Universell design för kognitiv tillgänglighet

Relevanta dokument
Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet

Universal Design (UD)

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

När föräldern har kognitiva svårigheter

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Utbildningspaket 2014

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Fallbeskrivning. Umgänge vid placering när föräldrar har kognitiva svårigheter

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

FKS

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

På G i Älvkarleby kommun för SUF-familjer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

STRATEGIER VID OLIKA KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR. Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog Kristina Darfeldt, Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Pedagogiskt stöd i praktiken med en stegvis umgängesplanering

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Uppmärksamma den andra föräldern

Minnesanteckning SUF möte

Föräldrar med kognitiva svårigheter förebyggande och tidiga insatser Karlstad

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

SUF utbildning Programpunkter

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Grundläggande kunskaper om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Minnesanteckningar SUF Dalarna arbetsgrupp Föräldrar med utvecklingsstörning

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Utbildning om Reality Care Baby - simulatordocka Lyda Springer och Sandra Melander

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Bogruppen Öppenvård Skräddarsydd behandling utifrån klientens behov

Mödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Minnesanteckningar från möte i lokala suf-gruppen Östhammar

Hinder och möjligheter

Minnesanteckningar från möte i lokala suf-gruppen Östhammar

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn


Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

LIKABEHANDLINGSPLAN

Behandlarguide. För dig som träffar föräldrar i ditt arbete. Föräldrar med ASD. handbok för ett bättre familjeliv. asdförälder.se

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Utvecklingsgruppen 7-län

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

Minnesanteckningar lokala Suf mötet hos Familjeteamet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Transkript:

Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum

Bakgrund Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen (Rose-Marie Odstam) Barn i familjehem umgänge med föräldrar och andra närstående. Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar Uppdrag till CFF och SUF-KC Stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter kring umgänge med sina placerade barn Arbetsgrupp: Karin Jöreskog, Helena Lindstedt, Lydia Springer, Agnetha Hammerin, Christine Eriksson-Mattson och Gunnel Janeslätt Centrum för Forskning om Funktionshinder, Uppsala universitet SUF-Kunskapscentrum, Nära vård och hälsa, Region Uppsala

Frågeställningar 1. Hur identifierar socialtjänsten föräldrar med kognitiva svårigheter? 2. Vad behöver särskilt beaktas vid umgänge för att stärka föräldrarnas delaktighet? 3. Vad behöver anpassas och hur?

Datasökning

1. Hur identifierar socialtjänsten föräldrar med kognitiva svårigheter? Få studier Okunskap/omedvetenhet och fördomar bland tjänstemän om föräldrar med kognitiva svårigheter (Tarleton, Ward et al. 2006, Jones 2013)

2. Vad behöver särskilt beaktas? Riskfaktorer - Föräldrars egen uppväxt, försummelse, misshandel, övergrepp och därmed traumatiserade (Aunos, Feldman et al. 2017) - Socioekonomiska förutsättningar, ekonomin, relativ fattigdom (Fernqvist, Näsman) Föräldrarna behöver stöd med att förstå och acceptera varför deras barn är placerat i familjehem (Tarleton and Porter 2012) Tydlig, ärlig och anpassad kommunikation är en förutsättning för att stärka föräldrarnas delaktighet (Jones 2013, Aunos, Feldman et al. 2017)

Fortsättning 2. Vad behöver särskilt beaktas? Kontakt och stöd till förälder bör fortsätta även efter placering (Tarleton and Porter 2012) TID måste ges (Mayes and Llewellyn 2009, Jones 2013) Bli kallad mamma (Mayes and Llewellyn 2009, Jones 2013) Långtidsplacering, relationen till föräldrar - stabiliserade faktor vid byte av familjehem - kvar även när barnet fyllt 18 (Thomson and Thorpe 2003; Haight et al 2013)

3. Vad behöver anpassas och hur? Detta avsnitt bygger på vetenskapligt förankrad kunskap och kliniskt erfarenheter om målgruppen personer med kognitiva svårigheter mer generellt.

Kognitivt stöd är effektivt En systematisk översikt Evidensbaserad Habilitering EBH; Metoder för kognitivt stöd (Arvidsson, Buchholz et al. 2013) Kognitivt stöd är effektivt till personer med kognitiva svårigheter tidsplanering i dagliga rutiner, använda påminnelser (stark evidens) organisation och planering, att-göra-listor och hur-göra-listor (stark evidens) använda bilder som stöd i vardagen (måttligt stark evidens) ökar vardagsfungerande och minska problemskapande beteende

Anpassningar för ökad föräldraförmåga Anpassade metoder kan förbättra föräldraförmåga; omvårdnad, trygghet och säkerhet, mathållning, problemlösning, föräldra-barn samspel, underlätta för föräldern att påverka sitt barns beteende (Feldman 1994, Feldman, Ducharme et al. 1999, Starke 2005, Wade, Llewellyn et al. 2008, Mayes, Tozer et al. 2011, Starke 2011, Starke, Wade et al. 2013) Förutsatt att anpassningarna - görs enligt aktuell kunskap (med påminnelser, hur-göra-listor, bildstöd) - i den miljö där stödet behövs - anpassas efter förälderns behov och önskemål

ENGAGERAD Ta emot och förstå Uttrycka och göra

ENGAGERAD Ta emot och förstå Uttrycka och göra

Verktyg för att ge förutsättningar för kognitiv tillgänglighet

Verktyg för engagemang Mål: målmedveten och motiverad förälder

Verktyg för engagemang Mål: engagerad och motiverad förälder 1. Erbjuda möjlighet för intresse och förtroende Lyssna och bekräfta föräldrarnas livssituation, möt dem där de är Erbjud tydlig, ärlig och anpassad kommunikation Erbjud underlag för informerade beslut Förtroende-skapande insatser, anpassa kravnivå

De 8 frågorna 1. Vad ska jag göra? 2. Varför? 3. Var ska jag vara? 4. När ska jag göra det? 5. Hur länge ska jag göra det? 6. Hur mycket ska jag göra? 7. Hur ska jag göra det? 8. Vad händer sedan?

Hur yttrar det sig?

Verktyg för engagemang Mål: engagerad och motiverad förälder 2. Erbjuda möjlighet för uppmärksamhet och uthållighet Dela upp möten i korta pass (20 30 minuter i taget) Anpassa miljön: möblering, undvik störande ljud, ljus, dofter Enkel dagordning med nyckelord, ringa in och bocka av när det är klart

ENGAGERAD Ta emot och förstå Uttrycka och göra

Hur yttrar det sig?

Verktyg för att ta emot och förstå Mål: rådiga och kunniga föräldrar 5. Erbjuda stöd för förståelse Var tydlig och konkret, tala långsamt Dela upp budskapet i delar, gå igenom steg för steg Undvik ja eller nej (använd antingen/eller-frågor; hurfrågor) Tillåt jag vet inte som svar Underlätta med bildstöd, ritprat, pratkarta

Hur yttrar det sig?

Verktyg för att ta emot och förstå Mål: rådiga och kunniga föräldrar 6. Erbjuda stöd för språk, läs och skriv Att ändra hur information presenteras, komplettera med bilder Förenkla: välj ut det viktigaste, sortera bort resten Skriv ned nyckelord för det ni pratar om på papper eller whiteboard

Vänta och föda barn samt sköta om sitt barn den första tiden Broschyren har tagits fram i samarbete med barnmorskestudenter Anpassad för målgruppen men används också till föräldrar med bristande svenskkunskaper

Hur yttrar det sig?

Verktyg för att ta emot och förstå Mål: rådiga och kunniga föräldrar (enligt Universal Design) 7. Erbjuda stöd för tid och rum Sätt av mer tid för möten Tydliggöra tid: vad ska hända, när och hur länge? Tydliggöra RUM Var?

Hur yttrar det sig?

Verktyg för att ta emot och förstå Mål: rådiga och kunniga föräldrar (enligt Universal Design) 8. Erbjuda stöd för minne Förenkla informationen (KISS Keep it short and Simple) Dokumentera vad ni pratar om skriv ned korta meningar om det ni bestämt tar ett foto på era minnesanteckningar använd whiteboarden Skriftliga instruktioner om Hur-göra-lista

Bikupa Berätta för varandra idéer vad du kan göra för att ge förutsättningar för att ta emot och förstå Förståelse Språk, läs- och skriv Tid och rum Minne

ENGAGERAD Ta emot och förstå Uttrycka och göra

Hur yttrar det sig?

Verktyg för handling och uttryck Mål: strategiska och målinriktade föräldrar 10. Erbjuda stöd för planering och organisering Erbjud planeringsstöd uppmuntra användning av kalender Att-göra-lista som underlag för prioritering Stöd i strukturen vem gör vad och när?

Hur yttrar det sig?

Verktyg för handling och uttryck Mål: strategiska och målinriktade föräldrar 11. Erbjuda stöd för tidsplanering Erbjud påminnelse innan möte två dagar innan samt samma morgon? Planera tillsammans för kommande möten och aktiviteter

Hur yttrar det sig?

Verktyg för handling och uttryck Mål: strategiska och målinriktade föräldrar 13. Erbjuda stöd för logik och abstraktionsförmåga Tydliggör helheten, nu pratar vi om återkom ofta till helheten

Vad ska hända på umgänget? Engagemang Ta emot och förstå Uttrycka, ta beslut och att göra www.bildstod.se

Bikupa Berätta för varandra idéer vad du kan göra för att ge förutsättningar för att uttrycka och att göra Planering och organisering Tidsplanering Problemlösning Logik och abstraktionsförmåga

Tack för er förmiddag! gunnel.janeslatt@regionuppsala.se lydia.springer@regionuppsala.se SUF kunskapscentrum