samverkansgruppen. Elevantalet på Johannes skola har under det gångna läsåret uppgått till ca 450 elever och antalet medarbetare till ca 65. Elever och medarbetare tillsammans representerar ca 40 olika nationaliteter. Omvärldsanalys möjligheter och risker Vi är inne i en gynnsam utveckling i elevunderlag på Johannes skola. Vi har ökat elevantalet med ca 140 elever sedan 2006 och vår ekonomi har varit stabil sedan 2007. Något som påverkat vår ekonomi under det gångna läsåret är att antalet elever i behov av extra/särskilt stöd har ökat markant. Vi har av det skälet haft extra resurspersonal anställda på skolan för att alla våra elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver för att kunna utvecklas så optimalt som möjligt. Vi upplever att vårt goda rykte fortfarande består och bidrar till den stora tillströmningen av elever som vill börja hos oss. Vi ser framför oss en fortsatt god utveckling då vi också vet att elevunderlaget i området kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Implementeringsprocessen med ny läroplan och kursplaner och den nya skollagen har fungerat utmärkt på vår skola. Processen med att kartlägga lärares och pedagogers komeptenser/behörigheter pågår. Några lärare påbörjar kompletteringsutbildningar i höst. Utbildningen kommer att ge dessa lärare behörighet att undervisa i ämnet matematik upp t.o.m. årskurs 6. Till hösten 2012 anställdes hela sex st. nya lärare och två nya pedagoger till fritids.
SID 3 (23) Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har ytterligare förbättrats under det gångna läsåret. Delaktighet i framtagandet av Kvalitetsredovisning och Arbetsplan liksom uppföljning och utvärdering av de samma, ingår idag som en naturlig del i arbetet för medarbetarna. Skolledningen har genomfört resultatdialoger med varje årskurs och den här gången har även fritids deltagit i dialogerna/analyserna kring resultatet från det gångna läsåret. Vid höststarten 2012 la vi också till en ny del i kvalitetsprocessen. Vi skolledare genomförde möten med varje årskurs, där organisering av undervisningen det kommande läsåret planerades utifrån de resultatdialoger vi genomfört samt utifrån de olika kompetenser/ behörigheter som lärarna har i respektive årskurs. Vi är inne i en process där vi, åtminstone på mellanstadiet går ifrån klasslärare till mentor, styrt av behörighet i skolämnen. Upprättande av kvalitetsredovisning Denna kvalitetsredovisning har tagits fram i samarbete med medarbetarna. Samtliga medarbetare har i sina respektive arbetsenheter deltagit i utvärdering och analys av det gångna läsåret och dess resultat. Analyserna har sammanställts till ett förslag till kvalitetsredovisning. Förslaget har sedan behandlats och beslutats i samråd genom samverkansprocessen. Skolrådet (föräldrarepresentanter från varje klass) har genom den utvärdering som genomförts där, samt alla föräldrar, genom de brukarundersökningar de deltagit i, getts möjlighet att lämna synpunkter och därmed bidragit till innehållet i kvalitetsredovisningen. Detsamma gäller eleverna genom klassråd och elevråd. Åtgärder för utveckling Kvalitetssatsning inom fritidshemmen En arbetsgrupp av fritidspedagoger har arbetat fram ett förslag till förbättring av den pedagogiska miljön på ett par av fritidsavdelningarna. Utifrån den beställdes i slutet av vårterminen nya inventarier och nytt pedagogiskt material. Vid höstterminens start pågick iordningsställande av avdelningarna. Upprustningen och planeringen av den pedagogiska miljön på fritidshemmet kommer att leda till en mer inbjudande och tydlig pedagogisk miljö för eleverna. För att öka fokuseringen på pedagogiskt utvecklingsarbete inom fritids, har vi infört en ny organisation med en pedagogiskt ansvarig fritidspedagog på varje avdelning. Vi har också sedan höststarten en socialpedagog som är verksamhetsansvarig på fritidsklubben. Möteskultur och förbättrad effektivitet Vi är ännu inte helt nöjda med möteskultur och effektivitet på våra möten. Vi kan dock konstatera att en förbättring skett. Vi har tagit bort s.k. informationsmöten till förmån för pedagogiska utvecklingsmöten både inom skola och inom fritidshem. Till det nya läsåret har vi organiserat om möten och planeringar inom både skola och fritids med syftet att öka effektiviteten och använda vår tid så optimalt som möjligt. Skolledningen har t.ex. inga stormöten med all fritidspersonal längre utan träffar istället de pedago-
SID 4 (23) giskt ansvariga fritidspedagogerna en gång/vecka. De i sin tur leder sedan planeringar och utvecklingsarbete med kollegorna på sin avdelning. Fortsatt utveckling av gemensamma rutiner inom olika områden Processen med att utveckla och ta fram rutiner inom verksamhetens alla områden fortsätter. Vi vill med detta arbete tydliggöra organisation och arbetsätt och därmed skapa trygghet och stabilitet för medarbetarna. Intern kommunikation Vi har påbörjat ett arbete med att utvecklas vår interna kommunikation. Vi ska utveckla vårt veckoblad med information till all personal om verksamhetens alla aktiviteter. Vår avsikt är att öka insynen i varandras verksamheter och skapa en transparant öppen organisation. Vi tror att detta på sikt förbättrar den interna kommunikationen. Organisation för läromedel och förbrukningsmaterial Vi har påbörjat ett förråd för förbrukningsmaterial och undervisningsmaterial i olika ämnen samt till viss del skapat fasta klassuppsättningar i varje klassrum avseende förbrukningsmaterial och annat material. Arbetet med detta behöver fortsätta det kommande läsåret. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Utvärderingen av vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling har genomförts kollegialt i samband med övrig utvärdering. Eleverna har genom vår trygghetsenkät i slutet av vårterminen getts möjlighet att svara på frågor om trygghet, trivsel och mobbning. Föräldrarna har via svar i brukarundersökningen och diskussioner i vårt skolråd bidragit i vår utvärdering. Flera av frågorna i trygghetsenkäten liksom brukarundersökningen har tydliga kopplingar till innehållet i vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. På skolan har vi arbetat fram en ny trygghetsenkät som bättre ska ge oss svar på var i skolan eleverna känner sig otrygga och varför det känner sig otrygga just där. Eleverna har i enkäten bl.a. fått svara på frågorna: Finns det någon plats på skolan där du inte känner dig trygg? Jag tycker att det finns personal som jag kan vända mig till om det händer någonting. Kan du arbeta i lugn och ro på lektionerna? Anser du att vi har en bra stämning på skolan?
SID 5 (23) Genomgången av enkäten visade att majoriteten av våra elever är trygga överallt i skolan. För de som inte känner så är det bl.a. bakom leksaksboden på gården, vid brandtrappan samt några hörn av skolgården som uppfattas som otrygga platser. Leksituationer och platser som kan kännas otrygga är vid gungorna t.ex. man kan gunga för högt, på fotbollsplanen, vid klätterställningen och omkring King-rutorna. Dessa situationer är ofta kopplade till att det är många äldre barn i närheten vilket ibland kan leda till lekar som av de yngre barnen kan upplevas som lite skrämmande. Generellt upplever våra elever att det finns personal tillgänglig överallt på skolan. Några elever känner att en viss otrygghet fortfarande råder i omklädningsrummen. Vi tror att det beror på att det inte alltid finns personal inne i båda rummen utan i korridoren utanför. I trapphus och korridorer upplever flera elever att de vuxna inte syns och märks samt att det är hög ljudvolym. Majoriteten av eleverna upplever att det alltid eller oftast är arbetsro. En låg andel anger att det nästan aldrig är det. Den vanligaste orsaken till att man känner att man blir störd är att kamraterna pratar eller, i vissa fall, går runt i klassrummet. Vad gäller stämningen på skolan har endast ett fåtal elever svarat att de tycker att det är dålig stämning. Deras förklaring till det är bl.a. att de tycker att en del barn på skolan har ett aggressivt/tufft beteende samt att de upplever sig inte ha några kamrater. Våra resultat från brukarenkäten angående trygghet, trivsel och arbetsro visar att förskoleklassen ligger lägre än Stockholm som helhet, i årskurs 2 ligger vi ungefär lika och i årskurs 5 ligger vi totalt sett högre än Stockholm. Bedömning och analys Vi känner oss överlag nöjda med vårt arbete med Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling. Problemet med elevernas känsla av otrygghet i omklädningsrummen kvarstår dock fortfarande. I brukarenkäten är det föräldrarna som svarar för Förskoleklassbarnen och åk 2. Till vissa delar kan vi konstatera att deras bild inte riktigt stämmer med den bild barnen ger genom vår egen trygghetsenkät. Eftersom de elev- och föräldragrupper som detta år svarat på brukarundersökningen inte är desamma som förra året är det svårt att göra riktiga jämförelser, men vi kan konstatera att vi behöver arbeta med kommunikationen om trygghetsfrågor med de allra yngsta barnen och deras föräldrar. Det är återkommande att de känner sig mindre trygga på vår skola än på Stockholmsskolor i allmänhet. Våra elever känner sig mer trygga och nöjda med skolan ju äldre de blir. Övergången mellan förskola och skola blir för många barn och föräldrar en stor och tuff omställning och vi behöver ytterligare säkra att den övergången blir trygg. Arbetet med likabehandling blir aldrig klart utan måste ses som ett långsiktigt och alltid pågående arbete. För att än mer tydliggöra delaktighet, ansvar och helhetssyn, leds numera elevrådet av både en lärare och en fritidspersonal. Klassråden har varit schemalagda och både klasslärare och pedagoger från fritids har deltagit i de flesta klasserna. Var fjärde vecka har det i stället varit elevråd på den tiden. Att denna tid har vikts till klassoch elevråd har lett till ett mer systematiskt klassråds/elevrådsarbete. Återkoppling från elevrådet sker idag till Ledningsgruppen. Genom AE-ledarna kommer sedan informationen också ut till arbetsenheterna. För att betona vikten av detta arbete överväger vi att lägga in det som en fast punkt på våra APT-möten.
SID 6 (23) Vårt zonsystem med schema över var pedagogerna har sin placering på skolgården har inte fungerat till 100 %. Syftet med zonsystemet är att säkra vuxennärvaro på alla delar av skolgården. Vi inser att vi återigen behöver aktualisera zonsystemet. I hela personalgruppen behöver vi diskutera begreppet kränkning samt förankra vårt gemensamma förhållningssätt för hur vi hanterar eventuella kränkningar. Pedagogerna behöver bli bättre på att anmäla till rektor som i sin tur ska anmäla vidare. Vi behöver ständigt arbeta med att stärka barnens självförtroende och självkänsla och vi skulle behöva få till en mer gemensam syn på hur vi arbetar med Livskunskap. Arbetet med att få starka, självständiga och empatiska barn är grundläggande för deras fortsatta utveckling av respektfullt beteende och studiemotivation. Läs mer om vårt Likabehandlingsarbete i vår Likabehandlingsplan som finns på vår webbsida www.johannesskola.stockholm.se NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1,1 % 0,5 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 77 % 95 % 2012 52 % 55 % 2012 63 % 50 % 2012 84 % 90 % 2012 63 % 65 % 2012 93 % 95 % 2012 ÅTAGANDE: Johannes skola, pedagoger och elever tillsammans, ska förbättra arbetsro och arbetsklimat i varje klassrum. Förväntat resultat Förbättra resultatet i brukarundersökningen gällande "Jag kan arbeta utan att bli störd" med minst 10 % inom samtliga målgrupper.
SID 7 (23) Arbetssätt Vi ska under läsåret genomföra en egen undersökning med alla skolans elever när det gäller arbetsro. Av undersökningen ska det framgå på vilket sätt eleverna inte känner arbetsro och varför. Efter analys av undersökningen, genomföra lämpliga åtgärder. Regelbundet under läsåret diskutera arbetsron i klasserna. Medvetet tänka på hur den fysiska miljön med möblering och liknande i klassrummet påverkar arbetsron. Resursanvändning Lärare och övriga pedagoger. Mötestid. Lektionstid. Uppföljning Elever och pedagoger följer tillsammans under läsåret, kontinuerligt upp hur arbetsmiljön i klassrummet fungerar. Kollegial utvärdering i samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Tillsammans med eleverna göra en uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret. Resultat Sammantaget är bedömningen att vi nått full måluppfyllelse vad gäller målet att förbättra arbetsron i klassrummen med 10 %. I förskoleklassen var målet att 55 % skulle vara nöjda och det blev 52 %. I årskurs 2 var målet 50 % och vi nådde hela 63 % nöjda elever. I årskurs 5 var målet 65 % och vi nådde 63 %. Statistiken över olycksfall och tillbud vid Johannes skola visar en ökning från 6 %, läsåret innan till 8 % det gångna läsåret. De flesta incidenterna sker på skolans skolgård, fotbollsplan och i trapphuset. Bedömning och analys Vi känner oss inte helt nöjda med resultatet i förskoleklassen från brukarundersökningen vad gäller arbetsro. Noteras bör dock att vi förbättrat resultatet där med hela 7 % om vi jämför med året innan. I årskurs 2 är resultatet förbättrat med hela 23 % och i årskurs 5 med 9 %. Vi är övertygade om att de förbättrade resultaten går att hänföra till att lärare och övriga pedagoger systematiskt diskuterat arbetsron med eleverna. Som exempel kan nämnas att pedagogerna genom systematiska samtal har uppmärksammat eleverna på hur deras eget beteende påverkar miljön. I samtalen har man talat om olikheter och elevers olika behov. Man har gjort förändringar i klassrummet utifrån elevernas egna önskemål samt haft arbetsron som ett genomgående tema på klassråd och i elevråd. Genom att ha haft arbetsro som ett genomgående tema i våra klasser så verkar vi nu ha lyckats uppnå ett klassrumsklimat som de flesta elever är nöjda med.
SID 8 (23) År 2007 började vi föra statistik över olyckor och tillbud och förra läsåret hade vi för första gången en nedgång i antalet tillbud/olyckor. Detta läsår ser vi en ökning med 2 % och kan då konstatera att vi nu är tillbaka på en liknande nivå som de tidigare mätningarna. Vårt arbete med att skapa trygghet och säkerhet för våra elever måste därför fortsätta. Det är på skolgård och fotbollsplan som de flesta tillbuden sker och det är oftast pojkar som drabbas. Detta bedömer vi ändå som rätt logiskt då det är vid dessa platser som det utförs många fysiska aktiviteter bland barnen och att det oftast är pojkarna som väljer dessa aktiviteter. I trapphuset sker också en del tillbud. Vid utgång till raster är det en högljudd och stojig situation där som vi behöver se över hur vi kan förbättra. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Periodens utfall Årsmål Period 84 % 90 % 2012 85 % 95 % 2012 75 % 100 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 78 % 92 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 42 % 70 % 2012 85 % 90 % 2012 82 % 90 % 2012 ÅTAGANDE: Johannes skola ska fortsätta utveckla det påbörjade arbetet kring elevers olika lärstilar. Förväntat resultat Lärare och övriga pedagoger ska på ett medvetet sätt och utifrån befintliga resurser anpassa undervisning, arbetsmiljö/möblering i klassrummet utifrån elevernas olika sätt att lära. Särskild hänsyn ska tas till elever i behov av särskilt stöd och deras olika sätt att lära.
SID 9 (23) Arbetssätt När vi planerar och genomför vår undervisning ska vi väga in att eleverna har olika sätt att lära. Vid behov av analys av elevers sätt att lära ska vi genomföra lärstilstester med våra elever. Därigenom kan vi medvetandegöra den enskilde eleven men också pedagogen, om hur eleven bäst lär sig. Undervisande lärare, special- och stödlärare ansvarar gemensamt för individuella undervisningsanpassningar till elever i behov av särskilt stöd. Resursanvändning Lärar- och speciallärarresurser. Årskursmöten. EHT-möten. Uppföljning Följs upp systematiskt på AE-möten, lärar- och fritidsmöten samt på EHT. Vid resultatdialogen i årskursarbetslagen slutet av läsåret. I samband med övrig uppföljning/utvärdering redovisas resultatet. Resultat Bedömningen är att vi delvis har uppfyllt åtagandet om att utveckla arbetet kring elevers olika lärstilar. Bedömning och analys Ett lärarlag menar att de inte har arbetat med detta aktivt, men att de i planeringen försökt att tänka på att variera undervisningen. Samma lärarlag berättar om hur de försökt uppmärksamma eleverna själva på vad de behöver lära sig och hur de lär sig bäst. Special- och stödlärare har försökt anpassa undervisningssituationen efter vilka behov och vilka elever de har. I de reflekterande samtalen mellan speciallärare och klasslärare, har enskilda elevers problem tagits upp och man har diskuterat olika lösningar. Lärarna betonar vidare vikten av att faktiskt så långt som möjligt individualisera undervisningen så att varje elev ges de bästa möjligheterna att utvecklas så långt som möjligt. Man ser dock svårigheter av olika slag. Vår anrika skola och dess lokaliteter med små klassrum och avsaknad av grupprum, lyfts ofta fram som ett hinder. Via de olika forum som klasskonferenser, elevhälsomöten, resultatdialoger som skolledarna håller med lärarna märks dock en stor medvetenhet och en hög ambition att så långt som möjligt individualisera undervisningen efter de olika lärstilar som eleverna har. Användandet av ipads i undervisningen som vi precis börjat med torde underlätta detta.
SID 10 (23) ÅTAGANDE: Johannes skola ska påbörja en process kring hur vi ska arbeta med entreprenöriellt lärande. Förväntat resultat Johannes skola har tagit fram en beskrivning över hur vi ska arbeta för att våra elever, under sin tid hos oss, ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Årskurserna 4-5 har påbörjat ett arbete kring entreprenöriellt lärande. Arbetssätt Ta fram en arbetsgrupp av pedagoger inom förskoleklass/grundskola/fritidshem som tar fram ett förslag till hur vi ska arbeta med entreprenöriellt lärande på vår skola. Förslaget ska sedan bearbetas och sammanställas till ett dokument som ska implementeras till samtliga pedagoger på skolan. 4-5-enheten ska under läsåret arbeta med minst ett projekt som stimulerar elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva idéer och lösa problem. 4-5-eleverna ska i projektet ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt få möjlighet att arbeta såväl självständigt som i grupp. 4-5-projektet ska dokumenteras och visas upp i en utställning på skolan. Resursanvändning Lärarresurser. Mötestid. Material. Uppföljning Följs upp systematiskt på AE-mötet i 4-5-enheten. I samband med övrig uppföljning och utvärdering i slutet av läsåret. Resultat Åtagandet om att påbörja en process kring hur vi ska arbeta med entreprenöriellt lärande är uppfyllt. För att nå det förväntade resultatet med en tydlig beskrivning av hur vi på Johannes arbetar med entreprenöriellt lärande behöver vi arbeta med åtagandet under ytterligare ett läsår. Bedömning och analys Årskurs 4 och 5 har kommit igång väl med olika projekt inom entreprenöriellt lärande. Som exempel kan nämnas att eleverna genom vårt tema hållbar utveckling inspirerats att skapa en miljövänlig uppfinning. Eleverna har fått fundera kring miljöproblem och försöka uppfinna något som kan ta hand om problemet. De har fått tänka kring kostna-
SID 11 (23) der, ev. nya miljöproblem som kan uppkomma under tillvekning och/eller drift. Ritningar på uppfinningarna har sedan tagits fram och till sist har eleverna byggt/skapat sin uppfinning av återvunnet material. I årskurs 5 har eleverna arbetat med ett projekt om företagsamhet. Rektors bedömning är att lärarna i mellanstadiet, på ett inspirerande sätt lyckats locka fram elevernas kreativitet och skaparlust. Lärarna menar att om man i undervisningen hela tiden är medveten om uppdraget i lärplanen om entreprenöriellt lärande, så blir det kreativa och skapande tankarna och idéerna som en naturlig del i de flesta ämnen och moment. ÅTAGANDE: Johannes skola ska skapa en gemensam struktur och ett gemensamt förhållningssätt till vår tvåspråkiga undervisning. Förväntat resultat Vi har säkerställt att alla våra tvåspråkiga elever får en likvärdig utbildning på svenska och engelska i alla årskurser. Vi har en policy för ämnesplanering och undervisningsansvar emellan den svenska och engelska läraren. Vi har förbättrat de tvåspråkiga elevernas utbildningsresultat i matematik så att de är likvärdiga med de "svenska" elevernas resultat. Arbetssätt Vi ska skapa tillfällen för samplanering mellan lärarna som undervisar i respektive tvåspråkiga klasser. Vi ska kartlägga hur det dagsläget ser ut i de olika klasserna vad gäller hur ämnen och undervisning är uppdelad mellan den svenska och engelska läraren. Utifrån kartläggningen, se över hur vi på bästa sätt planerar undervisningsansvar och ämnesfördelning emellan den svenska och engelska läraren. Vi ska se över möjligheterna till samundervisning i matematik. Försöka skapa något tillfälle i veckan då den svenska och den engelska läraren undervisar eleverna i matematik tillsammans. Vi ska ta del av aktuell forskning inom området. Resursanvändning Lärar- och skolledarresurser. Tid på lärarkonferenser under vårterminen. Litteratur om aktuell forskning inom området. Uppföljning Systematiskt på årskursmöten. I samband med övrig uppföljning/utvärdering i slutet av läsåret redovisas resultatet.
SID 12 (23) Resultat Detta åtagande var delvis uppfyllt vid läsårets slut. Det har funnits tillfällen för samplanering mellan lärare som undervisar i tvåspråkiga klasser även om mer mötestid varit önskvärt enlig lärarna. Bedömningen är att åtagandet kommer att vara uppfyllt under nästa läsår. Bedömning och analys Under flera år har vi varit inne i en process där vi försöker förtydliga och själva förstå vår tvåspråkiga undervisning. Någon sådan analys har inte genomförts vad nuvarande skolledning känner till. I och med den nya styrningen med tydliga kursplaner och kravet på ämnesbehörighet lyfts fram så har vikten av en genomlysning av vårt tvåspråkiga program blivit mycket angelägen. Av det skälet har skolledningen tillsammans med samtliga inblandade lärare tagit fram en organisering av den tvåspråkiga undervisningen. Resultatet är en tydlig programförklaring som kommer att presenteras för alla föräldrar i början av läsåret. Programförklaringen tydliggör organiseringen av ämnen, undervisning och modersmål samt undervisningsansvar emellan lärarna som undervisar på svenska och engelska. Den säkrar också på ett tydligare sätt än innan, att alla berörda elever får den garanterade undervisning i alla ämnen de har rätt till. Vi förklarar också hur vi ser på ämnet engelska och på modersmålsundervisningen i engelska. Sammantaget vill vi påstå att vi under det gångna läsåret tagit flera utvecklingssteg inom detta område och faktiskt har skapat ett gemensamt förhållningssätt till vår tvåspråkiga undervisning. Vi har nått det förväntade resultatet med att säkerställa att alla våra tvåspråkiga elever får en likvärdig utbildning på svenska och engelska i alla årskurser genom den programförklaring som tagits fram. Övriga resultat Prognos måluppfyllelse samt nationella prov och LUS åk 3 Vi kan konstatera att prognos måluppfyllelse i skolans alla ämnen och årskurser överlag är mycket god. I genomsnitt beräknas (uppnår åk 3) 89 % av våra elever i lågtstadiet uppnå målen för åk 3 i ämnet svenska/svenska som andraspråk, och motsvarande siffra i mellanstadiet är 95 %. I ämnet svenska/svenska som andra språk ser vi en avvikelse i åk 3 där 14 % inte når målen för årskursen. I ämnet matematik är prognosen 95 % för lågstadiet och 92 % för mellanstadiet. Måluppfyllelsen för våra tvåspråkiga elever i ämnet matematik följer samma mönster som för de svenska klasserna. Resultaten i de nationella proven visar att 75 % klarar samliga delprov i svenska/svenska som andraspråk och 85 % i matematik. Våra LUS-resultat visar att 78 % av eleverna läser med flyt. Resultat från andra årskurser I PRIM-utvärderingen av elevernas grundläggande kunskaper i matematik för åk 2 och 5 uppnår vi mycket goda resultat för de olika delområden som här utvärderats. Resultaten överstiger genomsnittet för Stockholms stad inom i stort sett alla områden. Brukarenkäten i årskurs 2 visar att 82 % av föräldrarna anser att de och deras barn vet vad barnen behöver kunna för att uppnå målen i de olika ämnena. På samma fråga sva-
SID 13 (23) rar hela 91 % av eleverna i åk 5 positivt. 95 % av åk-2-föräldrarna anser att lärarna förväntar sig att deras barn ska nå målen. Motsvarande siffra för eleverna i åk 5 är 97 %. Förskoleklassens resultat gällande frågor om kunskap ligger lägre än stadens förutom "Lärarna tror på att mitt barn kan lära och utvecklas. På den frågan svarar 95 % positivt, att jämföras med stadens resultat på 93 %. Bedömning och analys Prognos måluppfyllelse samt nationella prov och LUS i åk 3 Som vi redovisat ovan är prognosen för måluppfyllelse i skolans alla ämnen och årskurser överlag god. Vi är dock inte nöjda med nedgången i resultaten på de nationella proven i åk 3 eftersom vi ser en försämring i både matematik och i svenska jämfört med året innan. 75 % klarar samliga delprov i svenska och 85 % i matematik. Motsvarande siffror förra året är 96 % i svenska och 90 % i matematik. Tyvärr ser vi samma trend även vad gäller LUS. 78 % av eleverna läser med flyt 2012 att jämföras med 2011 då 90 % läste med flyt. Då de nationella proven ska ses om en del i bedömningen av elevernas måluppfyllelse är det viktigt att vi tittar just på hur den slutgiltiga måluppfyllelsen i åk 3 blev i ämnena svenska och matematik. Vi kan då konstatera att 86 % av eleverna når målen för ämnet svenska/svenska som andraspråk. Detta ska då jämföras med att 75 % inte uppnådde kravnivån på de nationella proven. Vi vet, att i stort sett alla elever som inte nådde ända fram i de nationella proven endast misslyckades på ett enda delprov. Det känns viktigt att notera. I matematik når 99 % av eleverna målen att jämföras med 85 % som klarar samtliga delprov i de nationella proven. Viktiga analyser som visar att vi inte behöver vara särskilt oroliga för matematik. I ämnet svenska/svenska som andraspråk behövs dock fler och mer riktade åtgärder för de elever som behöver extra- eller särskilt stöd. Om vi jämför resultat mellan flickor och pojkar ser vi att de i år är likvärdiga vad gäller svenska/svenska som andra språk. I matematik presterar pojkarna 5 % bättre än flickorna. Förklaringar som vi kan hitta till vårt kraftigt försämrade resultat på de nationella proven är att hela 30 % av våra elever i åk 3 läser efter kursplanen för ämnet svenska som andraspråk. Detta är 5 % fler än året innan. Alla lärare som undervisar i svenska är också ansvariga för undervisningen i svenska som andraspråk. Vi skolledare inser att vi behöver starta en dialog med våra lärare om hur detta ska kunna organiseras så optimalt som möjligt inom ramen för klassundervisningen. Utöver det extrastöd som ska ges av klasslärarna har vi lärarresurser motsvarande 70 % av en heltidstjänst med särskild kompetens i ämnet svenska som andraspråk. Det kan vara så att fler elever än vi bedömt, borde ha fått del av det särskilda stöd i undervisningen som ges av de lärare hos oss som har den kompetensen specifikt. Vi förstår också att för täta lärarbyten i något fall kan ha påverkat negativt. Flera av våra elever är förhållandevis nyanlända och har ännu inte hunnit tillgodogöra sig kunskaper enligt kravnivåerna. Detta påverkar våra resultat negativt detta år. Vi tror också ny läroplan, nya kursplaner, nya nationella prov med mycket tydliga rättningsanvisningar kan ha lett till ökad medvetenhet och ansvar hos lärarna vad gäller vikten av att göra riktiga bedömningar vid rättningen. Det faktum att vi från hösten 2012 kommer att ha årskurs 6 på vår skola tror vi har gynnat den interna bedömarkulturen på skolan.
SID 14 (23) Vi angelägna att lyfta fram vårt strukturerade och väl fungerade elevhälsoarbete. Vi ser att det ger positiva effekter för våra elever i behov av särskilt stöd. Vi har idag tydliga rutiner för anmälan till EHT, ansvarsfördelning kring Åtgärdsprogram m.m. Det ökar våra möjligheter att rätt fördela av särskilda stödinsatser för de elever som har behov av det. Våra elever som har behov av särskilt stöd är väl inkluderade i sina klasser och vi arbetar med en tydlig organisering av undervisning och särskilt stöd kring dessa. Sen några år tillbaka har vi skärpt kravet på att elever som ska börja vår tvåspråkiga utbildning verkligen är fullt tvåspråkiga i både svenska och engelska. Detta är en förutsättning för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på båda språken vilket i sig är en förutsättning för att kunna uppnå målen för de olika ämnena och kravnivån på de nationella proven. Vi är ganska säkra på att det tydliggjorda kravet på full tvåspråkighet kommer att förbättra våra resultat på de nationella proven framöver. Vi känner till fler orsaker till våra försämrade resultat detta år men p.g.a. bestämmelser i sekretesslagen är vi förhindrade att fullt ut redovisa detta. För att höja resultatet det kommande läsåret och även i ett längre perspektiv, ser vi det som extra viktigt att tidigt få fatt i de elever som kan behöva extrastöd i sin läs- och skrivutveckling. De intensivläsningsperioder som våra speciallärare startade under det gånga läsåret ska utvärderas för att se vilka förbättringar vi kan åstadkomma. Vi behöver bli mycket tydligare med styrningen av det riktade stödet. Vilka elever är det som ska få det särskilda stödet som våra speciallärare kan ge och vilka är det som ska få sitt extra stöd inom ramen för klasslärarens ansvar? Vi behöver också fortsätta vårt påbörjade arbete med fokus på att fånga upp elevers behov, skriva åtgärdsprogram, ge tips till föräldrar om hur stöd och träning kan ges hemma utöver det stöd som skolan ger. Föräldrars stöd kan göra stor skillnad De elever som inte beräknas nå målen har åtgärdsprogram och de som bedömts behöva specialundervisning, har fått det av våra speciallärare. Några av eleverna som inte når eller beräknas nå målen går i vår förberedelsegrupp. Detta ser vi som naturliga skäl till deras resultat. Bedömning och analys andra årskurser PRIM-utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik för åk 2 och 5 visar att våra resultat till övervägande del överstiger genomsnittet för Stockholms stad. Vi tror att det till stor del beror på ett väl fungerande samarbete mellan lärarna i åk 2 och 5. Man arbetar som team, gör gemensamma undervisningsplaneringar och använder varandras kompetenser. Ökningen av samarbetet i ämnet matematik mellan lärarna i de svenska och de tvåspråkiga klasserna vill vi också lägga fram som en aspekt till de goda resultaten. I brukarenkäten kan vi konstatera ett försämrat resultat för åk 2 (2011 = 90 % och 2012 = 82 %) och en kraftig förbättring för åk 5 (2011 = 81 % och 2012 = 94 %) vad gäller frågan om eleverna vet vad de behöver kunna för att uppnå målen i de olika ämnena. Vi vet inte riktigt vad det försämrade resultatet i åk 2 beror på. Det aktuella lärarlaget har haft stort fokus på att göra elever och vårdnadshavare delaktiga i elevernas kunskapsutveckling. De har arbetat mycket medvetet med att i sina lokala pedagogiska planeringar tydliggöra för eleverna vad som kommer att bedömas samt med vad det är som eleverna behöver utveckla för att nå måluppfyllelse.
SID 15 (23) Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 94 % 95 % 2012 73 % 90 % 2012 54 % 70 % 2012 81 % 90 % 2012 ÅTAGANDE: Johannes skola ska utveckla och förbättra våra elevers inflytande och ansvar vad gäller fritidshemmets och den öppna fritidsverksamhetens innehåll. Förväntat resultat I nästa års brukarundersökning ska resultatet öka från 52 % till minst 65 % som "Är nöjda med - det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter". Eleverna ska ges möjlighet att påverka vilka aktiviteter vi erbjuder och de ska ha tillgång till en varierande pedagogisk miljö som inbjuder till kreativitet och ansvarstagande. Eleverna ska uppleva att deras åsikter mottas med respekt (allas lika värde). Arbetssätt Alla fritidsgrupper inom årskurserna 1-5 har stormöten en gång i månaden där eleverna ges möjlighet att påverka bl.a. vår pedagogiska miljö och vilka aktiviteter som erbjuds. På mötet förs protokoll som ska affischeras så att det blir synligt för alla elever och föräldrar. Förskoleklassen håller stormöten två gånger per termin. Vi ska tillsammans med eleverna planera och erbjuda en pedagogiskt utvecklande, tydlig och varierad miljö som stimulerar till kreativitet och ansvarstagande där eleverna kan ta ansvar för sina egna val. Alla pedagoger ska visa respekt och vara lyhörda för när eleverna uttrycker sin vilja i vardagliga situationer. Genom att lära eleverna göra självständiga val som de sedan kan stå fast vid så ökar vi elevens trygghet med sig själv, "jag duger".
SID 16 (23) Vi ska, utifrån elevernas erfarenhet, ålder och mognad, erbjuda deltagande i olika demokratiska forum såsom, samling, planering, möten, pedagogiska caféer och utvärderingar. I dessa forum ges barnen möjlighet att träna mötesteknik samt agera och öva sig i demokratins grunder. Resursanvändning Samtliga pedagoger. Pedagogisk dokumentation. Lokaler, IT användning. Pedagogernas planerings- och reflektionstid. Uppföljning För att följa upp hur eleverna upplever sina möjligheter till inflytande på fritids, ska vi följa upp resultaten från våra stormöten. I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet. Resultat Åtagandet är uppfyllt till viss del. Vi har inte lyckats nå det förväntade resultatet att i brukarenkäten, där vi hoppades kunna öka från 52 % till minst 65 % vad gäller frågan "Är nöjda med - det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter". Resultatet har endast ökat med 2 % till 54 %. Bedömning och analys Pedagogerna på fritids beskriver i sina utvärderingar hur man har använt samlingar, stormöten och pedagogiska caféer för att lyssna på eleverna. Genom dessa forum menar man att eleverna ges möjlighet till delaktighet. Man beskriver också att eleverna i viss mån kunnat ändra i aktiviteter, miljö och material utifrån de önskemål de haft. Som exempel nämns hur man arbetat med den pedagogiska miljön och skapat lugna miljöer att vara på, där de kan läsa böcker, studera, göra läxor eller bara att koppla av. Pedagogerna lyfter fram vikten av planeringstid och resurser för att lyckas bättre med elevinflytande på fritids. En positiv förändring som genomfört under det gångna läsåret är att det numera är två pedagoger som leder elevrådet, en lärare och en pedagog från fritids. Det skapar en helhetssyn vad gäller elevinflytande på Johannes vilket i sin tur leder till ökad trygghet. Om vi tittar på brukarenkäten ur ett fritidsperspektiv, ser vi att andelen föräldrar till barn på fritidshem i åk 2, som uppger att de kan rekommendera fritidshemmet, endast är 42 %. Den siffran känns inte OK och vi har funderat på dess orsaker. Att barngrupperna är stora på fritids generellt vet vi men vi behöver titta närmare på hur stora våra grupper är i förhållande till andra skolors. Vi är dock ganska säkra på att flytten in i huvudbyggnaden med nya lokaler, hög frånvaro och många vikarier fritids i åk 2, har bidragit till det i år lägre resultatet. Vi behöver därför tillsammans med pedagogerna på fritids se över och förbättra övergången mellan åk 1 och åk 2 då det är en stor förändring för eleverna att byta hus och ibland också pedagoger. När vi får möjlighet att nyrekrytera är det viktigt att anställa motiverad och engagerad personal.
SID 17 (23) Brukarnas uppfattning om trygghet och trivsel på fritidshemmet i åk 2 är tyvärr inte tillfredsställande. Siffrorna för vår skola ligger lägre än för staden i övrigt utom Under detta läsår har mitt barn inte blivit illa behandlat av andra elever på fritidshemmet. Noteras bör att svarsfrekvensen är låg, endast 47 % av föräldrarna har svarat på enkäten. Vi kan trots det konstatera att vi framför allt behöver se över elevernas möjligheter till lugn, ro och avkoppling under den tid de tillbringar på fritids. Vi har detta läsår för första gången genomfört "egna" föräldramöten och "öppet hus" för fritids. Vi är lite förbryllade över att detta inte gett mer effekt och kan konstatera att de delarna behöver utvecklas och förankras ytterligare. Vi tror att en av orsakerna till att föräldrarna inte är nöjda med dialogen om deras barn på fritidshemmet kan vara att fritidspersonalen inte har deltagit på utvecklingssamtalen. Därför har vi nu i linje med utbildningsförvaltningens rekommendationer, lagt till att fritidshemspersonalen ska delta på utvecklingssamtalen en gång per läsår. Vi behöver även hitta andra former för dialog, delaktighet och samverkan med vårdnadshavarna. För att förbättra förutsättningarna och på sikt höja kvaliteten på fritidshemmen, har en tydlig organisation för planering av fritidsverksamheten tagits fram till det kommande läsåret. Här ingår även gemensam planeringstid för lärare och pedagoger på fritids. Med samma syfte har pedagogiskt ansvariga fritidspedagoger till varje avdelning utsetts. Till sist vill vi lyfta fram förbättringen vad gäller den pedagogiska miljön på en av enheterna. Lokalförutsättningarna har betydelse och de förändringar som skett och sker nu med inköp av nya inventarier och material, kommer och har redan fått en stor positiv effekt! En bättre organiserad miljö gör också att föräldrar får ett mer positivt intryck av fritids. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Johannes skola ska förbättra rutinerna för överlämning av elever mellan de aktuella förskolorna och vår skola. Förväntat resultat Förbättra förskoleklassens resultat i brukarundersökningen med minst 10 % avseende trygghet och arbetsro. Arbetssätt Vi ska bjuda in till överlämningsmöten på individuell nivå för elever i behov av särskilt stöd. På mötet ska berörda pedagoger, skolledare, skolsköterska och/eller skolpsykolog, föräldrar och representant från förskolan delta. Vi ska ta fram en tydlig ansvarsfördelning gällande den överlämningsdokumentation som förskolan lämnar till skolan.
SID 18 (23) Vi ska delta aktivt i de pedagogiska caféer som anordnas i samarbete mellan skolor och förskolor på Norrmalm. Vi ska delta aktivt i det utvecklingsarbete som ska starta på initiativ av grundskolechef på utbildningsförvaltningen och barn- och ungdomschef på Norrmalm. Resursanvändning Lärar- och pedagogresurser. Mötestid. Skolledarresurser. Uppföljning Dialog i skolrådet en bit in på höstterminen för att stämma av hur skolstarten har uppfattats av berörda elever och föräldrar. Resultatet följs upp genom analys av brukarundersökningen på våren. I samband med övrig uppföljning följs resultaten upp. Resultat Skolledningen bedömer åtagandet som delvis uppfyllt. Det förväntade resultat att förbättra förskoleklassens resultat i brukarundersökningen med minst 10 % avseende trygghet och arbetsro var mycket nära att uppnås. Vi nådde 52 % mot det uppsatta målet 55 %. 73 % av förskoleklassen föräldrar svarar att de är nöjda med hur övergången från förskola till förskoleklass har fungerat för sitt barn. Bedömning och analys Vårt förväntade resultat att förbättra förskoleklassens resultat i brukarundersökningen med minst 10 % avseende trygghet och arbetsro var mycket nära att uppnås. Vi nådde 52 % mot det uppsatta målet 55 %. Det måste ändå ses som en klar förbättring eftersom 2011 års siffror låg på 45 %, alltså en ökning på 7 %. Vi ser dock att det finns en hel del kvar att förbättra. Arbetslaget som ska ta emot de nya 6-åringarna behöver få mer tid att sitta i lugn och ro och planera tillsammans innan verksamheten startar. Pedagogerna på fritids behöver vara med på de informationsmöten som vi håller för de nya 6-årsföräldrarna. Vi behöver också ta fram rutiner för att föra över information från de individuella möten som hålls med vissa föräldrar till elever i behov av särskilt stöd till all berörd personal. Särskilt viktigt är det att fritidspersonalen har all viktig informationen om barnen redan första dagen som de börjar efter sommarlovet. De goda rutinerna ska dokumenteras och datumen för överlämnandet av förskolebarn ska in i skolans kalendarium.
SID 19 (23) Johannes skola ska skapa förutsättningar för en god kommunikation och samverkan med brukare och övriga samarbetspartners inom stadsdelen. Förväntat resultat Johannes skola uppfattas som en öppen samarbetspartner. Vi kommunicerar och samarbetar i en organisation där vi lära av varandra för våra elevers bästa. Arbetssätt I övergripande skolfrågor ska vi samverka med hemmen via vårt samverkansforum Skolråd, som sammanträder 3-4 gånger per termin. Där deltar skolledning, ledningsgrupp och föräldrarepresentanter, en från varje klass. Skolan ska skriva minnesanteckningar från skolrådet som lämnas ut till samtliga föräldrar och läggs in på hemsidan. Minst en gång per läsår ska elevrådet delta på skolrådet. Vi ska ge systematisk information till hemmen i form av veckobrev. Rektor/skolledning ska lämna övergripande information till hemmen, bl.a. via rektorsbrev. Vår hemsida ska ständigt hållas aktuell och fungera som en viktig del i vår kommunikation och service. Vi ska hålla öppet hus för föräldrar till blivande elever. Utifrån nämndmålet ovan om ökad samverkan, finns sedan flera år en etablerad överenskommelse. Den innebär samverkan mellan Norrmalms skolor och Norrmalms stadsdelförvaltning vad beträffar verksamheterna inom förskolan, socialtjänsten och fritidsenheten. Även polis ingår i överenskommelsen och sedan hösten 2010 även de privata anordnarna inom skola och förskola i Norrmalms område. Resursanvändning Ledningsgrupp. Mötestid. Uppföljning På sista skolrådet för terminen följer vi upp hur samverkan har fungerat övergripande mellan hem och skola och kommer överens om ev. åtgärder till förbättring. En gång per termin träffar Norrmalms skolledare berörda inom Norrmalms stadsdelsförvaltning och övriga samarbetspartners för att följa upp hur samverkan har fungerat. Nytt samverkansavtal upprättas. I samband med övrig uppföljning redovisas resultatet. Resultat Åtagandet bedöms som uppfyllt. Vår bedömning stärks genom resultaten i årets brukarundersökning där hela 82 % (81 % 2011) av förskoleklassens föräldrar, 81 (78 % 2011) av föräldrarna i åk 2 och 88 % (83 % 2011) av eleverna i åk 5 svarar positivt på frågan "Jag är nöjd med min/mitt barns skola".
SID 20 (23) Bedömning och analys Vi känner oss mycket nöjda med den kommunikation och samverkan vi har med våra brukare. Vi har till största del arbetat helt enligt de beskrivna arbetssätten som har fungerat utmärkt och varit framgångsrika. Vi har även följt upp detta åtagande på det sätt som vi beskrev i arbetsplanen. Skolan har idag en väl fungerande kommunikation med elever och deras vårdnadshavare. Vi är angelägna om att våra brukare ska känna sig bekväma med att ställa de frågor de har behov av även om det ibland kan innebära negativ kritik. Vi svarar och försöker vara tillgängliga så ofta som möjligt och har ett professionellt förhållningssätt. Synpunkter från våra brukare hjälper oss att få syn på saker som vi behöver förbättra men också att få bekräftat sådant som vi är bra på. NÄMNDMÅL: 6. Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Johannes skola ska samverka med externa aktörer för en långsiktigt hållbar utveckling. Förväntat resultat Johannes skola uppfattas av utomstående som en internationell, tvåspråkig och miljömedveten skola. Arbetssätt Vi bedriver ett ämnes- och årsövergripande tema om en långsiktigt hållbar utveckling med kopplingar till FN:s konferens för hållbar utveckling i Rio + 20- konferensen. Vi är aktiva i förberedelserna av Rio +20-konferensen och vi samverkar med externa aktörer både nationellt och internationellt. Vi ska starta upp med källsortering och Biodynamiskt matavfall. Resursanvändning Lärare samt pedagoger inom fritidsverksamheten. Planeringsmöten i olika konstellationer. Uppföljning Systematiskt under projektets gång. I samband med övrig utvärdering i slutet av läsåret. Utveckling All personal ska vara delaktig och ta ansvar för vårt miljöarbete.
SID 21 (23) Resultat Åtagandet är uppfyllt. Arbetet inleddes med ett karnevalståg på gatorna i vårt närområde den 15 oktober 2011. På så vis presenterade vi vårt tema och lokaltidningen Vi i Vasastan gjorde ett reportage om karnevalen. Vi har haft fortlöpande kontakter med olika instanser såsom FN och Miljödepartementet. På FN:s hemsida har vi publicerat bilder och en artikel om vårt arbete. Genom våra fortlöpande kontakter med Miljödepartementet har vi deltagit i dialoger inför konferensen Stockholm + 40 i april. Detta utmynnade i att vi, som enda skola i Sverige, fanns representerade med elevarbeten under temat Only one earth i utställningen under konferensen. Två aktiviteter har engagerat alla elever på skolan. De har samlat och pantat burkar och petflaskor och gemensamt beslutat att de ihopsamlade pengarna, 7000 kr, kommer att gå till att plantera regnskog. De har också tillsammans med lärarna under en period vägt allt matavfall och diskuterat kring det i klasserna. Detta ledde till att matsvinnet på skolan minskade. Vi har påbörjat en process med målet att omvandla det svinn som ändå blir till Biodynamiskt matavfall. Våra elever skrev ett upprop till Utbildningsförvaltningen och politiker i Stockholm om att de önskar att det finns riktig källsortering på alla Stockholms skolor. Skolborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm, svarade på brevet och bjöd in representanter från skolan till ett möte. Eleverna berättade för Lotta Edholm om vårt arbete och varför de tycker att det är viktigt att tänka på vår miljö och framtid. De lämnade också över brev från alla våra elever. Bedömning och analys Det har varit ett lyckat projekt. Våra elever har förutom faktakunskaper med kopplingar till temat och flera skolämnen fått lära sig mycket om de processer och de kanaler som finns om man vill påverka och arbeta för förändringar i samhället. Därigenom har de fått vara med om att ta kontakt och samverka med olika instanser i vår omvärld. Det har gett dem erfarenheter av den demokratiska processen och visat på att det inte alltid är så lätt att få till en förändring. Arbetet har gett oss många nya kontakter utanför de som en skola vanligen har. I de lägre årskurserna har arbetet med temat inte varit lika dominerande som i de högre. Detta kan bero på att det är svårare för de yngre barnen att koppla ihop det som händer nu och här med den framtid som de upplever som mycket avlägsen. Totalt sett menar vi ändå att våra elever på skolan har blivit mer miljömedvetna och intresserade av framtidsfrågor. Vi har fått många positiva reaktioner från föräldrar där de betonar hur viktigt de tycker att detta arbete är. Arbetet med dessa frågor kommer att fortsätta på skolan men inte i samma form och omfattning. En eventuell fortsättning skulle kunna vara att skolan arbetar för att få "Grön Flagg" vilket är en utmärkelse för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling.
SID 22 (23) Övrig uppföljning Medarbetarna Medarbetarna är skolans viktigaste resurs. Det är således av yttersta vikt att trivsel, trygghet, arbetsmotivation och kompetens präglar arbetsmiljön. Vår strävan att skapa en god arbetsplats och en organisation där alla lär av varandra och allas kompetens tas tillvara fortsätter. Genom en tydlig och medveten tjänstefördelning och organisationsstrategi inför det kommande läsåret vill skolledningen skapa en förändringskultur som på sikt höjer kvaliteten i verksamheten. Även detta läsår har vi arbetat med att implementera grundskoleavdelningens gemensamma plattform och strategi. Det förhållningssätt som genomsyrar plattformen har enligt rektor bidragit till att förbättra helhetssynen hos medarbetarna till allt som rör verksamheten. Den har också fungerat som ett stöd i arbetet med att få medarbetarna att betrakta skolan som en gemensam arbetsplats och ökat deras förståelse för det stora sammanhang de verkar i - utbildningsförvaltningen som en koncern. De allra flesta medarbetarna på Johannes tar idag ett eget ansvar för skolans utveckling framåt. Vi strävar efter ett öppet, tillåtande och konkurrensfritt klimat där vi lär av varandra. IT-stöd Skolan har under det senaste året via utbildningsförvaltningens projekt med ipads i undervisningen, utrustats med 220 st. ipads. Vårt eget projekt är precis i begynnelsen och vi håller på att ta fram arbetssätt. Tanken är att vi genom att komplettera undervisningen med ipads ska kunna bredda möjligheterna till information och användandet av moderna verktyg samt höja kvaliteten. Ambitionen att lyfta in den moderna tekniken och allt vad den innebär i klassrummet består och är en ständigt pågående process. Vi har via utbildningsförvaltningen fått hjälp att skapa en ny modern webbplats och förväntas nu arbeta vidare själva. Därigenom har vi som skola fått förmånen att fungera som förebild för andra skolor när de ska bygga upp sina nya webbplatser, som alla ska ha en gemensam grundstruktur för de kommunala skolorna i Stockholms stad. Sammanfattande analys Johannes skola på väg mot världsklass! Ja, det vågar vi påstå och som helhet känner vi oss nöjda med det gångna läsåret och vår verksamhet. Under flera år har vi haft fokus på att utveckla den goda, väl fungerande skolan med goda rutiner och effektiva arbetssätt. Vi har genomfört en utvecklingsresa som fortfarande pågår och aldrig kommer stanna. Vi har lyckats med att skapa en ökad medvetenhet om vikten av att arbeta mot gemensamma mål och vi har skapat en samsyn på lärandet. I skolan dokumenterar och planerar idag eleverna sina egna arbeten och håller i sina egna utvecklingssamtal. Det ökar medvetandet om den egna läroprocessen. Vårt framgångsrika utvecklingsarbete med IUP och LPP främjar processen runt elevens lärande och vi är mycket stolta och nöjda med att ha kommit så långt som vi har i denna så viktiga process.
SID 23 (23) Vårt arbete med att integrera förskoleklass, grundskola och fritids inom F-1-enheten pågår. Vi fortsätter vårt enträgna arbete med att få samverkan mellan de olika verksamheterna att fungera och syftet är att det ska leda till ökad trygghet och kontinuitet kring barnen under hela deras dag i skolan. De utvecklingsområden som nu känns mest angelägna för att nå världsklass är att vi behöver fortsätta att höja kvalitén på fritidsverksamheten så att den blir mer målstyrd. Vi behöver också fortsätta att arbeta med pedagogisk dokumentation för att tydliggöra elevernas lärande även under fritidstiden. Mest nöjda är vi med resultatet av åtagandet om att vi skulle förbättra arbetsro och arbetsklimat i varje klassrum där vi totalt sett nådde ända fram. Vi tror att det har att göra med det stora engagemang som alla medarbetare kände när vi analyserade resultaten från brukarenkäten och kunde konstatera dåliga resultat i förhållande till Stockholm som helhet. Det väckte också en nyfikenhet hos personalen på vad eleverna menar är arbetsro, och funderingar kring hur olika elever tänker kring det. Vi gjorde därför egna frågor om det i vår trygghetsenkät och fick då reda på hur olika elevernas behov är vad gäller arbetsro. Vi fick också reda på att vi med ganska enkla medel kan förändra i våra klassrum så att eleverna upplever att de har ett tillfredställande arbetsklimat. Nöjdheten över det gångna läsåret grumlas tyvärr av de försämrade resultaten på de nationella proven i årskurs 3. Samtidigt skapar det en stark vilja och utmaning, att med hjälp av de slutsatser vi dragit i denna redovisning, förändra vår verksamhet så att nästa års resultat förbättras. Utmaningen inför nästa läsår förstärks genom det faktum att vi från höstterminen 2012 kan titulera oss som en F-6-skola. Detta och den nya starka och tydliga styrningen i läro- och kursplaner både stimulerar och utmanar och vi känner att vi går mot en mycket spännande framtid! Prioriterade åtgärder för utveckling Fortsatt kvalitetsutveckling på fritids Skol-Webben IPads i undervisningen, bl.a. "skriva sig till läsning" (Trageton) Kvalitetsredovisning upprättad av Catrin Hyllander Nyqwist Rektor Bilagor 1. Värdegrund Johannes skola 2011-2012 2. Årshjul Johannes skola 2011-2012 3. IUP-hjul Johannes skola 2011-2012
JOHANNES SKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA 1 Värdegrund för Johannes skola Vår värdegrund nedan visar våra gemensamma värderingar i verksamheten och genomsyrar vårt arbets- och förhållningssätt. Värdegrunden ska ses som ett åtagande för de medarbetare som arbetar på Johannes skola. Alla människors lika värde Vårt arbete ska utgå ifrån att alla människor har lika värde och att olikheter är berikande. Respekt, omtanke och solidaritet är grunden för vår verksamhet. Det gäller såväl oss medarbetare emellan som i relation till våra brukare, övriga medborgare, uppdragsgivare och andra samarbetspartners. Brukaren i centrum Våra brukare är barn och föräldrar i vår enhet. Serviceanda och professionalism ska prägla förhållningssättet i mötet med våra brukare. Genom lyhördhet, samverkan och tydlighet ska vår service anpassas till deras behov och förutsättningar. Delaktighet och ansvar Uppdraget ska utföras så att medarbetarna har möjlighet att ta eget ansvar i det dagliga arbetet och känna delaktighet i de övergripande målen och prioriteringarna. Verksamheten ska präglas av samverkan mellan medarbetare, brukare och chef. Utveckling, lärande och långsiktighet Vårt arbete ska inriktas mot ständiga förbättringar. Verksamheten ska präglas av ett öppet och tillåtande klimat och mångfalden ska tas tillvara inom organisationen. Som grund för vår verksamhet ska vi bedriva en strategisk och långsiktig kompetensutveckling som har koppling till aktuell forskning. Vi ska också lära av varandra och ha kunskap om vad som sker i omvärlden för att kunna möta och föregå de förändringar som ständigt sker. Roslagsgatan 61, 113 54 Stockholm Telefon 08-508 44 500 catrin.nyqwist@stockholm.se www.johannesskola.stockholm.se
Johannes skolas årshjul 2012-2013 Utvärdering av organisation, AE, samarbete, IUP, Arbetsplan, Likabehandlingsplan Möte i ny AE-grupp samt eventuell flytt Semester för lärare Skolan stängd i två veckor Lärare börjar. Egen planering, planering i AE Arbetsplan, Kvalitetsgaranti, Kvalitetsredovisning, Likabehandlingsplan Skolstart Introduktionsdagar. Läsårsavslutning Start för utvecklingssamtal Femmornas avslutningslunch Fotbolls och brännbollsmatch Öppet klassrum om skriftligt omdömen och betyg Bedömning/avläsningar mot målen, löpande hela terminen, summeras till utvecklingssamtal FN-dagen Arbete med IUP och skriftliga omdömen V. 44 - Studiedagar 30 oktober: Arbetsplan, Kvalitetsgaranti klara Arbete med lokala pedagogiska planeringar och bedömning mot målen till skriftliga omdömen sker löpande under, summeras till utvecklingssamtal Halloween Påsklov Arbete med IUP med skriftliga omdömen Temavecka 1:a advent i Stefanskyrkan Öppet klassrum om skrift. omdömen och betyg Nationella prov i årskurs 3 och 6 Lucia Jullov V. 9 - Sportlov Vårterminen börjar, Likabehandlingsplan klar Start för utvecklingssamtal